SCOT och KASAM

Det kan tänkas att personerna med lågt KASAM har större svårigheter att exempelvis finna orken att hitta positiva effekter med tekniken även fast dessa utifrån ett SCOT-perspektiv är medvetna om att positiva effekter finns. Exempelvis tyckte samtliga deltagare att tekniken gav meningsfullhet men några valde att inte använda tekniken vissa dagar eftersom personerna mådde för dåligt. Dessa personer kan alltså genom en social aspekt inneha förståelsen att tekniken skulle kunna ha en positiv effekt men utifrån en låg känsla av sammanhang blir initiativtagandet till användande lågt.

6.4 Resultatdiskussion

Vilken betydelse har användandet av IKT för individer som befinner sig i hemkarantän?

På vilket sätt påverkar känsla av sammanhang hur individer hanterar hemkarantän?

Denna studie är inte den första som behandlar ämnet hemkarantän. Tidigare forskning har, som nämns i kapitel 2, observerat att karantän kan påverka den psykiska hälsan i form av oro för familjers hälsa och känsla av isolering (Hawyluck et al. 2004;

Robertson et al. 2004). Paralleller kan dras till denna studie då det observerats att majoriteten av deltagarna fann kontakten till familj och vänner som något väldigt viktigt. Flera av deltagarna beskrev exempelvis ett ändrat beteende på sociala medier och nu delade mer positiva inlägg än innan – detta för andras skull. Deltagarna uttryckte att andra i närheten kunde tänkas behöva positiva och uppmuntrande inslag, vilket kunde te sig i form av exempelvis träningsbilder. Det kan därmed uppfattas som att det fanns en oro för närståendes hälsa och att detta var ett uttryck för just det.

Möjligen kan IKT på så vis varit betydelsefull för deltagarna. Ett annat exempel är att majoriteten nämnde att kontakten med familj och vänner var det som gjorde dagen meningsfull. Det kan då tänkas att IKT ger möjlighet att kommunicera med familj och vänner, vilket har en positiv inverkan på människors tillvaro i hemkarantän. Utan möjligheten att kontakta familj och vänner kan det möjligen vara så att den psykiska hälsan i form av oro skulle ha förvärrats för människor i hemkarantän.

Samtliga informanter använde IKT varje dag och en del av dem till och med mer i hemkarantän än innan. Ett stort användningsområde för majoriteten av deltagarna var att ta del av nyheter och finna information. Johal (2009) har tidigare kommit fram till att vikten av korrekt och snabb information och kommunikation blir avgörande för att minska panik och ångest i samhället, samt för att ge människor möjligheten att göra realistiska bedömningar i en ny situation. Det kan tänkas vara möjligt att informanternas tillgång till information och nyheter via IKT kan ha minskat känslan av panik och ångest och hjälpt till att göra realistiska bedömningar, såsom Johal (2009) nämner. Detta kan också ses utifrån SCOT-teorin eftersom informanterna styr tekniken i önskad riktning utifrån den sociala aspekten.

Pénard et al. (2013) hävdade att användandet av internet kopplas till tillfredsställelse snarare än lycka. Därtill beskrivs livskvalité vara en komponent som påverkas av en människas inställning och syn på livet samt om en person upplevs vara önskad eller inte. Användandet av internet bidrar inte till en högre livskvalité och kan inte jämföras med riktig kontakt (Pénard et al. 2013). Resultaten i studien visar liknande då vikten av fysisk kontakt var något som saknades av deltagarna. Detta trots att det sociala behovet, till stor del med hjälp av IKT, ofta tillfredställdes. Livskvalité kan tyckas beröra områden som ingår i Antonovskys KASAM. Resultaten visar inget samband mellan hög internetanvändning och starkt KASAM, vilket också kan styrka Pénard et al. (2003) tes om IKT och dess påverkan på livskvalité. Om användandet av internet i vissa fall skulle bidra till en negativ effekt på livskvalité har inte framkommit i denna studie. Det finns dock tecken på att IKT kunde ha en negativ påverkan på välmående i vissa fall då nyheter ofta hade negativa inslag.

6.5 Metoddiskussion

Användandet av metodtriangulering har stärkt studiens validitet genom att lyfta in fler perspektiv och synvinklar. Dessvärre behövde studien ändra form eftersom det blev deltagarbortfall från dagboksmetoden. Initialt var tanken att dagboken skulle ligga till grund för den huvudsakliga delen av empirin. Detta efterkonstruerades sedan och intervjuerna vävdes även de in i empirin. Datainsamlingen för en av metoderna grundas därmed endast på tre intervjuer, vilket kan anses vara i minsta laget och validiteten kan därmed sänkas. Därför har författarnas ambition varit att se datainsamlingen från intervjuerna och dagböckerna som en helhet och försökt hitta samband emellan dessa. Det bör också tas i beaktan huruvida urvalet av informanterna kan ha försvagat validiteten – detta då majoriteten hade en personlig kontakt med författarna sedan innan. Urvalet kunde varit annorlunda och endast inriktats på antingen personer som levde ensamma eller i ett parförhållande. Samtidigt som detta skulle kunna ses som en svaghet inom studien kan det å andra sidan ses som en styrka.

Det har funnits samband mellan de olika informanterna trots att dessa inte är en homogen grupp utifrån fysisk ensamhet. Därmed kan de resultat som har framkommit innefatta en bredare grupp människor.

Kasam-29 utfördes som en första del i datainsamlingen. Det var alltså okänt om studien skulle innefatta KASAM-värden inom olika kategorier. Detta skulle påverkat validiteten då det är intressant att undersöka skillnader mellan olika

KASAM-kategorier. För att vara på den säkra sidan kunde urvalet utgått från vilket KASAM deltagarna haft, så studien fått samma antal i varje kategori. Detta var dock ett medvetet val.

Dagboken visade sig vara en passande metod till studiens syfte. Att följa människor dag för dag kan ha gett en djupare inblick i deras liv. Om dagboken pågått längre än sju dagar finns det möjlighet att ännu tydligare mönster identifierats. Något som var negativt med dagboken var att den var svår att motivera deltagarna till. Vidare resulterade det i en kompletterande intervju som ovan nämnt. Detta försvårade analysen då det finns risk att intervjumaterialet inte gav samma inblick i livet som dagboksmaterialet.