Tillvägagångssätt

Examensarbetet undersöker ett större problem inom ett specifikt fall samt är begränsat till en kortare tidsperiod vilket enligt Bell & Waters (2016) gör att examensarbetet är en fallstudie. Både kvalitativa och kvantitativa metoder används för att kunna nå ett så bra slutresultat som möjligt. Hur metoderna har använts redogörs i detta kapitel.

Tillvägagångssättet för detta examensarbete är indelat i tre olika faser; inledande fas, huvudfas och avslutande fas. Den inledande fasen innefattar grunden till examensarbetet vilket var litteratursökning, intervjuer samt datainsamling. I denna fas skapades en förståelse av det problem som skulle lösas, vilken data som fanns att tillgå samt hur problemet skulle kunna lösas. Under huvudfasen bearbetades och analyserades den insamlade datan för att kunna implementeras i den GIS-modell som skapades med hjälp av ArcMap. GIS-modellen skapades med hjälp av sekundärdata från Trafikverket, Lantmäteriet samt Jönköpings räddningstjänst. Syftet med GIS-modellen var att kunna beräkna insatstider för räddningstjänsten för de tre olika alternativ som formulerats i frågeställningarna. GIS- modellen valideras mot en befintlig modell samt med metoderna Face validity och Event validity. Sedan gjordes en analys av utdata för att kunna besvara frågeställningarna som ställts i början av examensarbetet och som skulle resultera i ett underlag för beslut till Jönköpings kommun. I den avslutande fasen skedde en diskussion om det resultat som GIS-modellen givit och sedan formulerades en slutsats. Figur 3 visar indelningen av de olika faserna.

21

3.2.1 Litteratursökning

Backman et al. (2014) anser att använda sig av ett universitetsbibliotek som grund till litteraturstudien är en lämplig metod. Därför utgår detta examensarbetes litteratursökningar från biblioteket tillhörande Linköpings Universitet. För att hitta lämpligt underlag har sökning av litteratur skett på Linköpings biblioteks databas Unisearch. Exempel på sökord som använts är Blåljuslogistik, Emergency response system, Emergency response management, Samhällsekonomi, GIS Theory, Källkritik, Samhällsvetenskaplig metod, Validering, Kvantitativa metod, Forskningsmetodik.

3.2.2 Intervju

I examensarbetet utfördes tre intervjuer för att samla in primärdata. I tabell 4 listas de utvalda respondenterna som alla tillhör Jönköpings kommun men har kunskap inom olika områden. Tabellen presenterar även var, när och hur länge intervjuerna skedde.

Tabell 4. Sammanställning av intervjuer

Person Titel, organisation Datum och plats Tidsåtgång

Emma Svärd Trafikplanerare,

samhällsbyggnadskontoret

8/3–19, kommunhuset i Jönköping

30 min

Gustav Hultegård Brandmästare, räddningstjänsten

8/3 - 19, kommunhuset i Jönköping

30 min

Göran Melin Biträdande räddningschef, räddningstjänsten

13/3 - 19, Skype möte 60 min

Intervjuerna utformades med hjälp av öppna frågor vilket enligt Gillham (2002) är en halvstrukturerad intervju. Valet av struktur berodde på att det fanns ett behov av att få ställa frågor men att det skulle finnas utrymme för respondenterna att prata fritt. Frågorna som ställdes under intervjuerna var förberedda sedan tidigare. Vissa av frågorna var formulerade lika till alla tre respondenterna och vissa frågor var specifika och kopplade till deras kunskapsområde. Intervjuerna spelades in samt att

dialogerna antecknades. Intervjuerna som hölls den 8 mars avslutades med ett sammanträde för öppen diskussion med båda respondenterna och visning av kommunens redan befintliga kartor och modeller. När alla tre intervjuer utförts sammanställdes och jämfördes svaren med varandra. Eftersom detta examensarbete framför allt bygger på sekundärdata som analyserades i en GIS-modell så var

intervjuerna enbart en liten men viktig del av examensarbetet och bidrog framför allt till kapitel 1 samt kapitel 4. Eftersom respondenterna använde sig av ett antal olika begrepp exempelvis insatstid så definierades alla begrepp innan intervjun för att alla deltagarna skulle använda samma begrepp och definition. Detta för att kunna uppnå en hög reliabilitet.

Intervjuerna belyste frågor om trafikflöde och insatstid i nuläget för Jönköping samt vad

framtidsplanen är och hur trafikavdelningen och räddningstjänsten samverkar i arbetet med den nya brandstationen. Specifika frågor till räddningstjänstens respondenter handlade om vilka vägar de har som grund till insatser samt hur en ny station skulle påverka dagens räddningstjänst. Frågorna som var riktade till trafikplaneraren handlade om hur trafikavdelningens tidigare studier skulle kunna användas i detta examensarbete.

22

3.2.3 Primär och sekundärdata

Primärdata i detta examensarbetet kom ifrån de tre intervjuerna. Den sekundärdata som användes till GIS-modellen är hårddata. Den sekundärdata som ligger till grund för detta arbete bidrog

Räddningstjänsten i Jönköping, Lantmäteriet, Trafikverket samt SCB med. Sekundärdata från

räddningstjänsten innehöll alla insatser mellan åren 2008 till 2018 med givna positioner för olyckorna samt vilken insatstid som räddningstjänsten haft till olyckan. Insatstiden för de historiska insatserna beräknades från mottaget larm till ankomst vid olycksplats. Dock fanns ingen information om vilken brandstation som utfört en specifik insats eller vilken typ av resurs som varit först på platsen. Mellan åren 2016 till 2018 fanns det även information om vilken typ av olycka som inträffat som till exempel brand i byggnad, trafikolycka samt andra typer av insatser. Ytterligare data i form av skyddsklassade objekt samt deras position bidrog räddningstjänsten med.

Räddningstjänsten har även bidragit med sekundärdata genom verksamhetsberättelser samt olika interna undersökningar angående utförandet av insatser. Ett vägnät över Jönköpings län med högsta hastighet och längder på varje väglänk hämtades från Trafikverket för att kunna möjliggöra analys av körtider för räddningstjänsten. Från SCB hämtades data över Sveriges befolkning vilket krävdes för att göra de tänkta analyserna. En bakgrundskarta över Sverige i form av städer, vatten och vägar med mera hämtades från Lantmäteriet och hjälpte till vid visualisering av modellen.

Data över alla insatser behövde bearbetas innan den gick att använda i GIS-modellen. Alla insatser sorterades utifrån årtal för att kunna analysera hur insatstiderna utvecklats under åren. För att kunna tillämpa Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsats och beräkna ett samhällsekonomiskt värde sorterades olyckor av typen brand i byggnad samt trafikolycka ut för att enkelt kunna plotta dessa i GIS-modellen och möjliggöra beräkning av körtider och analys av de olika alternativen. Dessa två typer av olyckor valdes ut för att det fanns ett stort urval att välja ifrån vilket gör att analysen blir mer utförlig och sanningsenlig än vid andra typer av olyckor. Ett antal andra insatser valdes för beräkning av samhällsnytta då de ansågs utgöra en så pass stor del av räddningstjänsten arbete eller att det monetära värdet vid en sådan insats var högt. Dessa andra insatser var annat sjukvårdslarm, drunkning, brand ej i byggnad samt självmord/självmordsförsök.

3.2.4 GIS-modell

I examensarbetet användes det geografiska informationssystemet ArcGIS med tillhörande

programvara ArcMap. Den modul som främst användes under arbetets gång var Network analyst som var verktyget som användes vid beräkning och analys av körtider samt för att räkna ut

täckningsområdet för populationen för respektive brandstation. Det analysverktyg som användes var Location-allocation främst för enkel insamling av värden samt dess förmåga att med hjälp av inställningar utföra olika sorters analyser.

Med hjälp av den data som samlats in utformades en GIS-modell i ArcMap. I GIS-modellen användes koordinatsystemet SWEREF99_TM vilket används för att ange geografiska positioner i Sverige. En bakgrundskarta över Jönköpings kommun fungerade som bakgrundslager för att visualisera

kommunen med tillhörande vatten, skogsområden med mera. Sedan importerades vägnätskartan och befolkningslagret i modellen. Dessa två lager utgjorde basen för att kunna analysera körtider samt för att kunna beräkna täckningsgraden av hur stor del av kommunens befolkning som kunde betjänas av respektive brandstation.

23

Genom funktionen editor kunde förlängningen av Karlavägen samt förlängningen av Barnhemsgatan läggas till i det befintliga vägnätet. Vägarnas längd beräknades automatiskt i ArcMap.

Räddningstjänsten bidrog med vilken skyltad hastighet som vägarna skulle ha vilket gjorde att vägarnas körtid kunde beräknas.

Sedan beräknades körtider på alla länkar i vägnätet genom att dividera länkens längd med hastigheten och multiplicera med 3,6 för att få ut körtider i rätt enhet. Då kunde ett Network dataset baserat på det modifierade vägnätet skapas vilket möjliggjorde användningen av Network analyst. I Network analyst finns ett flertal olika analysverktyg som till exempel Service Area, Route samt Location-allocation.

Med hjälp av Service Area kunde brandstationerna utplaceras i GIS-modellen och anspänningstiden för respektive station kunde läggas till. Detta verktyg användes även för att ta fram täckningskartor för de olika alternativen. Analysverktyget Route kan beräkna körtiden från en punkt till en annan. Detta möjliggjorde att GIS-modellen kunde valideras då körtiden från två punkter kunde jämföras med till exempel Google Maps samt räddningstjänstens historiska körtid.

Sedan användes analysverktyget Location-allocation vilket är ett analyslager som identifierade de utplacerade stationerna samt alla de efterfrågepunkter som insatsstatistiken bidragit med. I detta lager kunde insatstiden för de olika alternativen beräknas till alla de efterfrågepunkter som lagts till. I verktyget användes två olika inställningar beroende på vilken beräkning som skulle utföras. De inställningar som användes var Minimize Impedance vilket beräknade insatstiden från alla

brandstationer till alla efterfrågepunkter så att den totala viktade insatstiden blev så kort som möjligt. Maximum Coverage användes för att kunna beräkna hur stor del av kommunens befolkning som betjänades inom ett specifikt tidsintervall.

Med hjälp av Barriers adderades anspänningstiden i form av en adderad kostnad på 90 sekunder för heltidsstationerna samt 360 sekunder för deltidsstationerna. För att enkelt kunna byta mellan de olika alternativen med eller utan förlängningen av Karlavägen sattes en restriktion på vägen när den inte skulle tas med i beräkningarna vilken sedan togs bort när förlängningen av Karlavägen vägen skulle tas med i beräkningarna.

I modellen beräknades insatstid från mottaget larm till ankomst vid olycksplats vilket innefattar anspänningstid och körtid. Detta överensstämmer då med begreppet för insatstid som använts för den historiska insatsstatistiken. Det som skiljer de historiska insatserna gentemot GIS-modellen är att modellen beräknat insatstiden för första räddningsenhet för alla stationer och inte för FIP-resurs.

3.2.5 Källkritik

Den primärdata vi fått genom att utföra intervjuer har granskats. Det är tre intervjuer som har utförts där de frågor som har varit liknande på intervjuerna jämfördes med varandra för att utvärdera om uppgifterna var sanningsenliga. Eftersom den sekundärdata som samlats in har aktuella datum och är viktigt material för räddningstjänsten anser Thurén (2013) att materialet är relevant och trovärdigt och kan därför användas som en källa som får hög inverkan på examensarbetet.

24

3.2.6 Validitet och reliabilitet

Det är viktigt att validera sin modell för att undersöka om modellens resultat är acceptabla anser Glad & Ljung (2004). Därför validerades GIS-modellen med tre olika metoder som Sargent (2007) listar som valideringsmetoder. GIS-modellen validerades genom metoden Face validity av oss själva och forskare på LIU.

En jämförelse med Jönköping kommuns modell över räddningstjänstens insatstider samt mot Google Maps och Eniro var en av metoderna som användes för validering. Metoden Event validity användes genom att en jämförelse mellan GIS-modellen och den historiska data som erhållits av

räddningstjänstens insatstider utfördes. Båda modellerna bygger på samma indata samt genererar liknande resultat vilket innebär att modellerna har en hög reliabilitet enligt Jakobsen (2012).

3.2.7 Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsats

Vid beräkning av tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsats kan enligt Jaldell (2004) värdena räknas om till minutvärden upp till 15 minuter därefter minskar tidens betydelse ganska kraftigt. Då studien gjordes 2004 gjordes en inflationsjustering enligt SCB:s Prisomräknare där en ökning av

penningvärdet beräknats till 17,66 % (SCB 2019).

De inflationsjusterade värdena presenteras i tabell 5 där värdet för både 5 minuter och 1 minuts förändrad insatstid anges.

Tabell 5. Tidsfaktorns värde vid olika sorters insatser för 2018

Objekt 5 min i kr (2018) 1 min i kr (2018) Brand i byggnad 161 226 kr 32 245 kr Brand ej i byggnad 5 850 kr 1 170 kr Trafikolycka 100 854 kr 20 171 kr Utsläpp av farligt ämne 4 563 kr 913 kr Vattenskada 1 287 kr 257 kr Stormskada 293 kr 59 kr Drunkning 313 443 kr 62 689 kr Djurräddning 936 kr 187 kr Ras/skred 16 614 kr 3 323 kr Annan kommunal rtj 30 771 kr 6 154 kr Därav Sjukvårdsrelaterat 36 621 kr 7 324 kr Falsklarm/förmodad brand/räddning 0 kr 0 kr Automatlarm (Ej brand) 0 kr 0 kr Självmord/försök 28 237 kr 5 647 kr

Annat uppdrag 15 210 kr 3 042 kr

Därav sjukvårdslarm 59 787 kr 11 957 kr Därav trygghetslarm 23 283 kr 4 657 kr

25