6.4 Analysernas slutsatser
7.1.2 Samverkan för att barnet som upplevt trauma ska kunna bidra, lära och utvecklas
Undersökningen har visat att samverkan inte bör, som ofta nu, vara ett sista steg i arbetet kring förskolebarn som upplevt trauma. Samverkan är ett kraftfullt medel för att ge verktyg till barnens resiliensprocesser. Motsatsen är kuslig; utan samverkan pekar en negativ ekvivalens på att barnet inte får de verktyg individen behöver för att utveckla positiva resiliensprocesser under sina mest expansiva år som människa (Ungar, Ghazinour, Richter 2013).
En förebyggande samverkansorganisation, liknande den elevhälsa som skolan numera ska ha enligt lagen, borde enligt några intervjupersoner inrättas även för förskolebarn. Alltför stort ansvar läggs på föräldrar, som ofta själva är eller har del i traumat, att förstå och knyta ihop nätverk för att stötta barnets väg ut ur PTSD. För förskolepersonalen, i
synnerhet förskollärarna skulle det underlätta att förebyggande kunna konsultera andra professioner i vardagen. För att en sådan konsultation ska fungera kvalitativt behövs djupare relationer än vad ett kommunalt digitalt nätverk kan erbjuda (Danermark m.fl. 2009). Relationer blir inte av sig själva, de behöver arbetas upp och för det krävs en stark struktur med tydliga mål och en genomarbetad samsyn (Ibid.). Det finns inte generellt i dagsläget, visar studien. Ett exempel är professionsföreträdarnas vittnesbörd om känslan av att inte veta vad som händer efter anmälan till socialtjänsten. I Socialtjänstlagen anges att det ligger på socialtjänsten att samverka för förskolebarnets bästa (SFS2001:453). Här kan återkoppling med föräldrars medverkan vara en nödvändig, om än obekväm, väg att gå för att arbeta långsiktigt.
Familjecentralerna har många goda erfarenheter av professionsöverskridande samverkan. Det blir tydligt. Då behöver dock relationen mellan familjecentraler och förskolor också bli en del av en permanent organisation. Analysen av resurskvaliteter för barnens resiliensutveckling (Ungar, Ghazinour, Richter 2013) visar att varje tjänstemans val att agera och transagera är kvalitativt avgörande för barnet. Detta behöver medvetandegöras för samtliga professioner kring barn i behov av stöd. Dock! Samverkan kan inte byggas på eldsjälar. För som undersökningen har visat, försvinner eldsjälens arbete när glöden slocknar.
I sammanhanget vill jag också lyfta det smala resultatet av samarbete med konst- och kultursektorn som framkom i undersökningen. En socionom lyfte fram hur viktigt det för människor i Området, visat sig vara med kultur för livskvalitén: Det som gör livet värt att leva kan öppna nya världar för barn som upplevt trauma. Förskolan kan öppna dörren till att livet har många möjligheter att erbjuda barnet. Det finns en stark konstnärlig kompetens runtom förskolan. Herbert (2006) skriver om vikten av att barnet med PTSD även får fylla på sina erfarenheter med positiva och glada riter och traditioner. En reflektion som kan göras är att det är många med exempelvis flykthistorik i familjen som senare verkar inom kultursektorn. Bamfords (2006) undersökning för UNESCO pekar åt samma riktning: Konsten kan uttrycka det som orden inte räcker till för: The Wowfactor (Ibid.).
Förskolan utgör ett litet samhälle i samhället. För de flesta barn i Sverige är förskolan en del av varje barns utvecklingsekologiska mikrosystem under några år (Bronfenbrenner 1979). Alla barn som är i Sverige borde få rätt att, om föräldrarna vill, ta del i det livet (Barnkonventionen 2009) också papperslösas barn! Från flyktingläger rapporteras att hjälporganisationer försöker starta förskola så fort som möjligt, för de barn som så gott som alla drabbats av trauman ska få hitta något regelbundet, välkomnande och känt som är öppet för dem. Förskolan ska vara en plats för lek, en plats för lärande, en plats där de vuxna visar att de ”har koll på läget” (Förskolechef Eva). Där barnen får vara barn.
7.2 Metoddiskussion
Jag har i undersökningen använt mig av en fenomenologisk metod kombinerad med en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Studien ger inte ett objektivt svar på hur förskolans företrädare ser på sin egen profession i arbetet med barn som upplevt trauma. Genom en kvalitativ undersökning har andra värdefulla resultat erhållits. Temperaturen på samverkan mellan förskola och omgivande professionsföreträdare har tagits. Några axplock visar att det finns mycket att göra på det relationella planet mellan förskolan och andra samhällsaktörer. Teorierna som använts gav möjlighet till en flersidig
förståelse av det kvalitativa resultatet. Flera didaktiska konsekvenser kunde inringas och belysas.
Hade jag istället valt att göra en kvantitativ enkätundersökning skulle det relationella perspektivet blivit ytligare. Relationer ger sig till känna genom nyanser och ordval, något som talar till den kvalitativa metodens fördel. En kvantitativ undersökning skulle möjligen ha visat med numerär tydlighet var, mellan vilka parter som brister i samverkan är som störst.
Genom att inkludera förskollärare i undersökningen och använda en komparativ analys hade större rättvisa gjorts åt min egen yrkesgrupp. Men genom att relatera intervjupersonernas upplevelser till styrdokumentens essens framkom att uttalanden och förväntningar stämde väl med förskollärarens och förskolans uppdrag. Det anser jag pekar på att intervjupersonernas önskemål har relevans för förskolepersonalens professionsförståelse.
Undersökningen gav ett omfattande material om flera timmars ljudfiler och sammanlagt ca 100 sidor transkriptionstext. Att göra om detta till en fenomenologisk meningskoncentration innebar många steg och vändor. Kanske hade det i ett självständigt arbete inom lärarutbildningen räckt med en fråga, den om samverkan, samt däri inkudera några förskollärare som intervjupersoner. Jag menar dock att samverkan bygger på förståelse för de Andras förväntningar. Min utförda undersökning kan utgöra en grund för vidare studier om förskolans uppdrag i mötet med barn som upplevt trauma. Andra forskningsområden som öppnats i och med undersökningen är hur det offentliga nätverket kan samverka med den så kallade tredje sektorn; ideella organisationer som BRIS, Röda korset, Rädda barnen, för att ge barn som upplevt trauma goda verktyg i sina resiliensprocesser. Jag efterlyser även undersökningar om hur situationen är för de papperslösas barn i förskoleåldern. En sådan undersökning skulle ta betydligt mer tid i anspråk eftersom det tar tid att vinna förtroende hos människor som berövats sin tillit.
7.3 Slutord
Det som händer mellan människorna i förskolan idag, utgör del i den demokrati som finns nu men också i framtiden (Englund 2003). När barnens resiliensprocesser pekar fram mot en positiv ekvivalens bygger vi tillsammans ett hållbart samhälle (Ungar, Ghazinour, Richter 2013). Intervjupersonernas erfarenheter visar på att så är fallet. När samhällets nätverk har stöttat barn och familjer och öppnat upp perspektiv genom utblickar i samhället; då har världen blivit större. Barndom har blivit vuxenliv med eget ansvar och fri vilja allteftersom tiden har gått (Bronfenbrenners krononivå 1979). Men för det barn som lämnats kvar i trauma, som nätverket missade eller som fick fel diagnos, gick inte tiden inuti: För barnet vars Posttraumatiska stress- syndrom befästes, kastade flashbacks själen tillbaka till traumat igen och igen... (intervjupersonerna). Som förskollärare i förskolan vill jag samverka för att alla barn får en förskoletid färgad av glädje, lust, relationer, nyfikenhet, lärande, känslor, skapande, motgångar och avklarade hinder. Målet för mitt yrkesliv blir att barnens minne av förskoletiden ska vara en tid att hämta kraft ifrån, när de bygger en framtid långt efter min.
52
Referenser
Andersson, Gunvor (2013). Utvecklingsekologi och sociala problem. I: Andersson, Gunvor, Meuwisse, Anna och Swärd, Hans: Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur
Almqvist, Kjerstin (1997). Refugee children: effects of organized violence and forced migration on young children's well-being and development. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ.
Aspelin, Jonas (2003). Zlatan, Caligula och ordningen i skolan: en interaktionistisk analys. Lund: Studentlitteratur
Att bana väg för nyanländas skolgång (2014). Mottagande och skolgång. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3198
[2014-09-08]
Bamford, Anne (2006). The wow factor: global research compendium on the impact of the arts in education. Münster: Waxmann
Barnkonventionen (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige
Tillgänglig på Internet:
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf [2009-09-07] Bing, Vibeke (2011). Sociala insatser på en familjecentral - en utvärdering. Kristianstad: University press
Bjurwill, Christer (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur
Borge, Anne Inger Helmen (2011). Resiliens: risk och sund utveckling. 2., rev., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. (2014). Karlstad: Karlstads Universitet Tillgänglig på Internet:
http://www.kau.se/cfbuph [2014-09-13]
Danermark, Berth; Germundsson, Per; Englund, Ulrika och Lööf, Kicki (2009). Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri. SLUTRAPPORT. Örebro: Örebro Universitet, Hälsoakademin
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.205256!/Menu/article/attachment/Utvärdering %20Örebro%20universitet.pdf [2014-06-12]
Englund, Tomas (2003). Skolan och demokratin – på väg mot en skola för deliberativa samtal. I Johansson, Britta och Roth, Klas (red.) (2003). Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur Erfarenheter av samverkan (2010). Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. (2010). Stockholm: Skolverket
Förskolan (1969-) Tidskrift för Sveriges förskollärares riksförbund. Stockholm: Tidskriften Förskolan
Garbarino, James m.fl. (1992).Children in danger. Coping with the consequences of community violence. San Fransisco: Jossey-Bass Publishers
Ghazinour, Mehdi (2003). Trauma and resiliency [Elektronisk resurs] : a study of refugees from Iran resettled in Sweden /. Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2003
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-139 [2014-06-10]
Hagström, Birthe (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola [Elektronisk resurs]. Diss. Lund: Lunds universitet, 2010
Tillgänglig på Internet: http://muep.mah.se/handle/2043/9891 [2014-08-05]
Hanson S., Bertil (2014) Socialt Nätverk. Nationalencyklopedin. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/socialt-nätverk [2014-09-07]
Henriksson, David och Hjalmarsson, Christoffer (2014). Frizon för flyktingbarnen. Förskolan: tidskrift för Sveriges förskollärares riksförbund. (1) ss. 14-16.
Herbert, Anna (2006). Våld och trauma i klassrummet. I: Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (red.) (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur
Hwang, Philip och Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. 2., rev. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Information om Sverige [Elektronisk resurs] (2014). Länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända. Tillgänglig på Internet:
http://www.informationsverige.se/Svenska/Sidor/Start.aspx [2014-09-07]
Johansson, Susanna (2008). Myndighetssamverkan i barnahus: organisering, innehåll och process : delrapport 4 i utvärderingen av nationell försöksverksamhet med barnahus 2006-2007. Lund: Sociology of Law, Lund University
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=475 [2014-07-07] Juul, Jesper och Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. 1. uppl. Stockholm: Runa
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lpfö 98 (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (1998). [Elektronisk resurs] .
Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/31324 [2014-08-08]
Lpfö 98 (ny rev. 2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.] (2010). [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/30905 [2014-09-09]
Lpo 94 (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdepartementet: Regeringskansliet
Lundin, Tom (2014). Posttraumatiskt stress-syndrom. Tillgänglig på internet:
http://www.ne.se/lang/posttraumatiskt-stress-syndrom Nationalencyklopedin [2014-09-06]
Luthar, S.S. (red) (2003). Resilience and vulnerability. Adaption in the context of childhood adversity. Cambridge: Cambridge University Press
Masten, Ann S. (2007). Resilience in developing systems: Progress and promise as the forth wave rises. Development and psykopatology. (19), ss. 921-930
Mellberg, Annika (2012): Ökade krav på samverkan. I: Barn som far illa. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och- halsa/elevhalsan/samverkan-kring-barn-som-far-illa/sa-gor-andra/okade-krav-pa-samverkan-1.84982 [2014-08-14]
Nationalencyklopedin (2014). Asyl. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/asyl [2014-09-06]
Nationalencyklopedin (2014). Syndrom. http://www.ne.se/lang/syndrom [2014-09-25] Nationalencyklopedin (2014). Trauma:
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/kort/trauma/1734171 [2014-09-06] Nationalencyklopedin (2014). Uppehållstillstånd:
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/uppehållstillstånd [2014-09-06]
Ornbrant, Birgitta (2014). Flyktingmottagande: Nationalencyklopedin. Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se.proxy.lnu.se/flyktingmottagande [2014-09-08]
Pedagogiskt program för förskolan (1987). [Elektronisk resurs] Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl. [distributör] Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30947 [2014-07-06]
Persson, Sven (2012): Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Tillgänglig på Internet:
http://www.malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800010476/Förskolans+betyd else+för+barns+utveckling,+lärande+och+hälsa.pdf [ 2014-09-03]
Rikshandboken barnhälsovård [Elektronisk resurs] (2014). Barn som far illa. Stockholm: Inera
Tillgänglig på Internet: http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barn-som-far-illa/Vad-menas-med-att-barn-far-illa/ [2014-09-05]
Rutter, Michael (2000). Resilience Reconsidered: Conceptual Considerations, Empirical findings, and Policy Implications. Ur: Shonkoff, Jack P., Meisels, Samuel J. (2000). Handbook of Early Childhood Intervention. Cambridge: Cambridge University Press Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2005). Education for sustainable development: nature, school and democracy. Lund: Studentlitteratur
SAOB (2009) Svenska Akademins Ordbok [Elektronisk resurs] (2014). Ej reviderad sedan 2009. Tillgänglig på Internet: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ [2014-09-07] SFS 1984:387 Polislagen. Stockholm: Justitiedepartementet
Tillgänglig på Internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Polislag-1984387_sfs-1984-387 / [2014-09-09]
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet Tillgänglig på Internet:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/#K14
[2014-09-09]
SFS 2003:264. Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223). Stockholm: Justitiedepartementet
Tillgänglig på Internet:
https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20030246.pdf [2014-09-08] SFS 2005:716. Utlänningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet Tillgänglig på internet:
http://rkrattsbaser.gov.se/cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7B SNHTML%7D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BTRIPSHOW%7D=for mat%3DTHW&BET=2005%3A716%24 [ 2014-08-02]
SFS 2009:979. Lag om ändring av Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. Stockholm: Socialdepartementet
Tillgänglig på Internet
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ [2014-09-13]
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet Tillgänglig på Internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ [2014-08-10]
SFS 2010:801. Lagen om införande av Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Tillgänglig på Internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2010801-om-inforande-av_sfs-2010-801/?bet=2010:801 [2014-08-10]
SFS 2013:298. Lag om ändring i skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet Tillgänglig på internet:
http://www.lagboken.se/Views/Pages/GetFile.ashx?portalId=56&cat=180364&docId=1 639553&propId=5 [ 2014-06-02]
SFS 2014:458. Lag om ändring i skollagen 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på Internet:
http://www.lagboken.se/dokument/Andrings-SFS/2055885/SFS-2014_458-Lag-om-
andring-i-skollagen-2010_800?id=211607&search=anställas%20lärare%20förskollärare%20skolväsendet% 20tidsbegränsning [ 2014-09-09]
Skyldighet att samverka (2014). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet
http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/samverkan-kring-barn-som-far-illa/samverkan-1.205245# [2014-07-31]
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa
Strategi för samverkan (2007). Strategi för samverkan - kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling,
Rikspolisstyrelsen samt Socialstyrelsen
Ungar, Michael (2013). Resilience, trauma, context, and culture. I: Trauma, Violence, & Abuse, (14)3, ss. 255-266
Ungar, Michael; Ghazinour, Mehdi och Jörg Richter (2013). Annual Research Review: What is resilience within the social ecology of human development? I: Journal of Child Psychology and Psychiatry, (54)4, ss. 348–366.
UNICEF (2014). Barn på flykt. Tillgänglig på Internet:
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på Internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-09-16]
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
I