Syftet har varit att undersöka vilken betydelse IKT har för människor i hemkarantän och på vilket sätt känsla av sammanhang påverkar hur individer hanterar hemkarantän. Forskningsfrågorna löd:
Vilken betydelse har användandet av IKT för individer som befinner sig i hemkarantän?
På vilket sätt påverkar känsla av sammanhang hur individer hanterar hemkarantän?
Studien visar att IKT är betydelsefullt i hemkarantän på flera områden. I första hand för kontakten med vänner och familj. Andra faktorer som sysselsättning i form av träning, online shopping, underhållning och lärande beskrevs även det ofta.
Informationssökande som nyheter, recept och annan information visade sig också vara betydelsefullt. Varför detta anses betydelsefullt är för att dessa områden också visade sig vara faktorer för meningsfullhet bland informanterna.
Angående känsla av sammanhang och huruvida det påverkar hur informanterna hanterade hemkarantän identifierades vissa variationer mellan olika KASAM-värden.
Resultaten indikerar att känsla av sammanhang påverkar individens dagliga sinnesstämning samt sysselsättning i hemkarantän. Det finns dock inga tecken som visar på att känsla av sammanhang påverkar det totala välmåendet då samtliga informanter beskrev att de överlag mådde bra i hemkarantän.
7.1 Fortsatt forskning
Då denna studie fokuserat på att övergripande studera människor i hemkarantän ges därmed förslag till fortsatt forskning för att gå djupare in i ämnet. Exempelvis kan det tänkas att ett jämförande mellan personer som befinner sig i hemkarantän och har tillgång till IKT skiljer sig åt gentemot personer som inte har tillgång till IKT.
Ytterligare kan forskning fortsättas inom snävare grupper såsom personer som befinner sig ensamma eller bor med andra. Avslutningsvis skulle fortsatt forskning kunna bedrivas under längre tid och då även innefatta tiden innan, under och efter hemkarantän.
Referenser
Antonovsky, A. (1987). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur & kultur.
Arvola, M. (2014) Interaktionsdesign och UX: Om att skapa en god användarupplevelse. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, M. & Paulsson, U. (2003) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur.
Centrum för forsknings- och bioetik (Codex) (u.å.). Regler och riktlinjer för forskning. Informerat samtycke. http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml [2020-05-02].
Cetron, M., Maloney, S., Koppaka, R. & Simone, P. (2004). Isolation and Quarantine:
Containment Strategies for SARS 2003. I Knobler, S., Mahmoud, A., Lemon, S., Mack, A., Sivitz, L. & Oberholtzer, K. (red). Learning from SARS Preparing for the Next Disease Outbreak. Washington, DC: The National Academies Press, ss. 71-83.
Doi.org/10.17226/10915
Diener, E. (2009). The Science of Well-Being. New York: Springer Science+Business Media.
Duttaa, U. P., Guptab, H., Senguptac, P. (2019). IKT and health outcome nexus in 30 selected Asian countries: Fresh evidence from panel data analysis. Technology in Society, 59 (101184).
doi.org/10.1016/j.techsoc.2019.101184
Elder, A. (2014). Excellent online friendships: an Aristotelian defense of social media. Ethics Inf Technol 16, ss. 287–297.
European Centre for Disease Prevention and Control (2020). Rapid Risk Assessment:
Coronavirus disease 2019 (COVID-19) in the EU/EEA and the UK- ninth upgrade.
https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/rapid-risk-assessment-coronavirus-disease-2019-covid-19-pandemic-ninth-update [2020-05-22].
European Centre for Disease Prevention and Control (2020). Risk Assessment on COVID-19.
https://www.ecdc.europa.eu/en/current-risk-assessment-novel-coronavirus-situation [2020-05-22].
Folkhälsomyndigheten (2020). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/ [2020-03-27].
Fulk, J. & Yuan, Y. C. (2017). Social Construction of Communication Technology. I Scott, C.R., Barker, J.R., Kuhn, T., et al. (red) The International Encyclopedia of Organizational Communication. Malden, MA: John Wiley & Sons, ss.1-19.
doi.org/10.1002/9781118955567.wbieoc190
Ganju, K. (2006). Does Information and Communication Technology Lead to the Well-Being of Nations? A Countrylevel Empirival Investigation. Montreal: MIS Quarterly.
Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Diss. Lund: Lunds universitet.
Goodwin, K. (2009). Designing for the Digital Age: How to Create Human-Centered Products and Services. Indiana: John Wiley Publishing.
Gursky, E. A. & Batni, S. R. (2010). Learning from Catastrophe: Lessons for Pandemic Planning. I Trufanov, A., Rossodivita, A. & Guidotti, M (red). Pandemics and Bioterrorism: Transdisciplinary Information Sharing for Decision-making Against Biological Threats. Amsterdam: IOS Press, ss. 23-41. doi:10.3233/978-1-60750-086-5-23
Hawryluck, L., Gold, L.W., Robinson, S., Pogorski, S., Galea, S. & Styra, R. (2004).
SARS Control and Psychological Effects of Quarantine, Toronto, Canada. Emerging Infectious Diseases, 10(7), ss.1206–1212.
Johal, S.S. (2009). Psychosocial Impacts of Quarantine During Disease Outbreaks and Interventions that may Help to Relieve Strain. The New Zealand Medical Journal, 122(1296), ss. 47-52.
Johansson, L-G. (2018). Introduktion till vetenskapsteori. 4. Uppl., Riga: Livonia Print.
Krippendorff, K. (2005). The Semantic Turn: A New Foundation for Design. Boca Raton: CRC press.
Lee, P., Leung, L., Lo, V., Xiong, C. & Wu, T. (2010) Internet Communication versus Face-to-face Interaction in Quality of Life. Berlin: Springer Science+Business Media B.V.
Mahmoud, A.A.F., & Lemon, S.M. (2004). Lessons from SARS for Future Outbreaks. I Knobler, S., Mahmoud, A., Lemon, S., Mack, A., Sivitz, L. &
Oberholtzer, K. (red). Learning from SARS Preparing for the Next Disease Outbreak.
Washington, DC: The National Academies Press, ss. 27-39.
doi.org/10.17226/10915
Nationalencyklopedin. Pandemi. https://www-ne-
se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pandemi [2020-05-27].
Nationalencyklopedin. Epidemi. https://www-ne-
se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/epidemi [2020-05-27].
Nationalencyklopedin. Sars. https://www-ne-
se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sars [2020-05-27].
Nationalencyklopedin. Psykosocialt synsätt.
https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/psykosocialt-syns%C3%A4tt [2020-06-12].
Pénard, T., Poussing, N. & Suire, R. (2013). Does the Internet make people happier? Journal of Socio Economics, 46, ss.105-116.
Pinch, T.J. & Bijker, W.E. (1984). The Social Construction of Facts and Artefacts: or How the Sociology of Science and the Sociology of Technology might Benefit Each Other. Social Studies of Science, 14, ss. 399-441.
Robertson, E., Hershenfield, K., Grace, S.L. & Stewart D. E. (2004). The Psychosocial Effects of Being Quarantined Following Exposure to SARS: A Qualitative Study of Toronto Health Care Workers. Canadian Journal of Psychiatry, 49(6), ss. 403-407.
Rossodivita, A. & Trufanov, A. (2010). The Need of Preparing Regional Leaders with the Knowledge, Training and Instruments for Information Sharing and Decision-Making against Biological Threats and Pandemics. Preparing for the Next Pandemic.
I Trufanov, A., Rossodivita, A. & Guidotti, M. (red.). Pandemics and Bioterrorism:
Transdisciplinary Information Sharing for Decision-making Against Biological
Threats. Amsterdam: IOS Press.
doi:10.3233/978-1-60750-086-5-3
U.S. Department of Health & Human Services (2020). What is the difference between isolation and quarantine? https://www.hhs.gov/answers/public-health-and-safety/what-is-the-difference-between-isolation-and-quarantine/index.html [2020-03-27].
Bilagor
Samtliga bilagor finns även som engelsk version.