Fakulteten för Teknik Institutionen för Informatik
Den digitala vägen ut – vardagen i hemkarantän
En studie om människors användande av information- och kommunikationsteknik samt känsla av sammanhang i hemkarantän
Författare: Anna Berntzén Författare: Fanny Hammarstrand Handledare: Malin Hofflander
Abstrakt
Pandemier har sedan en lång tid tillbaka haft konsekvenser globalt och orsakat många människors död. En strategi för att minska smittspridningen är hemkarantän. Under covid-19 pandemin utlyste flera länder i slutet på februari 2020 rekommendationer eller obligatoriska restriktioner för allmänheten att stanna i hemmet.
Syftet med studien var att undersöka om och i sådant fall hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) har betydelse för individer som befinner sig i hemkarantän. Vidare önskades också undersöka om individers känsla av sammanhang kan ha en inverkan på hur de hanterar situationen.
Studien utgick från två teorier samt tidigare forskning inom karantän, livskvalité och tillfredställande vid användande av IKT. Det ena teoretiska ramverket innefattade Aaron Antonovskys salutogena förhållningssätt, vilket innefattar människor hälsa, återhämtning och hur personer hanterar olika stressorer i livet. Det andra teoretiska ramverket Social Construction of Technology (SCOT) utgår från att det är sociala grupper som styr tekniken – inte tvärtom.
10 informanter, boende i Europa och USA, deltog i studien. Alla var myndiga män och kvinnor. Studien använde sig av metoderna kvalitativa semistrukturerade intervjuer, testet Kasam-29 och online dagbok. Data sorterades och sammanställdes sedan i ett affinitetsdiagram.
Samtliga deltagare fann IKT hjälpsamt/positivt i hemkarantän på grund av möjligheten den gav att prata med vänner och familj. Mestadels användes IKT i sociala syften eller till att finna information.
Oavsett KASAM-värde visade sig IKT vara en stor del av vardagen för alla deltagare.
Framför allt för kontakt med vänner och familj, det var avsevärt viktigast. Samtliga deltagare uttryckte på ett eller annat sätt att deras behov styrde hur och om de använde IKT, vilket stärker SCOT.
Studien visar att IKT i hemkarantän främst är betydelsefullt för kontakten med vänner och familj. Andra faktorer som hade betydelse via IKT var sysselsättning i form av träning, onlineshopping, underhållning, lärande och informationssökande.
Resultaten indikerar att känsla av sammanhang påverkar individens dagliga sinnesstämning samt sysselsättning i hemkarantän. Det finns dock inga tecken som visar på att känsla av sammanhang påverkar det totala välmåendet i hemkarantän då samtliga informanter beskrev att de överlag mådde bra.
Nyckelord
IKT, hemkarantän, SCOT, Kasam-29, Känsla Av Sammanhang.
Abstract
Pandemics have, for a long time, had consequences globally and caused the death of many people. One strategy to reduce the spread of infection is home quarantine.
During the covid-19 pandemic, at the end of February 2020, several countries announced recommendations or mandatory restrictions for the public to stay at home.
The purpose of this study was to investigate whether and how information and communication technology (ICT) is important for individuals who are in home quarantine. Furthermore, it was desirable to investigate whether sence of coherence can have an impact on how people handle the situation.
The study was based on two theories as well as previous research regarding quarantine, quality of life and the use of ICT. One theoretical framework included the salutogenic approach by Aaron Antonovsky, which includes human health, recovery and how people cope with different stressors in life. The second theoretical framework, Social Construction of Technology (SCOT), assumes that it is social groups who control Technology - not the other way around.
Ten informants, living in Europe and the United States, participated in the study, both men and women. The study used qualitative semi-structured interviews, the test Kasam-29 and an online diary. The data was sorted and then compiled into an affinity diagram.
All participants found ICT helpful/positive in home quarantine because of the opportunity it offered to talk to friends and family. Mostly ICT was used for social purposes or to find information.
Regardless of KASAM value, ICT proved to be a major part of everyday life for all participants. Contact with friends and family seemed most important. All participants expressed, in one way or another, that their needs decided how and if they used ICT, which reinforces SCOT.
The study shows that ICT in home quarantine is primarily important for contact with friends and family. Other factors that mattered regarding ICT were workouts, online shopping, entertainment, learning and information seeking.
The results indicate that sence of coherence affects the individual's daily mood and activity in home quarantine. However, there is no evidence that the sense of coherence affects the overall well-being in home quarantine. All informants described that they overall were feeling good even though they were in home quarantine.
Keywords
ICT, home quarantine, SCOT, Kasam-29, Sense of Coherence.
Förord
Denna studie är ett examensarbete på kandidatnivå inom informatik. Författarna är två studenter på programmet Interaktionsdesigner vid Linneuniversitetet. Inom interaktionsdesign är en viktig aspekt att designa utifrån användarna, det vill säga, att ha användarna i centrum. Denna studie har därmed utförts på just det viset.
Författarnas målsättning har hela tiden varit att ha en användarcentrerad approach. De metodval som har gjorts är för att till högsta grad förstå användarna, samspelet mellan dem och information- och kommunikationsteknik samt att ta med denna kunskap om datainsamling till författarnas framtida yrkesliv som interaktionsdesigners. Detta ligger även till grund för de teorier som valts för studien.
Vi vill rikta stort tack till både deltagarna som bidragit med sin tid och erfarenhet samt vår handledare Malin Hofflander som guidat oss genom processen.
Anna Berntzén & Fanny Hammarstrand 2020-06-03 Sundsvall och Göteborg
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 2
1.2 Problematisering, syfte & frågeställning 3
1.2.1 Frågeställningar 3
1.3 Avgränsning 3
2 Litteraturstudie 5
2.1 Karantän 5
2.2 Karantän under SARS-utbrottet 6
2.3 Livskvalité och tillfredsställelse vid användandet av IKT 7
3 Teoretiskt ramverk 8
3.1 Social Construction of Technology (SCOT) 8
3.2 Känsla av sammanhang (KASAM) 9
4 Metod 11
4.1 Vetenskaplig ansats 11
4.2 Datainsamling 11
4.2.1 Urval 11
4.2.2 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer 12
4.2.3 Känsla av sammanhang och Kasam-29 13
4.2.4 Dagbok 14
4.3 Analys 15
4.4 Validitet och reliabilitet 15
4.5 Etik 16
5 Empiriskt resultat 17
5.1 Kasam-29 17
5.2 Intervjuer 18
5.2.1 Användande av IKT 18
5.2.2 Känslor och attityder 19
5.2.3 Delar av livet som informanterna saknar 19
5.3 Dagböcker 19
5.3.1 Användande av IKT 20
5.3.2 Känslor och attityder 20
5.3.3 Meningsfullhet och beteenden 21
6 Analys och diskussion 22
6.1 KASAM 22
6.1.1 Starkt KASAM 22
6.1.2 Måttligt KASAM 22
6.1.3 Svagt KASAM 23
6.1.4 Samtliga deltagare 23
6.1.5 KASAM-diskussion 24
6.2 SCOT 24
6.2.1 SCOT- diskussion 25
6.3 SCOT och KASAM 26
6.4 Resultatdiskussion 26
6.5 Metoddiskussion 27
7 Slutsatser/Bidrag 29
7.1 Fortsatt forskning 29
Referenser 30
Bilagor
Bilaga 1: Semistrukturerad intervju Bilaga 2: Kasam-29
Bilaga 3: Dagboksmall
1 Inledning
Pandemier har sedan lång tid tillbaka haft konsekvenser globalt och orsakat många människors död. Det finns olika strategier och restriktioner för att bekämpa sådan smittspridning. När en person tros varit exponerad för smitta kan en strategi för att hindra smittspridning vara att sätta personen i karantän. Karantän är ett sätt att hindra smittspridning då det begränsar rörelsen för individer som exponerats för en smitta.
Det används antingen för att se om människor utvecklar symtom för sjukdomen, eller om personen har sjukdomen men inte uppvisar några symtom (U.S. Department of Health & Human Services 2020). Karantän skiljer sig från isolering som även det är en åtgärd för att hindra smitta. Det sistnämnda tillämpas när en individ redan insjuknat till följ av en smittsam sjukdom. Denna strategi används oftast på sjukhus men kan i vissa fall även utföras i hemmet. Isolering bidrar därmed till minskad överföring av smittämnen mellan människor (Cetron, Maloney, Sc, Koppaka & Simone 2004).
När en epidemi bryter ut sker smittspridningen så fort att en stor del av befolkningen blir smittade eller exponeras för smittan samtidigt. Epidemier sprids snabbt inom ett område och om smittan skulle fortsätta spridas över flera världsdelar har epidemin utvecklats till en pandemi (NE 2020). Modern karantän är olika kontrollstrategier som kan tillämpas på en stor befolkning, dessa innefattar bl.a. begränsning av mötesgrupper, publikrestriktioner på offentliga evenemang, resebegränsningar, transportbegränsningar och frivillig hemkarantän (Sarbjit Johal 2009). Genom att öka avståndet mellan personer minskar risken för överföringen av smittsamma sjukdomar, med andra ord minskar det antalet personer som varje person kommer i kontakt med.
Detta kallas för “social distancing” och är en strategi inom modern karantän (Cetron et al. 2004).
Covid-19 pandemin har på kort tid spridits över världen. Sedan 31 december 2019 till 22 april 2020 har ca 2.5 miljoner fall rapporterats, varav 177 780 dödsfall. Europeiska Unionen (EU), Storbritannien och länder inom European Economic Area (EEA) har drabbats hårt och utgör 988 241 av fallen med 105 064 avlidna. I slutet av februari 2020 införde flera länder rekommendationer eller obligatoriska restriktioner för allmänheten att stanna i hemmet. Detta på grund av avsaknaden av vaccin och för den höga risken för smittspridning (ECDC 2020). Modern karantän har visat sig fungera gällande virusets spridning då det resulterar i en minskning av antalet rapporterade fall. Däremot har det haft en negativ effekt på ekonomiska och sociala faktorer i samhället. För att hantera hälso- och sjukvårdssystem, medborgares hälsa, ekonomiska samt sociala delar av covid-19 pandemin införde EU en återhämtningsplan. Den stora utmaningen var att anpassa åtgärder utefter situationen.
Från 22 april 2020 ansågs risken för en andra våg de kommande veckorna vara måttlig hög. Detta förutsatt att åtgärder lättas gradvis och att kapacitet och övervakningssystem står till förfogande. Därtill skulle möjligheten att återinföra restriktioner finnas. Om restriktioner skulle lättas för snabbt utan någon strategi ansågs risken vara mycket hög för smittspridning och därmed ökade sjukdomsfall och dödlighet bland befolkningen (ECDC 2020).
1.1 Bakgrund
Spanska sjukan inträffade år 1918, precis efter första världskriget och var en typ av influensa som benämns H1N1. Smittan berövade ca 50 miljoner människor livet, vilket gör den till den dödligaste pandemin i historien (Folkhälsomyndigheten 2020).
År 1957 uppkom ett liknande influensavirus som kallas Asiaten, med beteckningen H2N2. Denna nya typ av influensa tog ca 5 miljoner människors liv. Severe Acute Respiratory Syndrome (SARS) spred sig över världen mellan år 2003-2004 och Middle Eastern Respiratory Syndrome (MERS) upptäcktes 2012 och sprids fortfarande. Dessa sjukdomar är två typer av coronavirus (Folkhälsomyndigheten 2020).
När SARS bröt ut infördes karantän i Nordamerika, en åtgärd som inte behövts tillämpas på över 50 år. Metoden användes tidigare för att hindra smittsamma sjukdomar som kolera och pesten. Detta har lett till att karantän ofta förknippas med rädsla, hot, brist på förståelse, diskriminering, ekonomiska svårigheter och uppror (Hawryluck, Gold, Robinson, Pogorski, Galea & Styra 2004). För att karantän ska ha någon effekt krävs det att alla individer isoleras, inte bara människor i riskzonen, som exponerats eller som har utvecklat symtom för den aktuella sjukdomen.
Infektionsbekämpningsåtgärder behöver också följas. I en studie kring karantänhantering i Toronto år 2004, då SARS-utbrottet var aktuellt, undersöktes hur personer fick information och huruvida folkhälsorekommendationer efterlevdes.
Därtill studerades de psykologiska effekterna som personer försatta i karantän upplevt under SARS-utbrottet. Vad Hawryluck et al. (2004) fann var att varaktighet i karantän (>10 dagar vs <10 dagar) visade en statistisk signifikans relaterad till Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Depressionssymtom var även det en effekt av karantän men till skillnad från PTSD gav det ingen statistisk signifikans. Majoriteten deltagare var oroliga för att smitta en familjemedlem och hade blivit annorlunda behandlade efter sin tid i karantän. Detta tog sig uttryck på sätt som att personer i bekantskapskretsen undvek kontakt. Utöver detta kände sig alla informanter isolerade och att den icke existerande kontakten med familj och vänner var svårast att hantera. Att inte kunna utföra grundläggande ärenden, som att handla mat kändes också besvärligt.
Människorna som satt i karantän under SARS-utbrottet och som deltog i denna studie var antingen helt i hemkarantän (66%) eller i jobb-karantän (34%, personer fick då endast åka till jobbet sen direkt hem). I slutet på karantän-tiden besvarade personerna en webbaserad enkät om tiden som isolerad vilket sedan låg till grund för studien.
Deltagarna var tillfrågade att ha på sig en speciell mask för att inte smitta familjemedlemmar. Utöver det fanns instruktioner att ta temperaturen två gånger dagligen och rapportera till Toronto Public Health eller Telehealth Ontario om några symtom för SARS skulle uppkomma. Hälften av deltagarna ansåg även att informationen angående infektionskontrollerna i hemmet var bristfälliga. Att endast ha symtom för psykisk ohälsa, som PTSD och depression, är inte något som kan fastställa en sådan diagnos. Det skulle kräva en djupare utredning, som strukturerade diagnostiska intervjuer (Hawryluck et al. 2004).
IKT är ett begrepp som är återkommande i denna studie. Termen syftar på informationsteknologi, telefonnätverk, teknologisk infrastruktur och kommunikationskanaler (Rose & Kadvekar 2015). Exempel på IKT i denna studie är
sociala medier, kommunikationstjänster som Facetime och Zoom, applikationer för underhållning, nyheter, träning och andra intressen samt annan internetanvändning.
Ordet hemkarantän hänvisar till individer som sitter i karantän i hemmet.
1.2 Problematisering, syfte & frågeställning
Till följd av de nya miljö- och befolkningsfaktorerna och att människor idag är betydligt mer sammankopplade världen över, har en rad nya patogener (smittämnen) utvecklats och lyckats sprida sig. Smittämnen etablerar sig snabbt i olika delar av världen då globaliseringen av varor, mat och människor har växt sig starkare. Faktorer som dessa utgör därmed ett hot mot människan och deras livsmedelsförsörjning (Rossodivita & Trufanov 2010).
Bland strategier för att klara av att förebygga och behandla katastrofer menade Rossodivita och Trufanov (2010), redan år 2010, att världsledare behöver rusta upp för en ny potentiell pandemi/epidemi i framtiden. En kommande pandemi tros, enligt forskare och folkhälsoexpertis, vara en typ av fågelinfluensa som kallas H5N1 och förutspås smitta ca 40% av världens befolkning. H5N1 tros vara orsaken till nästa pandemi på grund av dess likheter med H1N1 samt dess förmåga att infektera olika sorters djurarter (Gursky & Batni 2010).
Eftersom karantän hjälper att hålla smittspridning nere och för att det finns risk för nya pandemier och epidemier i framtiden, är det relevant att undersöka hur människor hanterar en situation som hemkarantän.
Tidigare effekter av karantän är minst sagt intresseväckande. Denna studie kommer därför undersöka psykosociala effekter av karantän men i huvudsak adressera IKT, och huruvida det har betydelse för människor i hemkarantän under covid-19- pandemin. Ett psykosocialt synsätt menar på att individens upplevande, handlande och sociala omgivning har en stark koppling till varandra (NE 2020).
1.2.1 Frågeställningar
Studiens frågeställningar utifrån problematisering och syfte:
Vilken betydelse har användandet av IKT för individer som befinner sig i hemkarantän?
På vilket sätt påverkar känsla av sammanhang hur individer hanterar hemkarantän?
1.3 Avgränsning
Studien avgränsas sig till områden som rör IKT och vilken betydelse det har för individer i hemkarantän. Mönster sökes i datainsamlingen som kan ge en djupare förståelse för hur människor använder IKT som hjälp- och kommunikationsmedel under covid-19 pandemin. Studien är baserad på 10 deltagare och några direkta slutsatser kommer därför inte att kunna dras, utan stannar vid eventuella rekommendationer för framtiden. Eftersom covid-19 spridningen pågår just nu har vi i beaktande att de informanter som deltar, under tidens gång, kanske får nya
förutsättningar då länder från dag till dag ändrar restriktioner. Dock har utgångspunkten för urvalet i denna studie varit att deltagarna är friska och av säkerhetsskäl, sitter i hemkarantän. Personer som testat positivt för covid-19 och är hemma p.g.a. sjukdom har denna studie bortsett från.
2 Litteraturstudie
Nedan presenteras litteratur kring karantän, karantän under SARS-utbrottet och IKT kopplat till livskvalité och tillfredställelse.
2.1 Karantän
Karantän anses vara en mycket effektiv åtgärd och har i århundraden använts för att hindra smittsamma sjukdomar att sprida sig. Redan på 1400-talet tillämpades detta verktyg på fartyg, som då tvingades stanna i hamnen i 40 dagar innan besättningen fick kliva iland. Därav namnet karantän som ursprungligen kommer från det Latinska quadragina eller det italienska quaranta som betyder 40 (Cetron et al. 2004). Att sitta i karantän innebär att friska personer begränsas att röra sig fritt, ofta p.g.a. att de exponerats för en smittsam sjukdom och inte än vet om symtom kommer yttra sig eller inte. För att ha kontroll på människors symtomutveckling krävs en övervakning som kan te sig på olika sätt. Exempelvis att förse personer med information om vart dessa ska vända sig vid eventuella symtom eller låta sjukvårdspersonal göra hembesök och på plats bedöma hälsotillståndet (Cetron et al. 2004). Trots att karantän är en historisk smittskyddsåtgärd ser den väldigt annorlunda ut idag än vad den gjorde förr i tiden. Hänsyn till individen och dess behov negligerades förr och personer skärmades av från omvärlden utan eftertanke. Många som varit i kontakt med smittan, men som inte utvecklat symtom, saknade restriktioner vilket gjorde att sjukdomar fortsatte spridas. I vissa fall bidrog det även till diskriminering då högre samhällsklasser exkluderades för sjukdomsundersökning då dessa inte ansågs vara
smittbärare (Cetron et al. 2004).
Idag, under covid-19-pandemin, har flera länder infört rekommendationer eller obligatoriska restriktioner för människor att stanna hemma. Detta är ett sällan förekommande scenario som tidigare tagits i anspråk i en betydligt mindre skala.
Syftet med modern karantän är främst att minska smittspridning genom att öka det sociala avståndet mellan människor. Alltså, minska antalet personer som individer kommer i kontakt med (Cetron et al. 2004). En fördel med modern karantän är att det är betydligt mindre resurskrävande än att tillämpa obligatorisk karantän. Det har bevisats att modern karantän, trots dess friare restriktioner, är ett effektivt sätt att minska smittspridning på. Det som dock talar emot sådana strategier är att människor i vissa fall beter sig irrationellt. Egna uppfattningar som saknar grund om hur smittspridning ter sig, förekommer ibland vid modern karantän. Under SARS- utbrottet i USA, undvek t.ex. människor att besöka asiatiska restauranger (Mahmoud
& Lemon 2004). SARS uppkom i provinsen Guangdong i Kina i november år 2002 (NE 2020).
Till skillnad från förr prioriteras idag grundläggande behov hos människan. Stöd som vård och viktiga tjänster ställs också till förfogande. Modern karantän innefattar alltså fler strategier än att endast förmå människor att stanna hemma. Publikrestriktioner, begränsning av offentliga sammankomster, stängning av skolor, butiker och kollektivtrafik med flera, faller alla under begreppet modern karantän (Cetron et al.
2004).
2.2 Karantän under SARS-utbrottet
Robertson, Hershenfield, Grace och Stewart (2004) undersökte psykologiska effekter på sjukvårdspersonal i karantän på grund av deras exponering för SARS under 2004.
Många av studiedeltagarna uttryckte ilska över spridningen och att bristen på tydlig och faktabaserad information var ett problem. Vidare framgick det att deltagarna upplevde sjukvårdsledningen och folkhälsomyndigheten som bristfälliga i sitt arbete med att informera sjukvårdspersonal och samhällsmedborgare om den rådande situationen (Robertson et al. 2004). Personalen fick inte tydliga riktlinjer för hur smittspridning minimeras i karantän, vilket bidrog till rädsla för att smitta familjemedlemmar. Således motverkades syftet med riktlinjerna - att ingjuta lugn hos studiedeltagarna – genom att istället orsaka mer frustration. Vissa hade överseende med att situationen var ny för ledningen och folkhälsomyndigheter och att dessa gjorde tillräckligt, medan andra menade att spridningen kunde minskat om oron tagits på allvar från början (Robertson et al. 2004).
Brister i information och kommunikation är även något som Johal (2009) uppmärksammat. Johal (2009) menar att människor i främmande situationer i vissa fall begrundar andra människor beteende och gör likadant själva. Detta kan leda till att en stor del av befolkningen gör subjektiva bedömningar och drar felaktiga slutsatser i en allvarlig situation, vilket leder till ogrundade beslut gällande restriktioner och rekommendationer. Bedömningen som människor gör verkar påverkas av en hög osäkerhet, snabb förändring, dålig information och emotionell stress som kan förekomma när en smittsam sjukdom bryter ut (Johal 2009).
Sammanfattningsvis understryker studien vikten av korrekt och snabb information till medborgarna vilket blir avgörande för att minska panik och ångest i samhället. Detta underlättar för medborgarna att göra korrekta bedömningar i en ny situation. En informationsstrategi som sträcker sig över alla nivåer i samhället anses främjande för efterlevnaden av folkhälsorekommendationer då allmänheten och myndigheter tillsammans jobbar för att kontrollera smittspridningen (Johal 2009).
En lärdom som kan dras från tidigare karantänimplementering är vikten av tydlig information till allmänheten kring riktlinjer (Cetron et al. 2004). Lättförståelig information främjade acceptans bland invånarna och resulterade i oväntat bra utfall.
Även frivillig karantän visade sig vara verksam i majoriteten av fallen (Cetron et al.
2004). Andra faktorer vilka såväl Hawryluck et al. (2004) som Robertson et al. (2004) identifierat är den negativa psykologiska effekten i form av oro för familjers hälsa och känsla av isolering. Utöver ovanstående fann Cetron et al. (2004) att karantän, trots acceptans från allmänheten, kan vara svår att utföra då det bidrar till omfattande ekonomiska, logistiska, etiska och psykologiska utmaningar för folkhälsomyndigheten. Att avgränsa karantän till personer som endast haft en känd eller misstänkt kontakt med smittan, skulle även förbättra karantän-strategin. Utöver att övervaka personers hälsa skulle andra stödtjänster som medicinsk vård och mental hälsa underlätta för framtida epidemier (Cetron et al. 2004).
För att höja beredskapen inför framtiden behövs en utarbetad plan som är fastställd innan nödsituationen är framme. Strategin bör utövas på flera plan för att effektivisera karantän i kombination med andra inneslutningsåtgärder. Enligt Cetron et al. (2004) kommer detta minimera luckor i säkerhetsprocessen.
2.3 Livskvalité och tillfredsställelse vid användandet av IKT
Det kan diskuteras huruvida en vänskap online kan ha samma djup som en vänskap offline. Dock finns det inget som säger att alla vänskaper offline är djupa eller ens meningsfulla, de kan bara vara till för nöjes eller användbarhets skull (Elder 2014).
Denna betydelse och dess inverkan kan yttra sig på flera sätt och berör begrepp som livskvalité, lycka och tillfredsställelse. När det kommer till användandet av internet har det mer inflytande på tillfredsställelse i livet än vad det har på lycka (Pénard, Poussing & Suire 2013). Livskvalité däremot, kan definieras utifrån om en person känner sig önskvärd eller inte (Diener 2009) och ingår i en människas inställning och syn på livet. Denna livskvalité förhöjs inte av användandet av internet för kommunikation på samma vis som det gör att träffas i det verkliga livet. Tvärtom har internetanvändande till och med visat en negativ effekt på livskvalitén (Lee, Leung, Lo, Xiong & Wu 2010). IKT har däremot en positiv effekt på ett lands välmående (Ganju, Pavoul & Banker 2016). Pénard et al. (2013) fann i sin studie att personer som använder internet är mer tillfredsställda i livet än de som inte använder internet.
IKT har också en stor inverkan på hälsotillståndet (Duttaa, Gubtap & Senguptac 2019).
3 Teoretiskt ramverk
I detta kapitel introduceras studiens teoretiska ramverk som innefattar SCOT och KASAM.
3.1 Social Construction of Technology (SCOT)
SCOT introducerades av Pinch och Bijker (1984). För att ge förståelse över hur SCOT växte fram förklaras härmed teknologisk determinism (Fulk & Yuan 2017). Utifrån följande påståenden grundas det teknologiska deterministiska paradigmet:
• Tekniken är en oberoende, självständig aktör utanför samhället
• Tekniken formar sociala relationer både individuellt, i samhället samt i organisationer (en linjär relation)
• Enskilda innovativa tekniker orsakar social förändring
• Teknik följer sin egen logik eftersom modernare teknik ersätter äldre teknik
• Tekniken har sin egen givna väg vilket gör att den tekniska determinismen fokuserar på konsekvenserna snarare än uppkomsten av innovation (Fulk & Yuan 2017)
SCOT menar att det är en evolutionär process som ligger till grund för utvecklingen av teknik. Utifrån denna process skapas ett antal variationer i design där en eller flera väljs ut (Fulk & Yuan 2017). Framtagningsprocessen är därför multiriktad istället för linjär (Pinch & Bijker 1984). SCOT motsäger därmed två punkter av den teknologiska determinismens antaganden. Det som är avgörande för om en teknik används eller inte beror inte bara på teknisk genomförbarhet utan hur sociala grupper med intresse för artefakten, ser på nyttan och användningen av den. Sociala grupper formas av egna värderingar, normer och tolkningar kring tekniken, detta påverkas i sin tur av sociokulturella, politiska och ekonomiska faktorer (Fulk & Yuan 2017).
För social konstruktivism och så även för SCOT är denna multiriktade modell vital beträffande teknik. Pinch och Bijker (1984) hävdar att de framgångsrika stegen i utvecklingen inte är de enda möjliga utfallen. Denna multiriktade modell hade kunnat förenklas genom att göra den mer linjär, men författarna menar då att drivkraften bakom argumenten skulle tappat trovärdighet. En multiriktad modell gör det möjligt att se varför vissa varianter klarar sig medan andra dör ut (Pinch & Bijker 1984).
Anledningen till detta är för att sociala grupper med koppling till artefakten, bestämmer vilka problem som är relevanta. Syftet och designen av en artefakt beror alltså på sociala grupper. Pinch och Bijker (1984) ger exempel med en cykel. En social grupp med cyklister som innefattar unga män såg användningen av cykeln främst för sport. Med andra sociala grupper kunde andra problem identifieras. På varje problem fanns det i sin tur olika varianter på lösningar beroende på den sociala gruppen. Denna utvecklingsprocess gör det möjligt att se olika nivåer av stabilisering av en artefakt (Pinch & Bijker 1984).
3.2 Känsla av sammanhang (KASAM)
Aaron Antonovsky var professor i medicinsk sociologi och myntade begreppet KASAM- Känsla Av SAMmanhang (Antonovsky 1987). Efter en undersökning om hur israeliska kvinnor anpassat sig till klimakteriet visade det sig att överlevande från koncentrationslägren hade en tillfredsställande psykisk hälsa (29%). Detta ansåg Antonovsky vara anmärkningsvärt med tanke på det trauma kvinnorna gått igenom, och började därefter forma den salutogenetiska modellen som publicerades år 1979 i Health, Stress and Coping (Antonovsky 1987). I stora drag lyfter den salutogenetiska modellen fram stressorer som människan ställs inför. Beroende på hur individen hanterar dessa stressorer skiljer sig utfallet av hälsa/ohälsa. Till skillnad från det patogenetiska synsättet som fokuserar på specifika sjukdomsdiagnoser, intresserade Antonovsky sig för generella motståndsresurser (GMR) som socialt stöd, jag-styrka, pengar, kulturell stabilitet med flera (Antonovsky 1987). Dessa motståndsresurser skulle i sin tur hjälpa människor att bekämpa olika stressorer i livet genom att göra dessa begripliga. Det salutogenetiska perspektivet kategoriserar inte människor som friska eller sjuka utan undersöker hur individer placeras på ett kontinuum som tar hänsyn till individens historia, sjukdomsupplevelse och totala livssituation. Därtill menar Antonovsky att det finns olika faktorer som får människor att röra sig mot hälsa/ohälsa på detta kontinuum och på så sätt går det att förstå bakomliggande orsaker till olika hälsotillstånd. Det betonas också att stressorer inte alltid behöver vara något negativt, som det patogenetiska synsättet antyder, utan att det i vissa fall kan vara hälsofrämjande beroende på typen av stressor och hanteringen samt anpassningen av dessa (Antonovsky 1987).
KASAM har sitt ursprung i tre huvudkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 1987). Genom ett utformat frågeformulär bestående av 29 frågor går det att mäta hur högt KASAM en person har. Medelvärdet av huvudkomponenterna går också att räkna ut och ger en djupare förståelse för hur individen hanterar/ser på olika situationer.
• Begriplighet
En människa som har en hög begriplighet har en känsla av att stimulis i framtiden är förutsägbar. Även om livet kommer med överraskningar kommer det finnas en förklaring - oavsett vad som händer så kommer det att ordna sig. Alltså, begriplighet enligt Antonovsky innefattar både inre och yttre stimuli och hur människan upplever dessa som gripbara.
• Hanterbarhet
För att kunna hantera livets stressorer behöver människan olika stödresurser. Det kan t.ex. vara familj och vänner som individen vet ställer upp, liksom kollegor, någon inom vården eller en eventuell religiös tro. Med andra ord faktorer som går att lita på och som går att räkna med, när livet tar en vändning. Med en hög hanterbarhet finns en känsla av att det går att ta sig ur jobbiga perioder. Individen ser sig inte heller som ett offer för dennes omständigheter.
• Meningsfullhet
Meningsfullhet ser Antonovsky som motivationskomponenten i KASAM. Den berör områden som känslomässigt sammanhang och hur individer tar sig an utmaningar i livet. Med en hög meningsfullhet ses inte krav som ställs på individen som en börda utan att det är värt ens engagemang och energi för att söka mening, och på så sätt klara av olika utmaningar. I vilken utsträckning människor anser sitt liv vara meningsfullt och huruvida livet har en känslomässig innebörd innefattas också av denna tredje och sista komponenten i KASAM.
Både SCOT och KASAM berör områden som kan ha betydelse för studiens forskningsfrågor. Det kommande metodkapitlet kommer därför utgå från det teoretiska ramverket.
4 Metod
I detta kapitel redogörs den vetenskapliga ansatsen, val av metod samt urval. Vidare presenteras analysmetod följt av validitet och reliabilitet samt etik.
4.1 Vetenskaplig ansats
Denna studie har använt sig av blandade metoder för insamlandet av data med mål att besvara forskningsfrågorna. Metoderna som användes var testet Kasam-29, kvalitativa semistrukturerade intervjuer och dagboksföring. Anledningen till flertalet metodval var för att skapa triangulering. Genom triangulering ges olika perspektiv på området för att minska risken att missa någonting viktigt men också för att öka studiens validitet (Björklund & Paulsson 2003).
Studien har utgått från dess frågeställningar och problemområde och därefter har empirin analyserats för att kunna dra slutsatser. Utgångspunkten för studien har varit den hermeneutiska cirkeln där både helheten och delarna betraktas samtidigt. Med andra ord – fenomenet har studerats för att uppnå förståelse genom tolkning av både detaljer och helheten (Johansson 2018). Författarnas förförståelse låg till grund för studiens inriktning men lät sig senare guidas utifrån den data som insamlades och gav kunskap.
Det har varit en iterativ process där metoderna och teknikerna har fokuserats på målet av datainsamlingen, vilket i vissa fall lett till att några delar ändrats allteftersom processen utvecklats. Anledning till detta är att studien i startläget utformats efter ett format som ansågs lämpligt men i vissa fall behövde modifieras för att fungera bra i verkligheten. En grundpelare i studien var att hålla en användarcentrerad inställning, där datainsamlingen var fokuserad på deltagarna och inte författarnas vilja.
4.2 Datainsamling
Datainsamlingen utfördes under ca en månads tid och innefattade testet Kasam-29, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och dagboksföring. Sammanlagt deltog 10 informanter i studien. Nedan förklaras urval, genomförandet av varje metod, utförandet av analysen, studiens reliabilitet och validitet samt etik. Anledningen till att just dessa metoder valdes till studien är att dessa förväntades besvara forskningsfrågorna, utifrån disponerade resurser (Björklund & Paulsson 2003).
4.2.1 Urval
Urvalet har avgränsats till myndiga personer som befinner sig i hemkarantän. Det har inte funnits något specifikt krav på kön. Dock strävade studien efter att inte ha en homogen grupp. Det fanns inget speciellt kriterium för deltagarnas boendeförhållanden. En del av deltagarna bodde ensamma medan andra bodde med sambo eller make/maka.
Punktlista över de huvudsakliga kriterierna för urvalet:
• Kvinnor, män, icke-binära
• Myndiga
• Informanterna befann sig i Europa och USA
• Skrivkunniga i engelska eller svenska
• Använt IKT i vardagen redan innan hemkarantän
• Informanterna var i hemkarantän
Informanterna blev tillfrågade via sociala medier (Facebook och Instagram). I tillägg till detta skapade en av författarna en öppen facebookpost där dennes vänner, eller andra som kom i kontakt med posten, uppmanades att delta i studien. Sammanlagt delades posten fem gånger. En informant hittades på detta sättet medan de resterande blev direktförfrågade av författarna.
En viktig faktor för deltagarna var att dessa befann sig i hemkarantän. Ländernas restriktioner innefattades därmed av att privatpersoner endast fick befinna sig utomhus för att handla mat, för att rasta husdjur, ta sig från och till sjukhus eller apotek. Det vill säga att rätten att befinna sig utomhus begränsats. Under tiden denna studie genomfördes ändrades restriktionerna i ett av länderna. Detta medförde att en informant gavs möjligheten att med munskydd befinna sig utomhus tillsammans med en annan person. Denna restriktion ändrades på fjärde dagen av dagboksförandet för informanten.
Personerna som deltagit har alla haft tillgång till internet och haft goda kunskaper i användandet av IKT. Med dessa kunskaper menas att de inte varit främmande för IKT innan isoleringen, utan det har varit en naturlig del av vardagen. Deltagarna i studien behövde vara skrivkunniga i antingen svenska eller engelska. Personerna som deltagit har inte haft någon specifik demografisk bakgrund däremot har ett krav varit, vilket nämnts ovan, att landet de befinner sig i har hemkarantän.
4.2.2 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer
Datainsamlingen inleddes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bilaga 1).
Den information som erhölls var därmed primärdata (Björklund & Paulsson 2003).
Denna metod valdes för att få en inblick i personer i hemkarantäns situation, beteende, välmående och deras användande och attityder till IKT. Intervjuerna utfördes genom videosamtal. Metoden ger möjlighet till att få en djupare förståelse och möjlighet att tolka kroppsspråk (Björklund & Paulsson 2003). Intervjuerna hade två syften. Dels användes insamlad data för att utforma frågorna i dagboken, vilket är en metod som användes i ett senare skede i studien. Det andra syftet var att insamlad data analyserades som en del av empirin, tillsammans med data från dagboksmetoden.
Initialt genomfördes två individuella intervjuer. Dessa kompletterades senare med ytterligare en intervju. Sammanlagt genomfördes därmed tre intervjuer. Samma frågor (bilaga 1) användes i samtliga intervjuer.
Intervjuerna innehöll 24 frågor där majoriteten var öppna frågor för att förhindra att styra informanten (Goodwin 2009). Videokommunikationstjänsten Zoom användes
och tidsramen var mellan 30-45 min för varje intervju. En viktig aspekt vid intervjuer är att visa intresse för vad informanten säger, där ansiktsuttryck och kroppsspråk är viktigt (Goodwin 2009). Detta var en anledning till att intervjuerna utfördes med video och inte utan. Vid intervjutillfället deltog båda författarna, där den ena utförde intervjun medan den andra lyssnade och förde anteckningar. Innan intervjun fick informanterna ett dokument för informerat samtycke skickat till e-postadressen. Det informerade samtycket innehöll en förklaring av studien, intyg om anonymitet samt information om att informanterna när som helst kunde avbryta processen om de så önskade. Frågan ställdes också om tillåtelse att spela in ljudet vid intervjuerna. Detta för att underlätta transkriberingen men också för att lättare kunna fokusera på intervjun istället för att skriva anteckningar – vilket benämns ett aktivt lyssnande (Goodwin 2009). Informanterna gav sitt godkännande genom att svara på e- postmeddelandet med sitt för- och efternamn. Intervjuerna inleddes med en kort förklaring om studien, vilken universitetsutbildning studien ingick i samt en presentation av författarna. Ordet IKT förklarades eftersom det var ett återkommande ord i intervjufrågorna. Informanterna uppmanades att ställa frågor om det var något som var oklart.
Intervjuerna transkriberades därefter så utförligt och noggrant som möjligt, där exempelvis pauser nedtecknades. När transkriberingarna var klara läste båda författarna igenom materialet. Detta dels för att dubbelkolla att de var korrekt utförda och dels för att ta del av den data som samlats in. Kluster och upprepningar i intervjuerna markerades och grupperades, därefter sammanställdes de i ett affinitetsdiagram. Den data som samlats in från intervjuerna utgjorde sedan en del av grunden till mallen för dagboksmetoden. Andra delar som låg till grund för dagboksfrågorna var tidigare studier och teorier. I tillägg till detta kom också intervjuerna att bli en del av det empiriska resultatet, vilket inte var tanken från början.
4.2.3 Känsla av sammanhang och Kasam-29
De 10 informanter som antingen fört dagbok eller intervjuats fick inledningsvis göra testet Kasam-29 (Bilaga 2) via applikationen Google Forms. Testet fanns både på svenska och engelska. Motiveringen till metodvalet var för att kunna utröna om känslan av sammanhang skulle kunna påverka hur och vilken nytta IKT har för informanterna under tiden i hemkarantän. Kasam-29 utgörs av 29 frågor där svarsalternativen är på en skala mellan 1-7. Testet fanns tillgängligt på både engelska och svenska. Testet visar en persons känsla av sammanhang och är indelade i tre kategorier:
● Meningsfullhet
● Begriplighet
● Hanterbarhet
Inledningsvis fick informanterna ta del av ett informerat samtycke via e-post. Detta innehöll en förklaring av studien, intyg om anonymitet samt information om att informanterna när som helst kunde avbryta processen om de så önskade. För att godkänna detta svarade informanterna med sitt för- och efternamn på e-
postmeddelandet. Utöver detta gavs en förklaring till varför testet utfördes, detta med hänvisning till att ha vetenskaplig grund i studien.
Nedan följer beskrivning av hur KASAM har värderats inom denna studie.
Medelvärdet, oberoende land eller kultur, för normalpopulationer, studerande och representanter från olika yrkesområden har visat sig ligga övervägande mellan 130- 150 poäng (Gassne 2008). Studien valde därmed att utgå från medelvärdet inom nämnda grupper för att ha en tydlig avgränsning och på så vis lättare kunna utföra analysen. Efter utförandet sammanställdes Kasam-29 och informanterna kategoriserades utifrån om de hade svagt, måttligt eller starkt KASAM.
Informanterna tilldelades inte information om det egna värdet.
4.2.4 Dagbok
Sju personer besvarade under 7 dagar dagboksfrågor (Bilaga 3). Denna utfördes online via Google Docs och fanns att tillgå på engelska eller svenska. Initialt var tanken att sammanlagt tio personer skulle besvara dagboksfrågorna, men tre drog sig ur. Av dessa tre valde en informant istället att bli intervjuad, då denne var mer bekväm med det. De två andra informanterna valde att avbryta och inte delta.
Dagboken bestod av frågor om hur informanterna upplevde tiden i hemkarantän, deras beteenden, inställning och attityd till IKT. Dagboksfrågorna publicerades i dokumentet dag för dag. Detta för att inte råka styra informanterna i deras användande av IKT genom att ge tillgång till frågorna på förhand.
Denna metod valdes för att fånga upp information där informanterna återkommande fick svara på frågor och under en period reflektera över sina dagar. Förhoppningen var att informanterna skulle få chansen att delge information om sin vardag och sitt beteende som de vid en enstaka intervju annars skulle kunna ha missats. Att behöva förlita sig på informanternas minne, som vid exempelvis intervjuer, kan göra det svårt att över tid förstå beteende (Goodwin 2009).
Under studiens gång var det svårt att motivera deltagarna till att skriva varje dag då vissa glömde eller frågade om det var okej att svara på “dagens” frågor dagen efter istället. Detta gjorde att den initiala tidsperioden med 7 dagar förlängdes och slutade för majoriteten på 9-10 dagar. Dagboken var uppdelad på detta vis:
Inledning
I inledningen förklarades och förtydligades dagboksprocessen. Instruktioner om hur utförandet av dagboken skulle utföras fanns med i inledningen. Begreppet IKT förklarades också. Detta eftersom ordet var återkommande i dagboken och det var viktigt för studien att informanterna förstod innebörden av detta.
Inledande frågor
Nio stycken frågor (dessa besvarades endast en gång) inledde dagboken. Dessa fångade bland annat upp hur länge informanterna befunnit sig i hemkarantän och om de var ensamma eller med andra.
Dagboksfrågor
På eftermiddagen varje dag publicerades sex nya frågor i dagboken. Anledningen till just detta antal och inte fler var för att inte avskräcka informanterna med en för betungande uppgift. Att däremot ha färre frågor än så ansågs utgöra en risk att otillräcklig data för studien samlades in. Två av de sex frågorna var återkommande för att se hur utvecklingen var dag för dag och därmed kunna jämföra dagarna sinsemellan. Dessa frågor var:
1. Vilken IKT har du använt idag? På vilket sätt har du använt den? Hur tycker du att det har fungerat?
2. På vilket sätt tycker du att den här dagen har känts meningsfull?
4.3 Analys
Intervjuerna transkriberades varav, utifrån detta underlag, mönster och samband utröntes och sammanställdes i ett affinitetsdiagram. Diagrammet delades upp i tre kategorier utifrån vad som framkommit av insamlad data. Detta var alltså inga kategorier som på förhand hade bestämts utan skapades utifrån de kluster som upptäcktes. Diagrammet blev således uppdelat i kategorierna “Känslor/attityder”,
“IKT” och “Saknar”. Ett affinitetsdiagram är sätt att överskådligt kunna sammanställa en stor mängd data genom sortering (Arvola 2014). Det används för att få en översikt av deltagarnas karaktärsdrag och för att identifiera mönster (Goodwin 2009).
Som ett första steg i analysen av dagböckerna sammanställdes den data som upplevdes beröra forskningsfrågorna och problemområdet. Ett dokument med deltagarnas namn, deras KASAM-värde och utvald data dag för dag utformades.
Detta kan liknas vid en komprimerad dagbok för att skapa en tydligare översikt över den annars massiva textmängden. Nästa steg i processen var skapandet av ett ännu mer avskalat dokument, där en sammanfattning av steget dessförinnan utformades.
Denna lista var i punktform och utgick från varje individ. Därefter färgkodades innehållet.
Deltagarnas KASAM-värde analyserades och jämfördes för att se om individers känsla av sammanhang kunde vara relevant för studien. Informanternas inställning till IKT, hur de påverkats eller påverkat denna analyserades. Utifrån de ovannämnda sammanställningarna har samband försökt att hittats. Utgångspunkten för analys av resultatet har varit teorierna SCOT och KASAM.
4.4 Validitet och reliabilitet
Det finns flera aspekter som kan tas i beaktning när det kommer till studiens validitet och reliabilitet, det vill säga dess tillförlitlighet och trovärdighet. Studien har använt sig av triangulering genom enkät, intervjuer och dagboksmetod. Detta för att öka studien validitet genom att samla in data på flera olika sätt (Björklund & Paulsson 2003). Det som däremot kan ha minskat trovärdigheten är att informanterna är inom
författarnas bekantskapskrets. Informanterna kan därmed varit obekväma med att svara på ett sanningsenligt vis. Exempelvis finns det frågor i Kasam-29 som kan ha påverkats på detta vis, då vissa av frågorna var känsliga och därmed skapat en obekväm situation för informanterna. Detta med anledning att informanterna inte kunde vara anonyma inför författarna.
Informanterna valdes ut genom att bli tillfrågade av författarna att delta. Samtliga deltagare i studien känner eller har någon i sin närhet som känner författarna.
Trovärdigheten kan därmed ha påverkats eftersom urvalet inte var slumpvis eller samlades in av någon utan inblandning i studien.
En annan aspekt som bör tas i beaktning är att Kasam-29 utfördes när informanterna redan var i hemkarantän och hade varit det under en tid. Detta kan ha påverkat deras KASAM-värde i jämförelse om testet hade utförts innan de hamnade i hemkarantän.
En språklig aspekt finns också inom studien när det kommer till reliabiliteten, eftersom flertalet av informanterna utförde enkäten och dagboken på ett annat språk än vad som var deras modersmål. Detta kan ha medfört att informanterna haft svårt med att beskriva och ge uttryck i jämförelse om modersmålet använts.
Dagboken genomfördes under sju dagar med vissa upprepade frågor som återkom varje dag. Under varje dag skulle sammanlagt sex frågor besvaras, detta för att inte göra uppgiften alltför betungande. Dock kan ändå vissa informanter känt att detta var för jobbigt eller tråkigt vilket kan ha medfört att de slarvade eller inte uttryckte sig ordentligt.
Det finns alltid en objektivitetsaspekt när det kommer till analyserandet av data.
Författarna har tolkat och dragit slutledningar utifrån enkäten, intervjuerna och dagböckerna. Viss data kan ha misstolkats eller missats eftersom bearbetningen har skett utifrån författarnas synvinkel.
4.5 Etik
Alla deltagare i studien var anonyma vilket informerats både muntligt och skriftligt.
Informanterna har i samband med detta fått information om studien och dess syfte samt vetskap om möjligheten att när som helst avbryta deltagandet utan att behöva ge någon särskild anledning (Codex 2020). Att utge sig för att vara en förespråkare för användare, eller i detta fall deltagarna, utan deras samtycke hade inte varit etiskt rätt.
Detta skulle signalera att deltagarna inte kan tänka själva (Krippendorff 2005). Det är därför viktigt att genom metoderna ta del av den kunskap som informanterna besitter.
Ljudet från intervjuerna spelades in vilket informanterna blev informerade om och gav sitt medgivande till. Länkarna till dagböckerna (Google Docs) var endast tillgängliga för författarna och den enskilde dagboksförfattaren. Detta för att inte privata och personliga data skulle nå ut till andra än de berörda. Uppgifter som hälsa och välmående eller relationer till närstående kunde ibland dyka upp i dagböckerna och därför var det viktigt att skydda informationen. Att överlag skapa en bra atmosfär är viktigt för att ge informanterna möjlighet att känna trygghet men också ges chansen att svara ärligt.
5 Empiriskt resultat
Detta avsnitt innehåller tre delar: resultat av Kasam-29, resultat av intervjuer samt resultat av dagböckerna. Resultaten visar på eventuella mönster som uppkommit ur datainsamlingen.
Sex kvinnor och fyra män deltog i studien, alla mellan 26-47 år. Detta var inte en medveten avgränsning utan det föll sig naturligt då deltagarna var inom båda författarnas bekantskapskrets vilket gjorde det svårt att få tag på andra åldersgrupper.
5.1 Kasam-29
Sammanlagt utförde 10 personer Kasam-29.
● 3/10 deltagare som utförde testet intervjuades
● 7/10 deltagare som utförde testet förde dagbok
Det sammanlagda värdet av testet utgjorde vilket KASAM-värde deltagarna hade (Tabell 1).
Tabell 1. Informanternas KASAM-värde.
Informanter KASAM-värde
Informant 1 117 p
Informant 2 126 p
Informant 3 129 p
Informant 4 129 p
Informant 5 129 p
Informant 6 140 p
Informant 7 150 p
Informant 8 154 p
Informant 9 159 p
Informant 10 174 p
Utifrån Gassne (2008) tes om medelvärden som låg mellan 130-150 för studerande, olika yrkesområden och normalpopulationer, har studien delat upp informanternas KASAM-värde (Tabell 2) på följande vis:
Tabell 2. Kategorisering av KASAM-värden.
Informanter KASAM-kategori*
Informant 1 Svagt
Informant 2 Svagt
Informant 3 Svagt
Informant 4 Svagt
Informant 5 Svagt
Informant 6 Måttligt Informant 7 Måttligt
Informant 8 Starkt
Informant 9 Starkt
Informant 10 Starkt
*Ett svagt värde var under 130 poäng medan ett måttligt värde var mellan 130-150 poäng. Ett starkt värde låg däremot på över 150 poäng.
5.2 Intervjuer
Tre individuella intervjuer genomfördes med en man och två kvinnor. Informanten i den tredje intervjun var ursprungligen tillfrågad att föra dagbok, men föredrog vid förfrågan att istället bli intervjuad då denne inte kom i gång med dagboksskrivandet.
Informanterna visade sig hamna på varsitt KASAM-värde. Det vill säga att den ena hamnade på svagt, den andra på måttligt och den tredje på starkt. Alla informanterna bodde tillsammans med en partner, det vill säga, de var inte ensamma. Två av de tre informanterna bodde i tillägg till partnern också med (1) barn. Två av informanterna hade vid intervjutillfället varit i hemkarantän i tre veckor och en dag medan den tredje hade befunnit sig i hemkarantän i fem veckor och en dag.
5.2.1 Användande av IKT
Samtliga informanter uttryckte att de hade god teknikvana och kände sig trygga och säkra vid användandet av IKT, såsom telefon, dator eller liknande. Samtliga informanter svarade att de använde IKT mer nu än innan de hamnade i hemkarantän.
Vid frågan om de skulle kunna klara sig utan IKT i hemkarantän svarade samtliga att det skulle gå men att det inte skulle kännas bra. Två av tre informanterna hade inte börjat använda någon ny IKT, såsom app, onlinetjänst eller liknande, under sin tid i
hemkarantän. De uttryckte att de använde samma sorts tjänster inom IKT men dock i en högre utsträckning än tidigare. En av tre använde däremot nya sorters IKT sedan denne hamnat i hemkarantän. Dessa var en (1) applikation för kartläggning av covid- 19, (1) hälsovårds-applikation med funktion att lägga in symtom och få ett utlåtande, en (1) spel-applikation till dottern och (1) applikation för videochatt (Zoom).
5.2.2 Känslor och attityder
Två av tre informanter uttryckte att de genom användandet av IKT uppnådde glädje genom att känna gemenskap. En av dessa använde en träningsapp tillsammans med vänner och loggar in ibland även utan att kunna delta för uppleva gemenskap och glädje.
“Även fast jag inte är med och tränar så brukar jag logga in och kolla på dem som tränar så att jag ska bli glad”.
Den andra informanten berättar användandet av Youtube möjliggör att se andra som befinner sig i samma situation fast i andra delar av världen, vilket ger glädje, gemenskap och en känsla av att inte vara ensam om detta.
“[...] se hur andra människor reagerar, sitta och prata om sin situation, det finns någonting otroligt lugnande att se en engelsman eller en amerikan sitta och prata och uppleva ungefär samma som jag upplever.”.
Samtliga informanter nämner att det är osäkerheten och ovissheten som är skrämmande med att vara i hemkarantän. Två av dem beskriver situationen som tålamodsprövande men också att vanan av en situation med hemkarantän infanns ganska snabbt.
5.2.3 Delar av livet som informanterna saknar
Samtliga informanter nämner att det sociala livet är något som saknas. I tillägg till detta nämner två specifikt delar som att träffas på restaurang eller bar. Naturen är en annan sak som två av informanterna längtar efter. En av dem menar som exempel att vistas i naturen inte går att överföra till livet i hemkarantän. På följdfrågan om att använda VR för att uppleva naturen, blir svaret:
“Det spelar ingen roll hur mycket bilder, videos eller något du sett va, när du verkligen ser det i verkligheten och tar in det – det finns inget alternativ som är i närheten”.
En annan informant uttrycker att det svåraste är saknaden av kontakten med naturen.
Den tredje informanten nämner inte naturen specifikt men berättar att de två i hemmet turas om att gå ut med soporna två gånger per dag – bara för att få chansen att komma ut för en stund.
5.3 Dagböcker
Dagbok utfördes av sju deltagare, fyra kvinnor och tre män. Fyra av sju deltagare hade ett svagt KASAM-värde. Av resterande informanter hade en ett KASAM-värde
som var på måttlig nivå och två deltagare hade ett starkt KASAM-värde. Sex av sju deltagare hade vid starten av dagboksskrivandet suttit i hemkarantän i ca en månad.
En hade suttit i femton dagar. Tre deltagare var ensamma i karantän medan resterande hade sällskap av partner eller inneboende.
5.3.1 Användande av IKT
Samtliga deltagare använde IKT dagligen. Vid frågan om deltagarna hade en positiv, neutral eller negativ inställning till IKT svarade majoriteten positiv. Samtliga använde Whatsapp för kontakt med vänner och familj samt Instagram. IKT användes av alla deltagare för att läsa och se nyheter. Annan vanligt förekommande IKT var olika streamingtjänster. Fem av deltagarna använde videosamtals-tjänster för att se vänner och familj under samtalen. Innan karantän hade fyra av deltagarna daglig kontakt med vänner och familj via telefon eller sociala medier (eller liknande), varav tre stycken hade kontakt nästan varje dag.
5.3.2 Känslor och attityder
IKT var hjälpsamt/positivt i hemkarantän tack vare möjligheten att prata med vänner och familj. Detta uttryckte samtliga deltagare. En deltagare skrev:
“[...] jag känner även att jag blir mycket gladare över att kunna ”se”
dem, även om vi inte kan ses".
En annan informant skrev:
“I honestly wouldn’t know what to do without Technology in this situation and living alone. It’s really necessary”.
Andra uttryck som att IKT “tillfredsställer det sociala behovet” nämndes också.
Vidare visade sig IKT vara hjälpsamt och positivt i sökandet av information. Främst nyheter men också saker som att hitta nya recept och lärande som informanterna inte haft tid till innan. IKT fick även flera av deltagarna att sysselsätta sig, detta kunde vara genom att lyssna på podd, lära sig något nytt eller bara fördriva tid på sociala medier/Internet/underhållningstjänster.
Det som varit jobbigast med att sitta i karantän visade sig också ha sociala kopplingar.
Sex av sju saknade riktig kontakt med vänner och familj och beskrev det därför som besvärligt att inte kunna hälsa på. Att ha en normal vardag, återgå till sina vanliga rutiner och att vara fri, saknades också av flera deltagare. En av informanterna uttryckte
“[...] it feels like this has no end and hopes day by day are low. At least I have the facility to speak to my loved ones”.
På frågan hur välmåendet påverkats av hemkarantän svarade fem av sju att det inte har påverkat särskilt mycket, förutom vissa ovan nämnda faktorer som känts jobbiga.
En av deltagarna såg positiva effekter kring välmåendet då det fanns mer tid att ta det lugnt och inte stressa, samt ägna sig åt egna projekt. En annan kände sig frustrerad emellanåt, och menade att IKT kan bidra till välmående samt en känsla av gemenskap över att inte vara ensam om upplevelsen. Dock finns det ingenting som kan ersätta
riktig kontakt. Några påverkades även negativt av nyheterna då det bara handlade om covid-19 vilket var tröttsamt och negativt laddat. Vissa uppgav även att kontakt med vänner var större nu än innan karantän.
5.3.3 Meningsfullhet och beteenden
Fyra av deltagarna ansåg att alla sju dagarna under denna studie var meningsfulla på olika vis. Två tyckte att en dag kändes meningslös medan en person skrev att fyra dagar saknade meningsfullhet. Det som främst gjorde dagarna meningsfulla var kontakten med vänner och familj, vilket sex av sju deltagare beskrev. Annat som utmärkte sig var hobbys och aktiviteter som att läsa böcker, laga mat, träna samt ta tag i saker som det inte funnits tid till innan. Områden som rör personlig utveckling beskrevs av några av deltagarna som meningsfullt.
“[...] everyday for me feel meaningful and I’m learning a lot of things and having clear ideas about what I want in life with this quarantine situation.. Cause I’m spending a lot of time with myself which is not the case back to normal life”.
Samtliga deltagare har under sin tid i karantän upptäckt nya personliga sidor/beteenden. Det gav sig uttryck på olika sätt, bl.a. vad som delades på sociala medier. Tre försökte sprida mer positiv energi på sociala medier för att motivera andra. En delade med sig av bakning och matlagning mer än innan och en annan försökte sprida vidare nyheter om covid-19. Majoriteten har sett förändring i beteendet gentemot IKT även på andra sätt. Exempel på det är mer online shopping, gruppvideo-samtal, större användning av underhållningstjänster, ny träningsrutin via Youtube och intaget av nyheter. En deltagare skrev:
“[...] I feel like I start using information technology in a good way.. Not like before. Before I was too much on Instagram watching bullshit. The same for YouTube. Now I’m more reading and watching interesting stuff and of course sharing only positive things”.
En annan deltagare ville ägna sin tid åt mer meningsfulla saker än att titta på TV, som att laga mat, städa, organisera, sy och träna.
I dagbokssvaren framgick också att vissa märkte en personlig förändring som framträdde i karantän. Detta gav sig uttryck i mer tålamod, förmåga att undvika onödiga konflikter, ökad disciplin och kapacitet att sova länge. Några fick en ny syn på saker som tidigare varit okänt, som ökad rädsla för att någon närstående skulle bli sjuk och att fysisk kontakt med vänner och familj har tagits för givet. En annan beskrev att karantän har gjort att denne uppskattar andra saker än förut och att materiella ting inte har någon betydelse. Därtill ville en deltagare distansera sig mot telefonen då denne var trött på sociala medier.
6 Analys och diskussion
Detta kapitel analyserar och diskuterar empirin utifrån teorierna. Därefter presenteras resultat- och metoddiskussion.
6.1 KASAM
Analysen och diskussionen börjar med indelningen av de olika kasamvärdena följt av SCOT och därefter en sammanflätning av dem båda.
6.1.1 Starkt KASAM
Deltagarna med starkt KASAM hade redan innan karantän daglig kontakt med vänner och familj. Samtliga sju dagar som dagboken fördes hittade dessa personer saker i vardagen som skapade mening. Det kunde vara ett samtal med en vän eller familjemedlem men också vardagliga saker som att träna eller testa ett nytt recept. En positiv inställning trots situationen var också framträdande för dessa tre då ord som tacksamhet, uppskattning för livet och en acceptans för situationen nämndes. En hög begriplighet och hanterbarhet var tydligt då deltagarna, trots viss nedstämdhet emellanåt, lyckats anpassa sig bra till situationen och visade på en förmåga att vara positiv. Något annat som utmärkte sig för personer med starkt KASAM var en stark sysselsättning, för dem fanns alltid något att göra. Karantän visade sig inte ha någon speciellt negativ inverkan på välmående i detta fall. Det som däremot skiljde dessa deltagare åt, och som gav varierande resultat, var deras boendesituationer. I ett fall påverkades en deltagare ibland negativt då dennes sambo kollade på nyheter i större utsträckning än vad deltagaren hade önskat. Deltagaren beskrev också att fler konflikter uppstod, vilket hade en negativ påverkan. En person som levde själv uttryckte inte negativitet på samma sätt. Nyheter ansågs positivt i det fallet. Det absolut viktigaste för både välmående och social stimuli var, som ovan nämnt i resultatdelen, vikten av kontakt med vänner och familj. I samtliga fall nämndes videosamtalstjänster.
Något annat som författarna noterade var att deltagarna med starkt KASAM utförde dagboken mycket noggrant och utförligt. Informanterna hade lagt ner mer tid på att svara utförligt på varje svar i dagboken.
6.1.2 Måttligt KASAM
Deltagarna med ett KASAM-värde som var måttligt tacklade hemkarantän bra.
Informanterna uttryckte en acceptans gentemot situationen och förstod att det inte fanns så mycket att göra åt den. Det som saknades och var jobbigast med karantän var att inte kunna vara spontan och träffa vänner och familj samt att inte kunna vara utomhus. Informanterna ägnade mycket tid åt sysslor hemma. En informant lade nästan all sin tid på att fixa saker som det inte funnits tid till innan hemkarantänen.
Medan den andra informanten ägnade mer tid till sociala medier. Båda höll sig uppdaterade med nyheter via IKT. Livet i karantän var bra, vardagen rullade på som vanligt trots restriktionen om hemkarantän. IKT var viktigt för kontakt med omvärlden och videosamtal var något som båda använde. Båda informanterna höll humöret uppe även om vissa stunder var jobbiga. Oro uttryckte sig på olika sätt, en informant var mer orolig i början av karantän men att det efter ett tag blivit bättre, till
och med bra. Medan den andra var mer frustrerad/orolig för närstående, och uppskattade hälsa och frihet mer nu än innan. Båda informanterna hade sällskap i hemkarantän. En hade börjat använda IKT mer nu än innan karantän och den andra hade börjat dela mer inlägg på sociala medier.
Analysen tycks se att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är områden som deltagarna har en bra nivå av. Detta främst på grund av deras känsla av att livet pågår som “vanligt” och att samtliga verkade tillfreds på ett eller annat sätt. Det fanns därmed inga tecken på att hemkarantän påverkat välmående särskilt negativt.
6.1.3 Svagt KASAM
Deltagarna med svagt KASAM hade innan karantän daglig/näst intill daglig kontakt med vänner och familj via IKT. Flera hade likheter med deltagare som hade måttligt KASAM-värde. Det som däremot utmärkte sig i denna kategori var att några hade fler dippar i sitt beteendemönster. Ena dagen kunde kännas helt meningsfull, bara över att vara frisk. Medan nästa dag helt kunde sakna mening. Detta var något som inte visat sig för måttlig- eller KASAM-starka. Resultaten var mer spridda skurar och humöret på vissa deltagare verkade gå upp och ner i större utsträckning än andra. Å andra sidan var det flera som uppfattades stabila under hela perioden och som fann mening varje dag. Oftast på grund av kontakt med vänner och familj och tid till hobbys. Informanterna som inte fann mening och hade dippar tycktes ha lägre sysselsättning de dagar där mening saknades. Majoriteten av tiden spenderades då framför TV och streamingtjänster. En av dessa deltagare beskrev att telefonen gjorde att denne upplevde en känsla av självständighet, men att en överanvändning av telefonen kunde leda till ångest. En annan beskrev att denne var trött på sociala medier och försökte distansera sig. Dock gick det inte att se något samband med att karantän påverkat välmåendet överlag, vilket gällde samtliga. IKT användes även för denna kategori främst för kontakt med vänner och familj, nyheter och informationssökande.
Deltagare med svagt KASAM svarade generellt kortare och mindre utförligt på frågorna i dagboken. Utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet uppfattades deltagarna ligga på olika nivåer. Detta gjorde det svårt att identifiera tydliga mönster mellan personer med svagt KASAM-värde. Det som var framträdande var en oregelbundenhet som visade sig både i motivation till dagboken- och i vardagen, samt sinnesstämningen bland vissa av deltagarna.
6.1.4 Samtliga deltagare
Oavsett KASAM-värde visade sig IKT vara en stor del av vardagen för samtliga deltagare. Framför allt för kontakt med vänner och familj, vilket var absolut viktigast för samtliga. Därefter kom intressen, nyheter, lärande och underhållning. Eftersom detta också var faktorer för meningsfullhet finns det goda skäl att anta att IKT just bidrar till välmående i karantän. Trots att fysisk kontakt inte var möjlig verkade kontakten med nära och kära via IKT tillfredsställa det sociala behovet för alla. Detta utesluter däremot inte att deltagarna inte saknade fysisk kontakt. Överlag tycks IKT ha en positiv effekt på deltagarna i karantän, dock kan det inte uteslutas att det finns andra bidragande faktorer till välmående och positiv effekt. Sysselsättning av olika slag var också något som beskrevs ofta och IKT var även där ett verktyg som beskrevs
