Sammanställning av enkätfrågor

3. Resultat

Under sektionen 3.1 kommer resultatet från den utförda enkäten likväl intervjuerna att presenteras. Då intervjuerna är tilltänkta att skapa ett djup, vilket enkäten inte möjligen kunnat, kommer därför enkäten att presenteras först, under sektion 3.1, i kronologisk ordning: därefter kommer intervjuresultaten sammanställas under sektion 3.2.

3.1 Sammanställning av enkätfrågor

Nästan alla enkätfrågor har besvarats av tjugo individer med undantag från fråga sex vilken inte berör alla respondenter.

Enkätens första fråga lyder Vid vilket lärosäte tog du din lärarexamen? För att enkelt låta respondenterna svara på denna fråga är den utformad på ett vis vilket genererar fritextsvar. Vad detta innebär är att det på förhand inte fanns några lärosäten att kryssa i utan istället fick respondenterna lov att i fri text skriva ner lärosätet de tagit sin examen vid. Stockholm och Malmö universitet genererade tre svar vardera från tre respondenter, det vill säga 15 procent av respondenterna tog sin lärarexamen vid antingen Stockholms universitet eller Malmös universitet. Fyra lärosäten, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Uppsala universitet har två respondenter vardera vilket likställs med tio procent av respondenterna som avlagt sin lärarexamen vid respektive universitet. Högskolan i Gävle, Högskolan i Dalarna, Jönköpings universitet, Linköpings universitet, Södertörns högskola och Umeå universitet har vardera en respondent fem procent vilken avlagt sin lärarexamen vid respektive lärosäte.

Enkätens andra fråga behandlar vilka årskurser respondenterna undervisar i och lyder

Jag undervisar just nu i årskurs(er). Enkätsvaren visar att 13 av respondenterna 65

procent undervisar i årskurs ett, två och tre i gymnasieskolan. Resterande respondenter uppger att dessa endast undervisar i en eller två årskurser. Tio procent uppger att de undervisar i årskurs ett och tre, fem procent uppger att de undervisar i årskurs två och tre och tio procent uppger att de undervisar i årskurs tre.

25

Den tredje frågan i enkäten behandlar hur många år respondenten har varit verksam som lärare och lyder Hur många år har du arbetat som lärare? Denna fråga är utformad av svarsalternativen noll till fem år, sex till tio år och tio år eller mer. Resultatet på denna fråga visar att hälften av respondenterna 50 procent är relativt nya till yrket då de svarat noll till fem år, medan 25 procent uppger att de varit verksamma inom läraryrket sex till tio år och 30 procent uppger att de varit verksamma under tio år eller längre.

Enkätens fjärde fråga lyder Hur arbetar du med att motivera dina elever i ämnet

religionskunskap? Frågan är utformad med tanken att generera utförliga fritextsvar. Det

finns två genomgående teman vilka baseras på den ställda frågan. Det första temat är att lärarna arbetar aktivt med att inkludera eleverna i undervisningen i syfte att främja elevmotivation för ämnet religionskunskap. Detta påvisas genom följande tre utdrag:

Respondent sju - ”… jag [bedriver] min undervisning utifrån ett relationellt lärande, vilket tyvärr har försvårats under corona. Dessutom så försöker jag låta eleverna vara delaktig[a] i undervisningen, det är deras frågor som driver allt framåt.”

Respondent tio - ”Låta eleverna vara med och bestämma. Brukar låta dem demokratiskt rösta fram 1-2 religion[er] och 1-2 teman som tas upp.”

Respondent 20 - ”Lägger en grund i kursintro där jag försöker engagera eleverna i diskussioner, att tänka på sina egna svar på livsfrågor och uppmuntrar frågor. Sen blir det en röd tråd. Upplever ofta elever motiverade när de antingen får försöka sätta sig själv i någon annans skor eller får tänka högt.”

Det andra temat som genomsyrar lärarnas arbetssätt mot att främja elevmotivation är att inkludera stoff som elever kan relatera till både vad gäller närhet i tid likväl relevanta samhällsfrågor. Detta kan illustreras som genom följande tre utdrag:

Respondent tre – ”Jag försöker få eleverna intresserade genom att koppla verkligheten till ämnet och få eleverna att kunna relatera till ämnet utifrån egna erfarenheter.”

Respondent åtta – ”Jag har mest arbetat med elever med invandrarbakgrund de senaste åren och de flesta har varit ganska intresserade av religion. De flesta (ca 98%) har haft en muslimsk bakgrund så ibland har intresset och motivationen definitivt funnits där när man talar om sånt som de ser som ”konstigt” i andra

26

religioner. Sen är ju inte allt intressant men då kan man lyfta upp sånt som de tycker är intressant. Att ta upp religionernas syn på vissa ämnen som t.ex. sex, synen på kön, jämställdhet osv. Det brukar också skapa intresse eftersom att det är något de kan relatera till. När man pratar tala om etik och moral går det ju ta fram olika scenarion som eleverna kan relatera till vilket i sin tur leder till att de blir mer motiverade.”

Respondent nio – ”Genom att belysa ämnets syfte och genom att ge exempel som eleverna känner igen sig i undervisningen. Samt genom att fokusera på hur de olika religionerna och livsåskådningarna ser ut i Sverige idag. Dagsaktuella ämnen som tema.”

Därutöver är det en av respondenterna vilken utmärker sig något från de andra, vilket möjligen kan komma att ligga till grund för arbete mot att främja elevmotivation. Därav presenteras detta arbetssätt som följande:

Respondent 13 – ”Religionslådor, en per världsreligion, med typiska prylar. Det funkar bra. På fordonsprogrammet, där merparten av eleverna är negativt inställda till kursen när den startar, har jag lagt upp kursen efter tema istället för religion. Först kärlek, sen identitet, döden, gudssyn.”

Den femte frågan i enkätundersökningen syftar till att ta reda på hur lärare arbetar tematiskt över ämnesgränserna och var utformad: Arbetar du ämnesöverskridande? Svarsalternativen var Ja och Nej. På denna fråga svarade femtiofem procent av respondenterna Nej och fyrtiofem procent Ja.

Enkätens sjätte fråga fungerar som följdfråga till den femte och lyder: Om du svarat ja

på ovanstående fråga, beskriv gärna hur. Nedan följer ett antal för oss givande utdrag

på ämnesöverskridande arbete.

Respondent åtta – ”Jag arbetar på introduktionsprogrammet. Jag och en kollega som är svensklärare arbetar ofta tillsammans. Vi har sedan förra terminen suttit och tittat på varandras kursplaner och sökt efter de delar där vi skulle kunna samarbeta. Vi har sedan suttit och planerat vad eleverna

27

ska lära sig, konstruerat uppgifter tillsammans och konkretiserat

kunskapskraven så att eleverna ska kunna förstå vad det är vi bedömer i varje ämne. Vi skulle till exempel genomföra en debatt inom etik och moral. Min kollega skulle bedöma eleverna i svenska och jag i religion. På grund av distansundervisningen har det inte blivit av än.”

Respondent elva – ”Jag överlappar minns[mina] egna kurser, religion och filosofi, eftersom de båda innehåller en del om etik och moral. Vill dock inte arbeta överskridande med andra lärare (för svårt, för lite tid).” Respondent 13 – ”Religion och samhällskunskap, religion och filosofi, religion och psykologi. Detta beroende på hur vi ligger till men

fördjupningskurs i psykologi med fokus kognitiva (manipulation osv) processer och gruppsykologi i kombination med ny-religiösa rörelser. Det blir då ett djup då allt egentligen är psykologi med en karismatisk ledare, en ideologi, konformitet osv. samhällskunskap går bra med det mesta. Försök alltid samarbeta med en samhällskunskapslärare. Religion och filosofi går hand i hand, parallellägg kurserna, gå in i varandras undervisning, ta olika moment, vissa gemensamma examinationer.”

Enkätens sjunde fråga behandlar hur lärare upplever att intresset och motivationen bland eleverna ser ut för ämnet religionskunskap och lyder: Hur upplever du att

intresset/motivation ser ut bland eleverna för ämnet religionskunskap?

Svarsalternativen för denna fråga utgörs av en graderande skala från ett till fem, där ett innebär att eleverna har en mycket låg motivation eller intresse och där fem innebär att eleverna är väldigt motiverade eller intresserade. Ingen av respondenterna (noll procent) har kryssat i svarsalternativ ett, fyra respondenter 20 procent har kryssat i svarsalternativ två, tio respondenter 50 procent har kryssat i svarsalternativ tre, fem respondenter 25 procent har kryssat i svarsalternativ fyra och en respondent fem procent har kryssat i svarsalternativ fem.

Enkätens åttonde och sista fråga lyder Vilka moment inom ämnet religionskunskap

28

generera fritextsvar torde den generat lite mer ingående svar, däremot är de flesta av svaren inte tillräckligt djupgående för att försvara en inkludering av i arbetet.

Sammantaget är det ett övergripande tema vilket framkommer ur svaren. Temat visar på att områdena etik och moral är de områden inom ämnet vilka genererar det i särklass största intresset hos eleverna. Ett fritextsvar från en respondent är tillräckligt

djupgående för att inkludera och den är som följande:

Respondent 19 – ”Generellt skulle jag säga att elever på yrkesprogram oftast är väldigt oengagerade. Där är det svårt att motivera med annat än ett godkänt betyg (i bästa fall). På studieförberedande program är det annorlunda. Där brukar ofta etikmomentet engagera samt nyreligiositet i religion 2. Överlag upplever jag att det skapas ett engagemang när ämnet inte handlar om faktakunskap och religionshistoria. De flesta av mina som engageras av ämnet gör nog det när det handlar om religionens koppling till identiteten, till samhället och till normer.”

3.2 Sammanställning av intervjufrågor

Då den första delen av intervjumallen berör bakgrund och personlig information kopplad till respondenterna kommer dessa att presenteras separat under sektion 3.2.1. Därefter följer en sammanställning av resterande frågor under sektion 3.2.2 med

understående fyra sektioner. Dessa fyra understående sektioner är motivationsbegreppet

och lärarna, motivation – strategier, omgivning och skolan.

Vidare är sammanställningen av intervjufrågorna utformad på ett sätt där de två intervjuerna presenteras löpande med frågor och svar helt utan inblandning av analys från författarnas håll. Detta för att vi vill att svaren ska vara lättöverskådliga samt ge läsaren möjligheten att analysera och utvärdera respondenternas svar oberoende av våra tankar och reflektioner kring det material som presenterats.

3.2.1 Kort presentation av respondenterna