Eftersom vi sorterade och kategoriserade materialet i olika teman kunde vi analysera och argumentera för informanternas utsagor utifrån våra fyra begrepp. Detta gjorde att vi i varje tema kunde identifiera främjande och hindrande faktorer för samverkansprocessen kring personer med IF och psykisk ohälsa. I figuren nedan har vi sammanfattat dessa faktorer som har framkommit hos informanterna. Figuren är en sammanfattning av de främjande respektive hindrande faktorerna för samverkan som kunde urskiljas vid närmare analys av resultatet för vår undersökning. Resultatet nedan stämmer väl överens med tidigare forskning om samverkan.
Figur 3. Främjande och hindrande faktorer för samverkan kring personer med
intellektuella funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa baserade på analys av informanternas utsagor.
7 DISKUSSION
Detta avsnitt kommer att inledas med en kort sammanfattning av analysresultatet. Därefter följer en diskussion om den använda metoden, samt resultatdiskussion. Slutligen redovisas vad studien har identifierat som behov för vidare forskning.
7.1 Sammanfattning
Intentionen var att studera samverkansaktörernas olika uppfattningar om
samverkan kring personer med IF som även har psykisk ohälsa. Arbetet inleddes med bakgrund kring samverkan och målgruppen. Tidigare forskning som
behandlar olika samverkansaspekter användes i vår analys av arbetet. Som metodval användes semistrukturerade intervjuer för att få svar på
Med hjälp av begreppen styrning, struktur, samsyn och handlingsutrymme kunde vi finna svar på våra forskningsfrågor. Trots att samverkan är någonting som aktörerna gör i sitt dagliga arbete, saknas det ofta fortfarande en tydlig fördelning som förklarar vem det är som ansvarar för vad beträffande insatser. Det som förefaller vara tydligt är att aktörer med ledande positioner har det största ansvaret för samverkansprocessen. Otydliga roller, bristande kunskap om varandras roller, beslutsbefogenheter och verksamheter, samt olika lagrum och regelverk anses vara hindrande faktorer för samverkansprocessen. Otydlighet mellan aktörerna om hur de uppfattar sina ansvarsområden riskerar att leda till konflikter
och missförstånd, samt att brukare/individen hamnar mellan stolarna. De professionella aktörerna bevakar även sina revir, vilket spär på deras negativa uppfattningar om varandra. De professionella aktörerna upplever också kommunikationen över organisationsgränserna som bristande, vilket försvårar samverkan. Olikheterna mellan de privata och de kommunala verksamheterna är också någonting som försvårar samverkan, eftersom de olika verksamheterna kännetecknas av olika hierarkier, budgetar, resurser och beslutsvägar. Detta kan påverka samarbetet mellan verksamheterna och medföra att det tar längre tid att fatta beslut, vilket är någonting som kan komma att påverka individen på ett negativt sätt, eftersom individen riskerar att stå utan beviljade insatser. Även det givna handlingsutrymme är någonting som skiljer de privata och kommunala verksamheterna åt. Vad som anses vara främjande för samverkansprocessen är kortare beslutsvägar, tydliga roller, gemensamma mål samt kunskapsutbyte mellan aktörerna och deras organisationer. De professionella aktörerna har olika handlingsutrymme och vissa av dem har svårigheter med att tydligt definiera vilket utrymme som de egentligen har. Handlingsutrymmet förefaller dock vara större för de professionella aktörer vilka verkar inom de privata verksamheterna och vilket betraktas som övervägande positivt av informanterna själva.
7.2 Metoddiskussion
Valet att använda semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide fungerade för att få fram en nyanserad bild av informanternas olika uppfattningar kring samverkan. Det gav även utrymme till att kunna utveckla våra frågor och att kunna ställa fördjupade följdfrågor på informanternas svar (Bryman, 2011). Två av informanterna uttryckte att frågorna var konkreta och tydligt formulerade. Flera av våra informanter hade likartade åsikter, vilket gjorde att deras svar upplevdes som trovärdiga. Resultatet av vår undersökning stämmer i stora delar överens med tidigare forskning, vilket övertygade oss om att den valda metoden med semistrukturerade intervjuer var den lämpligaste metoden för vår
undersökning. Nackdelen med semistrukturerade intervjuer är att eftersom vårt arbete handlade om samverkan mellan flera olika professionella aktörer, var det tidskrävande att kontakta samtliga informanter under begränsad tid. Då vårt arbete sammanföll med utbrottet av pandemin med COVID19 var det flera av
informanterna som med kort varsel ställde in intervjuer, eller nekade oss besök ute på verksamheterna. Vi var därför nödgade till att söka efter och kontakta andra informanter, samt att genomföra intervjuerna via telefon, där ljudkvaliteten var sämre och bitvis ohörbar vid inspelning. Vi spelade in flertalet av intervjuerna med hjälp av appen Röstmemo på bådas mobiltelefoner. Dock hade ingen av oss någon tidigare vana av att använda oss av denna app och av att spela in
telefonintervjuer. Därför hade en bättre ljudutrustning med brusreducering varit önskvärt att använda för förbättrad ljudkvalitet vid intervjuerna.
Vi hade önskat att kunna intervjua informanter från socialtjänsten,
Funktionsstödsförvaltningen, brukarorganisationer och LSS-handläggare vid Försäkringskassan, eftersom dessa utgör väsentliga aktörer i samverkansprocessen kring vår målgrupp. Dessvärre kunde dessa informanter inte medverka vid
tillfället, till följd av en ansträngd personalsituation under rådande omständigheter med pandemin. Det hade varit önskvärt att kunna komplettera metoden med fler semistrukturerade intervjuer, ansikte mot ansikte. Eftersom telefonintervjuer lätt upplevs som onaturliga och flera informanter gav korthuggna svar, skulle vi ha kunnat uppnå fylligare redogörelser för deras uppfattningar om samverkan. Det skulle i sin tur kunna göra resultaten mer trovärdiga och vi skulle även kunna upptäcka andra aspekter av samverkan och av de professionella aktörernas syn på samverkan.
7.3 Resultatdiskussion
Sammanfattningsvis har arbetet till stor del handlat om empirin i informanternas egna uppfattningar av samverkan och av hur samverkan fungerar eller inte fungerar mellan de olika verksamheterna och professionella aktörerna som har hand om personer med IF som har psykisk ohälsa. Resultatet är baserat på de inspelade kvalitativa intervjuerna, samt vår tolkning och analys av dessa. Vi har analyserat och kategoriserat svaren och kopplat samman informanternas svar med Danermark & Germundssons (2011) nyckelbegrepp i samverkan som består av styrning, struktur och samsyn, samt begreppet handlingsutrymme (Svensson m.fl. 2008; Lipsky, 2010). Tack vare dessa kategoriseringar kunde vi besvara alla tre forskningsfrågorna, som tillsammans gav oss svaren på hur de olika professionella aktörerna uppfattar samverkan kring personer med IF som även har psykisk ohälsa. Med hjälp av kategoriseringarna kunde resultatet presenteras utifrån olika aspekter som är kopplade till begreppen, vilket ger tydlighet och struktur i texten. Eftersom intervjumaterialet är väldigt omfattande är det omöjligt att kunna redovisa samtliga informanters uppfattningar av alla frågor. Vi har dock
sammanfattat resultatet efter förmåga för att försöka ge en rättvis bild av hur de olika aktörerna uppfattar samverkan kring den valda målgruppen.
Samverkansprocessen utgör en komplex process med flera olika faktorer som påverkar hur processen mellan de olika professionella aktörerna ser ut.
Informanterna gav oss deras olika syn och perspektiv på sina upplevelser som är kopplade till samverkansprocessen. Trots att deras utsagor i en del fall kan
upplevas som negativa, anser informanterna att samverkan i de flesta fall fungerar bra. Dock saknar vi mer konkreta exempel på välfungerande samverkan. Av intervjuerna kan vi lättare utläsa vad det är som inte fungerar med
samverkansprocessen, vilket även kan kopplas till resultatet av tidigare forskning med bland andra Danermark & Germundsson (2011), Axelsson & Bihari-
Axelsson (2006; 2013) samt Anell & Mattisson (2009). Samverkansprocessen handlar dels om att de olika myndigheterna styrs av olika lagstiftningar och regelverk och därmed har olika uppfattningar av varandras roller. Dels handlar samverkan också om den mellanmänskliga interaktionen och om hur
kommunikationen fungerar mellan de olika professionella aktörerna, eftersom det är människor i egenskap av professionella aktörer som samverkar och inte
organisationer. Enligt informanterna uppstår problem med samverkan när olika lagar kolliderar med varandra. Detta kopplar vi till nyckelorden styrning, eftersom det är olika lagar och regelverk som styr organisationerna. Flera av informanterna ger uttryck för att de olika lagstiftningarna “krockar” med varandra, och att detta även påverkar det mellanmänskliga samspelet och formar informanternas syn på
varandra, ofta på ett negativt vis. Det kan te sig genom att informanterna exempelvis uttrycker frustration över att den andra verksamheten (exempelvis psykiatrin) inte förstår den komplexa problematiken hos individen på LSS- boendet, som både har en intellektuell och/eller neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning. Eller att Arbetsförmedlingen borde delta oftare på SIP- möten, eftersom individen är i behov av meningsfull sysselsättning, men att deras medverkan inte är obligatorisk och att aktören därmed uteblir från mötet. Detta kan medföra att individen inte får sitt behov av meningsfull sysselsättning tillgodosett, enligt informanter från beroendemottagningen. Även Axelsson och Bihari- Axelsson (2006) nämner i sin studie att organisationer inom vård och omsorg som styrs av olika lagar utgör en hindrande faktor för samverkan. Enligt flera av informanterna kan detta leda till att individen “hamnar mellan stolarna”. När individen har olika slags problematik kan det ofta medföra svårigheter att passa in i organisationens givna ramar. Det bekräftas av informanter som har hand om personer som har IF och psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik och som lätt faller mellan myndigheter som regleras av både LSS, HSL samt SOL. Bristande kunskap om varandras olika verksamheter och om vilket
handlingsutrymme som de professionella aktörerna har anses som problematiskt av både forskare och informanter. Informanterna uttrycker ofta synen på “de andra”, vilken ofta präglas av en negativ bild av andra professionella aktörer som att de är oflexibla och oförstående inför individens problematik i ett par fall. Samtliga informanter har gett uttryck för att det behövs göras förbättringar i samverkan. Dessa förslag till förbättringar utgörs bland annat av önskemål om ökad flexibilitet och mindre “revirtänkande” mellan respektive myndigheter. Germundsson (2011) nämner i sin studie att det är viktigt att ha kunskaper om andra aktörer som man samarbetar med, och att detta kan uppnås genom tydlig kommunikation mellan aktörerna. Några informanter ger uttryck för att de organisatoriska faktorer som syftar till att tydliggöra styrning och struktur och vilket ansvar som respektive verksamhet har i samverkansprocessen, har kommit att bli till hinder för öppenhet och flexibilitet i den mellanmänskliga interaktionen och samspelet mellan de olika myndigheterna. Samverkan idag präglas av en ökad ängslighet och rädsla för att gå utöver sina beslutsbefogenheter, menar vissa informanter.
Som bland andra Huxham & Vangen (1996) anger i tidigare forskning sker samverkan mellan olika organisationer som har olika kompetenser och även styrs av olika resurser. De professionella aktörernas olika kompetenser kan vara anledningen till att organisationerna har olika syn på klienternas behov - och därmed även delvis skilda målsättningar.
Vår uppfattning av det samlade resultatet är att det också kan vara svårt att fatta beslut kring samverkan utan att lära känna individen personligen, eftersom individer är olika och har individuella och komplexa behov. Vi upplever det därför som problematiskt att cheferna som har de största beslutsbefogenheterna kring individens insatser sällan träffar personen. Samtidigt har vi förståelse för att cheferna har begränsade möjligheter till att kunna träffa individen, eftersom chefernas ansvarsområden är omfattande. Det gemensamma målet för våra informanter med samverkan utgjordes av att se till individens bästa. Detta uttrycktes på olika sätt: Som att det är att ge individen en så god livskvalitet som möjligt, att ge individen stöd så att individen kan hjälpa sig själv och till att kunna påverka sina egna beslut och utöva sitt brukarinflytande. Så långt är samtliga
informanter överens. Bland andra Danermark & Germundsson (2011) och Anell & Mattisson (2009) anger samma målsättning och samsyn som främjande faktorer, vilket informanterna i stort sett delar ifråga om brukarinflytande. Informanterna som arbetar inom privata verksamheter framhäver att
organisationer inte kännetecknas av samma hierarki som inom de kommunala verksamheterna. Detta gör till exempel att privata företag har kortare beslutsvägar och även ett större handlingsutrymme. Då tidsbrist enligt tidigare studier
(Germundsson, 2011) visar sig vara en hindrande faktor för samverkan har vi tolkat detta som att de kortare beslutsvägar som finns i privata verksamheterna gynnar samverkansprocessen och de insatser som ges individen, baserat på informanternas egna utsagor.
7.4 Vidare forskning
I vår litteratursökning uppmärksammade vi att det saknas forskning om SIP (samordnad individuell plan), vilket även framgår av tidigare forskning. Enligt dels våra informanter, dels enligt våra personliga erfarenheter som
yrkesverksamma på LSS-boende och inom daglig verksamhet är SIP den vanligaste formen av samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Vår
gemensamma uppfattning är att det krävs mer forskning kring SIP och om vilka betydelser som SIP kan ha för den enskilde individen. Det som vi hade velat få med i vår undersökning (men som vi på grund av de etiska aspekterna avråddes från i arbetet) är att även få in brukarperspektiv på samverkan. Det som forskning kring samverkan främst koncentrerar sig på är de professionella perspektiven på olika fenomen, vilka är kopplade till samverkansprocessen.
Att jämföra både de professionella perspektiven med ett brukarperspektiv skulle enligt oss vara ett intressant område för vidare forskning och det skulle även kunna belysa området på ett annat sätt än enbart ur de professionellas och sakkunnigas perspektiv. Det råder även okunskap kring personer med
intellektuella funktionsnedsättningar som saknar verbal förmåga till att kunna föra sin egen talan. De individer som våra informanter kom i kontakt med kunde i de flesta fall göra sig förstådda. Men enligt informanter inom exempelvis privat vuxenpsykiatri råder det oklarheter om hur samverkan fungerar kring individer som har stora svårigheter med att kommunicera. Detta förefaller därför vara ett område som vore lämpat för vidare forskning.
8 REFERENSER
Abbott A, (1988) The system of professions. An essay on the division of expert
labour. Chicago: The University of Chicago Press.
Andersson J, Ahgren B, Bihari- Axelsson S, Eriksson A, Axelsson R. (2011) Organizational Approaches to Collaboration in Vocational Rehabilitation − An International Literature Review. International Journal of Integrated Care 11 (4). Igitur publishing.
Anell A, Mattisson O, (2009) Samverkan i kommuner och landsting – En
kunskapsöversikt. Lund. Studentlitteratur.
Arbetsförmedlingen & Socialstyrelsen (2015) Kartläggning av samverkansformer
mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Redovisning av regeringsuppdrag.
Arvidsson P, (2019) Från policy till praktik. En studie om organisering inom LSS-
området Malmö. Malmö Universitet.
Axelsson R, Bihari- Axelsson S, (2013) Om samverkan: för utveckling av hälsa
och välfärd. Lund. Studentlitteratur.
Axelsson R, Bihari- Axelsson S, (2006) Integration and collaboration in public health- a conceptual framework. International journal of health planning and
management. s. 75- 78.
Björne P, Andersson, I, Björne M, Olsson M, Pagmert S, (2012) Utmanande
beteenden. Utmanade verksamheter. Malmö. Stadskontoret Malmö Stad.
Blomqvist C, (2019) För vems bästa? Samarbete mellan människobehandlande
organisationer Lund. Studentlitteratur.
Bryman A, (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm. Liber.
Cederblom F, (2012) Samverkan mellan kommuner och landsting - idéer för vård
och omsorgsområdet. Stockholm. Norstedts Juridik.
Danermark B, Kullberg C, (1999) Samverkan välfärdsstatens nya arbetsform. Lund. Studentlitteratur.
Danermark B, (2004) Samverkan - en fråga om makt. Örebro. Läromedia. Danermark B, (2005) Samverkan – himmel eller helvete? Stockholm. Gothia förlag.
Danermark B, Germundsson P, (2007) Nya vägar till arbetsmarknaden -
kvalitetssäkring av samverkan. Sundsvall. Kaltes Geografiska AB.
Danermark B, Germundsson P, Hillborg H, (2011) Interagency Collaboration in Vocational Rehabilitation for Persons with Mental Health Problems: The
Perspective of the Service Users and the Professionals. Disability & Society
Volume 26. s. 699-713.
Dunér A, Wolmesjö M, (2014) Interprofessional collaboration in Swedish health and social care from a care manager´s perspective. European Journal of Social
Elsass D, (2003) Merger of City- Village services: Best Practices. University of Wisconsin: UW- Extension Local Government Center.
Eriksson B. G, Karlsson P-Å, (2011). Att utvärdera välfärdsarbete. Stockholm. Gothia.
Evans, Tony & John Harris (2004)”Street-level bureaucracy”, social work and the (exaggerated) death of discretion. British Journal of Social Work, 34 (6): 871-895. Folkhälsomyndigheten (2018) Insatser via företagshälsovården för att förebygga
eller minska psykisk ohälsa En kartläggande litteraturöversikt.
>www.folkhalsomyndigheten.se< PDF (hämtad 2020- 04-14). Folkhälsomyndigheten (2020) Vad är psykisk hälsa?
>www.folkhalsomyndigheten.se< HTML (hämtad 2020-04-14).
Germundsson P, (2011) Lärare, socialsekreterare och barn som far illa: om
sociala representationer och interprofessionell samverkan. Örebro: Örebro
universitet.
Gotthard L-E, (2002) Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm. Bonnier Utbildning.
Gudmundsson, P (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa
och samhälle. Malmö. Malmö universitet. >www.mah.se< PDF (2020-03-13)
Hallberg U, (2018) Unga med psykisk ohälsa, självskadebeteende och
självmordstankar- en kunskapsöversikt. Kina. People printing.
Haraldson, A-L (2016) Organisering för samverkan. En introduktion. FoU Välfärd.Värmland. 2016:1. Karlstad universitet.
Hejlskov Elvén B, (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga
funktionshinder. Lund. Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslagen. HSL (1982:763). Hälso och sjukvårdslagen. HSL (2017:30).
Huxham C, Vangen S, (1996) Working together. Key themes in the management of relationships between public non- profit organizations. International Journal of
Public Sector Management. 9: s. 5- 17.
Huxham C, Vangen S, (2005) Managing to Collaborate. The Theory and Practice
of Collaborative Advantage. London: Routledge.
Hörnemalm, J. (2008). Samverkan är ett magiskt ord - Motstridiga ambitioner och ideal i nätverksorganisering. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet. Institutionen för Arbetsvetenskap. Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö, Luleå.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö. Gleerups.
Karlsson B, (2011) Psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning. I: Söderman L, Antonson S, (Red.) Nya Omsorgsboken. Malmö: Liber.
Karlsson M, Börjeson M, (2011) Brukarmakt - i teori och praktik. Stockholm. Natur och kultur.
Kerker B D, Owens P L, Zigler E, Horwitz S M, (2004) Mental health disorders among individuals with mental retardation: challenges to accurate prevalence estimates Public Health Rep.119(4) s 409–417.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS (1993:387). Leathard A, (2003) Interprofessional collaboration. From policy to practice in
health and social care. Hove: Brunner- Routledge.
Lewin B, (2009) Skam, likgiltighet och eldsjälar. Tre studier om LSS-reformen och det kommunala självstyret. Kommunal ekonomi och politik. Volym: 13. 2. 726 Lindberg K, (2009) Samverkan. Malmö. Liber.
Linde S, Svensson K, (2013) Förändringens entreprenörer och tröghetens
agenter. Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv.
Stockholm. Liber.
Lindqvist R, Markström U, Rosenberg D, (2014). Psykiska funktionshinder i
samhället. Aktörer. Insatser. reformer. Malmö. Gleerups.
Lindqvist R, (2017) Funktionshindrade i välfärdssamhället. Malmö. Gleerups. Liljegren A, (2008) Professionellt gränsarbete - socionomexemplet. Göteborgs universitet. Göteborg.
Lipsky, M (2010) Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public
services New York. Russel Sage Foundation
McLennan J D (2018). Dual Diagnosis: A Problematic Construct When Applied to Persons with Intellectual Disabilities. Canadian Journal of Psychiatry, 63(9). s 597-601.
Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen. (2007)
Strategi för samverkan- kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Nationalencyklopedin. NE (2019) >www.ne.se< HTML (hämtad 2020-04-01) Naess, O, Opedal, S & Nesvåg, S (2014) Room for action? How service managers in three Scandinavian cities experience their possibilities to develop their services.
Nordic Studies on Alcohol and Drugs , Vol 31, Iss 3, s 289-307; SAGE
Publishing,
Nilsson Lundmark, E & Nilsson 1 (2016) Ensam är inte stark. Något om konsten att samverka och att leda samverkan. Kommunförbundet Skåne. Region Skåne Nordström E, Josephson I, Hedberg B, Kjellström S, (2016) Agenda för samverkan eller verksamhetens agenda? Om professionellas erfarenheter av samverkan enligt samordnad individuell plan. Socialvetenskaplig tidskrift. s. 37- 57.
Perera B, Audi S, Solomou S, Courtenay K, Ramsay H, (2019) Mental and
and national data. British Journal of Learning Disabilities. Volume 48. Issue 1 s 19-27.
Region Skåne. Kommunförbundet Skåne. (2019) Case Management Vård- och
stödsamordning. Arbetsmodell och arbetsblad. >https://vardgivare.skane.se/<
PDF (hämtad 2020-04-06)
Region Skåne (2019). Regional riktlinje för vård och behandling vid psykisk
ohälsa hos vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
>https://vardgivare.skane.se/< PDF (hämtad 2020-04-12)
Rennstam & Wästerfors (2015). Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ
forskning. Lund. Studentlitteratur.
Ring P. S, Van de Ven A (1994) Developmental processes of cooperative
interorganizational relationships. Academy of Management Review. 19 (1): s. 90- 118.
Socialstyrelsen (2012) Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer
med funktionsnedsättning - vägledning för arbetsgivare. Västerås. Edita Västra
Aros.
Socialstyrelsen (2012) Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i
hälso- och sjukvården. >www.socialstyrelsen.se< PDF (hämtad 2020-04-08).
Socialstyrelsen (2013) Att ge ordet och lämna plats. Vägledning om
brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård.
Västerås. Edita förlag.
Socialstyrelsen (2016). Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-