Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap, SOLExamensarbete
15 högskolepoäng
Språkets betydelse för samverkan mellan skola och
hem
The importance of language for interaction between school and
home
Marlene Nilsson
Nafiseh Zanjani
Specialpedagogexamen 90 hp Speciallärarexamen, matematik 90 hp 2010-01-14Examinator: Elsa Foisack Handledare: Barbro Bruce
Malmö högskola Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik
Höstterminen 2009
ABSTRACT
Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home).
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.
Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI – pedagoger. Fokus läggs på föräldrar med annat modersmål än svenska och som har varit i Sverige i max tre år och läser svenska för invandrare (SFI). Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Samtliga föräldrar har barn som går i skolan. Undersökningen bygger på ett antal intervjuer med dessa föräldrar. Dessutom har vi intervjuat två lärare som är verksamma inom två skolor och tio SFI – pedagoger i en kommun i Skåne.
Föräldrarna med annat modersmål än svenska anser att de får för lite information om svenska skolan och på så sätt inte har möjlighet att involveras i sitt/sina barns skolutveckling. De upplever att det inte finns tillräckligt med informationskällor som kan ge dem en klar bild över den svenska skolan och hur de som föräldrar kan göras delaktiga. Föräldrarna har en positiv inställning till samarbete med skolan. Föräldrarna menar, att de bättre kan hjälpa sina barn med läxorna, om de får större insikt i skolans förväntningar och arbetssätt, samtidigt som lärarna vill använda sig av ett tydligare informationssätt än vad som används idag.
Nyckelord: samarbete, hem och skola, information om svenska skolan, matematik, föräldrar med annat modersmål än svenska.
Marlene Nilsson Handledare: Barbro Bruce
FÖRORD
Detta arbete ingår som en del i utbildningen vid specialpedagog och speciallärarutbildningen på Malmö högskolan. Vi vill börja med att varmt tacka alla som tagit sig tid och bidragit med underlag till vår undersökning, speciellt intervjupersonerna och alla de som svarat på enkäten. Vi har båda ansvar för de olika delarna i det arbetet som dels utgår från matematik dels
samverkan mellan hem och skola.
Ett speciellt tack vill vi även rikta till vår handledare. Vi vill också tacka dem, som bidragit med tips och råd under arbetets gång.
Innehåll
Abstract
1 Inledning och begreppsdefinitioner
9
1.1 Inledning 9
1.2 Begreppsdefinitioner 11
2 Bakgrund 13
2.1 Teoribakgrund 15
3 Problemformulering och syfte 16
4 Hypotes 17 5 Metod 18 5.1 Val av metod 18 5.2 Studiegrupper 18 5.2.1 Föräldrar 18 5.2.2 SFI-pedagoger 19 5.2.3 Lärare 19
5.3 Intervjustudier respektive enkätstudier 20
5.3.1 Enkäter 20 5.3.2 Intervjustudier 20 5.4 Genomförande 21 5.5 Tillförlitlighetsaspekter 21 5.6 Etik 22 6 Resultat 23
6.1 Enkäter till föräldrarna 23
6.2 Intervju med två lärare 27
6.3 Intervju med SFI-pedagogerna 30
6.4 Andra informationskällor 31 6.4.1 TV-kanaler 31 6.4.2 Skolverket 32 6.4.3 Övrigt 32 7 Diskussion 33 7.1 Resultatdiskussion 33 7.1.1 Resultatanalys 33
7.1.2 Samverkan mellan hemmet och skolan 36
7.1.3 Skolinformation 38
7.1.4 Föräldraperspektivet 40
7.1.5 Skolsvårigheter eller föräldrasvårigheter 40
7.1.6 Stimulering för ökat föräldraengagemang 41
7.1.7 Specialpedagogiskt perspektiv 43
7.1.8 Att stödja sina barn med skolarbetet, till exempel i matematik 44
8 Avslutande reflektioner 51
9 Förslag till fortsatt forskning 53
Litteratur 54
Internetkällor 57
Bilagor 59
Bilaga 1 Enkät 59
Bilaga 2 Intervjufrågor till lärare 61
1 Inledning och begreppsdefinitioner
1.1 Inledning
Många människor har blivit tvungna att bryta upp från sina hemländer och börja om i en annan del av världen, i ett land med ett nytt språk och en ny kultur. Under de senaste decennierna har invandringsvågen till Sverige inneburit stora förändringar i samhället. Ett problem har varit att skolan inte har hunnit anpassa sig till alla dessa snabba förändringar, vilket i många fall har bidragit till att samarbetet mellan hem och skola blivit lidande. Speciellt gäller det alltså familjer med invandrarbakgrund. Under 2008 invandrade över 100 000 personer till Sverige (www.scb.se) och i vårt mångkulturella samhälle möter vi som pedagoger många av dessa personer i våra olika verksamheter. Enligt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpfö 94), Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) ligger det i skolans ansvar att vara ett stöd för familjen i barnens utveckling och uppfostran. I SOU (1997:161) uttrycks att föräldrar med annat modersmål än svenska kan behöva annat stöd i sin föräldraroll än föräldrar med svensk etnicitet.
I undersökningen i SOU (2 006:40) beskrivs att det är viktigt att behandla värdegrundsfrågor i skolan. Detta för att minska klyftan mellan hemmet och skolan. Orsaken till att föräldrarna inte får tillräckligt med information om det svenska skolsystemet menar SOU beror på bristande resurser; tidsbrist, okunskap, bristande handledning från skolan samt att det saknas tydliga inslag i lärarutbildningen och andra styrdokument. Om skolan ger en tydligare
information om det svenska skolsystemet ökar chansen att skolan blir en likvärdig mötesplats för alla. Då kan även skolan ses som en arena för integrationsarbetet. Genom ett
integrationsarbete läggs större fokus på barnen och föräldrarna.
Många föräldrar med annat modersmål än svenska saknar kunskap om den svenska skolan och har egna föreställningar om hur skolan fungerar. I många länder är det skolan som tar hela ansvaret för barnens lärande. Därför är det viktigt att ge ökad information om den svenska skolan till föräldrar med annat modersmål än svenska. Skolan måste vara tydligare när den förklarar sitt uppdrag för föräldrarna och med vad som menas med samarbete mellan hem och
skapar homogena grupper med nationella normer och föreställningar. Detta kan då vara orsaken till att barn och föräldrar med annan kultur inte upplever sig passa in i den svenska skolan. Mångkulturalismen används i negativ bemärkelse istället för att se olika kulturer som en kompetens och resurs. Därför föreslås i SOU (2006: 40) att skolan måste ge lärarna utbildning om andra kulturer och att kontaktpersoner ska utses i varje skola.
Kontaktpersonerna bör få en för ändamålet lämplig utbildning, genom skolans försorg, för att kunna arbeta med diskrimineringsfrågor. De ska då fungera som en länk mellan barnen, deras föräldrar, lärarna och skolledningen inom respektive skola. På detta sätt kan föräldrarna involveras i den svenska skolan.
Lahdenperä (2008) tar i sin skrift upp att invandrares etniska förhållanden alltid är närvarande och betydelsefulla i kommunikationen med andra. Många invandrare upplever sin vardag full av fördomsfulla och diskriminerande handlingar eller budskap. De blir på detta sätt påminda om att de är annorlunda. I hennes undersökning framkom även att pedagogerna hon intervjuat ansåg att kontakten med föräldrar med utländskt modersmål var tidskrävande. Andra orsaker till att föräldrar med annat modersmål än svenska inte alltid förstod, fått rätt eller tillräcklig information, kan bero på olika kulturella koder samt en avvikande syn på pedagogiken i den svenska skolan. Lahdenperä (2008) menar vidare att skolan inte ska utgå ifrån att föräldrarna har samma värdegrund, erfarenheter och tankestruktur som de har. Därför bör skolan vara rustad att kunna möta alla elever och deras föräldrar oavsett etnicitet. Detta genom att
exempelvis ha tillgång till tvåspråkiga stödpedagoger som till exempel familjepedagoger och tolk. På så sätt kan en mångkulturell skola för alla bildas.
Lahdenperä (2008) uttrycker även på sidan 104 ”Föräldrar kan å andra sida känna att skolan är ett förbjudet område dit de inte är välkomna; den svenska skolan kan kännas främmande och förstärker deras känsla av bristande kompetens och utanförskap”. Orsaken till detta menar hon kan bero på bristande kunskaper och att detta då leder till att föräldrarna inte känner sig involverade i den svenska skolan. Lahdenperä (2008) menar vidare att om skolan exkluderar föräldrar med utländsk bakgrund stängs kontakten mellan hemmet och skolan. Dessa
svårigheter innebär att skolan får problem att samarbeta både med elever och föräldrar. Därför menar Lahdenperä (2008) att det är viktigt att skolan har den kompetens om olika kulturer som behövs. Hon menar också att om skolan skall arbeta kulturellt med barnen och
föräldrarna ska skolan utgå ifrån den enskilda eleven och elevens kultur. Dock finner
Lahdenperä (2008) att det vid en föräldrakontakt vid exempelvis utvecklingssamtal inte alltid enbart går att använda sig av en modell eller ett informationssätt. Skolan behöver ge
föräldrarna den information som finns angående svenska skolan och om skolans regler mm. Oftast bjuder skolan enbart in föräldrarna till information när det uppstår problem som exempelvis inlärningssvårigheter, kompisrelationer och skolk. Skolan bör också bjuda in till samtal av mer pedagogisk art eller om verksamhetens regler och mål. Därför menar
Lahdenperä (2008) vidare att skolan behöver en regelbunden kompetensutbildning inom respektive område för att kunna utvecklas i takt med samhällsutvecklingen. Ett hjälpmedel till detta menar Lahdenperä (2008) är att aktionsforskning om den verksamhet lärarna själva arbetar i skulle kunna ge en bredare kompetensutveckling och ett redskap för skolutveckling. Detta menar hon kan påverka skolans attityder och värderingar. Föräldrarnas mångkulturella värderingar, kunskap och erfarenhet bör användas som en resurs och kan leda till ökad skolutveckling. Författaren menar att exempel på skolutveckling skulle kunna vara
studiedagar, föreläsningar och studiecirklar. På så vis involveras föräldrarna i den svenska skolan vilket kan leda till skola för alla.
1.2 Begreppsdefinitioner
I denna undersökning har vi valt att utgå ifrån några övergripande begrepp. Dessa begrepp ser vi som relevanta i relation till problemställningen och dess syfte samt utifrån vad vi uppfattar som relevant i diskussionen om det mångkulturella samhället. Begreppen återkommer i den litteratur/text som används som källor till bakgrunden och även i empirin. Dessa markeras nedan med kursiv stil.
Diagnostiskt prov görs i gymnasieskolor i början av läsåret. Syften med provet är att få en
blid av elevernas förkunskaper och kartlägga elevens behov av stöd.
Etnicitet betyder ”de sociokulturella faktorer som karaktäriserar en etnisk grupp som
uppkommer vid en blandning av flera kulturer, till skillnad från folkslag eller stam” (Pedagogisk uppslagsbok, 1996).
Exkludera betyder ” utestänga, utesluta. Motsats (involvera) inkludera.”
Homogen betyder ”enhetlig, alltigenom lika. Motsats heterogen.” ( Lilla Focus, 2000).
Med information om det svenska skolsystemet, menar vi information om hur skolan fungerar, vilka har ansvar för vad, läroplan, kursplan, betygssystemet och betygskriterier, rättigheter och skyldigheter, inflytande och delaktighet i skolan, m.m.
Inkludera betyder ingripa, innefatta, ta med i beräkningen (Nationalencyklopedin, 2009,
s.322).
Invandrare betyder ”personer som flyttar till ett land för att bosätta sig där en längre tid.
Begreppet kan avse personer som är utländska medborgare, utrikes födda eller medlemmar av andra generationen inflyttade med minst en utrikes född förälder” (Pedagogisk uppslagsbok, 1996).
Interkulturellt betyder ” en process för att utveckla förutsättningar för positiv interaktion
mellan alla bärare av olika språk och kulturer. Med det interkulturella synsättet ger alla språk och alla kulturer tillskott i undervisningssituationen” (Pedagogisk uppslagsbok, 1996).
Mångkulturellt ”avser ett samhälle där många språk och kulturer finns representerade”
(Pedagogisk uppslagsbok, 1996).
Tvärkulturellt/ Interkulturellt betyder ” undervisningen är en process där människor med olika
språk och kulturer påverkar varandra, ett förhållningssätt avsett att prägla all verksamhet i skolan” (Pedagogisk uppslagsbok, 1996).
2 Bakgrund
Läroplanen belyser tydligt att skolan skall samarbeta med föräldrarna. I Lpo 94 står:
SKOLA OCH HEM
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.
Läraren skall
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet (Skolverket, 2006, s.16).
Atterström och Persson (2000) beskriver att det eventuellt inte är eleven som äger problemet i skolan. Det kan förekomma brister i lärarnas kompetens och de referensramar som
exempelvis anger skolans riktlinjer och strävansmål. Författarna frågar sig hurdan skola vi vill ha och om vi vill ha skola för alla eller för nästan alla. De anser att skolsystemet måste
anpassas till barnen istället för att barnen och föräldrarna skall anpassas till skolan. Detta ställer stora krav på skolans flexibilitet i verksamhet och organisation samt på kännedom och nytänkande hos såväl barn och föräldrar som pedagoger. Det skrivs även att skolan ska hålla hög kvalitet samt att den stora kärnfrågan blir hur skolan kan ta vara på sina resurser; som till exempel tid, lokaler och kompetens för att sträva efter skola för alla. Denna uppgift kan påverkas av föräldrar, barn, pedagoger och skolledare under förutsättning att föräldrar och skola samarbetar. Lahdenperä (1997) belyser att skolan har en svår uppgift i att hantera olikheter i elevers och föräldrars olika förutsättningar, vilka bottnar i deras kulturella och sociala bakgrund. Därför ställer det mångkulturella samhället nya krav på skolan. Skolan skall ses som en kulturförmedlande verksamhet och hon menar vidare att skolan ska hitta strategier, arbetssätt och förändringar i verksamheten så att alla förstår och får information. Detta kan då leda till en mångkulturell undervisning och skolutveckling. Bouakaz (2007) uttalar i sin avhandling att föräldrar med annat modermål än svenska anser sig ha bristande kunskaper om det svenska skolväsendet men att de har en stor vilja att lära sig. Pedagogerna i avhandlingen beskriver att det finns barriärer i föräldrarnas språk samt om bristande kännedom om den. Här kommer också religiösa faktorerna in. Han definierar även att föräldrarna ska involvera sina
s.k. resurser för att inkluderas i skolan. Detta för att kunna hjälpa sina barn med ämnena som exempelvis matematik och svenska, både i hemmet och i skolan.
Som pedagoger har vi arbetat med många elever och föräldrar med olika språklig och kulturell bakgrund. Vid dessa tillfällen har vi träffat föräldrar med annat modersmål än svenska som inte alls kände till vad vi hade för förväntningar på dem. För att föräldrarna ska få information om det svenska skolsystemet är föräldramötet ett av de viktigaste
informationstillfällena, men det är få föräldrar med utländsk bakgrund som deltar. De föräldrar som deltar är ofta tysta, vilket kan bero på att de varken förstår det svenska språket eller skolsystemet. Därför har en del skolor tagit bort det traditionella föräldramötet och ersatt det med en kontinuerlig ”tamburkontakt”. Ellenby (2007) anser att det är viktigt att lyssna på föräldrarna och att tänka på att de fortfarande kan befinna sig i kris efter det de fått uppleva i sitt hemland samt att de har andra erfarenheter av ett annat skolsystem. Om vi inte gör detta kan det lätt uppstå en kulturkrock som försvårar samarbetet. Därför är det betydelsefullt att vi tydliggör de regler som gäller det svenska skolsystemet, samtidigt som vi förser oss själva med ny kunskap och förståelse för andra kulturer och tar vara på de likheter samt att vi lär oss förstå olikheterna. Andra exempel på förberedelser från skolans sida kan vara
förberedelseavdelningar där föräldrar och barn i lugn och ro kan ta in och förstå hur den svenska skolan fungerar. Ellenby (2007) belyser även att fler föräldrasamtal,
kulturmötessamtal, familjesamtal och språksamtal är nödvändiga och att dessa olika
introduktionssamtal ska fortsätta och fördjupas så länge behovet kvarstår. Dessa samtal kan exempelvis innefatta information om olika aktiviteter inom verksamheten som exempelvis idrott, simning, födelsedagsfirande, matsituationer och utevistelse samt barnuppfostran. Touraine (2002) frågar sig i sin rapport ”Kan vi leva tillsammans? jämlika och olika.” Skolan har att förhålla sig till ökad etnisk mångfald och det främmande som medföljer
mångkulturella möten är enligt författarens sätt att se idag en central fråga för pedagogiska och specialpedagogiska verksamheter och sätter fokus på erkännande av problematiken i skolan. Han menar att man ska utgå ifrån varje individs inre tankar och sätta fokus på att stödja individuell utveckling.
Skolverkets resultatredovisning, ämnesprov 2008 i åk 9 (Skolverket, 2008), visar att mer än en fjärdedel av de elever som inte har svensk etnicitet inte når målen i matematik. I en rapport ”Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse”, skriver Skolverket (2009) attskolan har blivit mindre likvärdig och för elevernas möjligheter
att uppnå bra resultat har hemstödet fått mer betydelse. Skolan har blivit sämre på att kompensera för elevers förutsättningar och olika sociala bakgrunder (Skolverket, 2009). Statistiken för diagnostiska proven 2009 i den kommun som vår undersökning äger rum säger att 23 % eller 471 samtliga har fått under sexton poäng, vilket är gränsen för att man anses vara i behov av stöd. Ungefär hälften av dessa elever har annat modersmål än svenska. Statistiken visar att många elever som inte har svenska som modersmål har problem i matematik.
2.1 Teoribakgrund
Lahdenperä (1997) tar i sin avhandling fram begreppet interkulturell pedagogik i ett
mångkulturellt samhälle. Hon beskriver att i interkulturell pedagogik byggs förhållandet mellan aktörer mer jämlikt och att ingen av aktörerna definierar den andres etnicitet eller kultur. Många av lärarna i hennes avhandling uppfattade föräldrar med annat modersmål än svenska som en av anledningarna till elevens problem. Lärarna påstår att skolan ska kompensera eleven - och föräldrarna med annat modersmål än svenska. Lahdenperä (1997) skriver även om många negativa föreställningar ifrån lärarna angående föräldrar med annat modersmål än svenska. Hon skriver att skolan ska utgå efter elevens behov och bygga en fungerande relation med föräldrar med annat modersmål än svenska.
Lahdenperä (2008) berättar att kulturell mångfald ställer nya krav på pedagogerna. De mångkulturella föräldrarna och eleverna är en del av den svenska skolan, vilket ställer nya krav på dagens skola. Hon menar vidare att skolan måste anpassa sig utifrån mångfalden. Skolledare och pedagoger behöver därför relevant utbildning för att kunna förstå och möta elever med annat modersmål än svenska. I vårt arbete har vi använt oss av interkulturell pedagogik och använt oss av denna som grund för undersökningen.
3 Problemformulering och syfte
Ofta påtalas i skoldebatten att många barn med annat modersmål än svenska har
skolsvårigheter och att många av föräldrarna med annat modersmål än svenska inte engagerar sig i sina barns olika pedagogiska verksamheter, såsom skolans riktlinjer eftersträvar. Vi upplever att skolan ställer samma krav på såväl svenska som utländska föräldrar och därför ges föräldrar med annat modersmål än svenska sämre förutsättningar att förstå informationen., Det upplevs av många föräldrar, även de svenska, att det är svårt att kunna tolka skolans koder samt att förstå de skrivna och oskrivna regler som gäller i skolans verksamheter. Bristande kunskap i svenska språket och om den svenska skolan gör det mycket svårt för föräldrar som inte har svenska som modersmål. Vi har dock upplevt att dessa föräldrar är nyfikna på hur man får information om den svenska skolan vilket är en förutsättning för att de ska kunna hjälpa sina barn att lyckas i skolan. Enligt Skolverket är det viktigt att skolan samverkar med hemmet och att samverkan sker i dialog (Skolverket, 2006a). Det är även viktigt att se föräldrar med annat modersmål än svenska som en heterogen grupp och inte en homogen grupp, eftersom alla har olika erfarenheter och bakgrund. Några har erfarenheter från egen skolgång, andra inte.
Vårt syfte är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.
I vår undersökning ville vi undersöka följande frågor:
1. Hur mycket information får föräldrar med annat modersmål än svenska, om den svenska skolan?
2. Hur informeras föräldrar med annat modersmål än svenska angående regler mellan skola och hemmet?
3. Upplever föräldrar med annat modersmål än svenska sig delaktiga i den svenska skolan?
4. Om skolan inte involverar föräldrar med annat modersmål än svenska hur kan de då hjälpa sina barn i skolan när barnen har svårigheter i till exempel matematik?
5. Känner föräldrarna med annat modersmål än svenska, igen ämnet matematik och dess innehåll från sin egen skolgång?
4 Hypotes
Det är rimligt att anta att föräldrar med annat modersmål än svenska kan hjälpa barnen vid skolarbetet till exempel i matematik om de involveras i den svenska skolan. Vår hypotes är att den språkliga förmågan kan påverka föräldrar, med annat modersmål än svenska, i deras sätt att hjälpa sina barn i skolarbetet.
5 Metod
5.1 Val av metod
Undersökningen inleddes med en enkätundersökning till föräldrarna, därefter sökte vi olika informationskällor och avslutade med intervjustudier riktade till SFI-pedagoger och lärare. Som vi nämnde ovan i undersökningen har vi använt oss av både intervjuer och enkäter som hade slutna och öppna frågor, vilket innebär att vi har såväl kvalitativa och kvantitativa data. Vi har använt oss av enkäter eftersom vi ville ha ett stort urval, samma frågor till alla
föräldrarna, samma möjlighet till svar på frågorna, lugn och ro för föräldrarna och många svar på ganska kort tid (Ejlertsson, 2005). För att få en så representativ och allsidigt belyst bild som möjligt, kombinerades flera metoder. Detta för att kunna dra nytta av de starka sidorna hos båda metoderna och kunna samla mer allsidig information. Vi strävade efter att fånga erfarenheter och innebörder ur respondenternas skrifter och informanternas vardagsvärld. Enligt Kvale är intervjuer ett bra verktyg för den som är ute efter människors upplevelser och uppfattning dvs. en fenomenografisk ansats (Kvale, 1997). Enligt Stukát (2005) och Holme & Solvang (1997) är kvalitativ metod lämplig att använda när man vill samla data om individers upplevelser av tillvaron. De valda metoderna skapar en bra förståelse för de frågor som vi arbetar med i vår undersökning. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fokus på process, förståelse samt tolkning. Frågorna som vi ställde har haft syftet att försöka förstå hur föräldrarna upplever samverkan mellan hem och skola och deras intryck av den svenska skolan. I intervjuerna har vi försökt att vara samtalspartner och gå in i rollen som intresserade lyssnare för att få ut mer av samtalen (Holme & Solvang, 1997). Det har tyvärr inte varit möjligt att fånga s.k. tyst kunskap, dvs. komplettera intervjuerna med observationer. På grund av tids och resursbrist har vi inte kunnat observera föräldrarna i en vardagligtsituation.
5.2 Studiegrupper
5.2.1 Föräldrar
Bland föräldrarna var åtta av de femtiofem tillfrågade inte närvarande eller villiga att delta i undersökningen. Sju stycken av föräldrarna hade små barn som inte gick i skolan. Så resterande antal deltagare efter bortfallet blev 40 stycken, varav 35 av dem har studerat mer än 12 år i sitt hemland. Alla tillfrågade SFI-pedagoger och de två lärarna ställde däremot upp.
I vår undersökning är det 40 deltagare varav 35 är akademiker och har högskoleutbildning från hemlandet och resten, 15 stycken, har grundskole- eller gymnasieutbildning. För att kunna få en helhetsbild valde vi föräldrarna från två av fyra anordnare av
introduktionsutbildning med SFI. Målgruppen i undersökningen är föräldrar med annat modersmål än svenska. De är mellan 25 och 58 år gamla. De kommer från olika länder och har olika etnisk bakgrund. I undersökningen är det här inte relevant från vilket land de kommer. De har bott i Sverige i mindre än tre år och läser svenska för invandrare, SFI i X kommun. Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Den lägsta utbildningsnivån i gruppen var
grundskoleutbildning. Orsaken till att vi har valt denna målgrupp är att dessa föräldrar i viss mån skulle kunna förstå frågorna. Anledningen till att vi valde bort föräldrar som var
analfabeter, var att vi inte hade tillgång till modersmålslärarna och att anlita tolk skulle vara kostsam. Föräldrarna i undersökningen har barn som går i skolan dvs. barnen är mellan 7 och 17 år gamla. Intervjuerna och enkätundersökningen har genomförts på skolor i en kommun i södra Sverige. Enkäterna har besvarat av 55 föräldrar med annat modersmål än svenska i en kommun i södra Sverige som vi kallar för X kommun, detta för att vi vill att den valda kommunen i undersökningen ska vara anonym. Dessa föräldrar har inte bott i Sverige mer än tre år och går en SFI-kurs samt har barn mellan 7 och 17 år gamla. Barnens ålder har stor variation och föräldrarna är inte analfabeter och har permanent uppehållstillstånd. Detta för att avgränsa urvalet av föräldrarna.
5.2.2 SFI-pedagoger
Tio SFI – pedagoger svarade på våra frågor. SFI – pedagogerna som deltog i undersökningen arbetade på två skolor i X kommunen med undervisning i SFI (bilaga 3).
5.2.3 Lärare
De två lärarna arbetade som grundskolelärare och högstadielärare respektive gymnasielärare. Frågorna som ställdes till dessa var 11 öppna frågor (bilaga 2). Svaren bearbetades, tolkades och sammanställdes.
5.3 Intervjustudier respektive enkätstudier
5.3.1 Enkäter
Föräldrarna svarade på enkäten (bilaga 1). Enkäten bestod av 26 frågor varav 5 av dem är flervalsfrågor. Enkätfrågorna som ställdes har haft syftet att försöka ta reda på vilka informationskällor, som föräldrar med annat modersmål än svenska, har, och vilka
föräldrarnas upplevelser av samarbete med skolan är samt vilken föräldrarnas betydelse för barnens lärande i till exempel matematik har. Vi försökte att formulera enkätfrågorna (bilaga 1) så att de matchade föräldrarnas språkfärdighet. Enkätfrågorna innehöll inte svåra ord, utan var tydliga för att förhindra missförstånd. I en av frågorna bad vi föräldrarna att jämföra hemlandets skola med den svenska skolan för att bättre förstå deras inställning och förväntning på den svenska skolan.
5.3.2 Intervjustudier
Intervjufrågorna till lärarna bestod av 11 frågor (bilaga 2) varav många av dessa är öppna frågor. Intervjufrågorna till SFI-pedagogerna bestod av 5 frågor (bilaga 3). De frågor där informanterna och respondenterna motiverar sina svar kan ses som kvalitativa. Tio SFI-pedagoger intervjuas (bilaga 3). Dessa tio SFI-SFI-pedagoger dvs. informanter är lärare till föräldrarna på SFI-kursen. Dessa SFI-pedagoger är för många av de föräldrar som är av en annan etnicitet ofta den första kontakten med det svenska skolsystemet. Därför ville vi veta om föräldrarna brukar bli informerade på SFI-kursen om den svenska skolan.
Vi har även intervjuat två lärare (bilaga 2) på två skolor i X kommun. Dessa två ansvarar för olika åldersgrupper; grundskola 1-6 samt grundskola 7-9 och gymnasiet. På de öppna
intervjufrågorna ska SFI-pedagogerna och lärarna kunna motivera sina svar med egna formuleringar. Våra frågor innehåller inte några frågor som skulle kunna sägas vara ledande, värderande eller hypotetiska.
Vi har också kontaktat olika TV-kanaler, skolverket, invandrarföreningar, biblioteken och organisationer som Mentor Sverige och COPE som ordnar föräldrakurser och frågat om de har några program, böcker eller kurser om det svenska skolsystemet som är inriktade till föräldrar med annat modersmål än svenska.
5.4 Genomförande
Intervjuerna och enkätundersökningen av föräldrarna med utländsk bakgrund utfördes på två skolor i X kommun som har undervisning i SFI. En av skolorna tar bara emot nyanlända akademiker d.v.s. de som har mer än 12 års utbildning, och den andra tar emot alla även analfabeter i SFI-undervisningen. Lärarna och SFI-pedagogerna ville inte bli inspelade på ljudband. Därför fick vi föra anteckningar under intervjuerna.
Föräldrarna svarade på enkäterna i skolmiljön. SFI-pedagoger har hjälpt grupperna att förstå vad vi menar med frågorna, genom att förklara eventuella ord. Föräldrarna har också haft tillgång till lexikon. Distributionsformen är en gruppenkät som delas ut, besvaras och samlas in vid samma tillfälle och är på lika villkor för alla föräldrarna. Det tog ungefär två timmar för varje grupp att besvara frågorna.
Vårt mål var att föräldrarna i största möjliga mån skulle få utforma sina tankar och åsikter utan att tänka på korrekt svenska. Föräldrarna fick veta att de inte behövde tänka på grammatiken och att det bara var deras skrivna tankar som var viktiga. Vissa som hade samma modersmål som en av författarna till denna undersökning, fick svara på sitt
modersmål. Vi har försökt att motivera deltagarna till att berätta och vi gav bekräftelse samt lyssnade utan att värdera deras åsikter. Det fanns inte rätt eller fel svar. Deras uppriktighet var viktig för oss. Vi ville ha allas uppfattningar.
5.5 Tillförlitlighetsaspekter
Enkätfrågorna och intervjufrågorna genomgicks och kontrollerades före utskicket för att reda ut om frågorna kunde ge oss de svar undersökningen var tänkt att belysa. För att säkerställda innehållsvaliditeten har frågorna också blivit granskade av vår handledare. För att undvika missförstånd formuleras frågorna på ett enkelt och tydligt sätt (Holme & Solvang, 1997). Vi kontrollerade också att våra frågor i enkätundersökningen och intervjuer verkligen stämmer överens med vårt syfte.
Tillförlitligheten och validiteten kontrollerades även i de svar som vi fick på de frågor vi ställt. Enligt Holme & Solvang (1997) är detta ett sätt att öka tillförlitlighet och validitet. Vi har mejlat transkribering av intervjumaterialet till de två lärarna och de tio SFI-pedagogerna
för att ge dem möjlighet att kontrollera sina svar. Detta för att vi ville undvika eventuella missförstånd och uppnå en hög validitet, vilket Kvale (1997) rekommenderar i sin litteratur.
5.6 Etik
Innan vi delade ut frågorna till SFI-pedagogerna och lärarna förklarade vi vårt syfte med undersökningen. Därefter fick informanterna upplysning av respektive lärare om arbetets art. De blev också informerade om att det inte var obligatoriskt att delta i undersökningen, samt att deras svar kommer att behandlas konfidentiellt. I förväg hade vi frågat SFI-pedagogerna om frågornas svårighetsgrad passade informanternas kunskaper i svenska. Vi var tydliga med att belysa vad enkät - och intervjusvar skulle användas till. Vi följde Vetenskapsrådets (2002) regler då vi gick igenom samtyckeskravet, informationskravet, konfidentiationskravet och nyttjandekravet vid enkät- och intervjutillfällen för lärarna, SFI-pedagogerna och föräldrarna.
6 Resultat
Vår resultatredovisning är delad i fyra delar. Den första delen (7.1) innehåller resultatet från enkäterna till föräldrarna (bilaga 1). Andra delen (7.2) innehåller resultatet från intervjun med de två lärarna (bilaga 2). Tredje delen (7.3) innehåller resultaten av intervjun med SFI – pedagogerna (bilaga 3). Fjärde delen (7.4) innehåller information om andra
informationskällor.
6.1 Enkäter till föräldrarna
Utifrån informanternas och respondenternas svar har vi redovisat resultaten genom
sammanfattningar, diagram och citat. Därefter utgör resultaten underlag för diskussion och slutsatser.
På frågan om föräldrarna tror att deras barn trivs i skolan svarade 34 personer alltså, 87 % av föräldrarna ”ja”. Samtidigt svarade 31 personer alltså, 78 % att barnen är glada på morgonen när det är tid att gå till skolan. Totalt 28 personer alltså, 70 % av föräldrarna tycker att de har blivit väl bemötta i barnens skola. Så de flesta av föräldrarna tyckte att deras barn trivs i skolan och de har blivit välbemötta i skolan.
Föräldrarna anser att de i de flesta fall att inte har tillgång till tolk och att barnen används som tolk på utvecklingssamtal eller när de vill kontakta skolan. Sammanlagt 36 personer alltså, 89 % av föräldrarna vet inte vem som bestämmer vid tolkbeställningen. Personal på skolan når föräldrarna via barnen, som ofta får ta med sig lappar hem. Eller så skickar personalen brev hem till föräldrarna och föräldrarna använder sig av barnen, lexikon eller släktingar när de inte förstår texterna. Föräldrarna svarar, ”vi förstår inte informationen från skolan”, ”vi behöver mer information” och ”det är inte bra när mitt barn tolkar. Det är jag som har ansvaret hemma” samt ”det är svårt att vara en bra förälder om man inte vet vad som pågår i skolan”. De flesta av föräldrarna tyckte inte att de hade möjlighet att utrycka sina åsikter om barnens skola och kände sig på så sätt inte involverade i sitt/sina barns skolutveckling. Några av de skillnader mellan svenska skolan och hemlandets skolundervisning som föräldrarna nämnde var sekretesslagen, läxorna och betygssystemet i Sverige. De ville att
auktoritet i skolan. En av föräldrarna nämnde TV-undervisningen som skillnad mellan svenska skolor och skolor i sitt hemland. Hon förklarade vidare att i hennes hemland blev många storstäder bombade under kriget. På grund av detta stängdes skolorna och studenterna hade ingenstans att samlas. Var och en fick själv läsa kurslitteraturen hemma, vilket inte var så lätt. Enligt henne kom Skolverket i landet på en bra idé. Eleverna kunde få undervisning via TV. En lärare i varje skolämne undervisade på TV och eleverna kunde då även spela in programmet och titta på det när det passade dem bäst. Hon skriver att det var en mycket bra idé. Det hjälpte eleverna att följa upp studierna utan att missa något. När eleverna kunde komma tillbaka till skolan gjorde lärarna en utvärdering av undervisningen. Resultatet visade att TV-undervisningen hade varit bra för inlärningen. Sedan kom lärarna fram till att även eleverna i de städer, som var mindre hotade av kriget, på det viset kunde kombinera sina ordinarie lektioner med extra TV-undervisning och dra nytta av det.
På frågan om vad samarbetet mellan skola och hem innebar för dem svarade många av föräldrarna att de vill ha mer kontakt med skolan, regelbundna möten om barnens situation i skolan och konkreta tips om hur man som förälder kan hjälpa barnen. Föräldrarna ville ha mer information om vad som sker i skolan för att kunna förstå hur skolan fungerar. Föräldrarna önskade mer information om sekretesslagen. Föräldrarna föredrog mer dialog med skolan. Föräldrarna tycker inte att de får tillräcklig information om det svenska skolsystemet på SFI-kursen och de har bara barnen eller släktingar och vänner som informationskällor.
De välutbildade föräldrarna hjälper sina barn med läxan och de påstod att matematik är lättare än de andra ämnena. Historia samt biologi, som har mycket text och är väldigt abstrakta, är svårast att hjälpa till med vid barnens läxläsning. Några av de lågutbildade föräldrarna tyckte att de inte kan hjälpa barnen i skolarbetet, men de känner igen matematikuppgifterna från hemlandet.
En av föräldrarna jämförde matematiken i Sverige med matematiken i sitt hemland, Iran. Föräldern skrev till exempel att i Iran skriver man plus-, minus- och multiplikationstecken till höger om första talen och i Sverige skriver man de tecknen till vänster om andra talen när man ställer upp dem. Han berättar vidare att det inte finns mer skillnad i matematik A som är en repetition av matematik i grundskola. För andragradsekvation, i matematik B, används en
annan formel (x 1 och x2= a
ac b b 2 4 2 − ± −
kan jag inte finna någon skillnad mellan uppvisningen och användningen av matematiska metoder.
Några nämnde otillräckliga kunskaper i ämnena och fram för allt i svenska språket. Därför föredrar de att skolan ställer upp med läxhjälp. De flesta tycker att man läser för lite matematik i Sverige och att läroböckerna i matematik är för lätta när de jämför med
motsvarande böcker för jämnåriga i hemlandet. Medelvärdet var 5 när föräldrarna valde en skala från ett till tio för hur mycket de hjälper barnen med läxan. En av föräldrarna påstod att matematik är viktigare för pojkar och han hjälper sin pojke mer än sina flickor. De flesta hade någon i familjen eller någon vän som kunde hjälpa barnen med läxorna. Föräldrarna fick även besvara en fråga om sina egna kunskaper i matematik och svaren visade att det stora flertalet hade minst grundkunskaper i matematik.
Vi har bearbetat några av enkätresultaten med hjälp av frekvens- och procenträkning och har ritat diagrammen med hjälp av dataprogrammet Excel.
Tabell 7.1.
Hur viktigt anser du att det är att barnen lär sig matematik? (n=40) Matematik inte är alls viktigt, jag förstår inte varför man
läser matematik i skolan. 3%
Så lite som möjligt. 3%
Så mycket att de ska kunna få bara godkänt i ämnet. 7%
Så mycket att de ska kunna använda matematik i
vardagslivet och uppnå målen. 87%
De flesta av föräldrarna ansåg att det var viktigt att barnen lär sig matematik för att kunna använda det i vardagslivet och uppnå målen i skolan.
Tabell 7.2.
Hur får du reda på om ditt barn har svårigheter i matematik?(n=40) Barnen påstår att de inte förstår matematiken i skolan. 3%
Barnen skolkar när de har matematiklektion. 5%
Skolan har talat med dem om deras barns problem i
matematik. 8%
Alla nämnda alternativen. 84%
De flesta föräldrarna får reda på att deras barn har svårigheter i matematik när deras barn berättar detta, samt när barnen börjar skolka eller när skolan har informerat föräldrarna om deras barns situation.
Tabell 7.3.
Hur kan du som förälder hjälpa ditt barn som har svårigheter i
matematik? (n=40)
Genom att förklara uppgifterna på modersmålet. 5%
Genom att samarbeta med barnets matematiklärare. 15%
Bägge nämnda alternativen. 75%
Man behöver inte hjälpa sitt barn i matematik, det ligger i skolans
ansvar och inte i förälders. 5%
De flesta av föräldrarna kan hjälpa sina barn genom att förklara uppgifterna på modersmålet och genom att samarbeta med barnets matematiklärare.
Tabell 7.4.
Vad innebär en bra skola för dig? (n=40) En skola med små undervisningsgrupper . 8% En skola som samarbetar med hemmet. 5% En skola där barnets syns och det finns
plats för föräldrarnas åsikter. 10%
Alla tre alternativen. 77%
De flesta föräldrarnas syn på en bra skola är att skolans undervisningsgrupper ska vara små, att ett samarbete sker mellan hem och skola och att både barnens och föräldrars åsikter tas om hand.
Tabell 7.5.
Vilken/vilka av följande alternativ är viktigast för förbättring av ditt barns betyg i matematik? (n=40)
Inte bara räkna i skolan. 3%
Göra matematiken roligare för barnen. 5%
Hjälpa barnen vid läxläsning efter skolan. 3%
Alla tre alternativen. 89%
De flesta av föräldrarna ansåg att deras barn kan få bättre betyg i matematik om matematikundervisningen blir roligare för barnen, om barnen får läxhjälp hemma.
6.2 Intervju med två lärare
Här nedan redovisas och sammanfattas de svar som lärarna uttalade vid intervjun. Lärare A har sitt ansvarsområde inom grundskolan och lärare B har sitt ansvarsområde inom
gymnasiet.
På vilket sätt anser ni det är viktigt att föräldrar till invandrarbarn får information om hur svenska skolor fungerar?
Lärare A: ”Vi skulle vilja ha mer dokument översatta till olika språk. För att kunna ge
föräldrarna tillräckligt med information om den svenska skolan, vilket inte alltid görs tillräckligt idag ”.
Lärare B: ”Ja, det är ett viktigt att alla förstår och att det är tydligt, även för föräldrarna”.
Båda lärarna ansåg att det var betydelsefullt med information till föräldrarna om hur den svenska skolans undervisning fungerar och att det behövs mer information översatt på olika språk oavsett etnicitet. Informationen bör bli tydligare och mer lättförstålig.
Hur ofta diskuterar ni samarbetet mellan hem och skola med era arbetskolleger?
Lärare A: ”Vid behov på arbetsmöten och då handlar det om vilka rättigheter och skyldigheter föräldrarna har gentemot skolan samt betygssystemet.”
Lärare B: ”Ja, även vid enskilda samtal med kolleger om vårt sätt att lära ut.”
Båda lärarna ansåg sig också ha en betydande roll för hur samarbetet skulle fungerar mellan skolan och hemmet. De ansåg att tydlig information och regelbundna möten, som innehöll band annat rättigheter, skyldigheter och betygssystem var viktiga. De lade också stor vikt vid
Hur får föräldrar, med annat modersmål än svenska, kunskaper om skolsystemet i Sverige?
Lärare A: ”Eftersom de oftast har problem med svenskan så blir det genom att vi använder tolk. Ett introduktionsmöte ges också med respektive ansvarig pedagog för respektive ålder. Exempel jag har för årskurserna 7-9 och du (lärare B) har för gymnasiet”.
Lärare B: ”Ja, det gäller samma för både skolan och gymnasiet. Eftersom informationen inte finns översatt på olika språk måste vi ge informationen lite i taget”.
Lärarna påpekade att, för att informationen till föräldrarna skall nå ut och förbättras, var det viktigt att använda sig av exempelvis tolk samt att informationen ges i små omgångar. Det framkom även att respektive ansvarig lärare använde sig av introduktionsmöten för att informera och tydliggöra regler mm. för varje enskild förälder.
Hur anser ni att en skola för alla ska vara?
Lärare B: ”Att alla blir bemötta ”som vem som helst och inte bara vid problem”. Lärare A: ”Ja, exakt.(nickade)”.
Lärarna ansåg, oavsett vad som är ”problem” eller vem som ”äger” problemet, bör det bli ”en skola för alla” genom att de bemöter alla lika.
Är det skolan som har elevsvårigheter eller är det eleverna och föräldrarna som har skolsvårigheter?
Lärare A: ”Skolan äger självklart problemet”.
Lärare B: ”Ja, helt klart är det skolan som ska anpassa sig efter eleverna och föräldrarna”.
Båda menade att det var skolan som ”äger” problemet just för att skolan skall anpassa sig till eleverna och deras föräldrar.
Inkluderas eller exkluderas föräldrarna i skolans verksamhet?
Lärare A: ”De ska inkluderas, genom att vi har ”öppna dörrar”. Att få föräldrarna att förstå att i svensk skola är föräldrarna alltid välkomna”.
Lärare B: ”Att man blir bemött som vem som helst och inte bara vid problem”.
Det framkom även av lärarna att föräldrar med annat modersmål än svenska inte ansåg sig välkomna till skolan, detta pga. att de ofta fokuserade på de s.k. problemen samt rädsla för okunskap om svenska skolan. För att förebygga svårigheter i samarbetet eller informationen ansåg lärarna att föräldrarna skulle involveras i skolans arbete.
Hur ser du/ni på samverkan mellan dig som pedagog och föräldrarna?
Lärare A: ”Genom att man använder skolan som en arena för integration. Viktigt att visa att man försöker att förstå trots att det ibland kan vara problem”.
Lärare B: ”Diskutera olika skolerfarenheter samt skolsystem med föräldrarna”.
Detta menade de kunde ske genom att tydliggöra, genom inbjudan till skolan, att de alltid är välkomna till skolan eller att ta kontakt med den. För att lättare kunna möta och få en bättre samverkan med föräldrarna, föreslog lärarna att skolan kunde användas som en slags arena för integration eller en mötesplats mellan skolan och hemmet.
Vilka är era tankar och idéer hur ni kan engagera föräldrarna i skolans informationsmöten?
Lärare A: ”Genom att föräldrar kan känna sig som en resurs i skolan både då det gäller deras kultur eller om det gäller deras barn. På så sätt kan de använda skolan som en slags arena och en mötesplats för nya kunskaper och att bjuda in föräldrarna på temadagar om deras olika
kulturer.”
Lärare B: ”Genom en inbjudan till öppet hus från skolans sida ”.
Frågorna till lärarna bestod även av vilka tankar och idéer skolan respektive lärarna hade för att engagera föräldrarna ytterligare i sina barns skolgång och om det svenska skolsystemet samt om skolans informationsmöten. Här menade båda lärarna att det var viktigt att skolan bjöd in föräldrarna samt syskon till öppet hus eller att bjuda in föräldrarna till olika slags temadagar där föräldrarna kan medverka. Genom att ha världen som tema menade lärarna, kunde föräldrarna bjudas in till skolan för att där presentera sin kultur eller sitt land för både elever och lärare.
Vilka frågor har föräldrarna på föräldramöten angående skolsystemet och skolans sätt att informera?
Lärare A: ”Läxor och arbetsmetoder”.
Lärare B: ”Vi har ju utvecklingsmöte och samtal och där kommer de väldigt få föräldrar eller inga alls. Det är ju frivilligt. Informationen anses vara svårtolkad från föräldrarnas sida”.
Eftersom föräldramöten och andra möten ansågs vara frivilliga inom skolan och gymnasiet tycktes föräldrarna inte ta kallelserna på allvar eller kanske tycker man att mötet var svårtolkat och att de inte förstod språket. De ämnen som var av intresse för föräldrar med annat modersmål än svenska kunde vara exempelvis deras barns läxor och arbetsmetoder. Ge exempel på bra samarbete.
barn är aktiva i bl.a. idrotten, direkt vid skolstart. I simundervisning och slöjd har de egen grupp, för att det kan bli mycket prat kring dessa aktiviteter pga. andra kulturer. Samarbetet kan även stimuleras genom olika vernissager.”
Lärare B: ”Öppet hus på skolan för föräldrar och syskon och som A sa olika vernissager som eleverna själva ställer ut”.
På frågan om de kunde ge exempel på bra samarbete mellan lärare och föräldrar uttryckte lärarna att skolstarten var betydelsefull för att ett bra samarbete skulle etableras mellan skolan och hemmet inom alla områden. Med tanke på de olika kulturerna kan det därför vara viktigt att man redan vid skolstarten informerar om exempelvis idrott, simning och slöjd. Vid dessa aktiviteters start var det viktigt att bjuda in föräldrarna eller bilda små grupper för att
informera om skolans kultur och regler. Samarbetet kunde även stimuleras från skolans sida genom olika vernissager av alster som eleverna har tillverkat.
På vilket sätt har informationen påverkat eller förändrat samarbetet mellan föräldrar och skola under ert yrkesliv?
Lärare A: ”Vi har blivit mycket mer lyhörda och flexibla när det gäller föräldrarnas situation och behov samt hur mycket information vi ger per gång, så att de har en chans att förstå vad vi menar”.
Lärare B: ”Föräldrarna kan bättre hjälpa sina barn med läxorna samt att de har blivit mera insatta i det svenska skolsystemet. Resultatet i elevernas studiearbete utvecklas positivt”.
Lärarna kunde se ett utvecklande resultat i ett välfungerande samarbete mellan skolan, hemmet och lärarna själva. Båda lärarna menar också att utvecklingsarbetet har blivit bättre genom små och tydliga informationstillfällen, mer flexibilitet och lyhördhet från lärarnas sida. Dessutom har föräldrarna blivit bättre på att hjälpa sina barn i skolarbetet, vilket också påvisas i skolresultat från eleverna.
6.3 Intervju med SFI-pedagogerna
SFI-pedagogerna anser att det är mycket viktigt att föräldrarna med annat modersmål än svenska får information om det svenska skolsystemet men de brukar inte diskutera samarbete mellan hem och skola på SFI – lektionerna. De påstår att ”många av föräldrarna med annat modersmål än svenska har upplevt ett annat skolsystem och de bör informeras om den svenska skolan”. Några av SFI - pedagogerna anser inte att föräldrarna i deras grupper hade tillräcklig information om den svenska skolan i Sverige och de tyckte att tillgång till tolk,
öppenhet, generositet, effektivitet (utan att det blir stress), lyhördhet, intresse, respekt och vänlighet är särskilt viktigt i mötet med föräldrarna som inte förstår svenska. Lärarna påstår att ”föräldrar med annat modersmål än svenska har en hel del kunskaper med sig i bagaget från hemlandet och skolan bör använda föräldrarnas kunskaper”. Informanterna dvs. SFI-pedagogerna påpekar att det är ganska sällan som samverkan mellan hem och skola diskuteras på SFI och det är bättre om föräldrarna får sådan viktig information på modersmålet.
6.4 Andra informationskällor
Här kommer vi att skriva om andra möjliga informationskällor, till exempel, TV-kanaler, Skolverkets hemsida, specialpedagogiska myndigheten och huvudbiblioteket. Vi har valt att skriva om TV- programmen eftersom några av TV: s utbildningsprogram är inriktade mot föräldrar. Skolverkets hemsida brukar informera föräldrarna om nya regler och aktuell forskning. Specialpedagogiska myndigheter och huvudbiblioteket har material som kan användas av föräldrarna för att förbättra barnens inlärning. Vi har undersökt om föräldrar med annat modersmål än svenska kan använda sig av nämnda informationskällor.
6.4.1 TV-kanaler
Som en av föräldrarna nämnde kan man använda TV i inlärningen. TV: s utbildningsprogram, kan ha ett viktigt inflytande på föräldrar med annat modersmål än svenska och informerar de om det svenska skolsystemet.
Vi har mejlat olika TV-kanaler och frågat om de har några program som kan informera föräldrar med annat modersmål än svenska om hur förskolorna – skolorna fungerar i Sverige och om de har några program om skolor på lätt svenska. Ansvarig på SVT svarade så här:
UR har under årens lopp gjort en hel del program om skolan, om olika pedagogiska modeller, om nyheter i skolan etc., men kanske inte speciellt för barn, utan snarare för lärare, som lärarfortbildning, dock inte på lätt svenska.
T ex programserier som den något äldre Skolakuten, eller Skolfront och Skolministeriet som sänds nu vid olika tidpunkter i både Svt1 och Svt2 samt i Kunskapskanalen.
Om du är lärare då kan du låna våra program på din skolas Mediecentral och be dem hjälpa dig med att få precis de program vars innehåll intresserar dig.
Men om du inte är lärare då är det svårare att få tag på äldre program (Claire Gyldén, handläggare externa programförslag UR/Programavdelningen).
6.4.2 Skolverket
Som informationskälla finns också Skolverkets hemsida. För att kunna vidareutveckla denna undersökning gick vi in på Skolverkets hemsida för att få ytterligare information. Vi har sökt på ”information om det svenska skolsystemet” och fick 2309 söksvar på Skolverkets hemsida (2009-11-11). Under rubriken ”Elever & Föräldrar” på Skolverkets hemsida finns information om bl.a. betyg, mobbing, rätten till särskilt stöd, utvecklingssamtal och rätten till inflytande (http://www.skolverket.se). På Skolverkets hemsida är bara 13 % av informationen översatt till olika språk och anpassad för föräldrar som inte har tillräckliga kunskaper i svenska. Resten är inte ens tillgänglig på lätt svenska. De enstaka texterna som finns på olika språk har blivit översatta 2007 och 2008. Har skolorna blivit informerade om detta? Styrdokumenten Lpo 94 samt kursplanerna och betygskriterierna finns bara på svenska och engelska.
6.4.3 Övrigt
Vi har också undersökt andramöjliga källresurser för föräldrar som inte kan svenska. Vi kontaktade den specialpedagogiska myndigheten (SPSM) i X kommun och de sa, att de inte har några insatser direkt till föräldrarna. Vi frågade (2009-10-01) också huvudbiblioteket i X kommun. Biblioteket hade inte någon litteratur eller kurs som beskriver den svenska skolan, just för dem som inte kan svenska. Kontaktpersonen på biblioteket påstod att det har skrivits mycket litteratur om den svenska skolan, men de flesta är för dem, som studerar för att bli lärare. Det finns till exempel Svensk utbildningshistoria: Skola och samhälle förr och nu, som också är skriven för lärarstuderande och alltså inte på lätt svenska.
Vi har via e-post fått svar av de flesta invandrarföreningarna i X kommun att de inte har några kurser för föräldrar, som behöver veta mer om skolsystemet i Sverige.
7 Diskussion
Här kommer vi att presentera resultatdiskussionen och sedan redovisas metoddiskussionen.
7.1 Resultatdiskussion
Vi kommer här att redovisa det som har kommit fram i våra intervjuer och enkäter.
7.1.1 Resultatanalys
Vår undersökning har visat att deltagande föräldrar får marginell information om skolan via TV, bibliotek, invandrarföreningar, föräldrautbildningar, SFI-pedagoger på SFI och barnens skola. Föräldrarna uppfattar informationen väldigt otillräckligt. Föräldrarna påstår att det finns kommunikationsproblem mellan hemmet och skolan. Föräldrarna säger, ”vi förstår inte
informationen från skolan” och ”vi behöver mer information”. Det framkom även i intervjun med lärarna att som; Lärare A uttryckte ”Vi skulle vilja ha mer dokument översatta till olika språk. För att kunna ge föräldrarna tillräckligt med information om den svenska skolan, vilket inte alltid görs tillräckligt idag ” och lärare B svarade ”Ja, det är viktigt att alla förstår och att det är tydligt”. För att tillfredställa informationsbehoven får föräldrarna med annat språk än svenska, information mest via bekanta och fram för allt via barnen. Författarna till den undersökningen anser inte att barnen kan ge tillräcklig information till föräldrarna. Man kan inte lägga den stora uppgiften på barnens axlar och förvänta sig att de själva förstår hur skolsystemet fungerar.
Föräldrarna anser att de får för lite information genom skolan och att de har ett större behov av information för att kunna klara föräldrarollen och kunna hjälpa barnen i skolarbeten. Föräldrarna påstår i enkätundersökningen, ”vi förstår inte informationen från skolan”, ”vi behöver mer information” och ”det är inte bra när mitt barn tolkar. Det är jag som har ansvaret hemma” samt ”det är svårt att vara en bra förälder om man inte vet vad som pågår i skolan”. För att öka barns förståelse och lärande av sådant som av många av dem upplevs som kognitivt krävande bör samarbetet utvecklas mellan hem och skola. Några av föräldrarna klagade på betygsystemet i Sverige och sa att i hemlandet kunde man veta var barnens nivå låg i skolan när man hade fått barnens resultat och barnen kunde inte fortsätta till en högre nivå förrän de var klara med förkunskaperna. I Sverige finns inte betyg de första åren och oavsett kunskaper försätter alla till nästa nivå. När föräldrarna får veta att barnen börjar på
föräldrarna skolsystemet. Att föräldrarnas kunskap var otillräcklig var en gemensam åsikt mellan intervjuade SFI-pedagoger, lärare och föräldrar. SFI-pedagoger anser att ”många av föräldrarna med annat modersmål än svenska har upplevt ett annat skolsystem och de bör informeras om den svenska skolan”. Vi anser att detta gäller generellt föräldrar med ett annat språk än svenska. Om föräldrar med annat modersmål än svenska inte vet hur skolan fungerar och inte känner till kursplanerna i olika ämnen, som till exempel i matematik kan de inte hjälpa barnen att förbättra studieresultaten. Föräldrar med annat modersmål än svenska kan ha förutfattade meningar om olika aktiviteter inom den svenska skolans verksamhet som till exempel idrott anses olämplig för flickor i vissa kulturer.
Föräldrarna bör alltså ha möjlighet att vara med och påverka verksamheten i skolan. Det ligger i skolans ansvar att ge föräldrarna möjligheter till en god information och utföra kontinuerliga utvecklingssamtal om hur verksamheten fungerar samt att ta hänsyn till föräldrarnas synpunkter. Föräldrarna i vår undersökning var väldigt positiva till en god kontakt med skolan men de var inte så säkra på att deras åsikter kunde göra någon skillnad. Föräldrarna visade stort intresse för information om barnens skola men de hade ibland väldigt svårt att förstå informationen.
Lärare A framförde att ”Eftersom de har problem med svenskan så blir det att vi oftast använder tolk. Ett introduktionsmöte ges också av ansvarig pedagog för respektive ålder. Exempelvis jag har för årskurserna 7-9 och du har för gymnasiet”. Medan Lärare B svarade ”Ja, det gäller samma för både skolan och gymnasiet. Eftersom informationen inte finns översatt på olika språk måste vi ge informationen lite i taget”. Läroplanen Lpo 94 säger att vi ska ge våra elever en likvärdig utbildning. Därför är det viktigt att ta hänsyn till elevernas individuella förutsättningar och deras behov. Det står också i läroplanen, Lpo 94, att lärarna regelbundet skall informera föräldrarna om elevens situation i skolan samt om elevens trivsel och kunskapsutveckling. Det ligger i skolans ansvar att bygga upp nära relationer till
föräldrar. Pedagogerna ska ta hänsyn till mångfalden i elevens kulturella bakgrund och sociala och kognitiva frågor och sträva efter en rättvis utbildning för alla.
Föräldrarna nämnde att de hade sina barn, kompisar och bekanta som informationskällor om det svenska skolsystemet. I den här undersökningen har vi också tagit reda på om föräldrar med annat modersmål än svenska har andra informationskällor förutom skolan. Vi kontaktade därför TV, biblioteken och olika invandrarföreningar. I vår undersökning kom det fram att TV har visat några program om svenska skolsystemet men inget av dem är på lätt svenska så vi
utesluter TV som en informationskälla för föräldrar med annat modersmål än svenska. Vår övertygelse är att man hade kunnat spara skattepengar genom att sända lärorika program på TV och samtidigt hjälpa föräldrarna i det nya landet att snabbare komma ut i samhället, och med andra ord förbättra integrationsarbetet! TV blir ofta en av dem första kontakterna med den svenska världens företeelser. Man lär sig nya saker från TV. Detta ger nya tankar och lär ut nytt agerande. Medierna fungerar inte enbart som en samlingspunkt utan kan även fungera som ett medel för inlärning av bland annat hur olika myndigheter fungerar och vad man som förälder har för ansvar. TV påverkar tittarnas beteende, attityd, kunskap och färdigheter. Den enda nackdelen med TV- undervisningen är att föräldrarna som inte kan svenska inte kan ställa direkta frågor och kommunikationen blir enkelriktad. TV kan sända program om det svenska skolsystemet för föräldrar som inte kan svenska.
Det bör finnas program på lätt svenska som handlar om svenska skolor och hur man kan vara en bra förälder i Sverige, vad det finns för förväntningar på föräldrarna samt vad de har för rättigheter och skyldigheter. Vi föreslår en informationsfilm om svenska skolan, dess regler, system och uppgifter samt på vilket sätt föräldrar kan medverka till sina barns lärande. Filmen skall vara ämnad för både barn och föräldrar samt vara lättförståelig och inspirerande. Den skall vara textad på samtliga förekommande språk som används inom Sverige bland invandrare. Filmen kan distribueras kostnadsfritt genom nätet, kommuner och berörda invandrarmyndigheter. Om filmen görs med datateknik kan den översättas direkt av användaren.
Det är en liten andel av Skolverkets information om svenska skolor som är på lätt svenska eller översatt till olika språk. Vi har frågat Skolverket om de har gjort några satsningar för att informera invandrarföräldrar om till exempel webbmatte som finns på olika språk.
”Webbmatte finns på åtta språk innehåller pedagogiskt material kring matematik för elever, lärare och föräldrar” (www.skolverket.se). Skolverket har svarat att bara de skolorna som hade prenumererat på nyhetsbrev fick information. Föräldrarna påpekade också att Skolverket inte en tillräcklig informationskälla för dem föräldrar med annat modersmål än svenska. Det finns enstaka organisationer som Mentor Sverige och COPE som ordnar föräldrakurser och varje kurs är ofta 10 timmar sammanlagt. Ingen av de kurserna innehåller tillräcklig
information om skolsystemet i Sverige, enligt ansvarige på COPE och Mentor Sverige. Alla föräldrakurserna är dessutom på svenska vilket gör det mindre intressantare för föräldrar som har bristande kunskaper i svenska språket.
Vi tycker att skolan bör utbilda föräldrarna och ge dem tidigt stöd för att kunna höja andragenerationens kunskaper och kanske till och med att förbättra barnens psykiska hälsa och uppväxtvillkor som i sin tur kan minska brott i samhället. Små ändringar kan göra underverk och föräldrarna känner sig sedda och blir inte passiva. Föräldrarna som inte har tillräckliga kunskaper om svenska skolor kan se på informationsfilm och denna kan användas i olika föräldrautbildningar och föräldracirklar. Föräldrarna behöver kunna förstå och se behoven hos sina barn samt hjälpa dem att förstå. Stödet kan ges i form av olika insatser och innehållet i stödet bör anpassas till föräldrarnas kunskaper samt variera beroende på
behovsfaktorer hos barnen.
7.1.2 Samverkan mellan hemmet och skolan
Enligt läroplanen har elever och föräldrar rätt till inflytande. Skolverket säger att skolans arbete ska ske i nära samarbete med vårdnadshavare och det är viktigt att det ges möjligheter till föräldrars delaktighet och inflytande. De har rätt att uttrycka sina uppfattningar och de har rätt att veta hur verksamheten fungerar. Föräldrarna har rätt till inflytande i skolan, säger skolverket (http://www.skolverket.se). För att föräldrarna ska kunna påverka verksamheten och ha inflytande bör de få kontinuerlig information, vilket även stärks i styrdokumenten. Det ingår i skolans uppdrag att skapa trygghet för föräldrar. Kan föräldrar och framför allt
föräldrar med annat modersmål än svenska känna sig trygga när de inte vet vad som händer i barnens skola? Ett förslag av lärarna i intervjun på åtgärder var; ”Genom att man använder skolan som en arena för integration. Viktigt att visa att man försöker att förstå trots att det ibland kan vara problem.”
Lahdenperä (1997) belyser att skolan har en svår uppgift att hantera olikheter i elevers och föräldrars kulturella och sociala bakgrund samt deras förutsättningar såsom begåvning,
intresse, erfarenheter och värderingar. Därför ställer det mångkulturella samhället nya krav på skolan. Skolans roll och riktlinjer skall ses som en kulturförmedlande verksamhet. Hon menar vidare att skolan bör hitta strategier, arbetssätt och förändringar i verksamheten, så att alla förstår och får den information de behöver oavsett föräldrars minoritetsbakgrund. Föräldrarna, lärarna och SFI-pedagogerna i undersökningen ansåg att skolan bör informera föräldrarna på modersmålet. Detta är ett exempel på förändring i verksamheten som kan leda till en
mångkulturell undervisning och skolutveckling. Skolan/undervisningen kan även utvecklas till ett mer mångkulturellt arbetssätt, genom att låta föräldrarna medverka i barnens
även, enligt lärarna, närvara på föräldramöten för att samarbetet och informationen skall kunna utvecklas. Lärarna uttryckte även att de kunde utveckla samarbetet och informationen till föräldrarna genom att skolan anordnade öppet hus samt olika vernissager för både
föräldrar och syskon. Skolan kan då användas som en slags arena för utbyte av kunskaper ifrån både skolan och hemmet. En mångkulturell undervisning kan då bildas/utvecklas och en interkulturell pedagogik införs i enlighet med vad Lahdenperä betonar i sin teori den sociala världen. Lahdenperä och lärarna uttryckte även att skolans aktörer därför bör få/ha en relevant utbildning för att kunna möta alla elever och föräldrar oavsett etnicitet. Den interkulturella undervisningen ställer således nya krav på skolan, då dess strategier, rutiner och strukturer förändras i takt med den internationella utvecklingen. För att nå en optimal undervisning i en ständig utvecklande skola kan en specialpedagogs arbetsuppgift bli nyckeln till att ta vara på och rätt nyttja den expertis som redan finns inom skolan.
Svenska Unescorådet och Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009) ser inkludering som ett bra tillvägagångssätt att använda, just för att man inte ska se individuella olikheter som problem, utan som möjligheter. På så sätt kan skolan se till alla elevers olika behov. Själva kärnan i en inkluderande skola är rättigheten till utbildning. Svenska Unescorådet och Specialpedagogiska myndigheterna (2009) menar vidare att inkludering betraktas som en process som syftar till att möta alla elevers olika behov genom att öka tillgängligheten till lärande, kultur och samhälle samt minska exkludering i utbildningen. Eftersom inkludering ses som en process så blir inkludering ett ständigt sökande efter ett bättre sätt att ta tillvara mångfald av olika kulturer. Detta innebär att lärarna skall kunna förstå hur andra förhåller sig utifrån sin egen kultur och att ta lärdom av dessa olikheter. Följderna kan då bli, enligt Svenska Unescorådet, att skolan ser andras kulturer på ett mer positivt och stimulerande sätt. De beskriver vidare, för att förbättra de pedagogiska och sociala ramarna, krävs det att lärarna tar in ny kunskap som anpassas efter samhällets utveckling. Därför bör skolan vara flexibel emot samhällets krav och bli en inkluderande skola för alla. Nyckelaktörerna till ”en skola för alla” är då lärarna, föräldrarna, skolledarna m.fl. De tillsammans anser det Svenska
Unescorådet som värdefulla resurser för att elever skall involveras i det svenska skolsystemet. Därför menar Svenska Unescorådet och Specialpedagogiska myndigheterna (2009), att det är betydelsefullt att alla föräldrar oavsett etnicitet informeras och ges förtroende. Lärarna i vår intervju vill få föräldrarna att förstå att i svensk skola är alla föräldrar alltid välkomna och att man har ”öppna dörrar”. Samt ”att man blir bemött som vem som helst och inte bara vid
