Samtal som utvecklar elevers ställningstagande

I syfte att kunna besvara den andra frågeställningen så har det insamlade datamaterialet analyserats och fokus har varit att urskilja vad som karakteriserade samtal där eleverna utvecklade sitt ställningstagande. De faktorer som visade sig ha betydelse för utvecklingen av elevernas ställningstagande var följande: Lärarens stöd, elevernas stöd till varandra och ifrågasättande av andras argument. Som lärare stöttade jag eleverna genom att ställa frågor och följdfrågor samt genom att dela med mig av kunskap och ny information. Eleverna stöttade också varandra genom att ställa frågor och vidareutveckla argument med fler belägg samt genom att dela med sig av sin kunskap eller sina erfarenheter. Även ifrågasättanden visade sig ha betydelse för elevernas ställningstaganden. Dessa faktorer kommer att presenteras mer utförligt nedan och stärkas med hjälp av exempel ur det insamlade datamaterialet.

6.2.1 Lärarens stöd

Lärarens stöd visade sig ha betydelse för hur eleverna utvecklade sina ställningstaganden. Genom att agera samtalsledare och ställa följdfrågor bidrog det till att eleverna vidareutvecklade sina ställningstaganden. Det kunde vara att eleven framförde ett påstående som hen sedan kunde bygga på med belägg när jag ställde följdfrågor till denne eller att eleven redan hade belägg för sitt påstående men kunde, med hjälp av följdfrågorna, antingen hitta fler belägg för sitt påstående eller beskriva mer detaljerat hur hen tänkte. Sammanfattningsvis fick eleverna stöttning genom frågor och följdfrågor samt genom att få ta del av ny information och kunskap.

I denna situation samtalade eleverna om för- och nackdelar med vindkraft och Amanda påstod att det är bättre för miljön. När Tina fick frågan varför så vidareutvecklade hon sitt påstående med ett belägg. Sedan ställdes ytterligare en följdfråga för att få henne att beskriva sitt resonemang mer detaljerat, men då svarar Tina istället att det inte blir giftigt.

Amanda: Det är bättre för miljön. Jag: Varför?

Amanda: Nå för att det släpper inga avgaser.

Tina: Det blir inte giftigt.

Ett annat exempel ur datamaterialet där det gick att se betydelsen av lärarens stöd var när eleverna samtalade om flygets påverkan på klimatet. Tina påstod att luften blir sämre och efter följdfrågan varför så kunde Tina precisera att koldioxid inte är bra för miljön. Därefter ställdes frågan vad som händer om det blir för mycket koldioxid i miljön och då svarade Tina att den förstörs.

Jag: Hör ni, vad är det som händer med klimatet då? Tina: Det blir dålig luft.

Jag: Varför?

Tina: För det är koldioxid, koldioxid är inte bra för miljön. Jag: Vad händer om det blir för mycket koldioxid i miljön? Tina: Den förstörs.

Henrik påstod att flygplan är dåligt för atmosfären och förklarade att det blir för varmt. Sedan ställdes frågan varför det blir för varmt och Henrik svarade då att atmosfären blir svagare. I detta samtal tillförde jag också kunskap genom att fråga om han menar ozonlagret som är runt jorden och Henrik svarar då ja och säger att solen kan bränna allt om den är för svag. Detta är ett exempel där Henrik hade belägg för sitt påstående men genom att ställa följdfrågor kunde Henrik beskriva mer detaljerat vad det var han menade.

Henrik: Flygplan är dåligt för atmosfären och det kan vara farligt för naturen för då blir det för varmt.

Jag: Varför blir det för varmt då?

Henrik: Atmosfären blir svagare och solen gör så att det blir varmt. Jag: Tänker du på ozonlagret? Det som är runt jorden?

Henrik: Ja, om den är för svag så kan solen bränna allt.

Ytterligare ett exempel där ny kunskap tillfördes till eleverna i samtalet var när eleverna samtalade om vindkraft och tillsammans försökte reda ut vad syftet med vindkraftverk egentligen är. Då fick eleverna förklaringen att vindkraftverk producerar elektricitet med hjälp av vinden och sedan påtalar Karl att det är billigt att använda vinden för att få elektricitet.

Jag: Vindkraftverk... Amanda: ... är ju elektriska.

Jag: Vindkraftverk skapar elektricitet. Amanda: Yes! Nu vet vi vad det skapar.

Jag: Ja och hur skapar det elektricitet? Med hjälp av vadå? Mats: Luften.

Jag: Det heter ju vind-kraft. Med hjälp av vinden får vi ström. [...]

Jag: Varför kan det vara bra att använda vinden för att få elektricitet? Karl: Det är billigare.

Jag: Det är billigt men man måste ändå bygga de här vindkraftverken. Amanda: Det kostar.

Karl: Jo men det kostar att bygga, men sen får man elektricitet.

6.2.2 Elevernas stöd till varandra

En annan aspekt som visade sig ha betydelse för hur eleverna utvecklade sina ställningstaganden var deras stöd till varandra. Eleverna stöttade varandras ställningstaganden genom att exempelvis ställa frågor till varandra och komma på fler för-eller nackdelar med ett visst alternativ samt genom att dela med sig av sina kunskaper till varandra. Dessutom går det att se hur eleverna samtalar för ett gemensamt meningsskapande.

Nedan är ett exempel ur ett samtal där eleverna samtalade om för- och nackdelar med vindkraftverk och Jesper påstod att vindkraftverk är jobbiga. Då frågar Henrik hur han menar, varpå Jesper svarar att de är jobbiga och då frågar Henrik om han menar att de är jobbiga att bygga och då svarar Jesper att de är jobbiga för att de kan döda fåglar när de snurrar.

Jesper: Ja men vindkraftverk, den ger elektricitet till batteri eller ja... så att man kan ladda sin telefon och så kan man ladda elbilar och sånt där, ja. Men de är lite jobbiga. Henrik: Hur menar du då? Att...

Jesper: Vindkraftverken är jobbiga. Henrik: Att bygga eller?

Jesper: Nää de är jobbiga för att de kan döda fåglar när de snurrar.

I en annan grupp stöttade eleverna också varandra genom att bygga vidare på varandras argument. I exemplet nedan hjälper Viktor Hugo att komma på fler nackdelar med vindkraftverk. Viktor nämner att man måste hugga ner träd om man ska placera ut vindkraftverk i skogen, varpå Hugo svarar att man inte alls behöver det om det är på ett ställe där det inte finns några träd. Sedan frågar jag vad det skulle kunna vara för ställe och då kommer både Hugo och Viktor med förslag. Dock påtalar Viktor att det är olagligt att placera vindkraftverk på en åker, vilket var Hugos förslag. Det sistnämnda är ett exempel på när eleverna delade med sig av sin kunskap till varandra.

Hugo: Det är dåligt för naturen. Jag: Okej, varför tycker du det?

Hugo: Vet inte. Det tar så mycket energi.

Viktor: När man ska lägga ut dem så måste man hugga ner träd om det är skog där. [...]

Hugo: Nää inte om det är sten eller vars det inte är några träd. Jag: Mm, vars det inte är några träd. Vad kan det vara för ställe då? Viktor: En ö. En öde. [...]

Hugo: Eller på en åker.

Viktor: Nä det får man inte göra, det är ju olagligt. Man får inte ens gå ut på en åker. Jag: Varför får man inte det?

Viktor: Jag vet inte, det är olagligt. Jag har sett det på Youtube. Hugo: Men dem som äger den kanske inte vill.

Ett exempel där eleverna delade med sig av sin kunskap och erfarenheter till varandra var när de samtalade om vindkraftverkens uppbyggnad. Nina berättar om sina erfarenheter av vindkraftverk, varpå Sofia frågar om man kan vara inne i en sådan. Hugo förklarar att det är trappor inne i ett vindkraftverk och att den är stor inuti. Detta kan ses som ett gemensamt meningsskapande.

Nina: Min pappa har varit där högst uppe, alltså det är ingen hiss. Man måste gå uppför hela trappan.

Sofia: Kan man vara inne i en sån? Nina: Jaa.

Moa: Va?

Hugo: Det är ju trappor där i.

Sofia: Jaha, det känns som att den bara är så här smal (visar med händerna). Hugo: Den är svinstor där inne.

6.2.3 Ifrågasättandet av andras argument

En faktor som också utvecklade elevernas ställningstaganden var ifrågasättandet av andra elevers argument. Det kunde både vara jag som ifrågasatte deras argument eller någon annan elev. När eleverna interagerade med mig eller varandra kunde de utveckla sitt ställningstagande genom att de blev ifrågasatta i sitt resonemang. I samtalet nedan påstod Karl att vindkraftverk ger syre åt blommorna, varpå Amanda inte håller med honom. Vidare säger Amanda att vi då skulle dö om vi tar bort vindkraftverken, om vi får luft av dem, vilket är ett motargument.

Karl: [...] Ger syre åt blommorna.

Jag: Okej, så vindkraftverk ger syre åt blommorna? Amanda: Nej (skakar på huvudet).

Jag: Varför håller du inte med?

Amanda: För att, klarar vi inte oss utan vindkraftverk? Karl: Joo.

Tina: Joo.

Amanda: Men om vi får luft av den, så om vi tar bort alla vindkraftverk så dör vi ju. [...]

Karl: Men kolla, det finns ju syre i luften men det sprider ju typ bara den. Amanda: Sprider luften?

Karl: Ni fattar inte vad jag menar. Amanda: Skickar vidare?

Karl: Alltså, om vinden inte blåser så blir det varmt.

Ett annat exempel där eleverna ifrågasätter varandras argument var när eleverna samtalade om nackdelarna med vindkraftverk. Fredrika säger att de släpper mycket avgaser och Fanny uttrycker att hon inte håller med Fredrika.

Fredrika: Man kanske kan behöva hugga ner jättemycket träd för att bygga dem. Släpper mycket avgaser. Eller är det inte?

Fredrika: Vindkraftverk, släpper de inte mycket? Fanny: Jag tycker inte som Fredrika tycker. Jag: Vad tycker du inte?

Fanny: Den släpper inte gaser. Att den släpper mycket gaser, jag tror inte det.

Det skedde även ifrågasättanden när eleverna i helklass skulle sammanfatta vad de kommit fram till i grupperna. Viktor ifrågasatte Henrik när Henrik sa att det blir varmare för att folk slänger sitt skräp i hav och vatten. Fortsättningsvis ställer jag frågan vad det är som gör att det bli varmare, varpå Hugo svarar att det är på grund av utsläpp av avgaser. Då ändrar Henrik sitt belägg och säger istället att det blir varmare för att atmosfären förstörs av avgaser.

Viktor: Men det blir varmare på hela jorden. Hugo: Jag vet inte.

Joel: Nää.

Jag: Och varför blir det varmare då? (Henrik räcker upp handen)

Jag: Henrik.

Henrik: För att folk slänger sitt skräp i hav och vatten. Viktor: Det blir inte varmare för det.

Henrik: Cirka 80 procent av skräpet hamnar i vattnet. [...]

Jag: Vad är det som gör att det blir varmare? Viktor: För att solen lyser längre.

Hugo: För att avgaser släpps ut.

Henrik: Atmosfären förstörs av avgaser, det är därför det blir varmare.

6.2.4 Sammanfattning av samtal som utvecklar elevers ställningstagande

Sammanfattningsvis visade resultatet att de faktorer som hade betydelse för utvecklingen av elevernas ställningstagande i samtal var: Lärarens stöd, elevernas stöd till varandra och ifrågasättandet av andras argument. Lärarens stöd hade betydelse för elevernas ställningstagande, eleverna fick stöttning genom frågor och följdfrågor samt genom att få ta del av ny information och kunskap. Elevernas stöd till varandra var också en aspekt som hade betydelse för deras ställningstagande. Detta skedde i form av att de ställde frågor till varandra, gemensamt ställningstagande och utbyte av kunskaper till varandra. Det skedde också ifrågasättanden av andras resonemang, vilket också var relevant för hur eleverna vidareutvecklade sitt ställningstagande.