I detta kapitel argumenterar vi för studiens trovärdighet samt replikerbarhet genom att diskutera studiens validitet och reliabilitet. Vi börjar med att förtydliga studiens styrkor och svagheter gällande validiteten för att avsluta med en analys av studiens replikerbarhet.
7.1 Validitet och generaliserbarhet
Validitet innebär att det som är avsett att studeras faktiskt mäts i studien (Teorell & Svensson, 2007, s. 59). Detta kallas även för den inre validiteten (Saunders et al., 2012, s. 429). För att försäkra oss om att det frågeunderlag vi har använt oss av mäter det vi avser mäta, kommer vi därför inledningsvis att diskutera studiens styrkor och svagheter gällande dess inre validitet, för att sedan analysera studiens generaliserbarhet.
Till att börja med vill vi påminna läsarna om att denna studie utgick ifrån en deduktiv ansats. Denna ansats förespråkar en kvantitativ undersökning som kan byggas på den redan insamlade teorin. Med detta menar vi att en webbenkät var den mest lämpade undersökningsmetoden för denna studies syfte, vilket stärker dess validitet. Detta då det har gett oss möjlighet att på ett snabbt sätt få svar av många respondenter och genom det hitta faktorer som kan förklara småföretagares tidsanvändning och därmed deras outsourcingbenägenhet. Hade vi istället använt oss av intervjuer som undersöknings-metod hade vi inte haft möjlighet att studera lika många respondenter då det är mer tids-krävande och dessutom hade vi varit tvungna att tolka hur de har valt att arbeta med outsourcing.
När vi skapat frågorna till vårt frågeformulär har vi varit noggranna med att se till att alla frågor har en koppling till den teori som använts i studien. Även detta har gjorts för att stärka studiens validitet, då det bidragit till att vi mätt det som vi haft som avsikt att mäta. För att behålla en hög validitet valde vi vid arbetet med empirin att utesluta fråga 14 från vår analys då vi i efterhand upptäckte att kopplingen till teorin var långsökt samt att frågan hade misstolkats av ett antal respondenter som besvarat den trots att de inte skulle besvara den. Vidare fick vi i denna studie interna bortfall på två utav frågorna i webbenkäten. Då dessa bortfall var små, sex respektive två, har vi ändå valt att använda oss av frågorna. Effekten av dessa bortfall är dock liten då det även vid extremfallet att alla respondenter hade angett samma svar inte hade förändrat studiens resultat nämnvärt vilket stärker studiens validitet. En av frågorna har dessutom bara använts som bakgrundsfråga och inte till något signifikantstest eller korstabell.
För att studien ska mäta det vi avser att mäta är det även av vikt att de respondenter som besvarat vår enkät passar in i vårt urval. För att öka validiteten har vi definierat vilka småföretagare denna uppsats har som avsikt att studera, se kapitel 1.4 Begränsningar. Som nämnt tidigare upptäckte vi att sökmotorn som använts för att ta fram vårt urval inte var helt uppdaterad och i flera fall innehöll företag som inte längre existerade eller inte längre uppfyllde våra kriterier på antal anställda och omsättning. För att försäkra oss om att enbart respondenterna som passar in i vår valda urvalsram har besvarat enkäten började vi varje samtal med att klargöra vilka småföretagare vi ämnade undersöka. Som nämnt tidigare valdes vissa företag bort redan innan vi pratat med företagaren då vi förstod av telefonsvararen att företagen hade mer än tio anställda. Ett fåtal företagare sa även redan vid samtalen att de hade expanderat och för tillfället hade mer än tio anställda, varvid de avsades en medverkan i undersökningen. För att öka validiteten ytterligare fick respondenterna även i enkäten uppge hur många anställda
som arbetade på företaget. Det som sänker studiens validitet är att vi i enkäten inte frågade vilken omsättning företagen haft det senaste året, vilket även det var ett av kriterierna för att passa i vår urvalsram. En fråga som vi valde att utesluta då vi inte ämnat undersöka hur lönsamheten såg ut bland de olika företagen.
Den externa validiteten är en annan benämning för generaliserbarhet, vilket syftar till hur väl studiens resultat kan generaliseras över hela den valda populationen (Saunders et al., 2012, s. 194). Som vi nämnt tidigare i kapitel 4 Praktiskt metodvar det svårt att få kontakt med småföretagarna i vårt stickprov, vilket innebär att accessen bland vår målpopulation, småföretagare i Umeå kommun var låg. Med bakgrund av denna låga access har vi bestämt oss för att inte generalisera denna studies resultat över vår nämnda målpopulation. Istället kommer vi endast att redovisa för hur resultaten bland studiens respondenter sett ut.
Därmed anser vi att denna studie har en hög validitet som vi nu även ska mäta med studiens reliabilitet.
7.2 Reliabilitet & replikation
För att undersöka hur sannolikt det är att en vald mätmetod har hög reliabilitet ska den upprepas av studiens författare eller av en annan författare. Om reliabiliteten är hög kommer samma resultat uppkomma vid upprepade mätningar (Ejlertsson, 2014, s. 111). För att andra ska få liknande resultat vid en eventuell replikation av studien har vi noggrant beskrivit hur vi har gått till väga i studiens alla steg (se kapitel 4 Praktisk metod). Vidare har vi som författare varit konsekventa med att ge samma information till alla respondenter. Då vi båda två ringde till de olika företagen i vårt urval hade vi på förhand skrivit en mall som innehöll information som alla respondenter skulle ta del av. Detta för att vi inte skulle vinkla studiens syfte från olika håll och på så vis påverka respondenternas svar och därmed studiens resultat.
När vi sedan bearbetade resultaten från webbenkäten har vi båda två varit delaktiga i databearbetningen. Samtidigt som vi med jämna mellanrum har gått tillbaka och dubbelkollat att vi inte kodat materialet fel eller råkat skriva in fel värden i empirin, har mycket av databearbetningen även skett automatiskt via olika dataprogram, vilket har minimerat risken för stansningsfel. Detta för att öka studiens reliabilitet.
Även om vi strävat efter en hög reliabilitet är vi medvetna om att det alltid uppkommer moment som påverkar studiens resultat och därmed möjligheterna för att genomföra en replikation. Det vi ser som kan påverka detta är att vi hade svårare att nå ut till våra respondenter än vad vi från början hade tänkt. Av de individer som ingick i vårt urval var det till att börja med en stor del som inte gick att nå, samtidigt som många av de som bekräftat att de skulle delta i studien sedan valde att inte svara på enkäten. Risken är därför stor att framtida forskare har svårt att få kontakt med liknande respondenter vid en replikation av studien.
För att kunna testa en studies reliabilitet är det vanligt att använda sig av den så kallade test-retestmetoden. En metod som innebär att respondenterna i en studie får svara på samma undersökning två gånger inom en kort tidsperiod. Om respondenternas svar har hög överensstämmelsen mellan de olika tillfällena är även studiens reliabilitet hög (Ejlertsson, 2014, s. 111). Om detta test hade genomförts tror vi att det är sannolikt att
vi hade fått samma resultat. Detta då vi anser att våra frågor är tydliga och därför inte lätt kan misstolkas. Samtidigt berör frågorna områden som sällan hinner ändras inom den tidsperiod som en upprepande undersökning genomförs inom. Då denna studie har genomförts under en begränsad tidsperiod har vi dock valt att inte genomföra detta test, vilket innebär att vi inte kan vara säkra på att reliabiliteten är hög enligt detta mått. Samtidigt finns det en risk att svaren vid en upprepande studie inte skulle bli desamma på grund av att respondenterna kan ha befunnit sig i olika omgivningar samt besvarat webbenkäten under olika omständigheter. Ett exempel på detta kan vara att några av företagarna kan ha befunnit sig i stressiga perioder i sina verksamheter. Om dessa trots sin tidsbrist har tagit sig tid att besvara enkäten är risken stor att de inte läst igenom frågorna ordentligt och därmed gett annorlunda svar emot vad samma person hade svarat om det hade varit en mindre stressig dag och de istället tagit sig tid att besvara enkäten noggrant. Samtidigt finns det inget som säger att respondenterna inte skulle vara lika stressade nästa gång och då ge samma svar som innan. Sammanfattningsvis menar vi att studiens reliabilitet är hög då vi grundligt redogjort för studiens genom-förande i kapitel 4.