Hur är då synen på samverkan på Malmö högskola? Enligt Peter Arvebro handlar det om hur man definierar samverkan.
– Vissa jobbar med det redan utan att kalla det för samverkan och andra prioriterar bort det för att hinna med andra arbetsuppgifter.
Peter Arvebro vill samtidigt framhålla att samverkan är något som är integrerat i alla högskolans uppgifter och nödvändigtvis inte behöver vara kopplat till före- tag. Några exempel på samverkan som vid första anblick- en inte uppfattas som det är sjuksköterskeutbildningens kliniska verksamhet och lärarutbildningens partner- skolesamarbete som båda sker i samarbete med om- världen.
På lärarutbildningen finns också Regionalt utveck- lingscentrum, RUC som är den enhet på Malmö högsko- la som står för den största andelen samverkansprojekt när det gäller utbildningar som riktar sig mot det omgi- vande samhället. I dagsläget arbetar RUC med ca 150 projekt kring skolutveckling tillsammans med främst kommuner och skolor, men RUC har också etablerade samarbeten med Skolverket, Utbildningsdepartementet
T
och Länsarbetsnämnden. Bland de ca 150 projekten finns såväl nationella som internationella projekt.
EnSam ägnar inte tid åt de samverkansprojekt inom Malmö högskola som redan existerar och fungerar. Kontakten med områdena sköts på två sätt. Dels genom kontaktpersoner på områdena, dels genom ett internt nätverk där representanter för alla högskolans områden finns med. I nätverket presenteras samarbetsprojekt som initierats av företag, organisationer och förvaltningar och som kan leda till nya idéer och kombinationer.
– Det är svårt att underhålla nätverket, säger Ingemar Johnn som menar att man genom nätverket inte alltid når dem som verkligen vill arbeta med samverkan.
Han får medhåll av sin kollega Peter Arvebro som menar att samverkan inte är ett trollspö som man kan rikta mot alla inom Malmö högskola.
– Vissa är helt enkelt mer lämpade för samverkan än andra.
Regionalt utvecklingscentrum på lärarutbildningen är den avdelning på Malmö högskola som står för den störs- ta omsättningen när det gäller utbildning till det omgi- vande samhället.
Kulturkrockar
Leif Erlandsson är projektledare för Kunskapsbron och är knuten till EnSam. Hans uppgift är att sprida kun- skap till småföretag på företagens villkor, vilket inte alltid passar in i den akademiska världen.
– Jag letar efter kompetens i högskolevärlden för att matcha småföretagens behov, men det är inte alltid som forskarna är intresserade av att ställa upp på den mål- styrning och tidsplan som finns i ett projekt.
För att minimera kulturkrockarna mellan företag och högskola satsar Leif Erlandsson på långvariga kontak- ter så att företagen ska inse fördelen med att anställa akademiker och för att högskolan ska kunna ta emot nya impulser.
Leif berättar om ett exempel där ett företag i Lödde- köpinge fick hjälp med att förbättra ett nyutvecklat reningsverk genom en kontakt med Lunds tekniska högskola. Ett samarbete som gav ett så bra resultat att
T
danska miljöministeriet blev intresserade av den förbätt- rade produkten.
– Samverkan kan också innebära uppslag till ny forskning, säger Leif som menar att synen på den tilläm- pade forskningen håller på att förändras, men föränd- ringen sker inte per automatik.
Nyligen deltog EnSam vid ett seminarium där Före- tagens riksorganisation presenterade en rapport om sam- verkan mellan företag och högskola. En rapport som bland annat tog upp vilka hinder som kan finnas för samverkansarbete mellan högskolor och företag. Hinder som många gånger är gemensamma.
– Det framkom att både högskolan och företagen ibland har svårt att närma sig varandra på grund av de olika kulturer som råder, säger Peter Arvebro och berät- tar att brist på tid och resurser också försvårar kontak- ten och inte bara är ett problem som finns inom hög- skolan.
Oklarhet om vad högskolan kan erbjuda är ett prob- lem för företagen som efterfrågar informationsmaterial som är anpassat för dem.
Svårt få överblick
– Ibland kan man känna en frustration över att aldrig kunna överblicka arbetet med samverkan, säger Ingemar Johnn som nu har planer på att göra en enkät för att kartlägga samverkan på Malmö högskola för att kunna utveckla arbetet.
En annan svårighet i arbetet är att EnSam inte driver projekt och därför inte finns med under hela processen. EnSam finns med och skapar kontakterna i början och får sedan en rapport när projektet är genomfört.
– Vi kan aldrig ta åt oss äran för någonting, säger Ingemar Johnn som menar att det ibland kan skapa prob- lem med motivationen, men som också gör att enhetens roll blir otydlig inom högskolan.
– Vi blev glada när IMER gav oss beröm i sin årsredo- visning för att vi hjälpt dem med deras arbetsmarknads- dag, berättar Peter Arvebro som vill att EnSam ska vara eftertraktade av områdena och att områdena ska se nyt- tan av att använda sig av dem.
T
Sedan EnSam startade på Malmö högskola har enheten arbetat aktivt för att nå ut på områdena, något som Peter Arvebro tycker att man lyckats med.
– Vi har också kommit igång med diskussioner på de områden där samverkan tidigare inte var så tydligt, säger Peter Arvebro som menar att synen på samverkan som något som är integrerat inom utbildning, forskning och tredje uppgiften har spridit sig till områdena.
Trots att EnSam är en liten enhet på Malmö högskola tycker man ändå att man har möjlighet att påverka både som enhet och som individ. Det lilla formatet på enheten ger en enkel beslutsgång, vilket ses som en styrka i arbetet med omvärlden.
– Vi styrs, som alla andra, av budget och styrdoku- ment, men känner ändå att det inom ramen för det finns en frihet i arbetet, avslutar Peter Arvebro.