Som framgår av framställningen i uppsatsens resultatkapitel kan det konstateras att Halmstads innerstad är etniskt segregerad till följd av att man har fyra delområden som har en högre andel invånare med utländsk härkomst än innerstadens genomsnitt. Allra mest utmärkande är situationen på Andersberg där nästan 80 procent av invånarna har utländsk härkomst, men också Linehed, Vallås V, och Nyhem är att betrakta som etniskt segregerade. Hur djup segregationen är i dessa delområden kommer att behandlas under kommande avsnitt, men efter att ha mätt förekomsten av segregationsgenererande flyttningar står det helt klar att Halmstad idag är en etniskt segregerad stad. Invånare med svensk bakgrund har lämnat Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem, och i de tomma lägenheterna som de lämnade efter sig har det flyttat in människor med utländsk härkomst och detta har genererat en hög andel invånare med utländsk härkomst i dessa delområden. Med detta som grund menar jag att de segregationsgenererande flyttningarna har påverkat de etniska boendemönstren i Halmstads innerstad.
För att göra bilden mer nyanserad kan också riskbilden för att den etniska boendesegregationen sprida sig ytterligare analyseras. Frågan här kan sägas vara om segregationsprocessen kommer att breddas och i framtiden också involvera fler delområden än de ovan nämnda.
Enligt Andersson och Molina finns det tre olika måttenheter för att mäta risken för uppkomsten av segregationsgenererande flyttningar; 1) att cirka 20 procent av befolkningen i ett delområde har utländsk härkomst, 2) att de inflyttande personerna uppfattas komma från ett land som tillhör tredje världen, och 3) att den dominerande upplåtelseformen i delområdet är hyresrätt. Av dessa är måttet på andelen invånare med utländsk bakgrund per delområde mer grundläggande än de andra två måtten. Om ett bostadsområde inte befinner sig i riskzonen avseende andelen invånare med utländsk härkomst är således de två andra måtten av mindre betydelse. En högre andel invånare med utländsk härkomst är således den grundläggande förutsättningen för att ett delområde skall utvecklas till att bli etniskt segregerat, men höga värden på mått två och tre kan öka risken ytterligare. Av det studerade materialet framgår att det främst var fyra delområden i Halmstad som har över tjugo procent invånare med utländsk härkomst, och som därmed löper risk för att bli etniskt segregerade utifrån den grundläggande variabeln; Vallås Ö., Centrum Ö., Engelbrekt och Nyatorp. Övriga områden har således inte de grundläggande förhållandena för att bli etniskt segregerade.
Följer man upp denna riskbild för de fyra aktuella delområdena finner man snart att de utifrån andelen invånare med härkomst från tredje värden inte löper risk för segregering. Istället är det endast Östra förstaden och Centrum V. som uppvisar höga andelar invånare med härkomst från tredje världen i samtliga tre befolkningskategorierna, men det är inte av betydelse eftersom de saknar de grundläggande förhållanden för att utveckla etnisk boendesegregation eftersom de har för låga andelar invånare med utländsk härkomst.
För man analysen ytterligare ett steg vidare genom att också väga in andelen hyresrätter i det sammantagna riskmåttet, finner man att tre av de fyra delområdena som hade en hög andel invånare med utländsk härkomst även på detta mått liger i riskzonen för att de segregationsgenererande flyttningarna skall ta vid. Centrum Ö., Engelbrekt och Nyatorp har klart högre andelar hyresrätter än genomsnittet, medan Vallås Ö. ligger klart under det samma.
Sammantaget kan det således konstateras att Centrum Ö., Engelbrekt, och Nyatorp löper den största risken i Halmstad för att bli etniskt segregerade. De har alla över 20 procent invånare med utländsk härkomst, och den dominerande upplåtelseformen är utan tvekan hyresrätter. Det sistnämnda medför att en snabb omflyttning i dessa områden möjliggörs, vilket underlättar för områdenas invånare att lämna dem om de upplever att boendeförhållandena försämras. Samtidigt underlättar den höga andelen hyresrätter en snabb inflyttning av nya hushåll, som därigenom snabbt kan ersätta de utflyttande hushållen. På så sätt kan de segregationsgenererande flyttningarna ta vid genom att den svenska delen av områdenas befolkning flyttar ut, och individer med utländsk bakgrund flyttar in. Att andelen invånare med härkomst från tredje världen i Centrum Ö., Engelbrekt och Nyatorp är låg kan dämpa risken för den nyss beskrivna processen något. Det beror på att människor med härkomst från tredje världen är mer kulturellt distanserade från den svenska delen av befolkningen, jämfört med människor med härkomst från andra delar av världen. Detta faktum minskar risken för etnisk segregering menar Andersson och Molina. Den låga andelen invånare från tredje världen har således en dämpande effekt på utvecklingen av etnisk boendesegregation i Centrum Ö., Engelbrekt och Nyatorp, men fortfarande kan bedömningen göras att de tre delområdena löper en relativt betydande segregationsrisk. Inget av delområdena uppvisar dock en fullständig riskbild.
Efter de tre delområden som ovan diskuterats är det Vallås Ö. som löper störst risk för etnisk boendesegregation till följd av områdets höga andel invånare med utländsk härkomst. Risken minskar dock relativt mycket skulle jag vilja hävda till följd av att andelen hyresrätter endast utgör 25,6 procent av det totala antalet bostäder vilket försvårar en snabb in- och utflyttning till och från området. Att andelen invånare med härkomst från tredje världen är låg minskar risken ytterligare. Således kan bedömningen göras att Vallås Ö., har det grundläggande förhållandet för etnisk boendesegregation genom sin höga andel invånare med utländsk härkomst, men i övrigt föreligger det ingen risk för uppkomsten av segregationsgenererande flyttningar.
Av ovanstående resonemang följer att de segregationsgenererande flyttningarna inte bara har påverkat de etniska boendemönstren i Halmstad, utan det finns också en risk att de även i framtiden kommer att sprida sig så att ytterligare delområden blir etniskt segregerade i likhet med Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem. De områden som idag löper störst för att bli
etniskt segregerade genom uppkomsten av segregationsgenererande flyttningar är Centrum Ö., Engelbrekt och Nyatorp.