Samspelets variationer mellan de yngre barnen

Samspelssekvens 5- Lådleken Inbjudan till lek.

29 Barn: Frida (1 år) och Liam (1år)

Ett barn sätter sig i en låda och ett annat barn gör henne sällskap.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling handlingar. Beroende på ålder har barnen olika knep till att skapa och bibehålla ett samspel med andra barn och det är framför allt de yngre barnen som använder sig utav flera olika knep än de verbala handlingarna. Som vi kan se i sekvensen ovan pekar barnet, vilket är en icke-verbal handling som leder till att det andra barnet förstår att kompisen menar att han ska sätta sig i lådan bredvid.

Samspelssekvens 6- Stolarna.

Att samspela genom imitation.

Barn: Frida (1 år) och Oskar (1år)

Ett barn lockar med sig ett annat när hon bär runt på en stol.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Frida Tar en stol och

bär runt på den.

30

I sekvensen ovanför med stolarna framkommer det tysta, icke-verbala, samspelet som främst uppstår när två eller flera barn leker bredvid varandra och samsas om leksakerna utan att utbyta några ord med varandra. De delar här då med sig av leksakerna, byter material med varandra och leker en lek med varandra utan att verbalt säga något till varandra.

Samspelssekvens 7- Klosslek Uppmärksamhetssökande Barn: Frida (1 år) och pedagog

Ett barn bygger med klossar med en närvarande pedagog.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

Vid observationen framkom det att de yngre barnen vanligtvis har mer samspel

31

och interaktion med pedagogerna än med de andra barnen på avdelningen.

Liksom i sekvensen ovan kan vi se hur de yngre barnen mestadels leker bredvid-lekar och bryr sig inte lika mycket om varandra och vad de andra i rummet gör. De yngsta barnen i förskolan är vanligtvis mest intresserade av de vuxna och som i sekvensen ovan, att de vuxna ska uppmärksammas på barnens lek och aktivitet. Direkt när barnet som byggde med klossarna insåg att pedagogen inte uppmärksammade hennes aktivitet började hon att låta och göra ljud för att få tillbaka pedagogens uppmärksamhet.

Samspelssekvens 8- Bygglek.

Att försöka starta ett samspel genom deltagande.

Barn: Frida (1 år) och Oskar (1år)

Ett barns försök till att starta ett samspel.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

I sekvensen ovanför med byggklossarna ser vi hur lätt de yngre barnen tappar intresse utan att utbyta några ord med varandra. Direkt när barnet i sekvensen ovan tappar intresset hittar hon nästa leksak att sysselsätta sig med.

Sammanfattning av resultatet hos de yngre barnens samspel

32

Utifrån mina observationer har jag identifierat följande typer av samspel:

samspel baserat på inbjudan till lek, att samspela genom imitation, samspel baserat på uppmärksamhetssökande och att försöka starta samspel genom deltagande.

Samspel baserat på inbjudan till lek

Då de yngre barnen i de genomförda observationerna inte hade utvecklat verbala språkkunskaper var det främst kroppsspråket som visade vad barnen ville och sättet de förmedlade sina känslor på. Barnen pekade för att visa vad de menade och skapade olika ljud för att få uppmärksamhet. Även ögonkontakt var något som användes flitigt både till att göra sig förstådda samt för att skapa ett samspel. Samspel skedde främst genom att barnen hämtar alternativt pekar på det som de vill leka med för att visa vart intresset hos dem ligger just för stunden samt för att visa varandra vad de menar.

Att samspela genom imitation

Att imitera var den allra främsta handlingen som barnen använde sig av för att skapa samt bibehålla ett samspel med någon av de andra barnen, men även med de vuxna. I mina observationer med de yngre barnen var det med andra ord det tysta samspelet som framkom och en avgörande faktor till denna anledning tror jag främst beror på att barnen inte hade något verbalt utvecklat språk. Genom att barnen härmar varandra och andras rörelser skapar de en möjlighet att utan verbala handlingar samspela med varandra.

Samspel baserat på uppmärksamhetssökande

De yngre barnen visar många gånger under observationerna mer intresse för pedagogerna och påbörjar vanligtvis oftare samspel med dem än med de andra barnen på avdelningen. Men i min undersökning kunde jag se att detta skedde även bland de yngre barnen och faktiskt mer hos de yngre barnen. Dock skedde det inte med lika tydliga signaler som att barnen reste sig upp och gick därifrån.

Jag kunde se att en närvarande pedagog kunde även vara ett störningsmoment vad det gäller barnens samspel med varandra. När det ständigt finns en pedagog sittande bredvid alternativt är med i leken kunde jag se under mina

33

observationstillfällen att detta ledde till ett mer uteblivet samspel barnen sig i mellan. De hade då hela tiden en vuxen att vända sig till och de behövde inte leka med varandra eller anstränga sig för att få ta del av leken. Stundtals gånger kunde jag se hur något av barnen var på väg att närma sig ett annat barn men sedan ändrade riktning och fokus när de antingen såg eller hörde att en pedagog börja prata med dem. Detta leder även till att vid uppstående konflikter skapas det i sin tur mindre möjligheter och utrymme för barnen att själva lösa konflikten om en pedagog ständigt går i mellan.

Att försöka starta samspel genom deltagande

Yngre barn leker vanligtvis endast kortare stunder med samma sak innan de avbryter sin lek och intresserar sig av nästa lek alternativt leksak, de utvecklar inte leken vidare som flera av de äldre barnen har en förmåga till att göra när de har tröttnat på leken. Då kanske de skapar en annan vändning eller hittar på en ny lek med samma material medan de yngre barmen vanligtvis lämnar det som de tidigare har varit upptagna med för att upptäcka något annat eller något nytt.

Även om de yngre barnen många gånger ger intrycket av att de inte bryr sig om de andra barnen eller vad de andra gör då de leker mycket på egen hand utan att under lekens gång ha kontakt med ett annat barn. Det är tydligt vid observationstillfällena att barnen är väldigt medvetna om varandra. När ett barn efter ett tag märker att den är ensam kvar som barn i rummet går barnet iväg och letar efter de andra för att se efter vart de är och vad de gör.