Samverkan mellan hemmet och skolan

Enligt läroplanen har elever och föräldrar rätt till inflytande. Skolverket säger att skolans arbete ska ske i nära samarbete med vårdnadshavare och det är viktigt att det ges möjligheter till föräldrars delaktighet och inflytande. De har rätt att uttrycka sina uppfattningar och de har rätt att veta hur verksamheten fungerar. Föräldrarna har rätt till inflytande i skolan, säger skolverket (http://www.skolverket.se). För att föräldrarna ska kunna påverka verksamheten och ha inflytande bör de få kontinuerlig information, vilket även stärks i styrdokumenten. Det ingår i skolans uppdrag att skapa trygghet för föräldrar. Kan föräldrar och framför allt

föräldrar med annat modersmål än svenska känna sig trygga när de inte vet vad som händer i barnens skola? Ett förslag av lärarna i intervjun på åtgärder var; ”Genom att man använder skolan som en arena för integration. Viktigt att visa att man försöker att förstå trots att det ibland kan vara problem.”

Lahdenperä (1997) belyser att skolan har en svår uppgift att hantera olikheter i elevers och föräldrars kulturella och sociala bakgrund samt deras förutsättningar såsom begåvning,

intresse, erfarenheter och värderingar. Därför ställer det mångkulturella samhället nya krav på skolan. Skolans roll och riktlinjer skall ses som en kulturförmedlande verksamhet. Hon menar vidare att skolan bör hitta strategier, arbetssätt och förändringar i verksamheten, så att alla förstår och får den information de behöver oavsett föräldrars minoritetsbakgrund. Föräldrarna, lärarna och SFI-pedagogerna i undersökningen ansåg att skolan bör informera föräldrarna på modersmålet. Detta är ett exempel på förändring i verksamheten som kan leda till en

mångkulturell undervisning och skolutveckling. Skolan/undervisningen kan även utvecklas till ett mer mångkulturellt arbetssätt, genom att låta föräldrarna medverka i barnens

även, enligt lärarna, närvara på föräldramöten för att samarbetet och informationen skall kunna utvecklas. Lärarna uttryckte även att de kunde utveckla samarbetet och informationen till föräldrarna genom att skolan anordnade öppet hus samt olika vernissager för både

föräldrar och syskon. Skolan kan då användas som en slags arena för utbyte av kunskaper ifrån både skolan och hemmet. En mångkulturell undervisning kan då bildas/utvecklas och en interkulturell pedagogik införs i enlighet med vad Lahdenperä betonar i sin teori den sociala världen. Lahdenperä och lärarna uttryckte även att skolans aktörer därför bör få/ha en relevant utbildning för att kunna möta alla elever och föräldrar oavsett etnicitet. Den interkulturella undervisningen ställer således nya krav på skolan, då dess strategier, rutiner och strukturer förändras i takt med den internationella utvecklingen. För att nå en optimal undervisning i en ständig utvecklande skola kan en specialpedagogs arbetsuppgift bli nyckeln till att ta vara på och rätt nyttja den expertis som redan finns inom skolan.

Svenska Unescorådet och Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009) ser inkludering som ett bra tillvägagångssätt att använda, just för att man inte ska se individuella olikheter som problem, utan som möjligheter. På så sätt kan skolan se till alla elevers olika behov. Själva kärnan i en inkluderande skola är rättigheten till utbildning. Svenska Unescorådet och Specialpedagogiska myndigheterna (2009) menar vidare att inkludering betraktas som en process som syftar till att möta alla elevers olika behov genom att öka tillgängligheten till lärande, kultur och samhälle samt minska exkludering i utbildningen. Eftersom inkludering ses som en process så blir inkludering ett ständigt sökande efter ett bättre sätt att ta tillvara mångfald av olika kulturer. Detta innebär att lärarna skall kunna förstå hur andra förhåller sig utifrån sin egen kultur och att ta lärdom av dessa olikheter. Följderna kan då bli, enligt Svenska Unescorådet, att skolan ser andras kulturer på ett mer positivt och stimulerande sätt. De beskriver vidare, för att förbättra de pedagogiska och sociala ramarna, krävs det att lärarna tar in ny kunskap som anpassas efter samhällets utveckling. Därför bör skolan vara flexibel emot samhällets krav och bli en inkluderande skola för alla. Nyckelaktörerna till ”en skola för alla” är då lärarna, föräldrarna, skolledarna m.fl. De tillsammans anser det Svenska

Unescorådet som värdefulla resurser för att elever skall involveras i det svenska skolsystemet. Därför menar Svenska Unescorådet och Specialpedagogiska myndigheterna (2009), att det är betydelsefullt att alla föräldrar oavsett etnicitet informeras och ges förtroende. Lärarna i vår intervju vill få föräldrarna att förstå att i svensk skola är alla föräldrar alltid välkomna och att man har ”öppna dörrar”. Samt ”att man blir bemött som vem som helst och inte bara vid

Källstigen, Ohlin och Setkic (2002) belyser att föräldrarnas upplevelse av skolan varierar men att pedagogerna sällan tar sig tid att lyssna på deras erfarenheter och vad som betonas i deras hemland om just skolsystem. Respondenterna ställer sig frågan ”Vilken möjlighet ger skolan föräldrarna med andra modersmål om skolans regler?” De beskriver vidare i undersökningen att brister på tydlig kommunikation uppkommer mellan skolan och föräldrarna, vilket

pedagoger i undersökningen säger beror på språksvårigheter. Alla missförstånd utreds dock inte enkelt genom tolkning. Orsakerna handlar oftast om att vi har olika sätt att framföra och ta emot budskap på samt våra olika erfarenheter. För att undvika missförstånd förutsätts det att både föräldrar och skolan samarbetar. Lärarna menar att skola och hem måste samarbeta för att lyckas. Lärare A uttalade sig; ”Genom att man använder skolan som en arena för integration”. ”Viktigt att visa att man försöker att förstå trots att det ibland kan vara problem”. Medan lärare B uttryckte ”Det diskuteras olika skolerfarenheter samt skolsystem med

föräldrarna”. Med stöd i rätt tid kan kommunikationen mellan föräldrarna och barnen ökas. Genom kommunikationen ökas också föräldrarnas insyn i vad barnen gör i skolan. Det är viktigt att föräldrarna också får kunskap om hur barn fungerar i olika åldrar och hur mycket som är rimligt att föräldrarna ska ta ansvar för och åldersanpassa sina förväntningar på barnen och skolan. Det bör finnas stöd från skolan så att föräldrarna kan lära sig att hantera barnens beteenden i alla åldrar.

7.1.3 Skolinformation

Skolorna kan i dialog med elever och föräldrar inringa vilka stödinsatser som krävs och hur dessa ska utarbetas. Skolornas syn bör förändras för att passa alla föräldrar och elevers behov. Båda lärarna ansåg i intervjun, att det är betydelsefullt med information till föräldrarna om hur den svenska skolans undervisning fungerar samt att det behövs mer information översatt på olika språk oavsett etnicitet. Informationen bör bli tydligare och mer lättförstålig för föräldrar och elever.

Det är inte bara föräldrarna och barnen som äger problemen. Skolorna bör så tänka på familjen som resurser och som lärare bör man ha tilltro till föräldrarna. Lärarna bör använda alla tillgängliga resurser som finns inom och utanför klassrummet för att kunna stödja eleverna och föräldrarna på bästa sätt. Lärarna bör uppmuntra föräldrarna att vara aktiva och delaktiga i beslutsfattandet inom skolan. Föräldrarna bör vara aktiva både hemma och i barnens skola för att stödja sina barns inlärning. Vi anser att lärarna och skolan bör aktivera föräldrarna till, att i större utsträckning, besöka föräldramöten där informationen kan

kontrolleras och diskuteras på ett bättre sätt. Skolan bör aktivt, genom att ge föräldrarna möjlighet att lämna förslag på temafrågor och kulturella inslag, påverka ett ökat

föräldradeltagande. Intervjusvaren från lärarna A och B var ”vi har ju utvecklingsmöte och samtal och där kommer de väldigt få föräldrar eller inga alls”. ”Det är ju frivilligt”.

”Informationen anses vara svårtolkad från föräldrarnas sida”. ”Läxor och arbetsmetoder”. Lahdenperä (1997) menar att få pedagoger värdesätter barnets och föräldrarnas modersmål som en resurs, istället uppfattas det som ett hinder. Anledningen kan vara att pedagogerna identifierar sitt tänkande enbart utifrån skolans perspektiv och inte ser det utifrån både föräldrarnas och skolans perspektiv. De intervjuade lärarna menar att informationen och samarbetet mellan föräldrar och skolan har påverkat dem till att bli mer lyhörda, flexibla samt att ge informationen på sådant sätt att föräldrarna kan förstå den. De menar också att

”Föräldrarna kan då bättre hjälpa sina barn med läxorna samt att de blir mer insatta i svenska skolsystemet. Resultatet i elevens studiearbete utvecklas positivt”. En specialpedagog kan förebygga dessa problem genom sina kunskaper och införskaffa nya erfarenheter om deras kulturer och mångkulturella relationer. Specialpedagogen kan då förhindra samarbetsproblem, samt genom åtgärdsprogram som är knutna till läroplaner och kulturlitteratur, ge tydliga ramar och information till föräldrar och pedagoger. Resultatet av tydlighet utvecklas till ett mer utvecklat interkulturellt förhållningssätt mellan hemmet och skolan. Lahdenperä (1997) uttrycker att kommunikation och samarbete är processer som vi konstruerar med föräldrarna som hon kallar den sociala världen och som är under kontinuerlig revidering. Därför bör skolan samarbeta med föräldrarna.

Ellenby (2007) uttalar att vårt eget kroppsspråk och egna signaler som pedagog kan vara anledningen till att inte föräldrarna uppfattar vad vi förmedlar om skolans innebörd. Detta kan i sin tur då tolkas på olika sätt beroende på föräldrarnas språk och erfarenheter. Ellenby (2007) fortsätter, att det är viktigt att som pedagog tänka på både vårt verbala och vårt kroppsspråk i mötet med föräldrar med ett annat modersmål än svenska. Missförstånd kan också bero på att lärare tror att föräldrarna har förstått innebörden i samtalet, utan att kontrollera och avstämma samtalet. Vi anser att specialpedagogens uppgift är här att som handledare för både lärare och förälder informera om deras lika uppgifter och ansvar samt att skapa möjligheter så att samarbetet fungerar mellan hemmet och skolan. Då extra resurser behövs för att nå skolans och elevens mål kan specialpedagogen föra samtalet och samarbetet

7.1.4 Föräldraperspektivet

Undersökningen visar att om man engagerar föräldrarna i skolarbetet kan man underlätta för eleverna att uppnå målen i olika ämnen. Eleverna måste kunna ha möjlighet att kommunicera skolarbetet utanför skolan och kunna tillämpa matematik i vardagen. Engagerade föräldrar kan vara en av de viktigaste resurserna för skola. Med hjälp av föräldrarna kan man utveckla färdigheten hos barnen, vilket de har nytta av senare i livet framförallt då det gäller

matematiken. Det framgick i enkätsvaren att föräldrars utbildningsnivå kan påverka barnens studieresultat. Därför är det viktigt att föräldrarna inte intar en passiv hållning till barnens skolgång. Föräldrar med negativ inställning till matematiken får inte låta detta påverka barnens intresse i ämnet. Den här tanken stöds av Axelsson (1996), (Casy & Nuttal & Pezaris 1997) och Sjöberg (2006). Bristande kunskaper i svenska hindrar inte att föräldrarna

engagerar sig i barnens skola och söker information om den.

Det är skolans ansvar att undanröja språkhinder. För att kompensera föräldrarnas

språksvårigheter kan skolan anlita en tolk som föräldrarna har förtroende för. Pedagogerna måste tydliggöra för föräldrarna, just varför, man vill involvera föräldrarna i det svenska skolsystemet. Vi ville också ta redan på vilka frågor föräldrarna har angående skolsystemet och skolans sätt att informera, därför ställdes denna fråga till lärare A och B; ”Vilka frågor har föräldrarna på föräldramöten angående skolsystemet och skolans sätt att informera?” Lärare A svarade; ”Läxor och arbetsmetoder” medan lärare B svarade ”Det är ju frivilligt.

Informationen anses vara svårtolkad från föräldrarnas sida.” Dessa svar tolkar vi så att i skolan vill föräldrarna veta mer om hur de ska kunna hjälpa sina barn med läxorna i de lägre åldrarna. I gymnasiet däremot är det inte lika vanligt från föräldrarnas sida att engagera sig i barnens skolarbete.