3. Resultat
3.2 Sammanställning av intervjufrågor
3.2.2 Sammanställning av frågor
Lärare A: Har arbetat i cirka sex till sju år som lärare och undervisar för närvarande i svenska, samhällsorienterade ämnen, religion och hem- och konsumentkunskap på en grundskola men har tidigare varit yrkesverksam på gymnasieskola. I ett tidigare skede av sin yrkesverksamma karriär har respondenten arbetat med flera andra ämnen, detta även då läraren i fråga inte har haft någon utbildning i dessa. Respondenten utbildade sig vid Högskolan i Gävle och något nämnvärt är att innan påbörjade studier arbetade denne som lärarassistent till elever som gick i en förberedelsegrupp på ett högstadium. Efter detta började respondenten att arbeta på gymnasiet, närmare bestämt, verksamhet på nationella programmen och kommunal vuxenutbildning. Som tidigare nämnt arbetar respondenten för närvarande på högstadium, men målet för denne är att komma tillbaka till ett arbete på gymnasieskola i framtiden då det är detta som respondenten är utbildad till.
Lärare B: Har varit verksam som lärare i cirka 20 år och undervisar i religionskunskap och svenska på en gymnasieskola. Tidigare i sin karriär har lärare B också undervisat i ämnen som respondenten inte varit behörig i, såsom en datorkurs i början av 2000-talet. Lärare B tog sin examen mot Malmö universitet. Respondenten har spenderat större delen av sitt yrkesliv vid en och samma gymnasieskola. Lärare B hade till en början som avsikt att stanna i Skåne och utbilda sig vidare samt att arbeta där, men, av olika
anledningar tog respondenten en tjänst vid den gymnasieskola hen är verksam vid idag. Fram tills för tre år sedan hade respondenten en handfull olika vikariat men fick till slut en tillsvidare tjänst.
3.2.2 Sammanställning av frågor
Motivationsbreppet och läraren
Fråga ett – Vad är eller betyder motivation för dig?
Lärare A: För mig betyder motivation motor. Motivation är det som driver, både lärare och elever. Utan motivation kan det bli svårt att uppnå mål.
30
Lärare B: Det är ju nära kopplat till vilja. Dock tänker jag att vilja är mer logiskt styrt medan motivation är knutet till lust. Det är ingenting som är medfött eller omöjligt att uppnå om man inte känner det naturligt.
Fråga två – Hur ser du på lärarens roll när det gäller att motivera hans/hennes elever?
Lärare A: Det är en inofficiell roll läraren har. Den är lika viktig som undervisningen. Som tidigare nämnt är motivation en viktig drivkraft för att nå ett mål, i mitt fall att är det att få elever att nå ett betyg.
Lärare B: Den är jätteviktig. Att motivera dem [eleverna] eller att erbjuda motivation genom att förklara varför man gör något är viktigt. [Att] lyckas få eleverna att känna ett intresse, att de är motiverade därför att de tycker att det är spännande eller intressant, är vitalt.
Fråga tre – Vilken betydelse har läraren för att skapa en miljö som leder till ökad
motivation?
Lärare A: Liksom förra tycker jag att det är väldigt viktigt. Det är en del av vad läraren bör göra för att hjälpa elever, därav är betydelsen stor.
Lärare B: Det spelar stor roll, är man i ett fysiskt klassrum kan en god stämning skapa god motivation. Har jag och eleverna en god relation blir eleverna mer motiverad, jag har svårt att tänka mig något annat. Relationsbyggandet är alltså en viktig social aspekt, om jag och eleverna har en god relation är chansen mycket större att eleverna
respekterar min roll som lärare och erkänner sina roller som studerande.
Fråga fyra – Är motivation nödvändig för inlärning? – om ja, på vilket sätt? – om nej,
hur tänker du kring det?
Lärare A: Både ja och nej. Motivation underlättar drivet för att lära sig, men samtidigt kan eleven ha en viss problematik som gör inlärningen svår överlag även fast
motivationen är på topp.
Lärare B: Inte nödvändigt men bra. Teoretiskt sätt, kan man ju lära sig ändå.
Personligen gick jag samhälle på gymnasiet och då var alla tvungna att läsa två år matte. Notera tvungna, det var det tråkigaste jag har gjort i hela mitt liv men jag hade ändå
31
motivation eftersom jag ville ha ett betyg. Även fast jag tyckte kursen var tråkig var jag motiverad.
Fråga fem – Hur viktig anser du att motivationen är för dina elevers studieresultat?
Lärare A: Väldigt viktigt! Däremot är det inte allt, men mycket.
Lärare B: Det är väldigt viktigt. Elever med hög motivation presterar ofta på högre betygsnivåer, vare sig det handlar om intresse eller för att de vill ha bra betyg så är de motiverade. Det finns självklart även fall där elever är motiverad och har en vilja att lära men det går dåligt ändå. Jag anser att motivation inte är rakt av knutet till bra betyg, även det i de flesta fallen är så. Det finns många aspekter som påverkar elevers prestationer.
Fråga sex – Hur viktigt anser du att studieresultaten är för dina elevers motivation?
Lärare A: Det är absolut en aspekt som höjer/sänker elevens motivation. Elever är unika och reagerar olika på studieresultaten, men vanligtvis är de viktiga.
Lärare B: Det är viktigt men individ och situationsbaserat. Vi har precis skrivit omdömen och då kan man behöva tänka på det här. För en del elever är en F-varning motiverande medan det för andra elever inte alls är det. Jag brukar arbeta efter two stars and a wish att man får veta sådant som är bra, det eleven har klarat.
Fråga sju – Tror du att det finns något samband mellan betyg och motivation? – Om ja,
hur ser sambandet mellan betyg och motivation ut?
Lärare A: Svår fråga. Vet ej vad forskningen säger, men det jag upplever är att elever som har inställningen att de inte bryr sig om betyget ändå påverkas av det och möjligen får lite motivation. Men det är utifrån min egen erfarenhet.
Lärare B: Ja, jag tycker mig se ett samband mellan hög motivation och höga betyg men att det finns fler aspekter. Ställer man sig frågan ”Om man skulle jobba med
motiverande insatser i en klass, skulle det då höja betygen?” blir mitt svar ja. Det svåra är att inte tänka att motivationen höjer betygen utan det handlar om hur vi höjer
motivationen hos elever.
32
Lärare A: Mestadels har jag fått det från erfarenheter med elever, i samtal med kollegor och utifrån egna perspektiv.
Lärare B: Nej, inte på det sättet att jag har läst eller testat något specifikt. Därav inget jag kan specificera, men det är klart att det har dykt upp material ibland och det kommer i fackets tidning men inte mer än sådant som dykt upp helt enkelt.
Fråga nio – Känner du att du har tillräcklig kunskap kring begreppet motivation för att
klara ditt arbete?
Lärare A: Nja, inte direkt. Önskar jag vore en mer motiverande lärare även om jag är väldigt motiverande. Att utbilda sig vidare som coach eller bara inom motiverande samtal tror jag skulle stärka mina kunskaper enormt, om inte annat ge mig bättre verktyg.
Lärare B: Ja, men jag anser att man aldrig riktigt blir klar. Jag skulle säkerligen kunna ta till mig mer och behöva det också. Det skulle säkert vara nyttigt med mer kunskap om motivationsarbete.
Fråga tio – Har din syn på motivationsarbete förändrats under din lärarkarriär? I så
fall hur? Vad har orsakat förändringen?
Lärare A: Ja, utifrån de erfarenheter jag sett har min syn utvecklats till att förstå hur viktigt det faktiskt är! Orsaken är helt enkelt eleverna jag har haft, misstagen eller missarna jag har gjort.
Lärare B: Jag tycker nog att jag kan se [en förändring] ifrån när jag började till nu. Det är ju att med tiden kommer kunskap och erfarenhet. När jag började arbeta var det mycket fokus på hur jag skulle få till det här innehållet mot eleverna och hur jag skulle få ihop det med kurserna och att repetera mina egna kunskaper exempelvis hur det var med hinduism och kastsystemet. Nu har jag ju den kunskaper och då finns det ju utrymme för att tänka på andra aspekter som motivationsarbete.
Motivation och strategier
33
Fråga elva – Hur vet du som lärare att en elev är motiverad? Beskriv ett par exempel på
hur detta märks.
Lärare A: Ett bra exempel är en elev som är verbal med att de vill. Det är ju det mest uppenbara sättet att kanske se en motiverad elev. Ett annat exempel är när eleven blir påverkad av ett betyg, omdöme, feedback et cetera. Det kan ge goda tecken på att eleven vill mer. En annan intressant del är en elev jag haft som har autism. Den eleven var motiverad att prestera högt för att kunna bestämma över sitt liv och i detta fall var det val av framtida studier. Även om detta låter klyschigt kan man ibland se på eleven att den är motiverad via exempelvis genom hur eleven deltar och dess vilja att utvecklas vidare.
Lärare B: Det syns tydligt hos elever som driver sitt lärande framåt själva. Jag handleder nu gymnasiearbeten och där kan jag se några olika typer. De elever som ställer flest frågor till mig är de elever som är mest motiverade. Ett exempel är en elev som tycker att sitt arbete är väldigt spännande och viktigt och ställer därför många frågor av rent intresse. Ett annat exempel är en elev som ställer många frågor då den är väldigt mån om att göra rätt och vill ha ett bra betyg.
Fråga tolv – Hur märks det att en elev inte är motiverad? Beskriv.
Lärare A: Inställningen. Det kan noteras genom det verbala, till exempel en trötthet i rösten, uppgivenhet, bristande fokus.
Lärare B: Min första tanke går till elever som gärna drar sig tillbaka, kommer för sent, inte gör någonting och gärna sysslar med något annat på lektionstid.
Fråga 13 – Vilka strategier använder du för att motivera dina elever?
- I grupp? - Individuellt?
Lärare A: I grupp motiverar jag eleverna genom att ge konstruktiv kritik och beröm. Negativa delar slår bara ner motivationen. Individuellt är det samma, jag ger eleven små halmstrån de kan greppa efter. Men jag brukar även visa eleven hens progression som morot för att locka fram den intresserade och motiverade eleven.
34
Lärare B: Ett sätt att motivera en grupp är att fånga upp ett uttryckt intresse och anpassa undervisningens innehåll efter det, detta beror ju givetvis på vilken sorts grupp man har också. En mer individuell väg till motivation är att prata målsättningar och vara konkret med vad som krävs för att klara kursen.
Fråga 14 – Vilka strategier är de mest effektiva enligt dig?
Lärare A: Svårt att säga, jag är ganska enformig. Det jag anser fungera bäst är kontinuerlig dialog. Genom samtal blir mångt och mycket bättre.
Lärare B: Om man kan kalla det för en strategi är det att hitta delar av kursinnehållet och anpassa det till gruppen man undervisar. Det skulle jag säga är något väldigt effektivt. Sen är relationsarbete väldigt viktigt, genom att bygga bra relationer kan man definitivt öka motivationen.
Fråga 15 – Varför tror du att dessa strategier fungerar?
Lärare A: Människan är en social individ. Genom att prata och knyta band sker det saker i kroppen. Samtal är också ett effektivt verktyg för att ta sig vidare.
Lärare B: Den ena strategin var som sagt att anpassa undervisningens innehåll och det gör att eleverna känner sig inkluderade och sedda samt att undervisningen faktiskt blir intressant. Den andra strategin är att försöka bygga goda relationer och dessa goda relationer är något som många elever behöver, människan är en social varelse. Att som elev ha en god social relation till sin lärare kan sätta dem i ett sammanhang där lärarens känslor blir något drivande för elevens motivation för skolarbetet.
Fråga 16 – Vilka problem känner du att det finns med att motivera dina elever?
Lärare A: När det finns någon slags negativ spiral kring eleven. Det kan vara allt från inställning, problem hemma eller socialt.
Lärare B: Det finns alltid ett problem för mig och det är kopplat till hur långt ska man sträcka sig liksom, vart går gränsen, hur mycket ska jag behöva hålla på. För någonstans tar ju vår [lärares] förmåga eller ork slut. Svårigheten är ju att på något sätt dra gränsen mellan vad de själva [eleverna] måste driva själv och vad som ska läggas på mig. Jag är
35
av den åsikten att vi behöver en tydlig gräns för att lärare inte kan hålla på och dra alltför tunga lass, eleverna måste göra vissa saker själva.
Fråga 17 – Vilka strategier har du testat men har inte fungerat tycker du?
Lärare A: Belöningsstrategier, de ger i min mening ingen önskvärd motivationsökning: åtminstone, om det gäller på en gruppnivå. På individnivå anser jag att det kan fungera. Lärare B: Det är svårt att svara på, det är snarare att vissa strategier inte fungerar på vissa elever mer än att strategierna i sig inte fungerar.
Fråga 18 – Är det enklare att motivera elever i något av dina ämnen? Om ja, varför?
Hur förklarar du den skillnaden?
Lärare A: Svenska är i särklass lättast för många av eleverna anser att ämnet är viktigt då de bor i Sverige och pratar svenska. Religion kan många elever tycka är onödigt då de är sekulariserade i kombination med att materialet känns daterat.
Lärare B: Jag finner det enklast att hitta motivation i religionsämnet. Där finns just den här aspekten om att det kan vara lite spännande eller upprörande eller vad det nu må vara. I svenskan är det mer förmågor och det är en annan sak i det hela och det brukar jag också vara tydlig med, speciellt i klasser där jag vet sedan innan att det finns ett lågt intresse eller där elever har svårt med skrivande.
Omgivning
Fråga 19 – Vilken roll spelar kompisars inställning till studier när det gäller en elevs
motivation?
Lärare A: Jättestor roll, grupptryck är väldigt vanligt förekommande och tyvärr har det oftast en negativ effekt på elevens motivation och lärande.
Lärare B: Även detta spelar en jättestor roll. De olika kulturerna som skapas i kompisgäng är väldigt starka och om dessa kulturer då bygger på att det är dåligt att prestera bra i skolan och liknande är ju det problematiskt. Jag tänker dock att dessa kompisgäng är viktiga då det ger eleverna ett sammanhang i skolan.
36
Fråga 20 - Finner du att den sekularistiska normen som många gånger tycks existera i
klassrum påverkar elevernas motivation inför religionskunskapsämnet? Om ja, hur?
Lärare A: Ja, det påverkar inställningen och motivationen som eleverna har
jättemycket. Om en elev sticker ut mycket från mängden, till exempel om hen är väldigt märkbart religiös, ses denne som annorlunda och hamnar lite i utanförskap. Detta kan i mitt tycke bidra till att eleven inte riktigt vill eller vågar dela med sig av sina egna kunskaper eller erfarenheter av religiösa företeelser.
Lärare B: Ja det kan den absolut göra. Jag finner att det är i de grupper som är mindre studiemotiverade som den framkommer mest, i grupper där inställningen är väldigt ”varför ska vi lära oss det här?”. För att vinna någon sorts motivation ur denna inställning brukar jag alltid inleda kursen med att diskutera just sekularisering och Sveriges udda position på [det här klassiska diagrammet som visar hur sekulariserade och typ jämställda alla länder är].
Skolan
Fråga 21 – Hur ser du på arbetslagets roll när det gäller elevmotivation?
Lärare A: Den är viktig. Arbetslaget delar ju elever med varandra och om alla jobbar med att arbeta med elevmotivationen i positiv betydelse spelar det en stor roll för eleverna i min mening.
Lärare B: Den är viktigt. Arbetslagets gemensamma arbete utgör grunden för elevernas utbildning tänker jag. Arbetslaget gör också att eleverna kan känna att det finns en identitet på programmet [samhällsprogrammet] vilket kan vara motiverande. Det har vi pratat om i arbetslaget också, att skapa en bra kultur på programmet genom att ha en gemensam ton och grund i det vi gör.
Fråga 22 – Hur ofta diskuterar ni i kollegiet eller arbetslaget elevers motivation eller
brist på motivation?
Lärare A: Det handlar oftast om när det är elevvård, då vi går igenom elevers skolgång. Men det kan även hända att vi kollegor tar ett allmänt snack om motivation hos
37
Lärare B: Ofta, vi hamnar ofta i att prata om enskilda elevers svårigheter och vad som orsakar dessa svårigheter och då hamnar vi ofta i att prata om motivationen hos den enskilda eleven.
Fråga 23 – Vad kretsar dessa diskussioner mest kring?
Lärare A: Oftast när vi ser en negativ trend diskuteras lösningar. Om något ovanligt positivt förekommer kanske vi firar den framgången mer än att diskutera det.
Lärare B: Som sagt, som oftast enskilda elevers problem. Men som jag tidigare nämnt så ska vi inleda ett mer övergripande arbete med forskningen kring pojkars dåliga betyg inom en snar framtid.
Fråga 24 – Hur ofta skulle du vilja diskutera elevmotivation?
Lärare A: Inte för ofta, för då försvinner intresset med det. Det ska vara en jämn blandning med övriga samtalsämnen i skolan.
Lärare B: Jag tycker att vi pratar tillräckligt om det redan. Det kommer upp på varje arbetslagsmöte, vilket är varannan vecka.
Fråga 25 – Anser du att ni i a-laget/i kollegiet/på skolan har en samsyn när det gäller
vilka faktorer som leder till en ökad motivation?
- Om ja, hur ser den ut?
- Om nej, är det önskvärt att ha en samsyn kring detta?
Lärare A: Absolut inte. Lärare är också unika. Vi ser olika och vi gör olika angående motivation. Vissa jobbar mer effektivt med det medan andra försöker väva in det i något. Samsynen om att motivationen är viktig tror jag kan appliceras på alla i arbetslaget och skolan.
Lärare B: Det beror på hur man menar med motivation. Talar vi om motivation som begrepp så tycker jag att vi i arbetslaget har en samsyn. Dock har vi olika åsikter när det kommer till strategier, jag talade om [webb]kameran förut men även mobiltelefonen i klassrummet. Men generellt vill säga att vi har en samsyn.
38
Lärare A: Jag tror rektorns roll gällande elevmotivation är ganska sekundär. Är rektorn med i elevvårdskonferenser tycker jag personligen rektorn kan ha en viktig roll för elevens motivation, däremot tror jag att lärarens roll är viktigare än rektorns. Lärare B: Det är varierande hur rektorn tar sig an som arbetsledare och pedagogisk ledare. En rektor skulle mycket väl kunna ha en väldigt viktig roll för
motivationsarbetet och det underlättar nog mycket för oss lärare om rektorn verkligen axlar sin roll som pedagogisk ledare. Men jag anser att det går att utföra arbetet bra utan att rektorn är inblandad även om det skulle hjälpa.
4. Analys och diskussion
Under sektionerna 4.1 och 4.2 kommer det kvantitativa och kvalitativa materialet som samlats in genom enkäten och intervjuerna att analyseras och diskuteras mot syftet och frågeställningarna som tidigare formulerats. Då det förekommit en stor andel fritextsvar vad gäller både enkäten kommer summan av de presenterade utvalda enkätsvaren att analyseras och diskuteras mot den presenterade tidigare forskningen.
Examensarbetets har som tidigare presenterats sin teoretiska ansats i läroplansteori och utgår från läroplansteorins tredje kod vilken behandlar vad som sker i en reell
klassrumskontext där den praktiska undervisningen bedrivs. Valet att ta upp arbetets teoretiska ansats i denna inledande del gjordes då vi anser att konstant löpande återkoppling till läroplansteorin kan upplevas som överflödig och därmed förstör arbetets komposition.
4.1 Analys och diskussion av enkätsvar
Frågorna 1–3 i enkäten var i grunden till för att undersöka om det fanns en eventuell skillnad mellan huruvida lärare som exempelvis tagit sin examen från ett visst lärosäte arbetade och såg på elevmotivation. Det uppvisades inga nämnvärda skillnader i svaren baserat på var läraren tog sin lärarexamen, vilka årskurser läraren undervisade i eller hur länge läraren har varit yrkesverksam, åtminstone inte i enkätundersökningen som detta