7. Resultat & Analys
7.6 Sammanställning av resultat
Tabell 31 presenterar en jämförelse mellan den historiska medelinsatstiden för olika typer av insatser samt vad GIS-modellen beräknat medelinsatstiden till. För alla insatser är skillnaden mellan historisk medelinsatstid och GIS-modellens medelinsatstid 39 sekunder medan för brand i byggnad och trafikolyckor är skillnaden 89 sekunder och 109 sekunder. För alla insatser ligger medelinsatstiden på cirka 8 minuter vilket inkluderar anspänningstid och körtid vilket resulterar i att räddningstjänsten har två minuter över till angreppstid för att hålla sig inom den önskade insatstiden på 10 minuter.
Tabell 31. Sammanställning av historiska medelinsatstider och beräknad medelinsatstid
Historisk medelinsatstid GIS-modell Skillnad
Alla Insatser 463 503 -39
Brand i byggnad 402 490 -89
Trafikolycka 418 527 -109
I tabell 32 presenteras en sammanställning av vinst i medelinsatstid samt genererad samhällsnytta för alla typer av insatser som undersökts. I detta scenario har ingen hänsyn tagits till trafikpåverkan vilket har resulterat i att skillnaden mellan alternativ 2 och 3 är väldigt liten. Totalt genereras en
samhällsnytta på cirka 25 miljoner kronor per år.
Tabell 32. Sammanställning av vinst i medelinsatstid och samhällsnytta för scenario utan trafikhänsyn
Sammanställning Utan trafikhänsyn
Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 2 Alternativ 3 Vinst i medelinsatstid Samhällsnytta
Brand i Byggnad 73 73 5 673 509 kr 5 679 915 kr Trafikolycka 73 73 12 733 777 kr 12 735 395 kr Andra Insatser 73 73 6 865 975 kr 6 868 346 kr Totalt 73 73 25 273 261 kr 25 283 656 kr
44
I tabell 33 presenteras en sammanställning av vinst i medelinsatstid samt genererad samhällsnytta för alla typer av insatser som undersökts i ett scenario med trafikhänsyn.
Tabell 33. Sammanställning av vinst i medelinsatstid och samhällsnytta för scenario med trafikhänsyn
Sammanställning Med trafikhänsyn
Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7 Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7 Vinst i medelinsatstid Samhällsnytta
Brand i Byggnad 74 77 80 5 728 704 kr 5 952 446 kr 6 205 240 kr Trafikolycka 74 75 77 12 905 366 kr 13 138 027 kr 13 445 101 kr Andra Insatser 74 75 78 6 951 258 kr 7 109 456 kr 7 306 523 kr Totalt 74 76 78 25 585 328 kr 26 199 929 kr 26 956 865 kr
Det som kan utläsas av scenarioanalysen är att i ett scenario där förlängningen av Karlavägen har som mest påverkan på trafikflödet så minskar medelinsatstiden för räddningstjänsten med 4 sekunder och en samhällsnytta på 1,5 miljoner kronor mer genereras. Att dra en slutsats angående förlängningen av Karlavägen är väldigt svårt och ytterligare studier behöver utföras, främst då förlängningen av
Karlavägen inte enbart är till för räddningstjänsten utan påverkar alla trafikanter och kommunen i stort vilket gör att fler aspekter måste tas hänsyn till vid beslut angående förlängningen av Karlavägen.
45
8. Diskussion
Det är viktigt att ha förståelse att GIS-modellen som skapats har begränsningar och kan inte spegla den exakta bilden av verkligheten. I detta kapitel kommer GIS-modellen att diskuteras från olika aspekter samt så kommer en diskussion ur ett samhällsperspektiv föras vilket följs av en diskussion angående framtida studier.
8.1 Metod
Den historiska insatsstatistik som har använts i examensarbetet varierar från år till år eftersom det oftast inte sker en olycka på samma ställe flera gånger. Den historiska insatsstatistiken speglas av de olika olycksplatserna och har därför olika medelinsatstider från år till år. Dock verkar datan vara stabil och inte innehålla några avvikelser vilket gör att datan är tillförlitlig och användbar så länge en reflektion görs över att datan varierar från år till år.
Det som skiljer GIS-modellen som skapats i examensarbetet åt jämfört med Jönköpings kommuns modell är att kommunen har använt sig av ett äldre nätverk där många av vägarna inne i stadskärnan hade en hastighetsgräns på 50 km/h i stället för dagens 40km/h. Vi har valt att använda de
hastighetsgränser som är aktuella just nu enligt NVDB. Enligt Trafikförordning (1998:1276) får utryckningsfordon enbart köra fortare än hastighetsbegränsningen om de använder sig av blåljus samt att de tar hänsyn till andras säkerhet. Detta gör att räddningstjänsten inte alltid kan köra i en högre hastighet än vad begränsningen säger. Inne i tätorter där hastigheten varierar mellan 30 km/h och 50 km/h och trafikflödet är högt och även andra trafikanter vistas kan det vara svårt för räddningstjänsten att åka snabbare än den skyltade hastigheten medan på större vägar med hastighet över 90 km/h och mindre trafikflöde åker de ofta snabbare än den skyltade hastigheten. Därför ansåg vi att modellen blir mer realistisk om vi använder oss av det aktuella vägnätet och inte av ett utdaterat vägnät. En annan skillnad mellan vår och kommunens GIS-modell är att de har valt att plotta ut områden med
intervalltider medan GIS-modellen istället har undersökt exakta tider till varje historisk plats. Vi valde att undersöka varje plats var för sig för att få ut så stor nytta som möjligt av den historiska
insatsstatistiken.
Den teoretiska anspänningstiden på en deltidsstation är sex minuter men i verkligheten kan anspänningstiden variera. Att använda sig av historisk data och undersöka specifika platser gör att verkligheten speglas. Det flesta av insatserna som enligt den historiska data haft en kortare insatstid än vad GIS-modellen visar är insatser som betjänas av deltidsstationer. Detta visar att den teoretiska anspänningstiden inte stämmer överens med anspänningstiden som är vanligast för deltidsstationer i Jönköping vilket också måste tas i beaktning när resultatet av modellen används. Att examensarbetet undersökt insatstider för första räddningsenhet och inte FIP-resurs påverkar också detta.
Det är intressant att valideringen visar att den historiska medelinsatstiden för det västra området är lägre än vad medelinsatstiden för GIS-modellen är. GIS-modellen verkar enligt valideringen ha sanningsenliga körtider. Detta väcker den stora frågan, hur kommer det sig att räddningstjänsten upplever ett problem med framkomligheten och att det påverkar deras insatstider när de historiskt är snabbare än GIS-modellen, Eniro, Google Maps och kommunens egna modell. Problemet skulle behöva undersökas mer noggrant och en studie med data över den faktiska trafiksituationen bör utföras. Det hade varit positivt för examensarbetet om det funnits fler och säkrare källor på att trafiksituationen verkligen är så som källorna upplever den.
46
8.2 Resultat
Resultatet av studien kan vara svårtolkat både i form av minskade medelinsatstider och genererad samhällsnytta. Vad en vinst i medelinsatstid på 73 sekunder egentligen skulle betyda för
räddningstjänsten samt bidra med trygghetsmässigt för kommunens befolkning är svårtolkat. Då räddningstjänsten har som mål att inte överstiga en insatstid på 10 minuter och en ny station skulle betyda att medelinsatstiden sänks till under 7 minuter utan angreppstid skulle det vara ett stort steg i rätt riktning.
I scenarioanalysen syns det tydligt att en ny brandstation skulle minska medelinsatstiden för
räddningstjänsten samt generera i samhällsnytta. I alternativ 1–3 där det inte tas hänsyn till trafikflöde är det ingen speciell skillnad om en förlängning av Karlavägen skulle byggas eller inte vilket indikerar att det är trafikflödena som leder till köer som gör att en förlängning av Karlavägen skulle behövas. Alternativ 4–7 där det tas hänsyn till trafikens hastighet på utvalda vägar resulterar i att det blir en skillnad i medelinsatstid samt samhällsnytta om en förlängning av Karlavägen skulle byggas. Dock hade det varit önskvärt att skillnaden hade varit större med tanke på att det är dyrt att ändra om i infrastrukturen samt att kommunen inte prioriterar projekt som inte genererar tillräckligt positiv nytta för befolkningen. Det bör göras fler studier om huruvida en förlängning av Karlavägen ska byggas eller inte. Detta för att studiens underlag inte är tillräckligt för att besluta om en förlängning av Karlavägen är aktuell eller inte. De efterföljande studierna bör ta ännu mer hänsyn till dagens trafiksituation och baseras på data över trafikflöden. Därför bör kommunen satsa på att samla in data över trafikflödena som sedan kan leda till en ny studie om huruvida en förlängning av Karlavägen ska byggas eller inte.
Syftet med att bygga en förlängning av Karlavägen är att minska antalet trafikanter på Barnarpsgatan. Detta för att kunna få ett bättre trafikflöde och undvika köer. Det är värt att ta i beaktning att om det byggs en förlängning av Karlavägen och köerna runt Jordbrorondellen försvinner kan det leda till att fler väljer att åka bil nu när det inte finns några köer vilket i sin tur kan leda till att det uppstår köer igen och framkomligheten försämras. Så det är en svår balans mellan att ha fungerade trafikflöden men ändå värna om miljö och samhällsnytta.
8.3 Samhälle
I TRAST nämns det att Jönköpings kommun har som mål att befolkningen ska uppleva Jönköping som sitt vardagsrum. För att kunna lyckas uppfylla detta mål är det viktigt att befolkningen känner en trygghet i samhället. Att ha två heltidstationer gör troligtvis att befolkningen känner sig mer trygga för de vet att det finns gott om resurser vid behov. En minskad insatstid bidrar också med en känsla av trygghet eftersom tiden är en stark faktor för att kunna rädda liv. Om förlängningen av Karlavägen byggs kan det bidra med att trafikköer minskar vilket också kan ge en positiv känsla för att
befolkningen slipper lägga energi på att stå i bilkö och kan exempelvis komma hem tidigare från jobbet.
Den befolkningstillväxt som sker i Jönköpings kommun ökar behovet av resurser för räddningstjänsten och är ytterligare ett argument för att bygga en ny station. Att bygga en ny station är ett dyrt men effektivt sätt att öka tryggheten för kommunens befolkning. Ökad trygghet kan i längden generera i att antalet olyckor minskar vilket är positivt och kan generera pengar ur ett samhällsperspektiv.
47
Enligt resultatet har det framkommit att en ny brandstation skulle resultera i en samhällsnytta på mellan 25–27 miljoner kronor per år. Ungefärlig driftkostnad för den nya brandstationen skulle vara cirka 15 miljoner kronor per år6. Det vill säga mellan 10 och 12 miljoner kronor mindre än vad den genererade samhällsnyttan per år är enligt denna studie. Dock måste det beaktas att verkligheten och en modell inte är samma sak och att GIS-modellen har begränsningar som påverkar slutresultatet.
Samhällsnyttan för alla insatser som räddningstjänsten är involverade i har inte redovisats på grund av otillräcklig data eller att insatsen inte ansågs generera tillräckligt med samhällsnytta för att vara aktuell kan också påverka resultatet. Därför är troligtvis samhällsnyttan för en ny brandstation större än vad resultatet visar. Eftersom det i dagsläget inte finns en färdig budget för byggandet av den nya stationen är det svårt att säga vad kostnaderna blir samt när samhällsnyttan är högre än utgiften för den nya brandstationen.
Ur miljösynpunkt är det positivt att den nya stationen minskar insatstiderna för det leder till mindre koldioxidutsläpp. Dock gynnar det inte miljön att bygga en ny station samt en förlängning av Karlavägen eftersom det behövs resurser från naturen och obebyggd mark kommer bebyggas.
8.4 Framtida studier
Syftet med examensarbetet var att analysera lokaliseringen av Jönköpings nya brandstation i form av minskade insatstider samt beräknat värde av samhällsnytta. Räddningstjänstens insatstider är ett problem på flertalet platser runt om i Sverige. Förslag till framtida studier är att beräkna
samhällsnyttan och undersöka på vilket sätt det går att minska räddningstjänstens insatstid på andra platser i Sverige.
Under examensarbetet har det undersökts om en förlängning av Karlavägen skulle leda till minskade insatstider. Det skulle behövas en mer utvecklad GIS-modell som kan simulera olika trafikhändelser och anpassas efter hur den verkliga trafiksituationen i staden är. Detta för att kunna få en mer sanningsenlig bild av vad en förlängning av Karlavägen gör för trafikflödet och insatstiderna i Jönköping. Vid intresse av GIS finns det stor potential för fortsatta studier inom detta område.
GIS-modellen som har skapats under examensarbetet har utvecklingspotential. Det hade varit
intressant att kunna gå ifrån den generaliserade GIS-modellen och kunna lägga till olika bivillkor som gör att det går att granska andra saker som exempelvis om vädret påverkar. En annan möjlighet för framtida studie är att lägga till mer befolkning i Munksjöområdet enligt befolkningsprognoser. Det skulle ge ett tydligare resultat på hur befolkningsökningen skulle påverka trafikflöde och därmed räddningstjänsten insatstider.
Den beräkning av samhällsnytta som gjorts är en väldigt grov kostnad-nyttoanalys vilket kan utvecklas för att ge ett mer klart besked om stationen är samhällsekonomiskt försvarbar. Denna studie visar endast den nytta som genereras av en ny station vilket även måste jämföras med alla de kostnader som tillkommer.
En insatstyp som inte tagits med i beräkningarna är hjärtstopp på grund av komplexiteten i
beräkningarna och att tidigare beräkningar av värdet av ett räddat liv visar på så stor spridning att det är svårt att veta om resultatet kommer stämma. Enligt den insatsstatistik som räddningstjänsten bidragit med är ungefär 130 av alla insatser för räddningstjänsten varje år hjärtstoppslarm.
6
48
MSB har sammanställt ett antal olika studier angående värdet av ett räddat liv där de relevanta studierna visar på ett värde mellan 10 och 100 miljoner kronor. De anger även det rekommenderade värdet inom infrastruktursektorn till 22,3 miljoner per räddat liv (Msb 2012). Detta innebär att om byggandet av en ny station skulle hjälpa till att rädda ytterligare något liv kan summan av
samhällsnyttan för den nya stationen bli väldigt hög och detta är något som kan vara intressant att undersöka i en egen studie och som kan ligga som grund i en beslutsprocess.
49
9. Slutsats
Examensarbetet visar på att byggandet av en ny brandstation i Jönköpings kommun skulle minska medelinsatstiderna för räddningstjänsten avsevärt och även generera en stor mängd samhällsnytta. Förlängningen av Karlavägen anses varken minska medelinsatstiderna eller generera tillräckligt med samhällsnytta för att den ska vara samhällsekonomiskt försvarbar. Däremot är detta endast beräknat utifrån räddningstjänstens perspektiv. Förlängningen av Karlavägen är inte enbart till för
räddningstjänsten och kan ha andra positiva effekter för staden som till exempel minskade köer vilket bidrar till ett minskat koldioxidutsläpp därför anses vidare studier angående vägen nödvändiga för att ett beslut ska kunna tas. Examensarbetets resultat anses kunna bidra i beslutsprocessen angående byggandet av en ny station men behöver kompletteras med ytterligare studier innan ett beslut tas.
Nedan presenteras svar på de frågeställningar som presenterades i början av rapporten och även en koppling till syftet med examensarbetet.
1. Hur långa är insatstiderna i Jönköpings kommun idag?
Den historiska data som räddningstjänsten bidragit med visar på en historisk medelinsatstid till alla insatser på 463 sekunder vilket motsvarar cirka 7,7 minuter medan modellen visar på en
medelinsatstid på cirka 8,3 minuter. I dessa siffror ingår ej angreppstiden vilket kommer bidra till att medelinsatstiden kommer vara väldigt nära de 10 minuter i insatstid som räddningstjänsten lovat kommunens befolkning.
2. Hur mycket skulle den nya stationen minska insatstiderna i Jönköpings kommun?
Enligt de körningar som utförts i GIS-modellen kommer en ny station minska medelinsatstiden med cirka 73 sekunder. Detta skulle betyda att medelinsatstiden skulle bli under 7 minuter vilket är klart under de lovade 10 minuterna och skulle ge räddningstjänsten gott om tid för angrepp. Denna minskning av medelinsatstiden ökar tryggheten för kommunens befolkning.
3. Hur skulle en förlängning av Karlavägen påverka insatstiderna?
I scenarioanalysen utan trafikhänsyn visar förlängningen av Karlavägen på en väldigt marginell skillnad i medelinsatstid medan i scenarioanalysen med trafikhänsyn minskar medelinsatstiden med ytterligare 4 sekunder i det alternativ där förlängningen av Karlavägen har som mest påverkan på trafikflödet att hastigheten kan höjas till 50 km/h på både förlängningen av Karlavägen och hela Barnarpsgatan.
4. Hur mycket samhällsnytta skulle den nya stationen samt en förlängning av Karlavägen generera?
Byggandet av en ny station visar på att en samhällsnytta på strax över 25 miljoner kronor per år skulle genereras vilket är samma även vid byggandet av en förlängning av Karlavägen i scenariot utan trafikhänsyn medan i scenariot med trafikhänsyn genereras mellan 25,5 till 27 miljoner kronor per år beroende på hur stor påverkan på trafikflödet förlängningen av Karlavägen har.
50
Referenser:
Aktuellhallbarhet. (2017). Hur skapar och mäter vi samhällsnytta på riktigt.
https://www.aktuellhallbarhet.se/repris-09-00-09-45-hur-skapar-och-mater-vi-samhallsnytta-pa-riktigt/
[2019-03-27]
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Person, A. (2014) Vetenskapliga tankeverktyg: till grunder för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur
Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Boverket. (2015). Boverkets byggregler 5:323 (BFS 2011:6)
https://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr-22/bbr-avsnitt-5 [2019-05-08]
Båstads kommun. (2019). FIP – Första InsatsPerson. http://www.bastad.se/omsorg-och- stod/raddningstjansten/hem-fritid/fip-forsta-insatsperson/ [2019-03-12]
Cubsec. (2015). Första InsatsPerson (FIP). http://www.cubsec.se/fip/[2019-03-12]
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5:1 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, B. & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4:1 uppl., Lund: Studentlitteratur
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4:6 uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Eklund, K. (2017). Vår ekonomi :en introduktion till samhällsekonomin. 14:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Esri. (2018a). Service area analysis layer. https://pro.arcgis.com/en/pro- app/help/analysis/networks/service-area-analysis-layer.htm [2019-04-24]
Esri. (2018b). Algorithms used by the ArcGIS Network Analyst extension.
http://desktop.arcgis.com/en/arcmap/latest/extensions/network-analyst/algorithms-used-by-network-
analyst.htm#ESRI_SECTION1_6FFC9C48F24746E182082F5DEBDBAA92 [2019-05-08]
Esri. (2018c). Route analysis layer. https://pro.arcgis.com/en/pro-app/help/analysis/networks/route- analysis-layer.htm [2019-04-24]
Esri. (2018d). Location-Allocation analysis layer. https://pro.arcgis.com/en/pro- app/help/analysis/networks/location-allocation-analysis-layer.htm [2019-04-24]
Esri. (2018e). Barriers. https://pro.arcgis.com/en/pro-app/help/analysis/networks/barriers.htm
[2019-04-25]
51
Fredholm, L. (2010). Dealing with all types of emergency from everyday accidents up to disasters. I Fredholm, L. & Göransson, A-L. (red.) Emergency response management in today’s complex society. Karlstad: Swedish Civil Contingencies Agency.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur
Glad, T. & Ljung, L. (2004). Modellbygge och simulering. Lund: Studentlitteratur
Granberg, T. (2019). FÖ 1: Introduktion https://liuonline.sharepoint.com/sites/TNSL13/TNSL13_2019VT_FQ/CourseDocuments/Forms/AllIte ms.aspx?id=%2Fsites%2FTNSL13%2FTNSL13_2019VT_FQ%2FCourseDocuments%2FF%C3%B6r el%C3%A4sningsbilder%2Ftnsl13- fo1%2Epdf&parent=%2Fsites%2FTNSL13%2FTNSL13_2019VT_FQ%2FCourseDocuments%2FF% C3%B6rel%C3%A4sningsbilder
Grønmo, S. (1996). Kvalitative metoder i samfunnsforskning: Forholdet mellom kvalitative og kvantitative tilnærminger i samfunnsforskningen. Oslo: Universitetsforlaget.
Haddow, G., Bullock, J., & Coppola, D. P. (2013). Introduction to Emergency Management. 5:1. uppl., Waltham, MA: Butterworth-Heinemann.
Hellevik, O. (1980). Forskningsmetode i sosiologi og statsvitenskap. Oslo: Universitetsforlaget
Holm, O. (2018). Motormagasinet. Underlättar framkomlighet för utryckningsfordon.
https://www.motormagasinet.se/article/view/622545/underlattar_framkomlighet_for_utryckningsfordo n [2019-05-07]
Holme, I.M & Solvang, B. K. (2012). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur
Jakobsen, D. I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2:1 uppl., Lund: Studentlitteratur
Jalakas, A. & Johansson, C. (2014). Kommunikation som ger samhällsnytta: kommunikationens värde i Trafikverket. Sundsvall: DEMICOM
Jaldell, H. (2004). Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser – en uppdatering av en samhällsekonomisk studie. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/19958.pdf
Janné, M. (2018). Construction Logistics Solutions in Urban Areas. Lic. -avh. Linköping: Linköpings Universitet.
Johannessen, A. Tufte P.A. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber
Jonsson, P. & Mattsson, S.-A. (2016). Logistik: Läran om effektiva materialflöden. 3:2 uppl., Lund: Studentlitteratur
Jönköpings kommun. (2017). Presentation av Jönköpings kommun. 2017.
https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunfakta.4.74fef9ab15548f0b8006ec.html
52
Jönköpings kommun. (2018) Verksamhetsberättelse 2017: räddningstjänsten. Tillgänglig: Jönköping Kommun.
Jönköpings kommun. (2019a). Kommunfakta.
https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunfakta.4.74fef9ab15548f0b8006ec.html
[2019-02-06]
Jönköpings kommun. (2019b). Räddningstjänsten.
https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/forvaltningar/raddningstjansten.4.7 4fef9ab15548f0b800a99.html [2019-02-06]
Jönköpings kommun. (2019c). Räddningstjänstens Beredskap.
https://www.jonkoping.se/omsorghjalp/trygghetochsakerhetijonkopingskommun/skyddmotolyckor/rad dningstjanstensberedskap.4.74fef9ab15548f0b80020b9.html [2019-02-12]
Jönköpings kommun. (2019d) Räddningstjänstens verksamhetsberättelse 2018. Jönköping: Jönköpings kommun.
https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/forvaltningar/raddningstjansten.4.7 4fef9ab15548f0b800a99.html [2019-03-27]