Sekundärdata

För att stärka analysen och slutsatserna användes även sekundärkällor som bolagens hemsidor, branschtidningar och bolagens årsredovisningar. Sekundärdata har dock vissa nackdelar, den ursprungliga författaren kan ha vägt in sina personliga eller organisationens åsikter i data och därmed personifierat den. Hemsidor, årsredovisningar samt branschtidningar är sådan information bolagen valt att gå ut med, vilket kan skapa en partiskhet,då bolagen lyfter fram det som är bra, men kan välja att utelämna saker som kan anses vara negativt (Bryman & Bell, 2017).

Vad som även kan vara en nackdel är att bolagen inte går ut med fullständiga data kring deras innovationsarbete, vilket innebär att det kan vara ofullständiga data i sekundärkällor (OECD, 2018). Sekundärkällor kan dock ge en värdefull bakgrundsinformation (Bryman & Bell, 2011) angående de intervjuade bolagen. Sekundärdata i denna studie är ämnad att vara ett komplement för att styrka studiens intervjudata, dessa tillsammans bidrog till att studien fick mer reliabilitet.

3.8 Empiri-bearbetning

Den empiriska data bearbetas, analyserades och presenterades utifrån en tematisk analys. Tematisk analys innebär att den insamlade teorin struktureras upp efter olika teman som ska fånga något betydelsefullt i relation till studiens syfte. Enligt Bryman och Bell (2017) är en av de vanligaste metoderna för kvalitativ dataanalys att söka efter teman i transkriptioner.

22

Tematisk analys är en teoretiskt obunden metod, vilket är en fördel då analysen blir mer flexibel då man inte behöver hålla sig inom en spikad teoretisk ram. Detta kan ge rika och komplexa resultat (Braun & Clarke, 2006). Denna studie utgick från en abduktiv tematisk analys eftersom den har utgått från en förstudie där en litteraturstudie och framför allt tre explorativa förintervjuerna legat till grund för utformandet av den teoretiska referensramen. Eftersom skribenterna har rört sig mellan teori och empiri vid utformandet har en abduktiv ansats följts och teorin har utformats utifrån denna utforskande datainsamling. Därav hade studien initialt inga förutbestämda ramar, utan studiens teori samt analys styrs av den utforskande data som initialt samlats in.

Den tematiska analysen upprättades enligt Braun och Clarke’s (2006) sex stegs-modell. I steg ett bekantar skribenterna sig med den insamlade empirin för att få en förståelse för det insamlade empiriska innehållet. För att bekanta sig med empirin genomfördes en ordagrann transkribering av intervjuerna som därefter lästes flera gånger. I andra steget ska initiala koder utformas. Koderna kännetecknar sådana särdrag som blir applicerbara i analysen. För att finna dessa särdrag sammanfattades intervjuerna i olika tabeller. Tabellerna citerar de viktigaste orden och meningarna från transkriptionerna för att på så vis hitta de viktigaste särdragen utifrån studiens frågeställningar och syfte. Tabellerna är uppdelade efter intervjuguiden, alla bolag och respondenterna från bolaget följer den alfabetiska ordningen som framgår av Tabell 1. “Sammanställning av respondenter” i början av empiri-kapitlet. Detta eftersom det ska underlätta för skribenterna att strukturera upp och analysera koderna för att sedan kunna utforma olika teman. I tredje steget analyserades koderna och sedan utformades möjliga underteman. Empirin från intervjuerna visade sig vara riktigt användbar och skribenterna kunde citera från den och utforma en rik empiri och vidare analys genom att citera respondenterna. De underteman som valdes ut var: “Hur tolkar bolagen innovation?”, “Drivkrafter”, “Samarbeten, Nätverk, interaktion med andra parter”, “Processen” och “Problem/hinder för innovation”. Dessa underteman valdes för att de på bästa sätt uppfyllde studiens syfte och på bästa sätt fångade de mönster som framkom av empirin. De olika koderna reviderades och sorterades in efter de fem olika temana. Varje tema utgör en egen tabell, förutom “Processen”. Processen delas upp i tre olika steg: Initierings-, Utvecklings- och Implemiteringsstadiet (Van de Ven m.fl., 1999) för att göra detta rika tema mer överskådligt. I steg fyra ska de givna teman ses över, förfinas och eventuellt revideras (Braun och Clarke, 2006). De givna temana granskades och kontrollerades mot den transkriberade texten och ansågs fånga studiens syfte, därav var revidering inte nödvändig. I steg fem definierades, färdigställdes och namngavs samtliga teman. Temana var desamma men namnen byttes ut till: “Förståelsen för innovation”, “Drivkrafter”, “Samarbeten inom innovation i fastighetsbranschen”, “Innovationsprocessen” och “Hinder för innovation”, eftersom dessa ansågs mer lämpliga. De framtagna temana

23

kontrollerades därefter en sista gång gentemot den transkriberade texten för att säkerhetsställa att datan stämmer. Dessa tabeller återfinns under kapitel 8, Bilagor och Appendix. Empiridelen byggdes upp utifrån dessa tabeller och består av en kortare presentation av varje bolag. Dessa kortare presentationer utformades för att ge studien ett bättre flyt och underlätta för läsaren. Därefter i enlighet med steg sex skrevs studiens analysdel.

En nackdel med det tematiska tillvägagångssättet är att det kan innehålla ett visst mått av tolkning (Bryman och Bell, 2017). Det kan finnas svårigheter med att gå igenom den insamlade empiriska datan i form av transkriberade intervjuer och utforma teman, utan att tolka och på ett visst plan vara partisk. Trots detta ansågs tematisk analys vara det lämpligaste tillvägagångssättet.

3.9 Etik

För att säkerställa att forskning bedrivs på ett etiskt korrekt sätt har Vetenskapsrådet (2002) publicerat forskningsetiska principer som forskare kan utgå i från. Dock tar denna publikation hänsyn till den tidigare Personuppgiftslagen som idag är ersatt av andra lagar och därför används Vetenskapsrådets nyare publikation, God forskningssed (2017), som tar hänsyn till de nya lagarna angående personuppgifter. Denna har i första hand använts för att upprätthålla en god forskningssed, men även publikationen från 2002 har använts som ett komplement för att på ett riktigt sätt kunna ta hänsyn till de etiska aspekterna.

Informationskravet

Att delge information till medverkande innebär att respondenter har rätt till information angående studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenter i denna studie har innan medverkandet i intervjun tagit emot mail angående förfrågan om medverkan i denna studie. Mejlet bestod av information gällande studiens syfte, information angående respondenternas uppgift vid deltagande, samt kontaktuppgifter till studieansvariga. Vid intervjutillfället har respondenterna ytterligare en gång tagit del av studiens syfte och vad ett deltagande innebär för tydlighetens skull.

Samtyckeskravet

Respondenterna ska ge ett samtycke till medverkan för att denna studie ska anses följa god forskningsetik (Vetenskapsrådet 2002, Vetenskapsrådet 2017). Respondenternas svar och närvaro på intervjuerna tolkades vara ett samtycke till att respondenterna själva ville delta i intervjuerna, för att säkerställa detta upprepades dock information om samtycke innan intervjun påbörjades. Respondenterna informerades om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst under intervjun kunde avbryta sitt deltagande. Vidare fastställdes ett samtycke in för rätten att spela in intervjun för att sedan kunna genomföra en transkribering.

24

Respondenterna fick bestämma över sin medverkan i studien och utsattes inte för någon form av påtryckning. De fick även ta del av sina svar i form av transkriberingar för att godkänna dessa innan de användes i studien.

Konfidentialitetskravet

Personuppgifter ska enligt lag skyddas för att medverkande inte ska kunna spåras av utomstående personer (Vetenskapsrådet, 2017). Insamlade personuppgifter har inte delats med tredje part, kommer inte att delas till andra studier samt kommer att raderas efter publicering av studien. Konfidentialitet har informerats och följts, vilket innebär en förpliktelse till att inte sprida uppgifter som lämnats i förtroende (Vetenskapsrådet, 2017). Anonymitet kunde inte uppfyllas, eftersom det innebar att varken obehöriga eller forskargrupp skulle kunna identifiera en respondent (Vetenskapsrådet, 2017). Detta har dock heller inte utlovats eftersom delar av respondenternas identiteter var av betydelse för studien.

Nyttjandekravet

Ett nyttjandekrav innebär att insamlad information angående personliga uppgifter endast får användas för forskningsändamål. De insamlade personuppgifter samt empiri till denna studie har endast använts till denna studie vilken klassas som en vetenskaplig forskning.

I denna studie har etiska principer följts för att säkerställa att respondenterna inte tagit skada eller utsatts för en risk till att ta skada. På grund av studiens tillvägagångssätt att intervjua respondenter med olika arbetstitlar för att få fler perspektiv, har respondenternas arbetstitlar redovisats. Detta uppfyller inte en anonymitet eftersom en arbetstitel kan kopplas till en identitet, men har ansetts vara av vikt för att redovisa studiens reliabilitet för att besvara det avsedda syftet. Forskningsetik innebär flera principer att ta hänsyn till, vilket denna studie på andra sätt har uppfyllt.

3.10 Kvalitetsaspekter

Två viktiga aspekter när en vetenskaplig undersökning utförs är validitet och reliabilitet. Validitet innebär att det som är tänkt att undersökas, blir undersökt (Saunders m.fl. 2019; Bell, Bryman och Harley, 2019). Därav var det av vikt att respondenterna hade kunskap kring det studien syftade till för att de semistrukturerade intervjuerna skulle berikas med tillfredsställande svar och därför lades vikt vid urvalet av respondenter.

Reliabilitet innebär att studiens slutsatser är konsekventa och tillförlitliga. För att studien ska uppfylla reliabilitetskravet fullt ut, ska studien kunna återupprepas vid ett annat tillfälle, av en annan forskare, med samma datainsamlingsmetoder och analyser, men resultatet ska

25

ändå bli detsamma (Saunders m.fl. 2019). Detta är dock en svårighet inom kvalitativa studier (Bell, Bryman och Harley, 2019). Saunders, Lewis och Thornhill (2019) beskriver fyra hot mot reliabiliteten: (1) respondentens felbedömning, (2) respondentens påverkan, (3) intervjuarens felbedömning och (4) intervjuarens påverkan. Respondentens felbedömning orsakas ofta av faktorer som kan påverka hur respondenten genomför intervjun. Till exempel kan respondenten vara stressad och vilja göra klart intervjun så snabbt som möjligt. Deltagarens påverkan beror på hur uppriktiga respondentens svar är, respondenten kan vilja att organisationen ska framstå bättre än vad den faktiskt är. Intervjuarens felbedömning kan bero på att de tolkar respondentens svar fel. Till slut kan intervjuarens påverkan bero på att intervjuvaren blir influerad efter sina ståndpunkter och tolkar saker enligt sina egna uppfattningar (Sanders m.fl. 2019).

För ökad reliabiliteten och validiteten, har varje undersökt organisation innefattat två till tre intervjuer, med respondenter som är delaktiga i innovationsprocessen med olika befattningar. De två till tre personernas kombinerade kunskap om innovationsarbete i organisationen kommer att leda till mer validitet. Att flera personer med olika arbetsroller intervjuas leder till att studien får en högre reliabilitet då de två till tre respondenternas kombinerade svar leder till mindre felbedömning från deltagarnas sida, eftersom det är mer troligt att en enskild respondent skulle göra en felbedömning än att alla respondenterna skulle göra det. Vidare har respondenterna olika arbetsroller vilket ger en bredare förståelse för innovationsarbetet, eftersom de olika personerna arbetar med olika delar av processen och således kan deras uppfattning av processen skilja sig. Även om flera respondenter leder till mer reliabilitet och validitet än om en respondent per bolag skulle intervjuas, är fortfarande två eller tre respondenter inte tillräckligt för att generalisera till hela bolaget. Vidare har endast fem bolag intervjuats från fastighetsbranschen, därför är slutsatserna i denna studie endast mönster som framkommit utifrån dessa fem. Slutsatserna är inte generaliserbara till hela branschen.

27

4.Empiri

4.1 Sammanställning av respondenter

Konfidentialitet kring personuppgifter har förelegat och därav är namnen i denna tabell fiktiva i syfte för att inte utge respondenternas identitet. För att underlätta för läsaren döptes bolagen efter bokstäverna A-E i alfabetisk ordning och vidare har de fiktiva namnen på respondenterna börjat på samma bokstav som bolaget för att empirin och analysen ska vara lättare att följa. De olika bolagen och respondenternas har sammanställts i tabell 1 nedan:

Företag Respondente

r Arbetsroller Kommunalt- eller privatägt Fastighetsvärde

Företag A Alfred Anders Amy Alfred: Regionchef Anders: It-specialist Amy: Affärsutvecklare Privat >20 mdkr Företag B Bengt Bert

Bengt: Teknik och underhållschef

Bert: Innovations- och digitaliseringsstrateg Kommunalt <20 mdkr Företag C Clara Celine Clark Clara: Verksamhetsutvecklare Celine: Verksamhetsutvecklare Clark: Bolagsstrateg Kommunalt >20 mdkr Företag D Daniel David Daniel: VD David: Projektchef Privat <20 mdkr Företag E Elvira Evert

Elvira: Chef teknik & utveckling

Evert:

Affärsutvecklingschef

Privat >20 mdkr

Tabell 1. “Sammanställning av respondenter”

4.2 Intervjudata

4.2.1 Bolag A

Bolag A är ett fastighetsbolag som arbetar med uthyrning, förvaltning och nybyggnationer. Bolaget är privatägt och verkar i flera svenska städer. Innovation inom bolaget beskrivs vara lösningar, nya och utvecklade erbjudanden för hyresgäster samt att vara proaktiv till

28

innovativa möjligheter. Omvärldsbevakning och samverkan är enligt respondenterna bolagets tillvägagångssätt för att hitta innovationsmöjligheter, vilket ska bidra till nöjda kunder och att bolaget är beredda på morgondagens affär.

Det råder enligt respondenterna stor samverkan mellan olika fastighetsbolag. Samarbeten gällande framtagandet av nya tjänster och produkter exemplifieras för att hålla kostnader nere. Samverkan mellan aktörer som inte verkar inom fastighetsbranschen framkommer också vilket enligt respondenterna kan innebära kontakt med kommun och byggbranschen.

Bolagets arbete med innovation har utvecklats och respondenterna berättar att bolaget har startat en avdelning som ska ta hand om innovationsarbetet. Denna avdelning undersöker och utvärderar frågor samt tips gällande innovation, för att sedan lyfta detta till ledningen som sedan tar beslut om denna innovation är något som är värt att fortsätta utveckla. Om ledningen bestämmer att innovationen ska utvecklas så sker först en allokering av resurser, sen utvecklas pilotprojekt och till sist skalas innovationen upp.

Hinder för innovation inom fastighetsbranschen beskrivs vara ett bristande incitament att utveckla nya saker eftersom fastighetsbranschen redan är lönsam och stabil. Respondenterna exemplifierar detta genom att berätta att det finns ett stort behov av boende. Fastighetsbolagen får in sina hyror och avkastning är bra, vilket leder till att de inte behöver driva innovation.

4.2.2 Bolag B

Bolag B är ett är ett kommunalägt fastighetsbolag som tillhandahåller tjänster för drift och underhåll av fastigheter och även nyproduktion av fastigheter. Innovation för dem är att hänga med i utvecklingen inom branschen, det handlar mycket om att implementera saker som redan är uppfunna. Respondenterna menar att Bolag B historiskt har varit lite restriktiva mot förändring, men att de på senare tid har blivit mer flexibla i sitt innovationsarbete. De är idag inte lika “rädda” för förändring.

Något som driver Bolag B:s innovationsarbete är hållbarhet, bolaget har ägarnas krav på sig att bli mer energieffektiva. Utöver detta hittar bolaget mycket inspiration externt och genomför därför omvärldsbevakningar varje år. Respondenterna berättar att Bolag-B menar att det är viktigt att lyssna in och hänga med i vad andra gör, därav förespråkar de ett samarbete mellan aktörerna inom branschen. Idag bedriver de “[BolagB-labbet]” som är ett forum som skapats för att fritt tillsammans med externa parter hitta nya lösningar. Vidare är de delaktiga i en testbädd i kommunen, där samtliga fastighetsbolag ingår. Bolaget ingår även i ett nätverk inom sin region där de har utbyte med andra innovationsledare.

29

I innovationsarbetet är det 10 chefer som bevakar att projekten ligger i fas och reglerar tillförseln av resurser. Bolag B har ett utformat förbättringssystem som de följer när de arbetar med utveckling. Hinder för innovation i bolaget är att det inte finns många incitament att ändra sättet de arbetar på. Branschen är enligt respondenterna konservativ och sättet att arbeta kring utveckling är traditionellt.

4.2.3 Bolag C

Bolag C är ett allmännyttigt fastighetsbolag som hyr ut, förvaltar och medverkar i nybyggnationer av hyreslägenheter. Innovation beskrivs av respondenterna som problemlösning, ständiga förbättringar samt ett helt nytt sätt att genomföra arbete. Bolagets tillvägagångssätt för att hitta innovation är enligt respondenterna en omvärldsbevakning och samarbete med andra aktörer. Bolaget är delaktiga i samarbetsforum och nätverk dels för att diskutera gemensamma frågor med andra fastighetsbolag, dels för att arbeta tillsammans med andra aktörer i visa gemensamma projekt. En samarbetsyta har skapats för att förenkla arbetet genom att olika aktörer tillsammans kan arbeta i en modell.

Bolag C har enligt respondenterna ännu ingen färdigutvecklad innovationsprocess men menar att den troligen kommer att bygga på en projektmodell som finns utvecklad av staden de verkar inom. Denna modell ska fungera som en guide för olika faser inom innovationsprocessen, exempelvis hur en förstudie ska utformas, hur projektdirektiv ska se ut och när en innovationsmöjlighet ska skalas upp.

Respondenterna upplever att det finns stöd att få angående ett innovationsarbete, via den kommun bolaget verkar inom. Stöden innebär finansiellt kapital, strategiska innovationsprogram och metodstöd från kommunen. Hinder för utveckling av innovation inom fastighetsbranschen beskrivs vara svårigheter att testa nya saker på grund av branschens kapitalintensitet, låga incitament till att driva innovation på grund av fokuset på huvuduppdraget att ge människor ett boende och att investeringar i denna bransch är förknippade med låg risk vilket motsätter incitament till att driva innovation. Enligt en av respondenterna börjar dock branschen att anpassa sig efter utvecklingen på grund av nya förväntningar från hyresgäster.

4.2.4 Bolag D

Bolag D är ett privatägt fastighetsbolag som äger och förvaltar fastigheter. Respondenterna berättar att de är ett ganska litet fastighetsbolag, jämförelsevis med de stora. Respondenterna menar att innovation är något nytt, att hela tiden ifrågasätta och leta efter nya lösningar, för att ständigt förbättras.

30

Bolag D menar att en drivkraft till innovation är hållbarhet. De anser att fastighetsbranschen långsiktigt måste bli mer hållbar eftersom klimatpåverkan idag är alldeles för stor. Vidare berättar de att samarbeten inom branschen också är en drivkraft. I och med att Bolag D är ett mindre fastighetsbolag är de beroende av samarbeten och i nästan varje fråga som bedrivs har bolaget olika samarbetspartners. Bolaget arbetar på att transparent kommunicera vilka innovationer de driver och på så sätt bidra till mer samarbeten inom branschen. Bolag D berättar att de har ett brett kontaktnät med andra aktörer i branschen. Bolaget berättar att det finns en samhällsdialog inom branschen dit aktörer, hyresgäster, fastighetsägare och andra anställda inom staden bjuds in för att tycka till om exempelvis en plats, för att det ska bli så attraktivt som möjligt att bo och vistas i närområdet till fastigheten.

Bolag D har ingen specifik innovationsavdelning utan menar att innovation måste vara en del av kulturen i bolaget för att lyckat kunna bedriva ett innovativt arbete. Arbetet med innovation sker med ett lösningsorienterat perspektiv.

Bolag D menar att hinder för innovationen i branschen är den högkonjunktur som sträckt sig över flera år, vilket gör att fastighetsbolagen inte har tillräckliga incitament för att bedriva innovation. Att arbeta enligt traditioner fungerar och bolagen är lönsamma utan att driva innovation. Vidare menar bolaget att ett hinder är kapitalintensiteten i branschen. Det är stora summor pengar som är inblandade i förvaltning av fastigheter och bolagen vågar inte göra några chansningar, utan de tar det säkra före det osäkra.

4.2.5 Bolag E

Respondenterna från Bolag E representerar ett privat fastighetsbolag som verkar i flera delar av Sverige och arbetar till stor del med kommersiella fastigheter. Bolag E är ett av Sveriges största fastighetsbolag. Respondenterna anser att innovation är både utveckling av befintliga produkter och tjänster samt att hitta på något nytt. Bolaget befinner sig, enligt respondenterna, på en mellannivå av vad de anser att innovation är och menar att innovationsarbetet inte ska vara en strikt planerad process. En innovativ kultur i bolaget är enligt respondenterna av vikt för att uppmuntra idéer och våga testa möjliga innovationer. Drivkrafterna till innovationsarbetet är hållbarhet, att utveckla kundaffärer samt effektivitet internt.

Samarbete och nätverk präglar Bolag E’s arbete med innovation i hög grad. Skapandet av ekosystem med andra fastighetsbolag för att främja utvecklandet av standarder eller nya sätt att arbeta har initierats av Bolaget. Respondenterna menar även att samarbete med aktörer utanför fastighetsbranschen är av vikt för att kunna hitta nya logistiklösningar.

31

Bolag E har en utvecklad innovationsprocess som de följer i sitt arbete med innovation. De fem stegen i processen är idéfas, förstudie, pilot, uppskalning och överlämning till verksamheten för vidare utveckling. Arbetet sker dock flexibelt och dessa steg måste inte följas strikt, utan fungerar som en vägledning i utvecklingsarbetet. Respondenterna menar att organisationen generellt är väldigt innovativ både bolagsövergripande och i det löpande arbetet.

Bolag E menar att branschen traditionellt sätt är ganska trögrörlig. Denna trögrörlighet beror på att det är en handfast produkt och de menar att det av naturen är naturligt för fastighetsbolag att vara lite förändringsrädda. Respondenterna menar dock att det finns fördomar om att fastighetsbolag i dagens läge är trögrörliga och inte innovativa och menar