Samspelets variationer mellan de äldre barnen

Samspelssekvens 1- Tornet

Samarbete mot ett gemensamt mål.

Ett hjälpande samspel utifrån både verbala och icke-verbala handlingar.

Barn: Anton (4 år) och Emma (4år)

Ett barn försöker nå ballongerna i taket och det andra barnet hjälper honom i sina försök till att lyckas.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Anton Hoppar upp till

ballongerna som hänger i taket

2 Emma Wow, vad högt

du hoppar.

23

I exemplet ovan kan vi se hur det bildas ett samspel mellan barnen utifrån att Emma iakttar Anton och hans sysselsättning och därmed börjar hjälpa Anton.

Här har vi ett samspel utifrån ett samarbete mot ett gemensamt mål. Anton har varken bjudit in eller bett Emma om hjälp och hon har inte heller frågat om tillåtelse att hjälpa till utan samspelet startar endast utifrån ett visat intresse och en iakttagelse. Detta sker först genom en verbal handling och sedan följt av en icke-verbal handling där hon visar på att hon har uppfattat vad han gör och försöker hjälpa honom i sina försök till att lyckas bygga ett tillräckligt högt torn av böcker för att han ska kunna nå ballongerna.

Samspelssekvens 2- Pusslandet Samspel baserat på instruktioner.

Barn: Anton (4 år) och Sara (4år)

Ett barn sitter och pusslar och ett annat försöker hjälpa till.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

24

I exemplet ovan kan vi se hur det skapas ett verbalt samspel mellan Anton och Sara när hon försöker att lära Anton tillvägagångssätten när man pusslar.

Hon försöker att hjälpa honom hur han bör gå tillväga för att på enklast sätt färdigställa pusslet. När Anton avvisar hennes hjälp ger hon en instruktion och förklaring och använder samtidigt en icke-verbal handling för att förtydliga sina instruktioner.

Samspelssekvens 3- Jag är med.

Samspel baserat på uteslutande.

Uteslutande och ett icke uppstått samspel mellan samtliga barn.

Barn: Anton (4 år) och Henrik (4år)

Två barn leker och ett tredje kommer och vill vara med.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

25

5 Henrik Går ut ur

rummet.

Analys

I exemplet ovan kan vi se hur det främst bland de äldre barnen förekommer att flertal barn använder sig av stränga regler för att släppa in någon i leken. Även för att utesluta, både om de från början lekte ensamma eller om de var en grupp barn med större antal. Detta kan vi tydligt se i sekvensen när Henrik kommer och vill vara med de två andra barnen. Anton använder sig av inom kamratkulturen av en uteslutningsstrategi. När Anton i sekvensen ovan bestämmer att det bara kan delta en människa använder han sig av denna strategi för at utesluta Henrik och denna handling leder till en uteslutning.

Detta leder till att det endast bibehålls ett samspel inom kärngruppen och det skapas inget samspel mellan samtliga deltagare då Henrik utesluts och i sin tur väljer att inte delta i leken.

Samspelssekvens 4- Kakleken.

Bestämmanderätt som leder till samspel.

Samspel genom verbala och icke-verbala handlingar utifrån ett barns bestämmanderätt.

Barn: Lisa (4 år) och Sofia (4år)

Två barn sitter vid ett bord på förskolan med ett par leksaksgubbar framför sig.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

26

Genom endast dessa tre sagda meningar kan jag utifrån min observation se hur det inbjudande barnet fick delta utifrån det första barnets regler. Barnet visar på en tydlig förståelse för den bestämda situationen och inte minst lyckats avkoda lekreglerna. Det skapas i det här exemplet ett samspel i och med att Sofia accepterar Lisas regler och bestämmanderätt.

Sammanfattning av resultatet hos de äldre barnens samspel Utifrån mina observationer har jag identifierat följande typer av samspel:

samarbete mot ett gemensamt mål, samspel baserat på instruktioner, samspel baserat på uteslutande och bestämmanderätt som leder till samspel.

Samarbete mot ett gemensamt mål

Bland de äldre barnen och deras agerande under lek var det inte ovanligt att under observationerna se hur barnen samarbetade för att nå specifika mål de hade. Likaså var detta något som kunde ske under lekarnas gång, att det skapades ett samspel mellan de deltagande barnen utifrån det faktum att barnen strävade efter ett och samma mål.

Samspel baserat på instruktioner

Bland de äldre barnen kunde jag se samspelsmönster som baserades på en förståelse för lekregler samt utifrån avvaktande och iakttagelser. I sekvensen om pusslandet kan vi se hur det ena barnet gjorde en iakttagelse utifrån att det andra barnet inte använde sig av kartongen som stöd. Då de äldre barnen har ett mer utvecklade språkkunskaper var det främst med hjälp av detta som barnen hade ett samspel med varandra, de pratade och ställde frågor till

27

varandra under lekens gång. Vad barnen gjorde och de kunde verbalt planera vad som skulle hända härnäst i leken. Även de bestämmande samspelsmönstren uppstod främst på de äldre barnens avdelning och genom att ett barn tog kommandot i leken och bestämde mer i lekens gång var det stundtals gånger det som gjorde att leken överlevde och att barnen lekte vidare med varandra. I dessa situationer fanns det då ett barn som tog över rollen som regelfattare och såg till att saker och ting hände i leken. Resultatet av mina genomförda observationer är främst att det finns mängder utav olika samspel som vi kan se i de olika samspelssekvenserna.

Samspel baserat på uteslutande

I hög grad hade barnen språkkunskaper till att genomföra förhandlingar och med hjälp av detta skapades många olika sorters samspel, det kunde vara allt från det verbala samspelet till samspel mellan barnen i det tysta samt

uteslutningsstrategier. Samspel baserat på uteslutningsstrategier berodde vanligtvis på att något barn inte accepterade dessa regler eller krav som ställdes av någon tidigare deltagare. En upptäckt jag gjorde under mina observationer var att om ett barn redan befann sig i samma rum var det enklare att få tillträde än om det skulle komma utifrån. Detta skulle kunna leda till ett annat resultat om Henrik hade lekt med något i samma rum som Anton befann sig i från början kunde det varit så att Henrik lättare hade fått tillträde i leken och att det hade blivit en annan utväg än uteslutning.

Bestämmanderätt som leder till samspel

Det var vanligt att de äldre barnen ställde krav, satte upp regler eller utgav olika roller som en inbjudan till leken, vilket resulterade i att barnen från start fick bestämma och möjlighet till delegerande samtidigt som de övriga barnen fick en inbjudan till leken. Det skedde många försök till att bestämma över varandra och de äldre barnen tar ofta till regler även vid uteslutande. Under ett observationstillfälle beslöt ett av barnen att den andra fick endast delta på sina villkor och beslutande regler som används under lekens gång. När det gällde dessa strategier blir resultatet utifrån detta att samspelet i det här fallet är avgörande utifrån barnens språkliga förmåga, eftersom det är de verbala

28

språkkunskaperna som barnen använder sig av för att skapa samt bibehålla ett samspel.

De äldre baren har vanligtvis fler språkkunskaper och en bredare kommunikationsförmåga vilket har lett till att de har hunnit lära sig fler strategier under sin uppväxt till att framkalla ett samspel och både komma igång och starta upp en lek tillsammans med även till att behålla leken. Vid observationerna framkommer det att även de barn som hade språkkunskaper och väl utvecklade kommunikationsförmågor använde sig av ett tydligt kroppsspråk, vanligtvis handlade det om att peka eller gå fram och visa med handen. Detta skedde oavsett de övriga deltagarnas förmågor och kunskaper gällande språket som ett förtydligande till deras verbala handlingar.

Det skedde samspel mellan endast två barn men även mellan fler barn. Det fanns även tillfällen då jag kunde se hur fem barn befann sig i samma rum med fokus på samma lek men att det endast var fyra av dessa barnen som hade ett samspel med varandra. Trots att barnen har många diskussioner och meningsskiljaktigheter leker de ändå vidare i många fall och hittar nya vägar att utveckla leken på. Barnen följer efter varandra mycket för att få leka tillsammans, det är viktigare för många att få vara med att leka än att få bestämma i leken.

På den äldre avdelningen är barnen till stor del beroende av varandra och vid observationerna kunde jag sällan se att barnen lekte helt ensamma. Oavsett ålder kan barnen leka med samma sorts leksaker i samma rum och till och med bredvid varandra utan att leka tillsammans. De äldre barnen kan flera gånger under dessa situationer där de leker bredvid varandra och inte

tillsammans ändå vända sig till det andra barnet och kommentera vad den gör i sin lek och på så vis visa intresse för vad den andra gör.