K8. Att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs
3) kan se över (öka) ersättningen för programkommittén ordförande och för kvalitetsutveckling
Åtgärder
K8:1 Programadministrationen måste jobba närmare kursansvariga och bli tydligare med att de ska ha in kurssammanställningar/utvärderingar (K6) i slutet av varje läsår. De viktigaste punkterna bör sammanfattas för att sen användas som underlag för utvecklingsarbete eller som startpunkt för pedagogiska diskussioner på lärarmöten.
K8:2 Programmets enkät har samma problem med svarsfrekvens som övriga digitala kursenkäter på programmet. I en första fas behöver svarsfrekvensen bli bättre. Påminnelse via lärplattformen hjälper men inte riktigt hela vägen. Här behöver programadministrationen involvera de kursansvariga på de sista kurserna på T2, T4 och T6, så de kan framhålla betydelsen för studenterna att man även svarar på denna enkät. I en andra fas behövs tydliga rutiner tas fram för hur enkäten skall analyseras och presenteras.
Ett möjligt förslag till fas två skulle kunna vara: att programadministrationen eller möjligen ett par arvoderade studenter sammanställer resultatet så att det kan tas upp till diskussion på
programkommitténs första möte på hösten. Ett lämpligt antal punkter väljs ut som skall ligga till grund för kommande läsårs utveckling och förändrings arbete.
K8:3 Detta är inte ett enmans jobb utan det krävs att samtliga involverade i utvecklingsarbetet får förutsättningarna för att kunna engagera sig. Därför vore det bra att se över tjänstgöringsplanerna hos alla involverade i utvecklingsarbetet.
laborativa‐ och enkätstudier. och/eller ge möjlighet till en fördjupningskurs i ämnet.
Kan Kan Kan Kan Kan Kan Kan
Lokalisera en möjlig mötesplats för studenterna.
Undersöka möjligheten att ha alla föreläsningar kontinuerligt i samma lokaler.
Kan Se över (öka) ersättningen för programkommittén ordförande och kvalitetsutveckling.
K2:1 bör göra en genomgång av kurserna med avseende på omfång/antal hp
K3:1 bör verka för att öka bredden på examensarbeten, erbjuda och uppmuntra arbeten baserade på laborativa‐ och enkätstudier K4:1 måste genomföra riskanalyser på bemanningen
K4:2 bör undersöka möjligheten att införa lärarlagstrukturer.
K5:1 måste bjuda in en avnämarrepresentant i programkommittén K5:2 måste bredda information om möjliga arbetsplatser och samarbete med andra hälsovårdspersonal
K5:3 bör utarbeta en plan för internationalisering
K5:4 bör införa en Farmakoterapikurs och utöka den galeniska kursen och/eller ge möjlighet till en fördjupningskurs i ämnet
K6:1 måste strukturera uppföljning och tydligt kommunicera detta till studenter och lärarkår
K6:2 måste strukturera om kursutvärderingen och genomföra åtgärder som syftar att höja svarsprocenten
K7:1 kan försöka lokalisera en möjlig mötesplats för studenterna, samt undersöka möjligheten att ha alla föreläsningar kontinuerligt i samma lokaler
K8:1 måste införa en kontinuerlig uppföljning av kursutvärderingarna K8:2 bör genomföra en djup analys av programenkäter
K8:3 kan se över (öka) ersättningen för programkommittén ordförande
Flytt till berget
Institutionen för geovetenskapers åtgärdsplan för utbildning i geografi
Utvärderingen belyser strukturella problem i geografiutbildningen samt ett antal områden som måste förbättra som t e x återkoppling och kursvärderingar. Vi håller till viss del med om att det saknas kurser som tydligt sammankopplar de två deldisciplinerna natur‐ och kulturgeografi. Det är nog också sant att flera kurser i programmet styrs mer av lärarnas forskningsintresse än av en genomtänkt strategi. Som svar på utvärderingen har vi tagit fram en åtgärdsplan för att stärka geografiutbildningen, med huvudsyftet att gör det tydligare för blivande studenter, nuvarande studenter och framtida arbetsgivare vilken unik tvärvetenskapligare kompetens som en geografiutbildning ger.
Det pågår redan en diskussion om geografiprogrammets innehåll och profil och vi ser en stor potential i ämnets som vi inte har utnyttjat till fullo. Administrativa strukturer är fortfarande en utmaning som försvårar utvecklingen av programmet. Vi har ingen gemensam geografisk institution (de flesta geografiska utbildningar i Europa och global görs på Geografiska institutioner) och deldisciplinerna är dessutom utspridda på olika fakultet.
1) De två involverade institutionerna kommer gemensamt
a) arbeta fram en plan för hur programmet kan få en tydligare geografisk profil
b) försöka att bättre identifiera geografens nuvarande och framtida arbetsmarknad och de kompetenser som denna arbetsmarkand kommer att efterfråga. Syftet är att säkerställa att geografistudenter får de kunskaper och verktyg som de kommer att behöva för att hantera de många utmaningar som samhället står inför, där geografen kommer spela en allt viktigare roll. Alumndagen kommer att utvecklas och vi kommer underöka
möjligheten att samla en rådgivande grupp av alumner.
c) se över forskningsområden där interdisciplinär samarbeten kan stärka geografi som ämne och bidra till ökad forskningsanknytning i utbildningen
Kommentarer:
Under läsåret har de medverkande institutionerna (GEO och ES) tagit fram en tydligt överenskommelse för vårt samarbete kring grundutbildning i geografi med avseende på ekonomi och organisation. Geo kommer från och med hösten vara ansvarig för
studieadministrationen kring utbildningen och det mesta av undervisningen kommer vara
geografi med representation från båda institutioner har under året arbetat med ta fram förslag på hur utbildningen kan bli mer integrerad mellan kultur och natur och få en tydligare koppling till arbetsmarknaden.
2) Institutionen för geovetenskaper har redan identifierat det andra året i
kandidatprogrammet som problematiskt och samtidigt som en stor möjlighet för en
förbättring av geografiprofilen. Den relativt stora friheten när det gäller kursval som erbjuds år 2 innebär outnyttjad potential för att ge en tydlig profilerad och genomtänkt utbildning med egna kurser (både på GEO och KG) och dessutom outnyttjad HST/HPR potential under detta år. Dessutom observerar vi en relativ stort avhopp av studenter just under år 2 som troligtvis hänger ihop med en profil som är för otydlig. Tillsammans med kulturgeografi kommer vi ta fram ett nytt obligatoriskt kursutbud för det andra året, med fokus på någon eller några hållbarhets frågor och arbeta hårt för att kurserna får ett brett geografiskt perspektiv, t ex vatten, naturresurser och klimatförändringar och en tydligare miljöfokus. Vi förväntar oss att ha ett nytt år två på plats redan HT‐19.
Det kommer innebära att det finns mer samläsning längre in på programmet som stärker sambandet i studentgruppen och skapar en bättre bas för ett eventuellt fritt kursval längre fram i utbildningen.
Kommentarer:
Programmet byggs nu ut med ett gemensamt andra år med start H19 och en rad nya kurser har tagits fram med ett tydligt fokus på fysisk planering och miljöfrågor där vi tror att geografen har de viktigaste ingångar till arbetsmarknaden i framtiden. Vi har nu ett tydligare fokus på att färdigheter som gör studenterna mer anställningsbara med t.ex. rapport skrivning och undervisning i digitala verktyg som är efterfrågade på arbetsmarknaden.
3) Masterutbildningen ska ses över när det gäller balansen mellan Natur och Kulturgeografiska kurser så att Naturgeografin får en något större roll och även här integrationen av
delämnena sätta mer i fokus. Att de flesta studenter som börjar masterprogrammet just nu
4) Den tilltänkta prefekten för geovetenskaper ställer sig mycket positiv till att anställa en lektor (eller biträdande lektor) i geografi, med tvärvetenskaplig kompetens i något fokusområde för att stärka geografins roll och profil. Detta under förutsättning att institutionens ekonomi tillåter detta.
Kommentarer:
Prefekt och ledning ställer sig fortfarande positiva till att anställa någon med en tvärvetenskaplig kompetens inom natur‐ och kulturgeografi. Dock är detta inte helt oproblematiskt då vi måste förhålla oss till samarbetet med institutionen för ekonomi och samhälle. Vi arbetar på en lösning tillsammans med ES. Vid uppkommande pensionsavgångar kommer vi försöka hitta ersättare med bred ämnesövergripande kompetens inom geografi. Dock är möjligheten till strategiska anställningar liten då institutionen inte själv styr över
tillsättningar.
5) Programkommittén kommer arbeta mer aktivt med kvalitetsäkring, specifikt frågor om återkoppling och kursvärdering. Lärarlag/kursansvariga får i uppdrag att se över progression, lärandemål, undervisningsmetoder, språkbruk, examination och framför allt kursplaner.
Arbetet kommer styras av de kvalitetsverktyg som tagits fram av den naturvetenskapliga fakulteten och med GUs pedagogiska idéprogram som guide.
Kommentarer:
Programkommittén har jobbat intensivt med att utveckla nya kurser till det andra året och vi nu här kurser som är enklare att administrerar och examinera. Vi kommer arbeta efter samma modell när första och andra årets kurser delas upp i mindre kurser. Ledningen på geo kommer även att få en bättre överblick på programmet med hjälp av den nya överenskommelsen då all administration och undervisning förläggs till institutionen. Detta ger mycket bättre
förutsättningar för kvalitetsäkring.
Kommentarer:
Vi har blivit bättre på att följa upp studentstatistik och genomför nu programutvärdering på terminsbasis.
7) Vi förbättra insamling och analys av data för att förbättra kurser
a) Institutionen har tagit fram och testat en ny kursvärdering som sker i sammanband med tentamen, med betydligt högre svarsfrekvens än tidigare
b) Vi inför krav på kursansvariga att analyserar kursvärdering samt genomströmning och rapporterar skriftlig med förslag på åtgärder efter varje kurs.
Kommentarer:
Institutionen har under året använt sig av kursutvärdering i samband med tentamen och detta har ökat svarsfrekvensen från under 10% till över 90%. Ett begränsat antal frågor med fokus på kommentarer från studenter är anledningen till ökningen. Kursvärderingar analyseras av lärare och resultaten tas upp i lönesamtal. Med denna information har vi nu en bra koll på
studenternas uppfattning om vår utbildning, och vi vet nu att dem överlag är mycket nöjda med våra kurser. Vi har samtidigt fått mängder med bra tips på hur vi kan göra kurserna ännu bättre genom kommentarer.
Övergripande kommentarer:
Vi har under året gjort en stor förändringar i programmet som vi tror kommer leda till att utbildningen blir mer populär och att studenterna blir bättre förberedda inför sitt yrkesliv. Vi har dock mycket arbete som återstår innan vi har nått våra mål för geografiutbildningen. Ett viktigt arbete är att harmoniserar examinationsformer, information till studenter och återkoppling inom samtliga kurser. När nya kurser arbetas fram för år 1 och 3, så måste vi även få en tydligar progression i utbildningen. Arbetet accelererar när den nya överenskommelsen träder i kraft efter sommaren.
K2: lärande K2:1
x x Genomförs till höst efter diskussion i lärarkollegie Detta genomförs ny rutinmässigt
K2: lärande K2:2
x x x Genomförs till höst efter diskussion i lärarkollegie Vi har inte hunnit med att diskuterar detta tillräckligt mycket, men detta är den
viktigase frågan inför höstens fortsatta utveklingsarbete
x x Arbetet startar omgående Vi arbetar med att bryta upp 30hp kurser till 15 hp kurser och nya kursplaner
tas fram
från tidigare alumner för att delta i en sådan grupp. x Arbetet startar hösten 2018 Vi har inte hunnit genomföra detta, men ligger högt på dagordningen
K5: relevans och samhällsbehov K5:2
fokus på det föreslagna innehållet. x Arbetet klart våren 2019 Vi har inväntat den nya webben
K5: relevans och samhällsbehov K5:3
x x Arbetet startar hösten 2018 Denna nya kursen i fysiks planeringar har ett stort inslag av yreksverksamma
gästföreläsare
Kan Intensifiera doktorandrekrytering i ämnet geografi. Detta kan kopplas till ett eventuell nytt lektorat i geografi. Se K4:1 x Utredingen startar hösten 2018 kopplat ill budgetarbetet Vi har inte beslutat om någon ny tjänst i lektorstjänst i geografi ännu. Vi önskar
att koppla en doktroandtjänst till denna lektor
Institutionen för geovetenskapers åtgärdsplan för att stärka utbildning i ämnet geovetenskap Vi håller med kommittén i det mesta av deras analys och förslag på åtgärder, som även stöds av våra studenters åsikter i programvärdering utförd VT18. Det är tydligt att vi måste hitta nya strukturer för att arbetat med undervisningsfrågor på institutionen. Vi har därför kondenserat vårt svar till utvärderingen till ett 9‐stegs åtgärdsprogram som vi tror kan genomföras under kommande år. Fakultetens kvalitetsverktyg och den årliga utväderingen kommer utgöra grunden för detta arbete för att säkerställa att kvalitetsarbetet blir långsiktigt.
1) Diskussioner kring programidentitet, programstruktur och studievägar kommer vara fokus för ett kick‐off möte i augusti och kommer vidare följas upp på ett antal lärarkollegiemöten under hösten. Specifika mål är att
a) förbättra och effektivisera det andra året på kandidatprogram i geovetenskap genom samläsning inom program och med geografiprogram
b) strukturerar studieprofilen i naturgeografi/klimatologi på både kandidat och master nivå Kommentarer:
Under läsåret har institution haft kick‐off möte och fyra lärarkollegiemöten, vilket nu är den nya mötesstrukturen på institutionsnivå. En strategisk grupp inom naturgeografi har under året arbetat fram en rekommendation till en tydligare progression för naturgeografiinriktningen inom kandidatprogrammet. Programkommittén har därefter använt sig av denna
rekommendation för en omstrukturering av det andra och tredje året i programmet. Kurser som är attraktiva för både naturgeografi‐ och geologiintresserade studenter har förelagts till höst under det andra året. Dessa kurser har ett tydligt fokus på miljöfrågor relaterade till mark och vatten.
2) Lärarkollegiemöten kommer att hållas minst två gånger per termin och kommer nu ha ett tydligt fokus pedagogik och didaktik. Forskningsanknytning och relevans för
arbetsmarknaden är frågor som ligger högt upp på dagordningen
delade med sig av sina erfarenheter. Dessutom har vi lagt mycket fokus på att förbereda införandet av Ladok 3 och canvas. Ekonomin i grundutbildningar har också diskuterat och de ekonomiska ramarna för kurser har förtydligats med avseende på tjänstgöring.
3) Vi inför lärarlag i de två inriktningarna naturgeografi/klimat och geologi där t ex progression, lärandemål, undervisningsmetoder, språkbruk, examination, feed‐back och kursplaner diskuteras och följs upp. Alla lärare som har kursansvar förväntas delta i dessa
lärarlagsmöten och ansvarar för att implementerar förändringar.
Kommentarer:
Lärarlagen har under året arbetat med att ta fram förslag till kurser och struktur för ett mer strömlinjeformat program med mer samläsning och tydligare koppling till arbetsmarknaden.
4) Vi förbättra insamling och analys av data för att kunna prioritera och höja kvalitén på programnivå
a) Kohortuppföljning
b) Programutvärdering på terminsbasis med hjälp av formulär utvecklat av fakulteten Kommentarer:
Vi har blivit bättre på att följa upp studentstatistik och genomför nu programutvärdering på terminsbasis.
5) Vi förbättra insamling och analys av data för att förbättra kurser
a) Institutionen har tagit fram och testat en ny kursvärdering som sker i sammanband med tentamen, med betydligt högre svarsfrekvens än tidigare
b) Vi inför krav på kursansvariga att analyserar kursvärdering samt genomströmning och rapporterar skriftlig med förslag på åtgärder efter varje kurs.
och resultaten tas upp i lönesamtal. Med denna information har vi nu en bra koll på
studenternas uppfattning om vår utbildning, och vi vet nu att dem överlag är mycket nöjda med våra kurser. Vi har samtidigt fått mängder med bra tips på hur vi kan göra kurserna ännu bättre genom kommentarer.
6) Programkommittén och studievägledare arbetar för att öka kontakten med
arbetsmarknaden genom att t ex utveckla en ny kurs i miljögeovetenskap i nära samarbete med arbetsgivare (myndigheter och konsultbyråer). Kommittén kommer även att utarbetat riktlinjer för att säkerställa att externa examensarbeten håller samma höga krav som våra interna projektarbeten.
Kommentarer:
Under året har en ny kurs i miljögeologi utvecklats på masternivå som undervisats av en
gästlärare som vanligtvis arbetar som konsult. På kandidatnivå så kommer höstterminen år 2 bli något vi kallar ett miljögeovetenskapligt paket där vi blandar teoretiska kurser med praktiska färdigheter i ett större projektarbete kopplat till miljösektorn, som är våra studenters största arbetsmarknad.
7) Programkommittén och ämneskollegier tar fram en strategi för hur studenternas färdigheter inom naturvetenskap (matematik, fysik, kemi, programmering, statistik, GIS),
kommunikation (skriva och tala) och problemlösning kan utvecklas kontinuerligt under utbildningen.
a) En 7.5 hp kurs i matte/fysik/kemi för geovetare införs V19
b) Vi hoppas på en fakultetsgemensam lösning för att stärka färdigheter i kommunikation.
c) Vi kommer arbeta med att förbereda studenterna inför arbetslivet t ex en föreläsning om man skriver jobbansökan och CV
Kommentarer:
Vi har inte sett något behov av att hjälpa studenter med jobbsökande som t ex att skriva CV eftersom det i nuläget får jobb utan den hjälpen.
8) Under våren 2018 har vi förstärkt administration och ledningsfunktioner inom GrU och lägger nu upp en plan för genomförande av utvecklingen. Studieadministrationen hittar lösningar för att förbättra information till studenter och för att underlätta det administrativa arbetet för lärare. Detta innefattar nya eller förbättrade rutiner för
a) Ladok 3 b) Canvas c) Gubas d) Salsbokning e) Retendo Kommentarer:
Vi har under året genomfört en lång rad förbättringar i studieadministration. Ladok 3 har införts och fungerar mycket bra. Canvas kommer börja användas till hösten med en enhetlig kursguide för alla kurser. Vi hoppas att de nya arbetsrutinerna kommer att fungera även nu när vi byter nästa all personal i studieadministrationen efter sommaren
9) Den nya ledningen kommer ta fram en plan för hur institutionen ska arbeta med
jämställdhet och likabehandling vilket innefattar t ex tillsättning av tjänster och regelbunden lönerevison. Institutionen har för närvarande ingen likabehandlingsrepresentant och det är högprioriterat att detta uppdrag tillsätts. Likabehandlingsrepresentant bör kunna fungera som ett stöd till lärare/lärarlag för att stärka arbete med likabehandling och jämställdhet i utbildningen.
Kommentarer:
Vi har tillsatt en likabehandlingsrepresentant och vi fokuserar på att tydligöra maktstrukturer och diskutera problem som uppstår kopplade till dessa strukturer och hur de kan hanteras. Vi kommer att göra detta till en huvudpunkt på vår kickoff möte i augusti.
arbetlivsanknytingen i utbildningen och som ett led i detta arbete har vi har identifierat
miljögeovetenskap som ett fokusområde. Dock måste vi påpeka att vi utbildar studenter för en framtida arbetsmarknad. Därför är vårt mål att utbilda kunniga och kreativa problemlösare som inte kan ersättas genom automatisering. I grunden så vill vi bedriva en klassisk vetenskaplig utbildning, med inslag av tillämpningar där det är relevant.
Kommentarer:
Under året har vi lyfta upp grundutbildningen på dagordningen och ledningen visar tydligt att grundutbildningen är lika betydelsefullt som våra andra uppdrag. Dock tar det lång tid att förändra attityder och vi måste bli bättre på att premiera insatser i grundutbildningen. Vi har beslutat att genomföra flera större förändringar i programmet som kommer leda till en mer arbetsmarknadsanpassad utbildning men som fortfarande har en stark vetenskaplig grund med koppling till vår forskning. Initialt var det tänkt att vi skulle införa dessa förändringar redan nu till hösten, men mer arbete krävdes och vi har nu en mycket bättre lösning som kommer börja införas under hösten 2020. Med hjälp av vårt nya system för kursvärderingar har vi ett verktyg för att aktivt arbeta med förbättring av våra kurser. Detta kan påverkas av införandet av en gemensam utvärdering på fakultetsnivå som kanske inte kommer få samma svarsfrekvens.
K1: Mål K1:2
Bör Utbildningsledning och kursansvariga bör gå igenom kursplaner och säkerställa
att det sker en progression i lärandemål och kursinnehåll. Se punkt 3 i åtgärdsplan x x Färdigt februari 2018 Detta sker nu kontinuerligt och vi kommer lägga stor vikt vid detta när vi
omstrukturerrar programmet
K1: Mål K1:3
Bör Institutionen och utbildningsledning bör uppmana kursansvariga och övriga
lärare att aktivt arbeta med kursplanerna och lärandemålen. Se punkt 3 i åtgärdsplan x x arbetet startar hösten 2018 Vi har nu en workshop om kursplaner inför varje nytt anökningstillfälle
K1: Mål K1:4
Kan Utbildningsledning och lärare kan se över möjligheterna att utnyttja
kamratgranskning för att öka återkopplingen på studenternas skrivna alster. Ett bra förslag som vi kommer fömedla till kursansvariga x arbetet startar hösten 2018 Alla lärare har sett utvärderingen
K1: Mål K1:5
Kan Fakulteten skulle kunna arrangera en kurs i akademiskt skrivande som ett
komplement till de andra fakultetsgemensamma kurserna (statistik, historia). Se punkt 7b i åtgärdsplan x ? ?
K2: lärande K2:1
Måste
Institutionen måste formalisera diskussioner kring pedagogisk utveckling, detta för att säkerställa att prioriteringar görs på ett genomtänkt sätt och alla lärare har möjlighet att delta i diskussionerna.
Se punkt 2 och 3 i åtgärdsplan x x arbetet startar hösten 2018 Diskussioner om pedagogisk utveckling sker på lärarkollegium, i
programkommite och lärarlag
K2: lärande K2:2
Bör Institutionen bör arbeta mot att hålla en god och jämn kvalitet vad gäller
kursadministration och information. En process har starta under 2018 Se punkt 3 och 8 i åtgärdsplan. Arbetet koordineras av utbildningsansvarig x x x arbetet startar omgående
Vi har haft ett bra år med stor förbättring i studieadministrationen. Nu byts dock hela personalstyrkan ut under sommaren men vi hoppas att vi kan hålla
uppe kvaliteten med hjälp av strukturer som införts under året.
K2: lärande K2:3
Kan Feedback kan ges i större omfattning, till exempel genom att använda
studenternas egen kompetens. Ett bra förslag som vi kommer fömedla till kursansvariga x omgående
studenternas egen kompetens. Ett bra förslag som vi kommer fömedla till kursansvariga x omgående