Kärnverksamheten i fokus
En studie om småföretagares outsourcingbenägenhet
Författare: Carolina Kronstrand Lisa Selberg
Handledare: Owe R. Hedström
Student
Handelshögskolan Höstterminen 2014 Kandidatuppsats, 15 hp
Sammanfattning
Majoriteten av alla svenska företag idag är småföretag och står tillsammans för nästan hälften av Sveriges totala BNP. Att dessa företag är viktiga för Sveriges fortsatta ekonomiska tillväxt är därför en självklarhet. Tidigare undersökningar visar att de flesta företagen upplever att det största hindret för framtida tillväxt är brist på tid, tid som många lägger på arbete med ekonomiska uppgifter. Samtidigt vittnar andra studier om att outsourcing blivit en naturlig del i många företag. Syftet med denna studie är därför att förklara småföretagarnas outsourcingbenägenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor. Vidare avser vi även att diskutera vilka faktorer som påverkar denna fördelning.
Utifrån vår deduktiva ansats har vi grundat studiens empiri på teorier inom strategi, beslutsfattande och motivation. Dessa teorier anser vi kan påverka småföretagarnas val gällande outsourcing. Teorierna har även använts för att konstruera studiens enkätfrågor som genererat empirin samt legat till grund för analysen som genomförts.
För att samla data till empirin kontaktades 135 småföretagare i Umeå kommun. För att begränsa vår målpopulation till företag utan egen ekonomiavdelning valde vi att endast kontakta företag som inte hade fler än 10 anställda och en omsättning under 10 miljoner kronor, samt att de var aktiva aktiebolag. Av de företagen som ingick i vårt stickprov var det 67 företag som var kontaktbara, varav 56 villiga att delta i vår undersökning. En webbenkät utformad i Google Drive skickades till respondenterna via mejl. Svars- frekvensen bland dessa småföretagare blev 68 %.
Av resultaten från den empiriska analysen framkom att 89 % av småföretagarna i studien har valt att outsourca någon del av sitt ekonomiska arbete. Något som bidragit till att de flesta av respondenterna endast arbetar 0-5 timmar med företagets ekonomi varje vecka. Samtidigt vittnar resultaten om att bristen på kunskap är den vanligaste anledningen till att man inte sköter all ekonomi själv som småföretagare. Studien visar även att olika drivkrafter påverkar företagarnas outsourcingbenägenhet.
Förord
Vi vill inleda denna uppsats med att ge ett stort tack till vår handledare Owe R.
Hedström som varit en stöttande hand under uppsatsskrivandet. Vi vill även tacka de respondenter som tagit sig tid att delta i vår studie trots deras pressade scheman.
Slutligen vill vi tacka varandra för en trevlig och lärorik tid och för att vi tillsammans skrivit en uppsats vi är stolta över.
Umeå, januari 2015
Carolina Kronstrand och Lisa Selberg
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problembakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 3
1.3 Syfte ... 3
1.4 Begränsningar ... 3
1.5 Begreppsförklaringar ... 4
2. Studiens utgångspunkter ... 5
2.1 Förförståelse ... 5
2.2 Verklighetssyn ... 5
2.3 Kunskapssyn ... 6
2.4 Forskningsansats ... 7
2.5 Perspektiv ... 8
2.6 Val av teori ... 8
2.7 Litteratursökning ... 9
2.8 Källkritik ... 10
3. Teoretisk referensram ... 12
3.1 Strategier ... 12
3.2 Beslutsteorier ... 14
3.3 Motivationsteorier ... 17
3.4 Sammanfattande modell ... 20
4. Praktisk metod ... 21
4.1 Val av kvantitativ metod ... 21
4.2 Val av enkät som metod ... 21
4.3 Enkätkonstruktion -‐ layout och frågekonstruktion ... 22
4.4 Följebrev ... 23
4.5 Anknytning mellan teorier och enkätfrågor ... 24
4.6 Population och urval ... 27
4.7 Datainsamling ... 28
4.8 Bortfall ... 28
4.9 Databearbetning ... 30
4.10 Självkritik gentemot enkätfrågor ... 31
4.11 Etiska aspekter ... 32
5. Empiri & analys ... 34
5.1 Så här ser företagarnas outsourcingbenägenhet och dess tidsfördelning mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor ut ... 34
5.2 Här diskuteras vilka faktorer som påverkar småföretagarnas outsourcingbenägenhet och tidsfördelning. ... 35
5.2.1 Strategi ... 35
5.2.2 Beslutsfattande ... 36
5.2.3 Motivation ... 38
6. Slutsatser ... 43
6.1 Delsyfte 1: Syftet med denna studie är att förklara småföretagarnas outsourcingbenägenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor. ... 43
6.2 Delsyfte 2: Vidare ämnar vi diskutera vilka faktorer som påverkar denna fördelning. Problemformulering: Hur påverkas företagsledares tidsanvändning av olika drivkrafter och strategier? ... 43
7. Sanningskriterier ... 46
7.1 Validitet och generaliserbarhet ... 46
7.2 Reliabilitet & replikation ... 47
8. Fortsatta studier och samhälleliga aspekter ... 49
9. Referenslista ... 50
Appendix 1: Följebrev ... 53
Appendix 2: Enkätfrågor ... 54
Appendix 3: Frekvenstabeller ... 59
Appendix 4: Korstabeller ... 65
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
I Sverige finns idag drygt en miljon företag. Oftast är det de stora företagen man har i åtanke, men studeras uppgifterna närmare visar det sig att endast 0,1 procent av företagen klassas som stora företag. Sverige är ett land som till 99,4 procent består av småföretag som har färre än 50 anställda (Ekonomifakta, 2014). Tillsammans står dessa småföretag för 40 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) (Ekonomifakta, 2011). Förutom att bidra till en stor del av den svenska ekonomiska tillväxten bidrar de dessutom med 32 procent av de totala kommunala skatteintäkterna. Resterande 68 procent är fördelade på fyra olika kategorier, nämligen stora företag, offentlig sektor, pensionärer och övrigt. Vidare är de inte bara en stor tillgång för den svenska statskassan, det är även hos småföretagen som de flesta svenskar idag arbetar. En rapport av företagarna visar att fyra av fem nya jobb skapades i dessa företag (Företagarna, 2014, s. 4).
Det faktum att småföretagarna står för en så stor del av Sveriges arbetskraft och BNP tycker vi är väldigt intressant och något som vi därmed vill belysa. Småföretagen har dessutom under 2014 ökat sin lönsamhet med 1 procent jämfört med 2013 (Fälldin, 2014). Även om inte alla småföretag tror på en ljus framtid när det gäller tillväxt, är det ändå många som har som mål att växa. Hela nio av tio företag säger sig vara positiva till att någon gång expandera sin verksamhet. Av dessa är de flesta intresserade av att öka sin omsättning, men många vill även satsa på att försöka anställa flera och utveckla sina produktportföljer (Företagarna, 2014, s. 7-8).
Att det är viktigt för Sveriges ekonomiska tillväxt att småföretagen fortsätter att öka, är sannolikt. Hur ser det då ut på den svenska företagsmarknaden - skapas det fler företag?
Enligt Bolagsverket (2014) minskade antalet nyregistrerade företag under 2013 med två procent. Men trots detta ser det fortfarande ljust ut på marknaden, 2011 och 2012 var nämligen rekordår enligt Bolagsverkets Ulf Karnell. 2013 startades drygt 60 000 företag inom de fyra vanligaste företagsformerna som är aktiebolag, handelsbolag, enskilt bolag och kommanditbolag. Av dessa är den vanligaste formen idag aktiebolag, något som tros hänga ihop med att kostnaden för att starta ett aktiebolag har sänkts, samtidigt som revisionsplikten upphört för de mindre företagen (Bolagsverket, 2014).
Samtidigt som nya företag bildas, händer det att andra företag istället blir olönsamma och går i konkurs. Under 2013 gick cirka 7700 företag i konkurs vilket är en ökning på 3,1 procent jämfört med året innan (Tillväxtanalys, 2014). En vanlig anledning till att företag går i konkurs är att företagsledningen inte har tillräckligt med ekonomisk kunskap. En annan anledning är att de som startar företag inte är medvetna om riskerna och vad de egentligen ger sig in på. Dessa risker kan minskas genom noggrann planering och insamlande av information och fakta om vad som krävs för att driva en verksamhet (Nilsson, 2011).
En studie av Anders Isaksson (2013, s. 7) visar att en av de viktigaste faktorerna för småföretagare är tid, en faktor som många menar att det inte finns tillräckligt av i det dagliga arbetet. Förutom att tidsbrist minskar möjligheterna till att utveckla och expandera sin verksamhet leder det även till att många småföretagare tvingas arbeta mer
än vad som anses vara en normal arbetsvecka. Enligt Isakssons studie arbetar en småföretagare i genomsnitt 49 timmar per vecka vilket innebär att de arbetar motsvarande fjorton månader per år. En av de arbetsuppgifter som de flesta av småföretagarna ägnar mycket tid åt är ekonomiska sysslor (Isaksson, 2013, s. 3). Detta styrks även av en telefonundersökning som utförts bland småföretagare i tillväxtfas som visar att de ekonomiska uppgifterna tar värdefull tid och försvårar arbetet med att utvidga verksamheten (Marginalen bank, 2011).
Utöver de ekonomiska sysslorna kan en småföretagares arbete bestå av uppgifter gällande försäljning, utveckling och produktion (Almi, 2009). Mer specifikt kan det till exempel handla om marknadsföring, ta kontakt med potentiella kunder, planera inköp och utveckla nya eller befintliga produkter. Det är viktigt att företagaren noggrant ser över vad han själv kan göra bra och vilka delar som det vore fördelaktigt att få hjälp med, detta gäller förstås även de ekonomiska arbetsuppgifterna (Almi, 2009).
Vidare visar Isakssons studie på att det finns skillnader mellan företagen i hur stor utsträckning de har valt att anlita extern hjälp (outsourcing) med viss del av det ekonomiska arbetet. De flesta sköter den största delen av sitt företags ekonomi själv men svårare och mer omfattande ekonomiska rapporter så som deklaration och årsbokslut outsourcas av nästan 90 procent av de studerade företagen. Förutom årsbokslut och deklarationer består det ekonomiska arbetet för många småföretagare av mer frekventa arbetsuppgifter som fakturering, hantering av personalens löner och löpande bokföring (Isaksson, 2013, s. 5).
Outsourcing är ett fenomen som blivit allt vanligare den senaste tiden. Allt fler företag väljer att lämna över ansvaret för delar av sin verksamhet, för att få mer tid över till det de faktiskt är bra på, samtidigt som det förhoppningsvis leder till en ökad lönsamhet (Gilley et al., 2004, s. 232). Vi ser att småföretag således kan ha nytta av att outsourca då det oftast är svårt för små företag att ha personal med kompetens inom alla områden.
Vi menar att det därför kan löna sig att lämna bort vissa delar av sin verksamhet till ett företag med mer kunskap och erfarenhet. En nackdel med att outsourca är dock att man förlorar kontrollen över en del av sin verksamhet (Företagande, 2009). Detta får oss att fundera på om det är ett rationellt beslut att outsourca den ekonomiska verksamheten.
Gans (1996, s. 291) menar nämligen att det i princip är omöjligt att ta ett rationellt beslut om kunskapen inom området, i detta fall ekonomi, är otillräcklig. Därför menar vi att det skulle kunna vara ett rationellt beslut att outsourca sina ekonomiska arbetsuppgifter om man inte har tillräckligt med kunskap.
Vi tror även att outsourcing kan vara en följd av ett strategiskt val som företagsledaren har tagit. Detta styrks av Porter (1996, s. 4) som menar att outsourcing är ett vanligt verktyg bland företag som fokuserar på att vara konkurrenskraftiga. Ett verktyg som då kan användas för att öka sitt företags effektivitet.
Samtidigt som småföretagare anser att de inte får tiden att räcka till, arbetar många mer än “normalt”, vad är det då som motiverar dem att driva ett eget företag? Enligt McClelland och Burnham (1976, s. 117) finns det tre dominerande behov som motiverar människan, dessa är behov av prestation, behov av gemenskap och behov av makt. Vidare menar Herzberg et al (1993, s. 44-45) att några av de främsta faktorerna för att uppnå arbetstillfredsställelse är känslan av att prestera och få erkännande. Dessa behov och faktorer tror vi kan påverka hur företagsledarna driver sina företag.
Sammanfattningsvis har vi i vår problembakgrund uppmärksammat att det är av stor vikt för den svenska ekonomiska tillväxten att småföretag fortsätter att öka sin lönsamhet. Ett av de största hindren för detta anses av många småföretagare vara bristen på tid, viktig tid som många lägger på ekonomiska sysslor hade kunnat läggas på att expandera sitt företag (Isaksson, 2013, s. 3 och 7). Orsakerna till denna “skeva”
tidsfördelning mellan det ekonomiska arbetet och det övriga arbetet i småföretagares verksamhet ser vi som ett gap. I och med att vi inte funnit några tidigare studier inom området ser vi det som ett praktiskt kunskapsgap. Vi tycker därför att det är intressant att studera vad det är som påverkar denna tidsanvändning. Ett sätt att minska bördan av ekonomiskt arbete menar vi är att ta beslutet att arbeta med outsourcing. Detta tror vi skulle kunna innebära att företagaren får mer tid till sin kärnverksamhet och möjlighet att utveckla och expandera den. Vidare har vi i denna studie valt att fokusera på företag med mindre än 10 anställda vilka enligt EU:s definition benämns som mikroföretag, men för att underlätta läsningen kommer vi att bortse från detta och benämna dem som småföretagare.
1.2 Problemformulering
Hur påverkas företagsledares tidsanvändning av olika drivkrafter och strategier?
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att förklara småföretagarnas outsourcingbenägenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor. Vidare ämnar vi diskutera vilka faktorer som påverkar denna fördelning.
1.4 Begränsningar
Då denna uppsats skrivs inom en snäv tidsram har vi valt att begränsa våra under- sökningar till företag i Umeå kommun. Anledningen till denna geografiska positionering är att Umeå är en av de större städerna i Sverige. Detta medför att det finns ett brett utbud av företag som representerar olika branscher vilket passar vår studie då vi inte valt att inrikta oss på en specifik bransch.
Vi har valt att fokusera på företag med färre än 10 anställda då det är mer sannolikt att dessa företag inte har en egen ekonomiavdelning. Vi har även begränsat vår definition av ett småföretag till att ha en omsättning mellan 500 000 kronor och 9 999 000 kronor.
I fortsättningen när vi skriver småföretag är det företag enligt denna definition vi avser.
Vidare har vi valt att endast undersöka aktiebolag för att företagen i studien ska vara så lika varandra som möjligt. Om vi hade tagit med flera eller samtliga bolagsformer tror vi att de undersökta företagen hade blivit väldigt olika varandra och därför svåra att jämföra. För mer information om denna studies begränsningar läs vidare i kapitel 4.6 Population och urval.
I vår problembakgrund fann vi information om att många företag outsourcar i ett försök att öka sin lönsamhet (Gilley et al., 2004, s. 232). Intressant att ta med i denna studie hade därför varit att undersöka hur småföretagares tidsanvändning påverkar just företagens lönsamhet. Men på grund av denna undersöknings begränsade tidsram har vi valt att utesluta lönsamhet från vår studie och enbart fokusera på vad som påverkar tidsanvändningen. Detta då en studie om företagares lönsamhet med koppling till outsourcing hade krävt en mer omfattande undersökning. En undersökning som
säkerligen blivit mer tidskrävande då företag i olika branscher har olika lönsamhetsmått som hade behövts tas i beaktande vilket dessutom hade försvårat jämförelser.
1.5 Begreppsförklaringar
• Småföretag - EU:s definition av ett småföretag är ett företag med färre än 50 anställda samt en omsättning som inte överstiger 10 miljoner euro (drygt 92 miljoner SEK). De allra minsta företagen med mindre än 10 anställda och en omsättning på maximalt 2 miljoner euro (cirka 18,5 miljoner SEK) per år, benämns istället som mikroföretag (Europa, 2007). De småföretag vi valt att fokusera på är en del av de som kallas mikroföretag. Vi har dock, för att underlätta för läsarna, valt att benämna dem som småföretag. Vår definition av ett småföretag är ett aktivt aktiebolag som har färre än 10 anställda och en omsättning mellan 500 000 kronor och 9 999 000 kronor.
• Småföretagare - När vi skriver om småföretagare menar vi ägarna av små- företagen.
• Han - Används ibland istället för att skriva ordet småföretagare i texten. Vi lägger ingen värdering vid detta ordval, utan det används endast i syfte för att få ett bättre flyt i texten.
• Outsourcing - Innebär att företag väljer att lämna bort delar av sin verksamhet som istället lämnas att skötas av en extern aktör (Axelsson, 1998, s. 194). När vi skriver om outsourcing i denna uppsats menar vi enbart outsourcing som rör företagets ekonomiska arbetssysslor.
• Tidsanvändning - Vår benämning på fördelningen mellan tid som läggs på ekonomiska sysslor respektive övriga sysslor i företagsverksamheten samt hur mycket av de ekonomiska uppgifterna som outsourcas.
• Ekonomiska uppgifter - Följande sysslor är huvudsakligen de vi menar med ekonomiska uppgifter: årsbokslut, deklaration, löpande bokföring, löne- hantering, löpande betalningar, fakturering och orderhantering.
2. Studiens utgångspunkter
I följande kapitel kommer studiens utgångspunkter att förklaras. För att skapa en förståelse kring vad vi som författare har för kunskap inom området inleds kapitlet med att beskriva den förförståelse vi besitter. Vidare presenteras hur vi som författare har valt att se på verkligheten samt hur kunskap skapas. Kapitlet avslutas med information om hur litteraturen i studien har hittats samt en granskning av den valda litteraturen.
2.1 Förförståelse
Vi författare av denna studie studerar på Civilekonomprogrammet vid Handels- högskolan vid Umeå universitet. I skrivande stund har vi läst 75 högskolepoäng inom företagsekonomi. Innan vi började studera hade ingen av oss någon betydlig ekonomisk erfarenhet från tidigare arbeten. Under studierna har vi tagit del av omfattande teorier inom flera ekonomiska områden. Förutom kunskap har vi även bildat oss en uppfattning om att det måste vara svårt för någon utan ekonomisk utbildning att driva ett eget företag. Detta då vi själva anser att har vi mycket kvar att lära om de olika ekonomiska uppgifterna det innebär att driva ett företag, trots vår utbildning.
Då vi inte har någon tidigare erfarenhet kommer vi att behöva göra en grundlig teoretisk undersökning för att kunna analysera vad som påverkar småföretagarnas tids- användning. Vi ser dock detta som en fördel då det innebär att vi inte kan påverka studiens analys och resultat.
2.2 Verklighetssyn
För att förklara hur vårt sätt att se på världen har påverkat de val vi gjort i denna studie, vill vi börja med att beskriva vår verklighetssyn. Detta då verklighetssynen påverkar hur vi som författare antar att kunskap genereras samt hur vi väljer att studera vårt problem (Saunders et al., 2012, s. 128).
Syftet med denna undersökning är att förklara och diskutera hur småföretagare fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga uppgifter i sin verksamhet och hur detta påverkas av deras drivkrafter och strategier. I denna undersökning ser vi småföretagarna som objektiva enheter som existerar utan att sociala aktörer kan påverka dem genom sina uppfattningar och agerande, detta är en objektivistisk verklighetssyn. Ett objektivistiskt synsätt innebär att världen består av objektiva enheter som inte påverkas av sociala aktörers sätt att samspela med varandra (Bryman, 2011, s. 36).
Enligt Bryman finns det i alla organisationer olika mål och regler som tillsammans skapar en arbetsprocess som ska bidra till att organisationen kan nå sina uppsatta mål.
De anställda i organisationen påverkas av detta och det förutsätts att de ska följa dessa regler. Även en kultur kan påverka människor på detta sätt. För att få tillhöra en kultur förväntas människan agera och tycka på vissa sätt (Bryman, 2011, s. 36). I vår undersökning utgår vi ifrån att ledarna i småföretagen styrs av sådana påtryckningar gällande vad som förväntas av såväl dem som av företagen de driver, vilket talar för en objektivistisk verklighetssyn.
Många av småföretagares ekonomiska arbetssysslor regleras av lagar och regler och ser därför liknande ut i olika aktiebolag. Då en årsredovisning bestående av bland annat balans- och resultaträkning är just tvingade av lag kan inte företagarna själva välja om de vill upprätta dessa rapporter eller ej (SFS 1995:1554). Vad de däremot kan välja är i
hur stor utsträckning de ska sköta detta arbete själv och hur mycket de ska outsourca. Vi förhåller oss objektiva till vårt problem då vi har som mål att se hur mycket företagarna faktiskt outsourcar och om deras outsourcingbenägenhet påverkas av dess strategi och drivkrafter. Vår avsikt är alltså endast att förklara och inte att skapa en djupare förståelse gällande detta. Enligt Saunders et al (2012, s. 131) innebär objektivismen att vår verklighet inte påverkas av sociala aktörer utan är en funktion av den värld vi lever i.
Hade vi som författare däremot haft ett subjektivt synsätt hade syftet med denna studie istället varit att försöka förstå varför företagsledare väljer att lägga ner ett visst antal timmar på det ekonomiska arbetet. Inte som i denna studie då vi försöker förklara hur olika drivkrafter och strategier leder till skild tidsanvändning. Den subjektiva verklighetssynen hade då bidragit till att vi kunnat skapa en djupare förståelse kring hur sociala aktörer samspelar och ständigt förändrar sin verklighet (Bryman, 2011, s. 37).
Som vårt syfte och problem syftar till är vi inte ute efter att skapa en förståelse till företagares tidsanvändning. En förståelse som nämnt i stycket ovan är mer kopplad till ett subjektivt synsätt (Saunders et al., 2012, s. 132). Snarare strävar vi efter att objektivt kunna ge en generell beskrivning över hur tidsanvändning ser ut bland småföretagare, varför en objektivistisk verklighetssyn är mest lämplig. Detta då den går ut på att åskådaren skapar en distans till sitt studieobjekt som möjliggör en objektiv tolkning (Saunders et al., 2012, s. 131). Detta blir vårt slutliga argument för att denna studie är baserad utifrån en objektivistisk verklighetssyn.
2.3 Kunskapssyn
Som vi nämnt i stycket ovan strävar vi efter att utföra en objektiv undersökning. Något som naturligt för oss in på en positivistisk kunskapssyn.
Den positivistiska kunskapssynen bidrar till att en undersökning kan genomföras objektivt och utan att egna tolkningar påverkar resultaten. Positivism är en utgångspunkt som används främst vid naturvetenskapliga metoder (Bryman, 2011, s.
30). För att minimera egna tolkningar av resultaten och samtidigt minska risken för att vi som författare påverkar resultaten i vår studie har vi valt att utföra denna undersökning i form av en enkät, något som tyder på att vi är positivister. Den positivistiska kunskapssynen menar att kunskap skapas först efter att information om ämnet har kommit till känna och att kunskap inte kan byggas på tolkningar om hur vi tror att något förhåller sig (Sohlberg & Sohlberg, 2013, s. 261).
Som vi tidigare nämnt är syftet med denna studie även att finna samband som kan förklara småföretagares tidsanvändning, något som vi även strävar efter att kunna generalisera. Även detta leder in oss på positivismen. Som positivister samlar vi in fakta istället för intryck från en observerbar verklighet och letar efter samband för att kunna generalisera (Saunders et al., 2012, s. 134). För att informationen som samlas in ska vara trovärdig måste den vara baserad på något som är mätbart. Som grund till en sådan undersökning kan tidigare teorier användas (Saunders et al., 2012, s. 134). Vi har därför baserat enkätfrågorna från valda teorier gällande beslutsfattande, strategi och motivation och vi kommer även att använda dessa teorier för att kunna förklara de resultat vi får från vår mätning.
Hade vi istället utgått ifrån att kunskap genereras bäst utifrån att en djupare förståelse skapas och vi där igenom hade ämnat samla in intryck och inte fakta, hade vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk kunskapssyn. Enligt den hermeneutiska kunskapssynen kan människors handlingar inte förklaras med naturvetenskapliga metoder. För att förstå varför människan handlar som den gör krävs istället studier som utgår ifrån ett tolkande perspektiv som medför att en djupare förståelse kan skapas. För att finna denna sortens kunskap hade en kvalitativ undersökning varit att föredra då det ökar möjligheten att tolka resultatet (Bryman, 2011, s. 32 och 340).
Sammanfattningsvis kommer vi objektivt försöka förklara samband mellan drivkrafter, strategier och småföretagares tidsanvändning, utan att resultatet från undersökningen påverkas av våra egna tolkningar.
2.4 Forskningsansats
Då denna studie har sina utgångspunkter i objektivismen och positivismen, kommer den att inta ett deduktivt angreppsätt. Det deduktiva angreppsättet innebär att teorin ligger till grund för studiens undersökning (Bryman, 2011, s. 26). Denna studie tog sin form genom att information kring ämnet och relevanta teorier samlades in. Tillsammans bildade informationen från dessa källor ett underlag till empirin varför vi såg det deduktiva angreppsättet som en självklar del i denna studie.
I vår problembakgrund belyses att flertalet småföretagare upplever att det ekonomiska arbetet tar upp mycket dyrbar tid från arbetet med kärnverksamheten. I ett försök att förklara hur småföretagare fördelar sin tid presenteras teorier inom motivation, strategi och beslut. Teorier som vi menar kan förklara denna tidsanvändning och därmed besvara denna studies problemformulering. En viktig del i det deduktiva angreppssättet är att tidigare teorier måste operationaliseras för att bli mätbara. Denna mätning görs ofta kvantitativt (Saunders et al., 2012, s. 146). Med stöd i detta har vi valt att använda oss av en kvantitativ metod i vår studie, i form av en webbenkät. En webbenkät där vi konstruerat frågor som grundas på tidigare teori som vi tycker är relevant för vår studie.
Mer om denna operationalisering finns att läsa i kapitel 4 Praktisk metod.
Motsatsen till en deduktiv ansats är ett induktivt angreppsätt. En studie som bygger på detta angreppsätt samlar istället in kunskap genom att studera det valda problemet.
Utifrån den insamlade empirin genereras teorier inom området baserade på undersökarens tolkningar (Saunders et al., 2012, s. 146). Då detta angreppsätt kräver god kunskap inom det studerande området, kunskap som vi inte anser oss att besitta, följer det sig ännu mer naturligt att välja den deduktiva ansatsen.
För att sammanfatta denna studies utgångspunkter avslutas detta stycke med en figur:
Figur 2.1. Egen bild över studiens utgångspunkter.
2.5 Perspektiv
I denna studie har vi valt att utgå ifrån småföretagarnas perspektiv, där fokus ligger på ledaren i företaget. Detta då syftet med studien är att förklara hur småföretagares tids- användning påverkas av olika faktorer. Vi anser det därför naturligt att undersöka detta från ledarnas egna perspektiv och menar att detta perspektiv kommer att hjälpa oss att besvara studiens syfte samt problemformulering.
2.6 Val av teori
För att kunna förklara vad det är som påverkar småföretagares tidsanvändning, fann vi tre teoriområden. Teoriavsnittet inleds med teori inom strategi för att sedan följas av teorier inom beslutsfattande och slutligen motivation. För att förtydliga hur vi anser att dessa teorier är relevanta för att förklara tidsanvändning presenteras de olika teorierna nedan med en förklaring.
Strategi
Strategier är något som företag använder när de planerar för sin verksamhets arbetsgång. Strategier kan förklara varför företag har valt att arbeta på ett speciellt sätt, varför vi ansåg det som en relevant koppling till hur företagarna har valt att fördela sin tid. Detta kan därmed bidra till att förklara varför vissa företagare har valt att lägga ner mer tid på ekonomiska sysslor än andra.
Beslutsfattande
Då beslut är något som alla individer tar dagligen, ansåg vi att även denna teori var relevant för vår studie. Vi ansåg det därför relevant att skaffa oss mer kunskap kring vad det är som påverkar dessa beslut, för att på så vis se hur ledarna i småföretag tar beslut gällande olika delar i sin verksamhet, däribland beslut om att sköta ekonomin själv eller outsourca den.
Objektivistisk
Deduktiv Positivistisk
Motivation
Vi har även valt att skriva om olika teorier gällande motivation, då vi anser att motivation är en viktig drivkraft som kan förklara vad det är som motiverar olika småföretagare. Vidare menar vi att tidsanvändning kan vara en följd av vad det är som motiverar en individ. En företagsledare som tycker om att arbeta med ekonomiska sysslor lägger eventuellt mer tid på detta arbete, än en företagare som “avskyr” siffror.
Slutligen ville vi även se om olika anledningar till varför småföretagarna driver sina företag kan ha ett samband med tidsanvändningen.
2.7 Litteratursökning
För att finna relevant litteratur till vår uppsats har vi använt oss av olika databaser från Umeå universitetsbiblioteks hemsida, främst Retriever Business. För att bredda våra sökningar har vi även använt oss sökmotorerna Google, Google Scholar och DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet). Vissa av artiklarna som återfanns via Google Scholar gick inte att få tillgång till i fulltext, varför vi då även sökte på artiklarnas namn i Umeå universitetsbiblioteks söktjänst.
För att finna användbar bakgrundsinformation kring vårt ämnes problembakgrund söktes främst information via Google. Där använde vi oss av breda söktermer för att kunna skapa en helhet kring det valda ämnet som vi sedan smalnade av med inriktning mot forskningsproblemet. Söktermerna som användes var bland annat:
• Småföretagare i Sverige
• Antal företag i Sverige 2014
• Småföretagare BNP
• Småföretagare administrativt arbete
• Antal konkurser 2013
• Outsourcing
Även till metoden sökte vi litteratur genom Umeå universitetsbiblioteks söktjänst. Här valde vi främst litteratur från författare som använts i tidigare kurser under vår utbildning och författare vi sett varit refererade till i andra uppsatser som vi läst för att få inspiration och tips till vår studie. Vi gjorde sökningar med kombinationer av följande ord:
• Kvantitativ metod
• Quantitative method
• Enkät
• Samhällsvetenskaplig metod
• Positivism
• Objektivism
Vilka teorier vi ville ta med i vår studie växte fram under tiden vi skrev problem- bakgrunden och även genom rekommendationer från vår handledare. De teorier vi beslutade oss för att använda blev som tidigare nämnt teorier inom strategi, motivation och beslutsfattande. Detta då vi ansåg dem relevanta för att kunna besvara studiens syfte och problem. När vi sedan skulle söka efter vetenskapliga artiklar och böcker som behandlade de valda teorierna använde vi oss av bibliotekets söktjänst och Google Scholar. Google Scholar var den sökmotor som användes mest, då vi upplevde att den
gav oss flest användbara artiklar. Många av artiklarna vi ansåg relevanta hade i sin tur refererat till andra studier. I de fall vi fann dessa studier mer användbara använde vi oss av originalkällan för att undvika andrahandsreferat. Generellt i vår teorisökning använde vi oss av olika kombinationer av ord tillsammans med den engelska benämningen av småföretag “SME” (small and medium-sized enterprises). För att minimera antal träffar kombinerade vi orden på olika sätt i olika sökningar. Några av sökorden vi kombinerade med “SME” var:
• Strategy
• Motivation
• Rational decisions
• Need for achievement
För att kunna välja bland de träffar våra sökningar har gett har vi genomgående genom studiens litteratursökning sorterat sökresultaten i databaserna efter relevans.
Informationen som varit av intresse har vid varje sökning funnits på någon av de första sidorna av de olika sökresultaten. Vi har dock vid varje sökning gått längre bak i sökresultaten men fann varje gång att källorna som fanns på de sidorna inte var av relevans för vår studie. De handlade sällan om det vi ämnade då vi angett vår sökterm.
2.8 Källkritik Problembakgrund
Vår problembakgrund är främst uppbyggd av artiklar som inte är av vetenskaplig karaktär. För att öka trovärdigheten i detta kapitel har vi i största möjliga mån försökt använda oss av information från kända källor med ekonomisk anknytning som tidningen Privata Affärer, myndigheten Bolagsverket, hemsidan Ekonomifakta med flera. Även om vi är medvetna om att informationen från dessa källor kan vara vinklade beroende på författarnas egna åsikter, anser vi att de innehåller relevant fakta då de är mer trovärdiga än exempelvis en privatpersons publikation om ekonomi. Dessa källor är heller inte tänkta att använda som grund till studiens empiri, utan mer för att belysa vårt problemområde, vilket bidrar till att vi anser dem tillräckligt relevanta.
Vidare har vi även använt oss av Anders Isaksson studie Effekter av administrativ outsourcing som handlar om småföretagare och deras outsourcingbenägenhet. Då detta inte är en vetenskaplig artikel är vi medvetna om att innehållet inte är vetenskapligt förankrat. Vi anser den ändå vara av intresse då Isaksson är en lektor vid Umeå universitet som har blivit publicerad ett flertal gånger samt skrivit litteratur vi använt i en tidigare kurs i vår utbildning.
Teorikapitel
I teorikapitlet har vi använt oss av vetenskapliga artiklar och böcker. För att veta om de vetenskapliga artiklarna vi har använt oss av är tillförlitliga, har vi valt att enbart ta med artiklar som är väl citerade eller skrivna av välkända forskare. Därmed har litteratur som ansetts relevant men inte tillförlitlig valts bort, som exempelvis studier skrivna av andra studenter som inte ansetts vara tillräckligt vetenskapliga och deras undersökningar inte tillräckligt granskade.
Vidare har vi i teoriavsnittet strävat efter att i första hand använda oss av primärkällor, vilket har lett till att vi i flera fall har tagit källor från vetenskapliga artiklars referens- listor. Kritiken som kan riktas mot dessa källor är att de kan ha en snäv inriktning, vi anser dock att det är bättre att referera till dessa än att använda oss av andrahandsreferenser, då det är större risk att information från dessa källor misstolkas.
Majoriteten av källorna som använts i teoriområdena är från 2000-talet, varför vi har ansett att de är uppdaterade och relevanta för denna studie. Övriga källor härstammar främst från 1990-talet, vilket bidrar till att vi har varit extra källkritiska mot dessa källor, då mycket förändringar skett sedan de skrevs. Vi har dock valt att lita även på dessa källor, då de är skrivna av kända teoretiker, vars teorier än idag känns aktuella och refereras till av dagens forskare. Några av de kända teoretiker vi använt oss av är McClelland, Herzberg och Vroom. Dessa forskare har förutom att de blivit citerade, även använts i kurser under vår utbildning.
En bok som använts i studien är Administrative behavior: a study of decision-making processes in administrative organisations av H. A. Simon, denna bok är skriven 1997.
Vi anser trots det icke uppdaterade materialet att denna bok är av vikt för vår studie, då Simon fick Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap år 1978. Han var alltså kunnig inom detta område varvid boken kan anses vara aktuell trots årtalet den är skriven.
Metod
Till studiens metodavsnitt har både böcker som handlat generellt om vetenskaplig metod samt böcker som är inriktade mot just enkätstudier använts. Samtliga böcker känns aktuella, då de alla är skrivna mellan 2007 och 2014. Två av böckerna är dessutom skrivna av engelska författare, varför vi anser att vi fått en bredare kunskap inom ämnet, då litteraturen inte enbart är baserat på information från svenska författare.
Kritik kan dock riktas mot boken Samhällsvetenskapliga metoder som är översatt från engelska till svenska. Detta kan ha bidragit till att översättaren har gjort egna tolkningar och antaganden om den engelska texten vilket kan ha lett till att översättningen därför inte är helt korrekt. Vi anser dock att den är pålitlig då Handelshögskolan vid Umeå universitet valt att använda den som kurslitteratur.
3. Teoretisk referensram
I följande kapitel kommer vi att presentera de teorier som avser besvara studiens syfte och som vi således tror kan hjälpa oss att förklara småföretagares outsourcing- benägenhet. Teorierna vi använt oss av ska bygga den grund som empirin kommer att baseras på. Vidare är teorierna ett stöd för att kunna förklara det som framkommer i vår empiriska undersökning.
För att kort redogöra för vilka teorier som används i studien har vi valt att illustrera dessa i en egentillverkad modell. En modell som under teorins gång kommer att byggas på och presenteras i slutet av teorikapitlet som en sammanfattning över de viktigaste teoriernas bidrag till denna studie.
Figur 3.1. Egen bild över de teorier som används för att besvara studiens syfte.
3.1 Strategier
För att kunna förklara hur småföretagare arbetar med strategier har vi valt att i detta delkapitel fördjupa oss i olika teorier om hur strategier kan utformas och användas i företag. I vår empiri har vi sedan valt att främst fokusera på företagens strategier gällande dess tidsanvändning och outsourcingbenägenhet.
Strategi är ett uttryck som många forskare försökt förklara. Ett sätt det förklarats på är att en strategi består av medvetna riktlinjer som ska ligga till grund för framtida beslut.
Det kan med andra ord ses som en långsiktig plan inför framtiden (Mintzberg, 1978, s.
935). En annan förklaring är Chandlers (1962, refererad av Mintzberg, 1978, s. 935), han definierar strategi som den planering som krävs av resursfördelning och arbets- uppgifter för att ett företags kort- och långsiktiga mål ska kunna nås. I linje med vår problembakgrund skulle detta kunna innebära att en småföretagare, för att på lång sikt nå ett mål om ökad lönsamhet, har som strategi att outsourca.
Då ordet strategi är ett begrepp som idag används i många situationer, medför det att begreppet kan få olika betydelse beroende på i vilket sammanhang det används. Inom
Tidsanvändning
& outsourcing- benägenhet Motivation
Beslutfattande Strategi
den samhällsvetenskapliga forskningen kan strategi delas in i tre olika perspektiv (Bengtsson & Kalling, 2012, s. 6):
• Strategi som plan
• Strategi som position
• Strategi som process
Dessa tre perspektiv har vi valt att fokusera på i vår undersökning då vi anser att det ger en tydlig bild över hur företagare kan välja att lägga upp sitt strategiska arbete.
Företag som använder sig av strategi som plan arbetar med olika målsättningar. Oftast ska dessa målsättningar vara uppfyllda inom de närmaste åren, men i vissa fall kan det handla om planer som inte ska bli till verklighet förrän nästa årtionde. För att kunna förverkliga sin målsättning, arbetar företagen sedan med att ta fram en strategisk plan som innehåller aktiviteter och delmål. I teorin kan detta ses som en enkel och effektiv plan, men i praktiken är det inte alltid lika lätt. Problemet med att använda denna typ av långsiktig planering är att vi lever i en värld där vår omgivning står under ständig förändring, förändringar vars konsekvenser dessutom är omöjliga att förutspå (Bengtsson & Kalling, 2012, s. 7-8). Ett småföretag som använder sig av denna typ av strategi skulle kunna ha som mål att inom några år öka lönsamheten. En av aktiviteterna för att nå målet skulle då kunna vara att outsourca delar av sitt ekonomiska arbete för att få mer tid att lägga på kärnverksamheten.
De flesta företag är idag medvetna om den konkurrens som finns inom deras bransch och många väljer även att arbeta med detta. Bland dessa företag är det vanligt att ha som mål att hela tiden erbjuda produkter och tjänster som ingen konkurrent kan erbjuda konsumenterna. Dessa företag använder sig av strategi som position. Målet med denna strategi är att hela tiden vara konkurrenskraftig. Detta utförs genom att studera konkurrenters rörelser på marknaden. För att lyckas med det krävs det att en korrekt analys om vad omvärlden söker har genomförts, samt att företaget har kunskap om vad konkurrenterna kommer att erbjuda i framtiden. I takt med att dessa två faktorer ovan ändras bör även strategin omarbetas. Utmaningen med denna strategi är att förutsäga vad omvärlden efterfrågar samt att förutspå vad konkurrenterna har för planer (Bengtsson & Kalling, 2012, s. 8-9). En småföretagare som använder sig av strategi som position följer hela tiden upp vad dennes konkurrenter arbetar med. Exempelvis kan det vara att han bevakar om konkurrenterna ska lansera en ny produkt/tjänst eller vilka kampanjer de har. Det kan även handla om att företagsledaren märker att en konkurrent outsourcar sina ekonomiska uppgifter och ser att det bidrar till ökad konkurrenskraft. Det kan då leda till att småföretagaren gör ett strategiskt val att även han outsourca hela eller delar av sin ekonomi.
En forskare som har fokuserat på konkurrens är Michael E. Porter. För att ett företag ska ligga i framkant krävs det enligt honom att detta företag är flexibelt och därmed följer trender på marknaden, ständigt utvärderar de strategiska val de gör och att de outsourcar aggressivt för att effektivisera sitt arbete. För en småföretagare tror vi att det är svårt att outsourca lika mycket som ett stort företag kan göra för att öka sin effektivitet. Vi menar dock att det kan räcka med att outsourca de ekonomiska delarna för att öka sin konkurrenskraft. Porter menar även att det är viktigt att vårda kompetens och konkurrensfördelar som finns inom företaget. Den allmänna uppfattningen om konkurrens är att det är svårt att behålla en konkurrensfördel och därmed lätt för rivaler att överta marknadsandelar. Han tycker dock inte att det är helt korrekt utan ett farlig antagande vilket leder till att företag fokuserar mer på konkurrenterna än sin egen
verksamhet vilket kan leda till en skadlig konkurrens (Porter, 1996, s. 4). Denna teori anser vi vara intressant då syftet med studien är att se effekterna på småföretagarnas tidsanvändning som kommer av deras strategiska val. Vi avser även att studera om företagarna baserar sina beslut på analyser av hur konkurrenter agerar.
Då de två tidigare nämnda perspektiven oftast stöter på problem då det är svårt att genomföra korrekta prognoser över framtiden, fokuserar det tredje perspektivet strategi som process istället på hur strategierna utformas under det dagliga arbetet. Genom att successivt omarbeta sina strategier och skapa nya kan ökat värde skapas i organisationen (Bengtsson & Kalling, 2012, s. 9).
En forskare som varit delaktig i att utveckla det tredje perspektivet av strategier är Henry Mintzberg. I sin studie Patterns in Strategy Formation studerar han hur strategier kan ses som en process. Han menar att strategier bäst förklaras genom att se hur de faktiskt arbetas med i verkligheten (Mintzberg, 1978, s. 934). Med det sagt riktar han kritik mot de mer teoretiska perspektiven på strategier och tycker att strategier ska skapas med empirisk grund.
För att förtydliga hur företag kan arbeta med strategi som process skiljer Mintzberg på planerade och realiserade strategier. Till en början kan ett företag ha ett antal planerade strategier. Om företaget är verksam på en marknad där konkurrensen är låg och förändringar ovanliga kan de planerade strategierna bli verklighet och därmed bli realiserade strategier. Företag som däremot verkar i en mer förändlig miljö måste istället arbeta med att utveckla sina planerade strategier. Ibland kan en strategi inte användas alls, vilket gör den till en orealiserad strategi. I dessa miljöer blir det viktigare med de strategier som växer fram under arbetets gång, då det troligtvis är dessa som till slut realiseras (Mintzberg, 1978, s. 945).
Vi menar att strategi som process troligtvis är en av de bättre strategierna för att bedöma hur mycket tid småföretagsledaren ska lägga på sitt ekonomiska arbete. Genom att kontinuerligt följa upp vilka effekter olika nivåer av outsourcing får på verksamheten kan han bedöma huruvida det lönar sig att öka eller minska den tid som han själv lägger på det ekonomiska arbetet. En småföretagare som vid en uppföljning av sin strategi ser att lönsamheten ökar när han outsourcar 50 procent av sitt ekonomiska arbete, väljer då kanske att outsourca en ännu större del. Skulle denna ökning leda till sämre lönsamhet, skulle han upptäcka detta eftersom han hela tiden följer upp sina strategier och därmed kunna hindra en förlust genom att återigen välja att outsourca en mindre del.
3.2 Beslutsteorier
En småföretagare tar många beslut i sin vardag. Vad är det då som får dem att ta de beslut de tar? För att få mer kunskap om vad det är som kan försvåra en småföretagares vardagliga beslut har vi valt att studera vad rationella beslut innebär och dess svårigheter och hur beslut tas om de inte är rationella.
Rationella val kan sägas föreligga när en person väljer det lämpligaste av olika alternativ. Viktigt att observera är att det mest lämpliga alternativet inte nödvändigtvis måste vara samma för alla personer (Føllesdal et al., 2001, s. 223-224). För att återkoppla till vårt problem skulle denna teori innebära att valet att outsourca inte nödvändigtvis måste vara det bästa beslutet för samtliga företag. Med detta menar vi att vissa företag kan gynnas av outsourcing mer än andra.
Problemet med rationella val är att det inte alltid är helt självklart vilket val som är det mest rationella och även om det skulle vara uppenbart vilket alternativ som är bäst, är det inte säkert att alla väljer det. Frågan är då vad som får oss att välja fel alternativ när det rätta finns bland våra val? Viljesvaghet kan vara en anledning till detta felsteg, ett begrepp som innebär att vi väljer fel fast vi är medvetna om detta, bara för att vi inte är tillräckligt starka att stå emot frestelsen som lockar med det felaktiga beslutet. Detta kan exemplifieras genom att visa att människor ibland är så fast i sina rutiner att de fortsätter arbeta enligt dem, trots att de är medvetna om att det finns bättre alternativ (Føllesdal et al., 2001, s. 223-224). För många småföretagare skulle detta kunna vara fallet, då det är lätt för dem att fastna i gamla rutiner, även om de ser att effektiviteten skulle kunna öka om tidsanvändningen ändrades.
I andra fall kan traditioner vara en anledning till att vi väljer ett felaktigt beslut. Ibland omges vi av traditioner som är så pass starka att vi inte vågar trotsa dem, trots kunskapen om att andra alternativ är bättre. Forskarna väljer att exemplifiera detta med det motstånd som den västländska tekniken har stött på i många utvecklingsländer, som helt enkelt inte velat införa den teknik som kunnat effektivisera deras arbete, trots att fördelarna har varit kända (Føllesdal et al., 2001, s. 225). Beroende på hur länge företagarna drivit sin verksamhet kan detta ha stor betydelse. De som driver företag som är gamla menar vi kan ha svårare att ta beslutet att outsourca. Detta då man som småföretagare kanske från början har skött sitt företags ekonomi själv och då kan uppleva det svårt att lämna över det ansvaret till någon annan, trots att det skulle leda till ett bättre och mer effektivt arbete. Dessa teorier om rutiner och traditioner är något som vi tror kan hjälpa oss uppfylla studiens syfte då de kan förklara hur småföretagare väljer att fördela sin tid.
Även Gans (1996, s. 305) uttrycker att problemet med att ta rationella beslut beror på att det i de flesta situationer inte finns möjlighet att samla den information som krävs för att kunna veta vilket det bästa alternativet är. I sin studie om problemet med att fatta rationella beslut när det inte finns tillräckligt med information nämner han dessutom att det inom ekonomi finns teorier om att val inte görs enbart på insamlad information. Han menar att val även baseras på kunskap inom det specifika området (Gans, 1996, s. 291).
Han menar att det rent utav kan anses omöjligt att fatta rationella beslut om tillräcklig kunskap inte föreligger (Gans, 1996, s. 287). Även detta kan kopplas samman med en småföretagares beslut om sin arbetsfördelning. Då småföretagare har en stor variation i arbetssysslor finns det troligtvis olika områden i den dagliga verksamheten som de inte har god kunskap inom, även om dessa områden inte behöver vara samma för samtliga småföretagare. Detta anser vi skulle kunna innebär att företagare med mindre kunskap om det ekonomiska arbetet väljer att lägga mindre tid på just det arbetet och istället outsourca det.
Ytterligare en professor som studerat människors beslutprocess är Herbert A Simon.
Simon betonar att alla beslut som vi människor tar baseras på både medvetna och omedvetna handlingar. Vidare menar Simon att de flesta beslut som tas i administrativa företag, tas för att ett visst mål ska nås. Detta mål nås genom specifika handlingar som är relevanta för just detta ändamål och ibland kan det krävas flera olika handlingar innan det slutgiltiga målet är nått (Simon, 1997, s. 3-4).
Enligt Simon krävs det information för att kunna utvärdera olika beslut och för att kunna vara helt rationell krävs det tillgång till all nödvändig information. Detta medför
att det i princip är helt omöjligt för en ensam människa att ta ett rationellt beslut. Ingen människa har den tid som behövs för att kunna samla in den information som krävs för att kunna undersöka alla olika alternativ som ligger till grund för att ett rationellt beslut ska kunna tas (Simon, 1997, s. 92). Om ett rationellt val skulle utföras, exemplifieras dess beslutprocess utav Simon enligt följande ordning: Det första beslutstagaren skulle göra är att skapa en överblick över vilka alternativ som finns. När personen har fått en bild över de olika förslagen, fortsätter denne att spekulera i vilka tänkbara konsekvenser som skulle kunna uppkomma med varje alternativ. Till slut värderas de olika alternativen och det som anses vara bäst väljs ut (Simon, 1997, s. 93).
För en småföretagare skulle denna rationella beslutprocess tänkas bli väldigt lång och svår att utföra, då en småföretagare måste ta beslut i många frågor inom flera olika områden löpande. Som ett exempel kan här tas hur beslutsprocessen skulle utformas angående vilka delar av företagets ekonomiska arbete som bör outsourcas för att förbättra dess tidsanvändning. Enligt Simons teori skulle en småföretagare i detta fall samla all möjlig information kring de olika ekonomiska arbetssysslorna och noggrant överväga vilka konsekvenserna skulle bli av att lämna bort kontrollen över dem till någon annan. Till slut skulle han efter noga övervägande komma fram till vilka delar som skulle löna sig mest att lämna bort. Nästa steg skulle då bli att samla information kring alla företag som erbjuder dessa tjänster och noggrant värdera dess för och nackdelar, för att slutligen välja det företag som skulle sköta det ekonomiska arbetet på bästa sätt. Att småföretagare ska kunna gå igenom alla möjliga alternativ så pass noggrant tror vi inte är möjligt. Därför har vi valt att använda oss av benämningen rationell men valt att tolka det som att företagarna istället gör noggranna val mellan ett antal olika alternativ.
Simon utvidgade sedan sin teori till att människan istället tar beslut baserat på ett fåtal alternativ som är tillgängliga och anses vara tillräckligt tillfredsställande (Simon, 1957, s. xxv). Givet vår problembakgrund upplever vi att även denna utvidgade teori om beslutsfattande går att applicera på svenska småföretagare. Detta då denna teori skulle innebära att de istället för att gå igenom flera alternativ noggrant, när de ska fatta ett beslut gällande hur de ska använda sin tid, istället väljer från ett fåtal alternativ som känns tillräckligt bra, vilket förkortar deras beslutprocess.
Enligt Pfister och Böhm föregås varje val med valet att överhuvudtaget välja. De menar även att känslor som ilska, avsky och rädsla kan påverka en individs beslutsfattande.
Om fientliga känslor uppkommer kan det försvåra beslutsfattandet (Pfister & Böhm, 2008, s. 11 och 14). En individ kan även påverkas av en positiv känsla som till exempel en känsla av nytta eller tillfredsställelse. Om en positiv känsla förekommit vid ett tidigare beslutsfattande är det även troligt att individen väljer samma beslut om han hamnar i en liknande situation igen (Pfister & Böhm, 2008, s. 9). Utifrån vårt problem skulle detta kunna tyda på att företagare som inte tycker om att arbeta med de ekonomiska uppgifterna tar beslutet att outsourca och om det lett till en positiv känsla en gång är det troligt att han tar samma beslut igen vid ett senare tillfälle. Detta kan leda till att han väljer att lägga mer av sin tid på uppgifter som inte har med ekonomi att göra. Samtidigt skulle det kunna innebära att en småföretagare som får en positiv känsla när denne arbetar med ekonomi, väljer att sköta en större del av det själv.
Ovan har vi nu belyst några av de problem som hindrar oss människor från att alltid ta rationella beslut. Hinder som kan leda till att vi människor istället tar beslut baserade på enbart ett fåtal alternativ i verkligheten eller helt enkelt tar beslut baserat på känsla. För
att applicera dessa teorier i vår studie kommer vi använda dem för att försöka finna en förklaring till hur småföretagare tar sina beslut.
3.3 Motivationsteorier
I vår problembakgrund uppmärksammar vi att småföretagare outsourcar olika stora delar av sitt ekonomiska arbete. För att förklara vad det är som skiljer småföretagarnas tidsanvändning åt har vi valt att studera vad det är som motiverar och driver olika individer. Vi tror att olika motivationsfaktorer kan påverka hur mycket en företagare väljer att sköta ekonomiska uppgifter själv.
Psykologer har länge varit intresserade av att ta reda på vad som gör arbetstagare effektiva i sitt arbete. En stor del av forskningen på det här området har fokuserats på att förklara individuella skillnader i prestation och hur man kan öka nivån på prestation hos arbetarna (Vroom, 1995, s. 223).
Vad menas då med motivation när det kommer till prestation? I de flesta fall går prestationen att mäta, till exempel genom att räkna hur många enheter man tillverkat och jämföra det med en slags standard eller mot andra arbetare som utfört samma arbete. Men att den högsta nivån av prestation har det bästa personliga värdet är inte självklart. Vilket värde det har beror nämligen på personen som utfört prestationen.
Vissa människor motiveras att prestera av önskan att lyckas medan andra motiveras av rädslan för att misslyckas. Det finns även människor som är likgiltiga till hur de presterar och till sist de som upplever att kraven på prestationen är helt emot hans önskningar och hellre presterar med ett dåligt resultat (Vroom, 1995, s. 224-225). En småföretagare är troligtvis driven att prestera för att lyckas. Om han presterade enbart på grund av rädslan att misslyckas skulle han sannolikt inte välja att ha ett eget företag utan nöja sig med att vara anställd där han enbart behöver prestera tillräckligt för att behålla sitt jobb.
Vroom använder sig av uttrycket uppgiftsrelaterad insats och menar med det att människors beteende ändras beroende på vad han ska utföra för uppgift. En person kan föredra att lägga ner mindre energi på en uppgift framför att lägga ner mer energi på samma uppgift. Han kan även föredra att bete sig på ett sätt framför ett annat. Till exempel kan han föredra att hjälpa andra framför att skada andra. Om det för att uppnå en hög prestation och ett bra resultat krävs att denna person skadar någon kommer det uppstå en konflikt och den förutspådda ansträngningen kommer att minska. Om han istället hamnar i en motsatt situation där hög prestation och ett gott resultat uppnås av att hjälpa andra kan ansträngningen förväntas bli högre (Vroom, 1995, s. 228).
Isakssons (2013) studie tyder på att företagarna vill lägga mindre energi på ekonomiskt arbete och mer energi på kärnverksamheten. En uppgiftsrelaterad insats skulle utifrån vårt problem kunna exemplifieras genom att jämföra tidsanvändningen mellan en småföretagare som gillar ekonomiskt arbete och en som ogillar det. Vi menar med detta att företagare som föredrar att lägga så lite tid som möjligt på ekonomiska uppgifter skulle öka sin prestation om han låter någon annan sköta de ekonomiska uppgifterna, detta enligt Vrooms teori. På så vis skulle han själv kunna fokusera på det han motiveras av att arbeta med, kärnverksamheten. Företagaren som gillar att syssla med ekonomiskt arbete skulle däremot prestera bättre om han inte outsourcar.
Psykologer har även försökt förklara och förutse vad olikheter i nivå av prestation bland arbetstagare som utför samma arbete kan bero på, dessa försök har baserats på två antaganden. Det första antagandet är att arbetarens prestation är relaterat till hans förmågor och kunskaper och dess relevans till utförandet av hans arbetssysslor. Med andra ord, hur väl han kan utföra sysslorna utefter hans förmåga. För att undersöka detta antagande har psykologerna studerat människors förmågor genom att iaktta dem då de genomgått standardiserade tester. Svaren från testerna från det första antagandet har använts till val och placering av arbetstagare och psykologerna har även kunnat öka prestationen hos dem genom att förbättra dess förmågor genom utbildning (Vroom, 1995, s. 230-231). Denna teori om arbetstagares förmågor anser vi även är intressant att applicera på småföretagarna i vår studie. En småföretagare som inte har tillräckligt med kunskap att utföra ekonomiska uppgifter tror vi skulle vara mindre motiverad vid utförandet av dessa sysslor och skulle därför enligt Vrooms teori inte prestera bra.
Det andra antagandet är att prestationsnivån hos en arbetare beror på hur motiverad han är att prestera effektivt. Detta antagande har lett till att psykologer har försökt kartlägga vad det är som motiverar arbetare för att kunna införa det i arbetssituationer och öka prestationen. De flesta forskare som studerat detta har kommit fram till att en arbetares prestation beror på båda antagandena men det finns även de som anser att man ska skilja på viljan att arbeta och förmågan att arbeta och att båda påverkar arbetstagarens prestationsnivå (Vroom, 1995, s. 230-231). För att återkoppla till vårt syfte anser vi även denna teori intressant för att kunna förklara företagares tidsanvändning. Vi tror att en småföretagare skulle prestera bättre i uppgifter som rör företagets kärnverksamhet, då det är troligt att både förmågan och viljan är bättre inom det området. Detta skulle då innebära att denna företagare har incitament att outsourca större delar av det ekonomiska arbetet jämför med andra som har bättre kunskap inom området.
Vidare vill vi även belysa olika behov en företagsledare kan ha. Enligt McClelland och Burnham (1976, s. 117) drivs företagsledare främst av något av följande behov:
• Behov av att känna tillhörighet, gemenskap. De som drivs av detta behov tycker att det är viktigare att de är omtyckta än att de presterar på en hög nivå och sätter detta framför företagets behov och mål.
• Behov av att prestera. De företagsledare som drivs av detta bryr sig inte om de är omtyckta på arbetsplatsen eller ej. De sätter upp mål och gör allt för att nå dem.
• Behov av makt. De försöker få makt genom att påverka personer runt omkring sig snarare än att de fokuserar på sina individuella prestationer.
Forskarna menar att ledarna med behovet av makt är de som ser företagets mål bäst, uppvisar mer laganda och kanske framför allt är de mest effektiva (McClelland &
Burnham (1976, s. 117). Det är dock lätt att tro att det är behovet av att prestera som skulle göra en bra företagsledare men så är inte nödvändigtvis fallet. Detta då en person med det behovet helst vill göra allting själv och inte delegera ut arbetsuppgifter vilket är svårt att undvika om det är ett större företag (McClelland & Burnham, 1976, s. 118). Att företagare som drivs av att prestera gärna vill utföra alla arbetsuppgifter själv anser vi är en intressant teori som utifrån vår problemformulering skulle innebära att småföretagare med denna drivkraft lägger ner mer tid på ekonomiska uppgifter än företagare som drivs av andra behov. Detta då de som är drivna av prestation inte skulle vilja lämna ifrån sig dessa uppgifter på grund av rädslan att förlora kontroll. Denna drivkraft kan även leda till att småföretagare arbetar mer eftersom man drivs av att prestera och samtidigt har svårt att låta någon annan utföra uppgifter inom företaget.
För att bli en bra ledare på ett större företag kan det vara fördelaktigt att influera och påverka de anställda framför att utföra alla sysslor ensam. Det tyder på att en framgångsrik ledare i stora företag med större fördel har behovet av makt än av prestation. Det är med andra ord viktigt att ledare värdesätter detta behov högre än att vara omtyckt för att kunna lyckas (McClelland & Burnham, 1976, s. 118). Vi tror att en småföretagare med behov av makt är mer benägen att låta en extern aktör sköta ekonomin om de ser fördelar med detta, på grund av att de inte är lika rädda för att förlora kontroll och bättre på att fördela arbetsuppgifter.
Sambandet mellan arbetares attityder till sina jobb och deras arbetstillfredsställelse har studerats av Herzberg et al. För att se vad det är som skapar skillnader i detta tillfreds- ställande bland individer måste man ta reda på vad det finns för olika faktorer som motiverar dem. De faktorer Herzberg et al (1993, s. 44-49) har funnit i deras studier som de menar är motiverande och drivande för arbetare är följande:
Då vi vill studera om det finns några samband mellan tidsanvändning och olika motivationsfaktorer finner vi denna forskning relevant. Vi tror att den kan ge oss en god grund och kunskap för vilka faktorer som kan vara drivande för företagarna och genom det skapa ett gott underlag till de frågor vi kommer att ställa till småföretagarna som medverkar i studien. Då dessa faktorer främst är riktade till att förstå vad det är som motiverar anställda i ett företag, har vi valt att enbart redogöra för de faktorer som vi anser kan ha betydelse för en företagsledares motivation. Dessa faktorer förklarar vi nedan:
• Erkännande. Kan vara en löneökning eller befordran men det behöver inte innefatta en konkret belöning utan det kan även vara en muntlig belöning i form av beröm (Herzberg et al., 1993, s. 44-45). I en småföretagares fall skulle det kunna innebära att denne motiveras av att vänner och familj ger honom muntligt beröm för något han gör i sin verksamhet. Ett annat exempel skulle kunna vara en kund som tycker företagarens produkter är bra.
• Prestation. Att göra något bättre än någon annan, att lyckas. Kan komma av ett lyckat uppdrag, lösning på ett problem eller något annat resultat av ett jobb (Herzberg et al., 1993, s. 45).
• Möjlighet till personlig utveckling. Känslan att gå från att vara hantverkare och bygga ett hus till att vara arkitekten som ritat huset. Det öppnar även upp nya möjligheter för att klättra ännu högre på företagsstegen (Herzberg et al., 1993, s. 45).
Någon som startat ett eget företag kan motiveras av att gå från att vara en arbetstagare till att vara sin egen (och eventuellt andras) chef.
• Erkännande
• Prestation
• Möjlighet till personlig utveckling
• Avancerande
• Lön
• Personliga relationer
• Teknisk handledning
• Ansvar
• Företagets policy och administration
• Arbetsförhållanden
• Själva arbetet
• Faktorer i privatlivet
• Status
• Jobbsäkerhet
