5 Sammanställning och diskussion
5.1 Sammanställning av intervjuer Arbetsmiljö
När eleverna läser matematik hemma sitter vanligtvis eleverna i VG-gruppen i sina rum. Någon sitter i köket medan en annan utnyttjar för det mesta tiden i skolan. En vill ha rockmusik som bakgrundsmusik medan de övriga vill ha lugn musik. Av de elever i G- gruppen är det endast två som brukar sitta framför TV:n medan de övriga sex vill ha tyst och lugnt, hälften av dessa vill dessutom sitta så att de lätt kan få hjälp av någon. Även G-gruppen sitter antingen i sina rum eller i köket när de läser hemma.
Intresse
Elevernas syn på matematik skiljer sig något åt mellan de båda betygsgrupperna. Eleverna i VG-gruppen anser allihop att matematik är ett roligt ämne men svårt. Några tycker även att det är intressant och viktigt. Åsikterna bland elever i G-gruppen, skiljer sig något mer åt. Hälften tycker att det är viktigt och lika många tycker att det är ett svårt ämne.
Både Moa och Max anser att matematik är svårt. Då Moa inte förstår orkar hon inte engagera sig och därför anser hon att hon inte får den förståelse hon behöver. Max anser även han att det är svårt, framförallt algebra. Orsaken till svårigheterna är att det ska gå så fort, så han hinner med så många tal som möjligt men det resulterar i att han gör slarvfel.
Hälften av eleverna i G-gruppen anser att matematik antingen är ointressant eller tråkigt. En orsak till att matematik blir tråkigt, enligt eleverna, är att de inte förstår och inte hinner få tillräckligt med hjälp att förstå eller som Chris uttrycker det:
”Det var roligare förra året. Det är mycket svårare i år och då är det ju svårare att hänga
med, när man inte förstår. Då blir det ju svårare… och tråkigare”.
Endast tre elever av åtta i G-gruppen anser att matematik är intressant och roligt.
Specifika problemområden - Algebra och problemlösning
De största områdena som skapar svårigheter enligt alla elever är algebra och textuppgifter. Skolalgebra är ett problematiskt område för våra gymnasieelever och inte bara här, utan även internationellt. Carolyn Kieran (1992) skriver i sin artikel ”The Learning and Teaching of School Algebra” att elever ofta, i brist på förståelse, memorerar regler och procedurer i algebra och de tror dessutom att det är så man lär sig algebra. Chris som tidigare inte haft så stora svårigheter, svarar på frågan vad det är som är svårt:
”…det går ju inte att räkna ut utan att kunna det. Det har man ju kunnat förut. Jag brukar
bara räkna på själv utan formler och sådant, men nu måste man ju kunna formlerna”.
Han har brister i förståelsen som bland annat kan bero på att han, precis som Kieran skriver, försöker memorera utan att ägna tiden åt att istället skapa förståelse. Mats uttrycker det lite annorlunda:
”Egentligen är det inte svårt, för om läraren går igenom ett nytt kapitel och visar hur man ska göra. Då är det bara att göra så och då fattar man ju. Om läraren gör ett tal och vissa kanske ser ut så men vissa ser kanske annorlunda ut, också kanske man förväxlar eller förvirrar sig, också blir allt fel”
Vilket kan tyda på att han använder sig av samma metod som Chris. Han kopierar och så länge uppgifterna ser likadana ut som på tavlan gå det bra men så snart uppgifterna ändras lite, blir han förvirrad. Han har inte full förståelse för det han gör. Detta visar sig även när han löser uppgiften. Han klarar av den men kan inte förklara vad han gör.
Några nämner även svårigheter med teckenbyte. De får svårigheter när det ska var plus och när det ska vara minus när det blir för många tecken efter varandra. Ekvationslösning och långa uträkningar är andra svårigheter för eleverna. De har svårt att hålla koncentrationen och anser att det är lätt att tappa bort sig då det blir för många uträkningar.
Uppgifter som består av mycket text anser i stort sett allihop är problematiska. Jon ger en förklaring till varför han anser detta:
”När det står bara rätt upp och ner, räkna ut det här. Då är det mycket lättare än att först läsa en text och sedan ställa upp i typ sådana där ekvationer. Det är skitkrångligt.”
Dennis anger en anledning till varför han tycker att det är besvärligt:
”… får man ett lästal med en massa text och siffror som dom vänt på hit och dit. Då måste
man ju tänka mycket mer själv. Det är ju bra i och för sig men det är ju svårare”
Mycket tyder på att flera elever saknar förståelse genom att de memorerar regler och procedurer när de arbetar med algebra. De har även svårt med teckenbyte och långa uträkningar beroende på att de då tappar koncentrationen vilket även kan orsaka deras svårigheter med problemlösning.
Förkunskaper
Några anser att de har för dåliga förkunskaper vilket har hindrat dem, nu i MaB-kursen. Framför allt är det Dennis och Moa som nämner detta. I grundskolan, där Dennis gick nivågrupperade man klassen och Dennis blev placerad i den grupp som hade mest svårigheter och detta anser han har hämmat honom:
”Sackar man efter så här tidigt och inte gör något åt det på två år, också ska man försöka
lära sig något man inte har grund för alls … Det går liksom inte att hoppa över något, så går det att göra i andra ämnen … i matte bygger ju allt liksom på varandra”
Moa anser sig sakna grunderna för ekvationer, då de inte hann med det på grundskolan och när hon kom till gymnasiet ansåg man att det kunde alla så det var inget man ägnade någon tid åt. Både Dennis och Moa har, redan i MaA-kursen, insett att de har brister i matematik men varför detta inte åtgärdats kommer inte fram i intervjuerna. Det går inte att avgöra om det beror på att man från lärarhåll inte sett bristerna eller om det är Dennis och Moa som inte tagit vara på möjligheten att bättra på sina kunskaper. Möjligtvis är det en kombination av båda faktorerna.
Läromedel
Läroboken är enligt alla VG-elever bra men Jon tycker även att den är tråkig. Vad det gäller G-eleverna så tycker endast två att den är bra medan hälften anser att det kan vara svårt att förstå exemplen och lika många tycker att det är bättre med genomgångar på tavlan för då är det lättare att förstå när man kan ställa frågor och få det förklarat för sig. Många förstår bättre när de både ser och hör en förklaring.
En av eleverna anser att boken är dålig och en annan anser att det är för mycket uppgifter på varje område.
Stress
Många elever brukar klaga över att det går för fort fram i MaB-kursen men av de intervjuade eleverna anser endast en fjärdedel att det är för högt tempo. Nästan hälften anser att det ett bra tempo men Jan och Jim vill ha fler och längre lektioner. Då de anser att de hinner glömma bort vad de håller på med mellan lektionerna. Dessa elever har 90 minuter i veckan uppdelat på två lektioner. En annan stressrelaterad svårighet en del nämner är stora klasser och hög ljudvolym.
Varför lyckas eller misslyckas man?
Orsakerna till varför en del lyckas med sina matematikstudier är många. Tre av fyra i VG- gruppen anser att det beror på inställningen till ämnet men även att det beror på motivation, intresse och koncentration. Jane som tycker att matematik är roligt säger:
”Det är väl mycket i huvudet, inställning, en del tänker det här går inte och då går det inte. Jag måste få hjälp, jag vill veta hur det är. Det är intresse, tror jag”
Även Kate anser att inställningen är viktig:
”Det sitter i en själv. … Det har med inställningen att göra. Det finns säkert annat också”
I G-gruppen är det fler förslag till varför man inte lyckas. En fjärdedel anser att det beror på inställning och motivation. Jan är en av dem och han tillägger en möjlig orsak varför man inte lyckas:
”Det är väl mest att om det är tungt, då ger man upp. Man orkar inte bry sig och det blir ju inte bättre av att man bara ger upp, om det är tungt”
Flera av eleverna nämner just att en av orsakerna till att de inte lyckas är att de inte orkar. De orkar inte misslyckas en gång till då de försökt ett antal gånger. De tappar intresset och självförtroendet sjunker. Istället för att göra ett nytt försök som kan medföra ytterligare ett misslyckande, ger de upp.
Övriga orsaker till att man misslyckas enligt dessa elever är bristen på vilja, envishet, intresse, engagemang och koncentration.