Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
En bransch i lä?
En komparativ studie om fastighetsbolags
innovationsarbete
Karl Bergfeldt
Emma Folkegård
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till alla våra respondenter som tagit sig tid att hjälpa oss genom att ställa upp på intervjuer. Utan er hade det inte varit möjligt att genomföra denna studie. Vi vill också tacka vår handledare Karl Wennberg som bidragit med en givande handledning under studieprocessen. Vi vill även tacka våra opponenter som bidragit med värdefull konstruktiv kritik gällande studien.
Linköping den 30 maj 2021
Titel: En bransch i lä? - En komparativ studie om fastighetsbolags innovationsarbete Författare: Karl Bergfeldt och Emma Folkegård
Handledare: Karl Wennberg
Bakgrund: Fastighetsbranschen klassificeras som en stabil bransch med fastigheter som fortsatt
kommer behöva driftas och förvaltas, vilket har lett till få incitament att driva innovation i branschen. Spridningen av innovationer i branschen utgör en brist, även om tillgänglighet av innovationsmöjligheter finns. Medvetenhet om nödvändigheten av innovation inom fastighetsbranschen har dock ökat under de senaste decennierna, vilket har lett till att fastighetsbolagen gjort satsningar på att driva innovation i högre grad. Innovationsarbetet i fastighetsbranschen påverkas av flera externa och interna faktorer. Här råder det en kunskapslucka, då innovationsprocessen i fastighetsbranschen inte är tillräckligt studerat.
Syfte och Frågeställningar: Studiens syfte är att med hjälp av en komparativ studie utforska
skillnader och likheter i olika fastighetsbolags innovationsarbete. För att besvara detta syfte har följande frågeställningar använts: “Vad är drivkraften till innovation för fastighetsbolagen inom
branschen?” samt “Hur ser processen ut för innovationsskapande för aktörer inom fastighetsbranschen och finns det några skillnader samt likheter?”
Metod: Denna kvalitativa studie har en abduktiv ansats eftersom studiens teoretiska ramverk har
utformats utifrån förintervjuer och en litteraturstudie. Empiriska data har samlats in genom primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med fem olika fastighetsbolag vilka sedan har analyserats med en tematisk analysmetod.
Slutsats: Vad som driver innovation inom branschen visade sig vara följande områden:
omvärldsanalys, hållbarhet, kunder, samarbeten samt intern vilja och drivkraft. Processen för innovationsskapande för de olika bolagen ser olika ut och processerna är individuella för bolagen. Bolagen har flertalet likheter i sina innovationsprocesser med tanke på medarbetarnas involvering, pilotprojekt och hur de mäter om en innovation har uppnått sitt syfte. Olikheter i processerna grundar sig ofta i initiativet till varför bolaget bedriver innovation och hur innovationsprocessen startas. Studien tyder på att de finns olika samarbets-nätverk kopplat till innovation. Samarbetet inom branschen är en viktig komponent i bolagens innovationsprocess och driver innovation i branschen. Ur intervjudatan framkommer det att hinder för branschen framför allt är den stora kapitalintensiteten och att incitament till innovation saknas på grund av den stabila konjunkturen i branschen.
Authors: Karl Bergfeldt and Emma Folkegård Supervisor: Karl Wennberg
Introduction: The real estate industry classifies as a stable industry with properties that will still
need to be operated and managed, which led to few incentives to drive innovation in the industry. The spread of innovations in the industry constitutes a deficiency, even though there is an availability of innovation opportunities. Awareness of the necessity of innovation in the real estate industry has increased in recent decades which has led real estate companies to make efforts in pursuing innovation to a greater degree. The innovation work in the real estate industry is affected by several external and internal factors.There is a knowledge gap here because the innovation process in the real estate industry has not been sufficiently studied.
Purpose and research questions: The purpose of the thesis is to explore differences and
similarities in the innovation work of different real estate companies through a comparative study. To answer this purpose, the research questions used are: “What are the driving forces for innovation for real estate companies in the industry?” and “What does the process look like for innovation creation for players in the real estate industry and are there any differences and similarities?”.
Method: This qualitative study has an abductive approach, which has meant that the study has
designed a theoretical frame of reference based on preliminary interviews and a literature review. This qualitative study has an abductive approach. The empirical data has been collected through primary data in the form of semi-structured interviews with five different real estate companies which then have been analysed using a thematic analysis method.
Conclusion: What drives innovation in the industry turned out to be the following areas: external
analysis, sustainability, customers, collaborations, and internal will and drive. The process of creating innovation for the different companies looks different and the processes are individual for the companies. The companies have several similarities in their innovation processes in terms of employee involvement, pilot projects, and how they measure whether an innovation has achieved its purpose. Differences in the processes are often based on the initiative for why the company conducts innovation and how the innovation process is started. The study indicates that there are various collaborative networks linked to innovation. Collaboration in the industry is an important component in the companies' innovation process and drives innovation in the industry. The
Keywords: Real estate industry, Innovation, Innovation work, Innovation process, Driving
forces, Innovation systems, Product innovation, Business process innovation, Structural inertia, Exploitation, Exploration, Incremental innovation.
Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 3
2. Teori ... 5 2.1 Teorival ... 5 2.2 Definition av innovation ... 6 2.3 Teoretisk referensram ... 7 3. Metod ... 17 3.1 Förstudie ... 17 3.2 Forskningsfilosofi ... 17
3.3 Design och ansats... 17
3.4 Intervjuer ... 18
3.5 intervjuguide... 20
3.6 Datainsamling och urval ... 20
3.7 Sekundärdata ... 21 3.8 Empiri-bearbetning ... 21 3.9 Etik ... 23 3.10 Kvalitetsaspekter ... 24 4.Empiri ... 27 4.1 Sammanställning av respondenter ... 27 4.2 Intervjudata ... 27 5. Analys ... 33 5.1 Synen på innovation ... 33 5.2 Drivkrafter ... 37
5.3 Samarbeten inom innovation i fastighetsbranschen ... 42
5.4 Innovationsprocessen ... 45 5.5 Hinder för innovation ... 50 6. Slutsats ... 55 6.1 Diskussion ... 56 6.2 Vidare forskning ... 57 7. Källförteckning ... 1
Tabell 1. Sammanställning av respondenter
Tabell 2. Bolagens innovationer indelade i kategorier
Tabell 3. Drivkrafter till innovation
Tabell 4. Innovationsarbete
Tabell 5. Innovationsprocessen
Figur 1. Modellering av teoretisk referensram
Figur 2. Drucker’s 7 källor för innovativa möjligheter
1
1. Introduktion
I det initiala kapitlet ges en bakgrund som beskriver det aktuella kunskapsläget och introducerar ämnet. Kapitlet mynnar ut i en problematisering och studiens syfte med de tillhörande frågeställningarna.
1.1 Bakgrund
Fastighetsbranschen tar vid där byggbranschens arbete med fastigheterna avslutas och klassificeras som en bransch som förvaltar, driftar och underhåller fastigheter för att bibehålla fastigheternas värde. Utöver detta är det fastighetsbranschens ansvar att sköta fastigheternas ekonomi samt att se till att människorna som verkar, bor och vistas i och kring fastigheten får en fungerande vardag (Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, 2021; Jobba i fastighetsbranschen, 2021). Branschen klassificeras som en stabil bransch med fastigheter som fortsatt kommer behöva driftas och förvaltas (Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, 2018), vilket historiskt sett har lett till få incitament att driva innovation i branschen, tidigare forskning tyder alltså på att fastighetsbranschen är trög gällande innovation (Taylor & Levitt, 2004; Tajuddin m.fl., 2015; Kauko, 2019; Barlow, 2000).
Innovation kan beskrivas som ett nytt koncept gällande en produkt eller tjänst, utveckling av ett befintligt koncept eller att befintliga idéer tas från en bransch och implementeras i en annan (Kauko, 2019; Thompson, 2015; Shengjun, Wenwan & Canfei, 2019). Kauko (2019) anser att en utveckling ska skapa värde för bägge parter för att anses vara innovation. I fastighetsbranschen kan synen på värde dock skilja sig mellan användare och ägare (Kauko 2019; Anund Vogel m.fl. 2019), då användare kan se värde i kvalité och läge, medan ägarna kan se värde i lönsamhet. Enligt tidigare studier har miljö och hållbarhet haft största fokus gällande innovation inom fastighetsbranschen. En drivkraft till detta har varit eu-direktivet (2010) om byggnaders energiprestanda (Kauko 2019; Van Oorschot m.fl. 2020; Buckman m.fl., 2014; Lutzenhiser m.fl. 2003; Anund Vogel m.fl. 2019).
Ett hinder som påverkar innovation är enligt Thompson (2015) svagt ledarskap och att utmaningen för denna konservativa bransch är att utveckla ett starkt sådant. Van Oorschot m.fl. (2020) menar att spridningen av innovationer i branschen utgör en brist, även fast tillgänglighet av innovationsmöjligheter finns. En medvetenhet om nödvändigheten av innovation inom fastighetsbranschen har dock ökat under de senaste decennierna, vilket återspeglas i det ökade antalet vetenskapliga och professionella publikationer inom detta ämne (ibid).
2
1.2
Problemformulering
Tidigare forskning visar att fastighetsbranschen traditionellt är trögrörlig gällande innovation (Taylor & Levitt, 2004; Tajuddin m.fl, 2015; Kauko, 2019; Barlow, 2000), vilket även förintervjuer som gjordes inför denna studie visade på. Respondenterna menar att innovation i fastighetsbranschen tidigare inte haft ett fokus men att det på senare år blivit allt mer aktuellt. Förstudien påvisade tydligt att innovation inom fastighetsbranschen ansågs vara en bristvara. Respondenterna delar uppfattning om att fastighetsbranschen inte är proaktiv gällande innovation. Det framkom även i förstudien att det förekom hinder för innovation. Ett av de nämnda hindren är att branschen haft låga incitament till att driva nya innovationer, eftersom de inte har ett problem med outhyrda lägenheter och lokaler. Ett annat hinder är, enligt respondenterna, att få innoverar eftersom de inte upplever någon konkurrens.
Van Oorschot m.fl. (2020) menar att det råder problem inom fastighetsbranschen som grundar sig i svårigheter med kvalitet- och miljöfrågor. Författaren menar på att dessa problem kan lösas med hjälp av innovation, från branschen självt eller via lösningar levererade från andra branscher. Kauko (2019) menar att innovation inom fastighetsbranschen är av vikt för att branschen ska vara aktuell i en nutida miljö och för att vara konkurrenskraftig. Enligt Fastighetsbranschens utbildningsnämnd (2021) har branschen ett ansvar för att vara uppdaterad angående teknik och hållbart arbete, samt att i viss utsträckning bedriva innovation.
Det råder en låg grad av innovation inom den studerade fastighetsbranschen samtidigt som det förespråkas att innovation är av vikt (Van Oorschot m.fl., 2020; Kauko, 2019; Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, 2021). Van Oorschot m.fl. (2020) menar att innovation i en organisation inte endast är ett beslut, utan att vägen till innovation är en invecklad process. En så kallad innovationsprocess påverkas av flera externa och interna faktorer vilket enligt Van Oorschot m.fl. (2020), inte har studerats tillräckligt. Här råder en kunskapslucka eftersom innovationsprocesser inom fastighetsbranschen inte är ett tillräckligt studerat ämne enligt Van Oorschot m.fl., 2020. Att komparativt studera bolags innovationsprocess i en traditionellt lågteknologisk bransch som fastighetsbranschen, bidrar med en tydlighet till varför branschen karaktäriseras som en bransch med låg innovationsgrad, samt om det finns några skillnader och likheter mellan olika bolag i branschen. Vidare studier på hur fastighetsbolagen arbetar med innovation och vad som driver innovationen i branschen är därav relevant för att förstå innovationens roll inom branschen.
3
1.3 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att med hjälp av en komparativ studie utforska skillnader och likheter i olika fastighetsbolags innovationsarbete. Detta för att skapa en förståelse för innovationsprocessen och vad som driver innovation inom fastighetsbranschen. För att uppnå detta syfte kommer studien att utgå från dessa frågeställningar:
1. Vad är drivkraften till innovation för fastighetsbolagen inom branschen?
2. Hur ser processen ut för innovationsskapande för aktörer inom fastighetsbranschen och finns det några skillnader samt likheter?
5
2. Teori
Detta kapitel kommer att inledas med en del där studiens definition av innovation framgår. Vidare följer teorival med en kortare förklaring och modellering av studiens teoretiska referensram. Slutligen presenteras studiens teoretiska ramverk, med en förklaring av sambandet mellan teorierna.
2.1 Teorival
Eftersom studiens syfte är att komparativt studera olika bolags innovationsarbete för att skapa en förståelse för deras innovationsprocess, bygger studiens teoretiska ramverk på Van de ven m.fl.’s (1999) teori Innovation journey som utgör en generell grund för hur en innovationsprocess kan se ut. Van de ven m.fl.’s (1999) teori kompletteras med ytterligare teori på grund av att det framkommit från förstudien att flera områden spelade in i hur bolagen arbetar med innovation, vilket Van de Ven m.fl.’s (1999) teori inte behandlar eller kan behandlas djupare med hjälp av kompletterande teorier. Detta är anledningen att denna teori har kompletterats med teorier som behandlar innovationsmöjligheter, innovationstyper, innovationssystem samt två organisationsrelaterade teorier som behandlar faktorer inom organisationen vilka påverkar innovationsgraden. Figur 1 nedan visar en modellering av studiens teoretiska referensram:
Figur 1. Modellering av teoretisk referensram
Innovationsmöjligheter
I förintervjuerna framkom det att bolagen hade olika drivkrafter och tillvägagångssätt för att hitta och arbeta med innovation. Därför är det av vikt att fokusera på innovationsmöjligheter för att skapa sig en förståelse för hur bolagen urskiljer innovationsmöjligheter och vad som driver innovationen i början av innovationsprocessen. För att studera detta närmare har
6
Drucker’s sju källor för innovativa möjligheter (1999) kompletterat den huvudsakliga innovationsteorin.
Produktinnovation och Affärsprocessinnovation
Taxonomierna Produktinnovation och Affärsprocessinnovation (OECD, 2018) tillsammans med Henderson och Clark’s (1990) teori har valts ut för att kunna analysera innovation som respondenternas organisationer bedriver. Förintervjuerna tyder på att det finns olika typer av innovation som fastighetsbolagen bedriver vilket är värdefullt att kategorisera, på grund av att innovation gällande produkter respektive processer skiljer sig åt.
Innovationssystem
Samarbeten var en aspekt i innovationsarbetet som spelade en stor roll enligt respondenter från förintervjuer. Ydrefält och Roxenhall (2017) menar att dessa samarbetsnätverk inte är tillräckligt studerat och därför behöver detta område kompletteras med ytterligare forskning. Förintervjuverna visade att dessa samarbeten sker i en interaktion mellan olika aktörer i en process, vilket indikerar på att ett innovationssystem hade kunnat förekomma (Edquist, 1997). Därför är en innovationssystemteori adderad till den teoretiska referensramen för att skapa en djupare förståelse för samarbeten inom fastighetsbranschen.
Strukturell tröghet och Utforskning och exploatering
Förstudien visade att organisatoriska beslut och förutsättningar spelar en roll i hur bolagen arbetar med innovation. Detta är något som inte tas hänsyn till i Van de ven m.fl.’s (1999) innovationsprocess teori och ses därför som ett nödvändigt komplement för den teoretiska referensramen. Hannan och Freeman (1984) samt March (1991) har skrivit organisationsteorier som menar att organisatoriska faktorer påverkar bolags innovationsarbete och det är därför har dessa valts ut som två teorier som påverkar innovationsprocessen.
2.2 Definition av innovation
Schumpeter (1942) är känd för sina tankar kring “kreativ förstörelse”, vilket han menar
är en nödvändig nedbrytning av existerande strukturer som krävs för att ny utveckling
och kunskapsbyggande ska kunna ske. Detta innebär att en produkt eller tjänst kan
komma att påverka en befintlig bransch. Flera författare (Drucker, 1999; Van de ven m.fl.,
1999; Porter, 1980) följer Schumpeters (1934) spår i beskrivningen av innovation som
nya kombinationer. Dessa nya kombinationer avser introduktionen av en ny produkt eller
en ny produktkvalitet, en ny produktionsmetod, en ny marknad eller en ny leveranskälla
7
av råvaror (Van de Ven m.fl., 1999). Schumpeter (1934) menade också att innovation kan
vara 'upprättandet av en ny produktionsfunktion”. (Schumpeter, 1954 s. 1026–1053).
Drucker (1999) definierar innovation som “den handling som ger resurser en ny förmåga
att skapa välstånd” (sid. 27). Drucker (1999) menar att det inte finns något sådant som
en resurs innan en användning av resursen hittas, som ger resursen ett ekonomiskt värde.
Detsamma gäller innovation, tidigare forskning menar att innovation är nytt tänkande som
skapar värde och att grundtanken är att innovation kan ses som en strategi för att skapa
värde. Traditionella sätt att tänka utmanas och förändring används till sin fördel (Lyons,
2007; Kauko, 2019; Thompson, 2015; Shengjun, Wenwan & Canfei, 2019). Men vad är
egentligen värde? Vad värde kan innefatta är subjektivt och brett. Därav utgår denna
studie från Schumpeters (1942) idé om innovation, olika kombinationer av olika resurser
som tillsammans bildar ett nytt ändamål. Författaren exemplifierar innovation som en
introduktion av en ny produkt eller en förändring av en befintlig produkt,
processinnovation som är ny för en bransch, öppnandet av en ny marknad, utveckling av
nya utbud av källor för råvaror eller andra insatsvaror samt förändringar i organisation
(Schumpeter, 1934).
2.3 Teoretisk referensram
2.3.1 The innovation journey
Van de Ven m.fl. (1999) har i en studie fokuserat på olika innovationsprocesser och kunnat kartlägga olika steg över hur en innovation kan uppstå för att sedan kommersialiseras. I boken The innovation journey (1999) menar författarna att processer i skapandet av innovation sällan är kontrollerbara och förutsägbara. Ett verktyg som fungerar som ett tillvägagångssätt att förhålla sig till i innovationsprocessen, är en form av guide. Van de Ven m.fl. (1999) delar därav in innovationsprocessen i en guide bestående av tre olika stadier där typiska element ingår. De tre olika stadierna kallas för initierings-, utvecklings- och implementeringsstadiet.
Initieringsstadiet
I detta stadie sker den första initieringen av en innovation, vilken påverkas av flera olika händelser och personer. Tidsåtgång för detta stadium är inte bestämt och i vissa fall tar detta stadie flera år. En innovation kan initieras av till exempel chocker. Chocker kan ske både extern och internt och påverkar initiering av innovation. Planer utvecklas och delas med
8
riskkapitalister och ledare för att säkerställa att resurser finns för utvecklingen av innovationen. Återupprepade försök av rekonstruktioner och finansieringar pågår under detta stadie då innovationen ännu inte är fixerad.
Utvecklingsstadiet
Den initiala innovationsidén kommer i detta stadie att genomgå olika transformationer. Nya innebörder, aktiviteter och vägar kommer att tas innan innovationen har utvecklats klart. Kriterierna av vad som är ett misslyckande eller en framgång förändras. Bakslag är vanligt förekommande i detta stadie vilket påverkar olika tidsscheman och resurshanteringen för organisationen. Problem som inte upptäcks tidigt kan komma att påverka processen negativt i och med att problemen ofta blir komplicerade.
Arbetet med innovationen sker flytande, med medarbetare som är med i olika steg. Det har visat sig att en eufori uppstår i början av projektet men att det med tiden utvecklas till känslor av frustration och lidande. Investerare och chefer är ofta involverade i innovationsprocessen i sina olika roller. Utvecklingsproblemen löses sällan utan chefers och investerares hjälp.
Relationer med andra organisationer förekommer för att ta del av kompetens, resurser och användning av patenterade tillgångar för att kunna utveckla innovationer. Medarbetarna är ofta involverade med andra konkurrerande aktörer, handelsförbund och statsväsen för att kunna stödja utvecklingen och genomförandet av innovationer.
Implementeringsstadiet
En innovation bedöms färdig när den är implementerad eller när resurserna tar slut. Arbete med implementering och anpassning av innovationen för ett visst område kan påbörjas innan den är komplett. Investerare eller chefer bedömer om innovationen är misslyckad eller framgångsfull och influerar på så sätt innovationens öde och dess medarbetare.
Van de ven m.fl.’s (1999) teori Innovation journey kommer att användas som ett verktyg för att med hjälp av teorins tre stadier, Initieringsstadiet, Utvecklingsstadiet och Implementeringsstadiet, kunna placera ut de olika bolagens innovationsarbete. Denna teori utgör en generell grund för hur innovationsprocessen går till som kan jämföras med verkligheten.
2.3.2 Drucker’s sju källor för innovativa möjligheter
Drucker skriver i sin bok Innovation and Entrepreneurship (1999) om hur entreprenörer inte kan förvänta sig att möjligheter till innovation dyker upp ur tomma intet, utan att entreprenörerna själva kan behöva söka efter de. Författaren menar att det går att söka sig
9
till innovationsmöjligheter via systematisk sökning och beskriver sju olika källor som ska kunna övervakas för att hitta innovationsmöjligheter. Drucker (1999) skiljer på de sju källorna som listats genom att dela upp de fyra första källorna som behandlar företaget och är därav primärt synliga för människor inom branschen. Dessa fyra källor är Det oväntade, Inkongruent, Innovation baserat på processbehov samt Industri- och marknadsstruktursförändring.
Drucker (1999) redogör för den oväntade framgången, det oväntade misslyckandet eller den oväntade externa händelsen. Det råder oväntade händelser på marknaden och aktörer bör ständigt studera marknaden för att kunna dra nytta av det oväntade. Den andra källan, Inkongruent, innebär oförenligheten mellan verkligheten som den faktiskt är och verkligheten som den antas vara eller borde vara. Det kan innebära en oförenlighet mellan branschens ansträngningar och en kunds förväntningar. Skillnaden mellan vad som är och vad som borde vara kan vara en innovationsmöjlighet.
Innovation baserat på processbehov innebär att förbättra befintliga processer, omarbeta föråldrade processer samt att identifiera svaga länkar i processen för att sedan eliminera dem. Drucker (1999) menar att det inom Industri- och markansstrukturförändringar finns strukturer som verkat på marknaden i årtionden utan större förändringar, men att om en förändring sker, kan en upplösning av strukturerna ske. En förändring på marknaden eller i en industri kan erbjuda goda innovationsmöjligheter enligt författaren. Om en industri- och marknadsstrukturförändring sker, finns en förutsägbar och synlig möjlighet för utomstående att innovera. Detta innebär att organisationen bör vara på sin vakt för att snabbt kunna anpassa sig till förändringarna.
De tre kvarstående källorna syftar på externa förändringar utanför företaget eller branschen. Dessa är Demografi, Förändringar i uppfattning, humör och mening samt Ny kunskap. Den ständiga förändringen i befolkningsmängd, inkomstnivåer, humankapital och åldersintervall påverkar innovationsmöjligheter, vilket kan vara en källa att vara uppmärksam på. Förändringar i uppfattning, humör och mening förändras över tid vilket påverkar människors behov och kan således bidra till nya marknader. Drucker (1999) exemplifierar en förändring i uppfattning om hälsosam kost, vilket bidrar till nya affärsmöjligheter. Ny kunskap anses enligt Drucker (1999) vara “The super-star” (sid. 107) och den källa som oftast syftas på när det talas om innovation. Författaren menar att ny kunskap sällan beror på enbart en faktor, utan att denna typ av innovationsmöjlighet grundar sig i en blandning av olika kunskaper för att tillsammans skapa en ny produkt, vara eller tjänst som är revolutionerande. Även fast ny kunskap och radikala innovationer kan anses vara eftertraktade, råder en hög risk och komplexitet för denna innovationsmöjlighet. En
10
innovation i form av utveckling eller stegvisa förändringar löper en lägre risk vilket leder till att en sådan innovation är mer genomförbar och resultatet kan tydligare mätas oavsett om den leder till framgång eller misslyckande.
Drucker (1999) menar att källorna har olika egenskaper och att ingen av de är mer betydelsefull att övervaka än en annan. Dock kan det finnas svårigheter att skilja på källorna vilket innebär att det finns utrymme för en viss överlappning. Källan till innovation i de olika bolagen initieras inte bara av en av de sju källorna, då dessa är distinkta, medan källan till innovation i verkligheten är mer överlappande. Drucker (1999) menar även att ordningen av de sju källorna beror på vilken reliabilitet och förutsägbarhet de innefattar, vilket förklarar varför Ny kunskap är placerad som sista källa. Figur 2 nedan visar en översikt angående de sju källorna:
Figur 2. Drucker’s sju källor för innovativa möjligheter.
Denna teori kommer att användas i analysen som ett verktyg för att kunna jämföra de olika bolagens uppfattning om källor till innovation. Drucker’s sju källor för innovativa möjligheter kan kopplas samman med arbetet i Initieringsstadiet (Van de ven m.fl., 1999) med att finna en innovation. I initieringsstadiet sker den första initieringen av en innovation, vilken påverkas av flera olika händelser och personer. Här är Drucker’s sju källor till
11
innovativa möjligheter (1999) exempel på faktorer som kan påverka vilka innovationer som initieras.
2.3.3 Innovationstyper
OECD har i Oslo manual (OECD, 2005; OECD, 2018) utgått från Schumpeter`s (1934) definition av innovation och listar utefter detta kriterierna för vad som ingår i de olika kategorierna produktinnovation, processinnovation, marknadsföringsinnovation samt organisationsinnovation som de beskriver i rapporten. Den senare rapporten av “Oslo Manual” (OECD, 2018) har i stället valt att endast ha två taxonomier, produktinnovation och affärsprocess-innovation, i vilken process-, marknadsförings-, och organisationsinnovation ingår. Denna studie kommer att fokusera på den senare upplagans taxonomier.
Produktinnovation
En produktinnovation anses vara en ny tjänst eller vara, alternativt en befintlig tjänst eller vara som är förbättrad avseende på egenskaper eller användningsområde (OECD 2005; OECD 2018; Schumpeter, 1934). I denna typ av innovationstaxonomi kan tekniska komponenter, material eller andra funktionella egenskaper komma att påverka en produktinnovation (OECD, 2005). Henderson och Clark (1990) har definierat fyra olika typer av innovationer som syftar till produktinnovation då de fokuserar på inkrementella, modulära, radikala och arkitekturella innovationer.
En inkrementell innovation kännetecknas av små justeringar eller utveckling av befintlig innovation. Denna typ av innovation används ofta i etablerade organisationer som vill utveckla och förbättra befintliga produkter och tjänster.En modulär innovation förändrar designkonceptet men påverkar inte arkitekturen. En radikal innovation däremot förändrar förutsättningarna för både kärnkoncept och komponenternas koppling till kärnkonceptet. Denna typ av innovation kan vara en teknisk innovation som slår ut befintliga tekniska lösningar. Enligt Henderson och Clark (1990) råder det svårigheter för etablerade organisationer att ta sig an en radikal innovation eftersom det redan finns etablerade koncept.
Den sista innovationstypen kallas för arkitekturell innovation. En sådan innovation beskrivs som förändring av sina komponenter, men att kärnkonceptet är detsamma. En förbättring av en komponent i en produkt kan räknas som en arkitekturell innovation. Hendersson och clark (1990) exemplifierar denna typ av innovation med en fläkt, vars ena komponent blivit större och kan ge bättre prestanda. Fläkten i sig har efter förändringen samma syfte och ursprungligt utseende kvarstår.
12
Affärsprocess-innovation
I “Oslo manual” beskriver OECD (2018) att affärsprocessen består av distribution och logistik, marknadsföring & försäljning, Informations- & kommunikationssystem, administration & ledning samt produkt- & affärsprocessutveckling. Dessa funktioner var tidigare uppdelade i fler taxonomier (OECD, 2005) men eftersom alla dessa funktioner berör en affärsprocess är de, i den senare upplagan, i stället samlade i en taxonomi (OECD, 2018). För att ett bolag ska ha anammat en innovation kopplad till sin affärsprocess, ska en ny eller utvecklad process implementeras som påverkar den tidigare processen och utgör en tydlig skillnad.
Inom distribution och logistik-funktionen innebär en utveckling eller en implementering av nya transport-, service- eller lagerhanterings-möjligheter en innovation. Det kan även innebära en förbättrad eller ny produktions- eller leveransmetod. En process kan ha utvecklats via förändringar i tekniker, utrustning eller programvara (Oslo manual 2005; Davenport, 2011). En sådan innovation kan innehålla reducering av kostnader eller tid, förbättringar i kvalitét, flexibilitet och förbättrade servicenivåer (Davenport, 2011).
Inom marknadsföring och försäljning kan en innovation ske då utveckling eller förändring skett i försäljnings- och efterförsäljningsaktiviteter (OECD, 2018). Det kan även vara utveckling av produkters design eller förpackning, produktplacering (oftast via nya försäljningskanaler), produktreklam eller prissättningsstrategier, vilket kan vara fallet för nya och befintliga produkter (OECD 2005; OECD 2018; Brown 2008).
Funktionen för informations- och kommunikationssystem påverkas av innovation i form av underhållning av hård- och mjukvara, databaser samt andra IT-relaterade aktiviteter. Administration och ledning som innehåller HR-aktiviteter, företagsledning, stödfunktioner samt relationer med utomstående aktörer, kan bestå av organisatoriska förändringar där nya sätt att organisera relationer och samarbeten eller decentralisering/centralisering av beslutsfattande kan ske (OECD, 2005).
Produktions- och affärsprocessutveckling innebär att utveckla affärsprocesser och produkter vilket bland annat kan innebära att använda nya tillvägagångssätt för material eller marknadsutvecklingsmöjligheter och att nya metoder för samarbete används. I denna funktion kommer inkrementella innovationer vara representerade eftersom funktionen syftar till att förbättra processer och produkter (OECD, 2018).
Produktinnovation och affärsprocess-innovation kan även påverka varandra då utveckling eller implementering av en produkt kan komma att innebära förändringar i arbetssätt eller
13
nya processer. Taxonomierna Produktinnovation och Affärsprocessinnovation (OECD, 2018) tillsammans med Henderson och Clark’s (1990) teori har valts ut för att kunna analysera de olika innovationstyperna som respondenternas organisationer bedriver. Inom utvecklingsstadiet (Van de ven m.fl., 1999) berörs förändringar i dessa produkt- samt affärprocessinnovationer eftersom innovationerna genomgår olika transformationer i utvecklingsstadiet tills innovationen har utvecklats klart.
2.3.4 Innovationssystem
Innovation är oförutsägbart och det kan innebära svårigheter i att skapa innovation i ett slutet system (Klein Woolthuis, Lankhuizen & Gilsing, 2005; Bergek et al., 2008). Som ett resultat inträffar innovationsprocessen i en interaktion mellan aktörer i institutionella och organisatoriska element som tillsammans kallas innovationssystem (Edquist, 1997). Svårigheten att vara innovativ i en isolerad miljö influerar de olika aktörerna att dela kunskap och erfarenheter med varandra. Delningen sker i ett så kallat innovationssystem där olika aktörer som företag, utbildningsinstitut, offentlig sektor och andra institutioner samverkar (Lundvall 2016). I litteraturen som berör innovationssystem finns det ingen konsensus och allmänt accepterad definition av ett innovationssystem, men de befintliga definitionerna är likartade. Enligt Chung (2002) finns det flera definitioner för ett innovationssystem, men hans allmänna definition är att "alla inbördes relaterade institutionella aktörer som skapar,
sprider och utnyttjar innovationer" (sid. 486). Edquist (1997) har också sin definition, vilken
lyder: ”interaktion mellan institutionella och organisatoriska aktörer i en
innovationsprocess, som tillsammans kan kallas för ett innovationssystem” (sid. XII).
Bergek m.fl. (2008) beskriver innovationssystemet som ett analysverktyg för att bättre kunna förstå systemet och dess prestanda som hjälper till att sprida information och kunskap i innovationsprocesser.
Innovationssystems-litteraturen är indelad i nationella, regionala, sektoriella och tekniska innovationssystem, beroende på vad systemet avser att behandla (Bergek et al 2008; Breschi & Malerba 1997; Martin 2012). Nationella och regionala innovationssystem fokuserar inte på specifik teknik eller specifika sektorer, i stället fokuserar de på teknologier och sektorer i ett specifikt land eller region och de institutioner som stödjer dem. (Edquist, 1997; Lundvall, 1992; Cooke et al., 1998). Carlsson (1991) hävdar att sektoriella och tekniska innovationssystem är avgränsade till specifika teknikområden och har en sektoriell strategi. Sektoriella innovationssystem behandlar innovation med ett snävare fokus på en specifik bransch, vilken också kan påverkas av större geografiska system som regionala eller nationella innovationssystem. Edquist (1997) visade att en nations historia om industriell utveckling formar organisationer och innovativa aktiviteter inom en industri. De olika typerna av innovationssystem är därav komplementära och bör inte ses som motsatser
14
(Edquist, 1997). Till exempel finns det en viss enhetlighet mellan de olika delarna av sektoriella innovationssystem och nationella innovationssystem (ibid).
Ydrefält och Roxenhall (2017) menar att fastighetsbolag vanligtvis arbetar i olika aktörers nätverk och att det saknas analyser på dessa nätverk. Utifrån förintervjuerna bekräftades detta, då det framkom att det råder samarbeten mellan olika aktörer inom fastighetsbranschen, både kommunalt, via utbildningsinstitut och mellan olika fastighetsbolag. Teorier angående Innovationssystem kan placeras i Utvecklingsstadiet (Van de ven m.fl., 1999) i och med att relationer med andra organisationer förekommer i detta stadie, för att ta del av kompetens, resurser och användning av patenterade tillgångar för att kunna utveckla innovationer.
2.3.5 Strukturell tröghet & Utforskning / exploatering
Hannan och Freeman (1984) behandlar ett fenomen som kallas strukturell tröghet. Strukturell tröghet innebär att organisationer har svårt att implementera radikala förändringar i organisationen och att de på olika vis kan vara resistenta till förändring. Organisationer som är utsatta för strukturell tröghet svarar relativt långsamt på innovationsmöjligheter och andra externa incitament i sina miljöer. Hannan och Freeman (1984) visar att den strukturella trögheten varierar mellan olika branscher och olika organisationer. Bland annat beror trögheten på organisationens ålder, storlek och komplexitet.
Mindre och yngre organisationer är utsatta för mindre strukturell tröghet och har därav lättare att förändras. Större och äldre organisationer är ofta komplexa vilket leder till att de upplever svårigheter i att förändra organisationen. Hannan och Freeman (1984) menar att små organisationer är mer benägna att förändra sin organisation än stora, eftersom de har lättare att “dö” under processen mot en förändring då de sällan har samma stabilitet som stora organisationer gällande kapital och strukturer. Stora organisationer besitter ett större kapital och prestanda av tillförlitlighet och ansvarighet gentemot sina kunder, dessa egenskaper driver kapaciteten att reproducera en organisation som besitter en struktur med hög trovärdighet. Detta är orsaken till att stora organisationer har större chans att överleva förändringar, men detta är även en orsak till strukturell tröghet då det ger incitament att exploatera i stället för att utforska (ibid).
Utforskning och exploatering (March, 1991) behandlar avvägningen mellan utforskningen av nya möjligheter respektive utnyttjande av gamla säkerheter och hur organisationen förhåller sig till detta. Organisationer kan ha problem att balansera utforskning och exploatering, exploatering är dominant i många branscher och ökar snabbare än utforskning. March (1991) menar att exploatering är säkrare, men att det samtidigt inte behöver innebära att ett mål
15
angående en avkastning blir uppfyllt. Problemet med dominansen av exploatering är att organisationen blir suboptimal, en återvändsgränd nås där inget längre kan förbättras. Osäkerheten i utforskandet kan vara avskräckande eftersom det är svårt att vara bra på något som inte tidigare är beprövat. Detta kan vara en anledning till att organisationer väljer att ta den säkra vägen vilket innebär att exploatera. March (1991) menar att detta på kort sikt förmodligen är effektivt, men att det på lång sikt är självförstörande då branschen inte kommer att utvecklas.
Hannan och Freeman’s (1984) teori som behandlar strukturell tröghet i kombination med March’s (1991) teori om utforskning och exploatering, används som två teorier vilka påverkar de olika bolagens innovationsprocess. Dessa teorier används för att skapa en förståelse för hur organisatoriska faktorer påverkar fastighetsbolagens innovationsprocesser.
17
3. Metod
3.1 Förstudie
För att bilda en uppfattning om innovationsarbetet i fastighetsbranschen genomfördes en litteraturstudie. Denna litteraturstudie gav en inblick i branschen med dess aktuella innovationer men även hinder och möjligheter för innovation i branschen. Utöver en litteraturstudie genomfördes tre förintervjuer för att skapa djupare förståelse om ämnet i ett tidigt stadie. Förstudierna berikade studiens syfte och vägledde även i uppbyggnad av teori och empiri.
Förintervjuerna genomfördes med tre aktörer inom fastighetsbranschens privata och utbildningssektor. Urvalet av respondenter låg inom Sveriges gränser. Intervjuerna bestod av sju öppna frågor som respondenterna fick svara på med egna ord, således är förintervjuerna semistrukturerade (Bryman & Bell, 2017). Detta bidrog med information om hur de tre organisationerna arbetar med innovation samt hur de ser på branschens arbete inom området. För att ge en så rättvisande bild som möjligt intervjuades aktörer med olika roller i fastighetsbranschen. Empirin från intervjuerna överensstämmer väl med den genomförda litteraturstudien. Detta bidrog till att förstudien har mer reliabilitet då samma resultat påvisas i både förintervjuerna och litteraturstudien.
3.2 Forskningsfilosofi
Studien är kvalitativ och har som syfte att skapa en djupare förståelse för innovationsprocessen inom fastighetsbranschen, genom semistrukturerade intervjuer med anställda inom fem olika organisationer. Därav utgick studien ur en hermeneutisk forskningsfilosofi eftersom hermeneutiken syftar till att skapa en djupare förståelse för ett fenomen, genom att studera och tolka detta (Bryman och Bell, 2017). Transkriptionerna från intervjuerna analyserades och tolkades, för att skapa förståelse för innovationsprocessen och förstå respondentens intentioner.
3.3 Design och ansats
Syftet med denna studie var utforskande då målet var att förse forskningen med data och kunskap om innovationsprocessen och innovationsarbetet inom fastighetsbranschen, där tidigare forskning visat att det finns en kunskapslucka (Van Oorschot m.fl. 2020). För att på bästa sätt uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. En kvalitativ metod ansågs bäst lämpad eftersom syftet var att skapa förståelse för hur innovationsarbete ser ut i fastighetsbranschen, med utgångspunkt i olika bolag och respondenternas uppfattning. Den kvalitativa metoden ger möjlighet att nå en fördjupad förståelse för det fenomen som
18
studeras. Genom deltagarnas berättande får forskaren tillträde till respondenternas upplevelse av den levda världen och en unik möjlighet att beskriva den (Kvale & Brinkman, 2009).
En mall för insamling av data till en studie kallas för studiedesign (Bell, Bryman och Harley, 2019). Denna studie genomfördes med en komparativ studiedesign vilket enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2019) innebär att två eller flera olika fall jämförs mot varandra. Genom att jämföra olika fallstudier, kan den valda teorin prövas och utvecklas. Bell, Bryman och Harley (2019) belyser även problem med användning av en komparativ design eftersom fokus ligger på jämförelsen och inte nödvändigtvis på en djupgående analys av forskningsfenomenet. I och med att författaren från början har ett fokus på att jämföra, kan det ske att författaren bortser från andra relevanta forskningsbara frågor.
Studien innefattar både en induktiv ansats och en deduktiv ansats, därav följde studien en abduktiv ansats, var existerande teori och nyfunnen teori med utgångspunkt för den insamlade empirin kombineras för att skapa förståelse (Bell, Bryman & Harley 2019). Denna studie har utgått från en förstudie där en litteraturstudie och tre explorativa förintervjuer legat till grund för utformandet av en teoretisk referensram. De explorativa förintervjuvernas empiri undersöks och analyseras för att sedan utgöra referensramen enligt en induktiv ansats. Medan den befintliga teorin inom ämnet ligger till grund för litteraturstudien som utgör en deduktiv ansats (Saunders, Lewis & Thornhill 2012).
3.4 Intervjuer
Studiens empiri byggdes upp av tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem olika bolag inom fastighetsbranschen. Två till tre olika respondenter per organisation intervjuades. Fokus för denna kvalitativa datainsamling låg på respondenternas egna ord som senare analyserades tillsammans med teori. Frågorna var öppna och respondenterna som intervjuades hade frihet att med egna ord besvara frågorna (Bryman & Bell, 2017). Ansatsen i en semistrukturerad intervju är att förstå ämnet med utgångspunkt i de intervjuades synvinkel. Styrkan i en kvalitativ intervju ligger i att den kan fånga de olika respondenternas uppfattningar eller upplevelser av ett ämne eller ett fenomen, och därmed ge en mångsidig bild (Kvale & Brinkman, 2009).
Enligt Ryen (2004) är intervjuer det bästa tillvägagångssättet då studiens metod är kvalitativ. Respondenternas kunskap, beskrivningar och uppfattningar erhålls via intervjuer. Att genomföra intervjuer ger utrymme att tolka, bearbeta och förstå den insamlade datan. Mer specifikt genomfördes semistrukturerade intervjuer då intresset ligger i respondenternas egna uppfattningar (Bryman, 2018). En semistrukturerad intervju innebär strukturellt att
19
utgångspunkten är att specifika teman ska avhandlas, dessa teman behöver dock inte följas troget då respondenterna ska ha en frihet att utforma sina egna svar (David & Sutton, 2016; Bryman & Bell, 2017; Alvehus, 2013;). Semistrukturerade intervjuer gör det också möjligt att ställa uppföljningsfrågor som inte ingår i intervjuguiden för att berika empirin. Detta leder till att intervjun blir mer flexibel, vilket bidrar till att respondentens egen uppfattning och tolkning av de frågor som ställs fångas (Bryman, 2018).
På grund av situationen med Covid-19 i samhället, genomfördes de flesta intervjuerna online via zoom eller Microsoft teams, medan en av intervjuerna genomfördes via telefon. Bell, Bryman och Harley (2019) menar att det finns fördelar och nackdelar med denna typ av datainsamling. I denna studie har fördelarna inneburit att det är lättare att få möjlighet att genomföra en intervju med personer som ofta är upptagna. En annan fördel är att fysiska intervjuer är mer tidskrävande och eftersom de bolag som blivit intervjuade befinner sig på olika platser i landet, förenklar telefon och online-verktygen genomförandet av intervjuerna.
Nackdelar med telefonintervjuer har varit att de som intervjuar inte har kunnat tolka respondenternas sinnesstämning och hur de reagerar på frågor. Detta var även fallet då en respondent valde att stänga av sin kamera under online-intervjun. En fysisk intervju gör att respondentens kroppsspråk lättare kan avläsas vilket Jacobsen och Hellström (2002) anser vara av betydelse. Holbrook, Green och Krosnick (2003) fann i sin studie att respondenter som intervjuades via telefon var mer benägna att inte uttrycka någon åsikt eller svara “jag vet inte”. Taylor (1997) konstaterar att det inte är särskilt länge sedan telefonundersökningar ansågs vara en billig och smutsig ersättning för personliga intervjuer. Dock finns det, enligt Bryman och Bell (2017), positiva aspekter med intervjuer över telefon eller utan kamera. Exempelvis att respondenternas svar i personliga intervjuer ibland påverkas av egenskaper hos intervjuaren (exempelvis klass eller etnicitet) och antyder att intervjuarens blotta närvaro kan påverka att respondenten svarar på sätt som de tror att de som intervjuar önskar. När respondenten inte kan se intervjuaren i telefonintervjun kan denna potentiella källa till partiskhet tas bort.
Skribenterna i denna studie såg värde i den personliga kontakten och möjligheten att läsa av respondentens kroppsspråk. Därav genomfördes tretton av de totalt femton intervjuerna (förintervjuer inräknade) i denna studie via onlineverktyg med kamera. Respondenterna har inte erhållit intervjuguiden innan intervjun vilket bidrar till att respondenterna sällan svarar lika detaljerat, som de skulle ha gjort om de hade fått den innan och kunnat förbereda sig (Bell, Bryman & Harley, 2019). Respondenterna erhöll syftet med studien innan intervjun, men fick inte intervjuguiden. Detta då målet var att respondenternas egen uppfattning och ord skulle fångas. Om intervjuguiden hade skickats ut innan hade det funnits risk att
20
respondenterna inom organisationen delat information med varandra, vilket skulle kunna ha påverkat svaren.
3.5 intervjuguide
Intervjuguiden utformades efter studiens syfte och återfinns under kapitel 8, Bilagor och Appendix. Förstudien i kombination med den teoretiska referensramen låg till grund för utformningen av frågorna i intervjuguiden. Intervjufrågorna behandlade de utvalda respondenternas syn på innovation inom organisationen, vilka källor som finns till innovation och frågor kopplade till hur processen är uppbyggd. I slutet av intervjuguiden fick respondenterna möjligheten att göra tillägg.
Intervjuguiden består av tre delar samt ett inledande etikavsnitt. De olika kriterierna för en god forskningssed enligt Vetenskapsrådet (2017) presenteras, vilket innefattade att studiens syfte presenterades, förfrågan om inspelning av intervju skedde, redogörelse för transkribering av intervju, att konfidentialitet kring personuppgifter föreligger samt att intervjudata endast används till denna studie. Den första delen av intervjuguiden var inledningen och bestod av sex frågor och den första frågan var “Kan du berätta lite om dig själv?” där roll i företaget samt karaktäristiska faktorer tas upp vilket är viktigt eftersom uppfattningen är individuell och påverkas av respondentens personlighet. De olika respondenterna har olika roller i processen, vilket gör deras befattning relevant (Bryman & Bell, 2017). Därefter följde frågor angående organisationen, vilka innovationer de arbetar med samt respondentens syn på vad innovation är. Därefter kom del två, den här delen bestod av frågor kring källor till innovation, målet i denna del, som även den bestod av sex frågor, var att respondenten skulle reflektera över källorna till innovation i organisationen och vad som driver innovation i branschen. Sista delen bestod av 13 frågor där målet var att få en inblick i hur organisationens innovationsprocess går till samt att få en bild över hur de arbetar med innovation.
3.6 Datainsamling och urval
Datainsamlingen i denna studie innefattade en litteraturstudie, sekundärkällor samt intervjuer. Valet av datainsamling byggde på forskningsfilosofin, att vilja tolka och förstå. Metoden för att välja ut respondenter i denna studie var ett målstyrt urval, vilket Bryman (2018) klassificerar som ett strategiskt urval. Målstyrt urval innebär att med utgångspunkt i studiens syfte, göra ett urval om personer som har kunskap eller på annat sätt är berörda av det studien syftar till. En nackdel med att genomföra en icke-sannolikhetsurval som målstyrt urval är enligt Bryman (2018) att empirin inte går att generalisera till en population.
21
Utgångspunkten för urvalet var dels via sökordet “Fastighetsbranschen” på Google.se för att undersöka vilka aktörer som finns. För att sedan med hjälp av ett målstyrt urval välja ut aktörer i branschen som har kunskap som är applicerbar på studiens syfte. Två fastighetsbolag samt en branschspecifik nämnd intervjuades. Mail-korrespondens användes vid förfrågan om intervju till sju kandidater, varav tre stycken besvarade mailet. De tre kandidaterna valde att ställa upp på intervjun.
Respondenterna till de djupare intervjuerna valdes även ut via resultat av sökning efter
Fastighetsbolag på Google.se, sedan granskades bolagen angående deras lämplighet med
tanke på deras arbete med innovation. Till dessa intervjuer var målet fem bolag med två till tre respondenter vardera för att få en djupare inblick i fastighetsbranschen. De fem olika bolagen är belägna inom Sverige och valdes ut på grund av deras arbete med innovation för att bidra med tillfredsställande empiri då de har kunskap inom området. Trots att studien inte är generaliserbar var målet att undersöka bolag i olika storlek, med olika ägarskap (privata eller kommunala), för att kunna ta dessa faktorer i beaktning vid den komparativa analysen.
3.7 Sekundärdata
För att stärka analysen och slutsatserna användes även sekundärkällor som bolagens hemsidor, branschtidningar och bolagens årsredovisningar. Sekundärdata har dock vissa nackdelar, den ursprungliga författaren kan ha vägt in sina personliga eller organisationens åsikter i data och därmed personifierat den. Hemsidor, årsredovisningar samt branschtidningar är sådan information bolagen valt att gå ut med, vilket kan skapa en partiskhet,då bolagen lyfter fram det som är bra, men kan välja att utelämna saker som kan anses vara negativt (Bryman & Bell, 2017).
Vad som även kan vara en nackdel är att bolagen inte går ut med fullständiga data kring deras innovationsarbete, vilket innebär att det kan vara ofullständiga data i sekundärkällor (OECD, 2018). Sekundärkällor kan dock ge en värdefull bakgrundsinformation (Bryman & Bell, 2011) angående de intervjuade bolagen. Sekundärdata i denna studie är ämnad att vara ett komplement för att styrka studiens intervjudata, dessa tillsammans bidrog till att studien fick mer reliabilitet.
3.8 Empiri-bearbetning
Den empiriska data bearbetas, analyserades och presenterades utifrån en tematisk analys. Tematisk analys innebär att den insamlade teorin struktureras upp efter olika teman som ska fånga något betydelsefullt i relation till studiens syfte. Enligt Bryman och Bell (2017) är en av de vanligaste metoderna för kvalitativ dataanalys att söka efter teman i transkriptioner.
22
Tematisk analys är en teoretiskt obunden metod, vilket är en fördel då analysen blir mer flexibel då man inte behöver hålla sig inom en spikad teoretisk ram. Detta kan ge rika och komplexa resultat (Braun & Clarke, 2006). Denna studie utgick från en abduktiv tematisk analys eftersom den har utgått från en förstudie där en litteraturstudie och framför allt tre explorativa förintervjuerna legat till grund för utformandet av den teoretiska referensramen. Eftersom skribenterna har rört sig mellan teori och empiri vid utformandet har en abduktiv ansats följts och teorin har utformats utifrån denna utforskande datainsamling. Därav hade studien initialt inga förutbestämda ramar, utan studiens teori samt analys styrs av den utforskande data som initialt samlats in.
Den tematiska analysen upprättades enligt Braun och Clarke’s (2006) sex stegs-modell. I steg ett bekantar skribenterna sig med den insamlade empirin för att få en förståelse för det insamlade empiriska innehållet. För att bekanta sig med empirin genomfördes en ordagrann transkribering av intervjuerna som därefter lästes flera gånger. I andra steget ska initiala koder utformas. Koderna kännetecknar sådana särdrag som blir applicerbara i analysen. För att finna dessa särdrag sammanfattades intervjuerna i olika tabeller. Tabellerna citerar de viktigaste orden och meningarna från transkriptionerna för att på så vis hitta de viktigaste särdragen utifrån studiens frågeställningar och syfte. Tabellerna är uppdelade efter intervjuguiden, alla bolag och respondenterna från bolaget följer den alfabetiska ordningen som framgår av Tabell 1. “Sammanställning av respondenter” i början av empiri-kapitlet. Detta eftersom det ska underlätta för skribenterna att strukturera upp och analysera koderna för att sedan kunna utforma olika teman. I tredje steget analyserades koderna och sedan utformades möjliga underteman. Empirin från intervjuerna visade sig vara riktigt användbar och skribenterna kunde citera från den och utforma en rik empiri och vidare analys genom att citera respondenterna. De underteman som valdes ut var: “Hur tolkar bolagen innovation?”, “Drivkrafter”, “Samarbeten, Nätverk, interaktion med andra parter”, “Processen” och “Problem/hinder för innovation”. Dessa underteman valdes för att de på bästa sätt uppfyllde studiens syfte och på bästa sätt fångade de mönster som framkom av empirin. De olika koderna reviderades och sorterades in efter de fem olika temana. Varje tema utgör en egen tabell, förutom “Processen”. Processen delas upp i tre olika steg: Initierings-, Utvecklings- och Implemiteringsstadiet (Van de Ven m.fl., 1999) för att göra detta rika tema mer överskådligt. I steg fyra ska de givna teman ses över, förfinas och eventuellt revideras (Braun och Clarke, 2006). De givna temana granskades och kontrollerades mot den transkriberade texten och ansågs fånga studiens syfte, därav var revidering inte nödvändig. I steg fem definierades, färdigställdes och namngavs samtliga teman. Temana var desamma men namnen byttes ut till: “Förståelsen för innovation”, “Drivkrafter”, “Samarbeten inom innovation i fastighetsbranschen”, “Innovationsprocessen” och “Hinder för innovation”, eftersom dessa ansågs mer lämpliga. De framtagna temana
23
kontrollerades därefter en sista gång gentemot den transkriberade texten för att säkerhetsställa att datan stämmer. Dessa tabeller återfinns under kapitel 8, Bilagor och Appendix. Empiridelen byggdes upp utifrån dessa tabeller och består av en kortare presentation av varje bolag. Dessa kortare presentationer utformades för att ge studien ett bättre flyt och underlätta för läsaren. Därefter i enlighet med steg sex skrevs studiens analysdel.
En nackdel med det tematiska tillvägagångssättet är att det kan innehålla ett visst mått av tolkning (Bryman och Bell, 2017). Det kan finnas svårigheter med att gå igenom den insamlade empiriska datan i form av transkriberade intervjuer och utforma teman, utan att tolka och på ett visst plan vara partisk. Trots detta ansågs tematisk analys vara det lämpligaste tillvägagångssättet.
3.9 Etik
För att säkerställa att forskning bedrivs på ett etiskt korrekt sätt har Vetenskapsrådet (2002) publicerat forskningsetiska principer som forskare kan utgå i från. Dock tar denna publikation hänsyn till den tidigare Personuppgiftslagen som idag är ersatt av andra lagar och därför används Vetenskapsrådets nyare publikation, God forskningssed (2017), som tar hänsyn till de nya lagarna angående personuppgifter. Denna har i första hand använts för att upprätthålla en god forskningssed, men även publikationen från 2002 har använts som ett komplement för att på ett riktigt sätt kunna ta hänsyn till de etiska aspekterna.
Informationskravet
Att delge information till medverkande innebär att respondenter har rätt till information angående studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenter i denna studie har innan medverkandet i intervjun tagit emot mail angående förfrågan om medverkan i denna studie. Mejlet bestod av information gällande studiens syfte, information angående respondenternas uppgift vid deltagande, samt kontaktuppgifter till studieansvariga. Vid intervjutillfället har respondenterna ytterligare en gång tagit del av studiens syfte och vad ett deltagande innebär för tydlighetens skull.
Samtyckeskravet
Respondenterna ska ge ett samtycke till medverkan för att denna studie ska anses följa god forskningsetik (Vetenskapsrådet 2002, Vetenskapsrådet 2017). Respondenternas svar och närvaro på intervjuerna tolkades vara ett samtycke till att respondenterna själva ville delta i intervjuerna, för att säkerställa detta upprepades dock information om samtycke innan intervjun påbörjades. Respondenterna informerades om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst under intervjun kunde avbryta sitt deltagande. Vidare fastställdes ett samtycke in för rätten att spela in intervjun för att sedan kunna genomföra en transkribering.
24
Respondenterna fick bestämma över sin medverkan i studien och utsattes inte för någon form av påtryckning. De fick även ta del av sina svar i form av transkriberingar för att godkänna dessa innan de användes i studien.
Konfidentialitetskravet
Personuppgifter ska enligt lag skyddas för att medverkande inte ska kunna spåras av utomstående personer (Vetenskapsrådet, 2017). Insamlade personuppgifter har inte delats med tredje part, kommer inte att delas till andra studier samt kommer att raderas efter publicering av studien. Konfidentialitet har informerats och följts, vilket innebär en förpliktelse till att inte sprida uppgifter som lämnats i förtroende (Vetenskapsrådet, 2017). Anonymitet kunde inte uppfyllas, eftersom det innebar att varken obehöriga eller forskargrupp skulle kunna identifiera en respondent (Vetenskapsrådet, 2017). Detta har dock heller inte utlovats eftersom delar av respondenternas identiteter var av betydelse för studien.
Nyttjandekravet
Ett nyttjandekrav innebär att insamlad information angående personliga uppgifter endast får användas för forskningsändamål. De insamlade personuppgifter samt empiri till denna studie har endast använts till denna studie vilken klassas som en vetenskaplig forskning.
I denna studie har etiska principer följts för att säkerställa att respondenterna inte tagit skada eller utsatts för en risk till att ta skada. På grund av studiens tillvägagångssätt att intervjua respondenter med olika arbetstitlar för att få fler perspektiv, har respondenternas arbetstitlar redovisats. Detta uppfyller inte en anonymitet eftersom en arbetstitel kan kopplas till en identitet, men har ansetts vara av vikt för att redovisa studiens reliabilitet för att besvara det avsedda syftet. Forskningsetik innebär flera principer att ta hänsyn till, vilket denna studie på andra sätt har uppfyllt.
3.10 Kvalitetsaspekter
Två viktiga aspekter när en vetenskaplig undersökning utförs är validitet och reliabilitet. Validitet innebär att det som är tänkt att undersökas, blir undersökt (Saunders m.fl. 2019; Bell, Bryman och Harley, 2019). Därav var det av vikt att respondenterna hade kunskap kring det studien syftade till för att de semistrukturerade intervjuerna skulle berikas med tillfredsställande svar och därför lades vikt vid urvalet av respondenter.
Reliabilitet innebär att studiens slutsatser är konsekventa och tillförlitliga. För att studien ska uppfylla reliabilitetskravet fullt ut, ska studien kunna återupprepas vid ett annat tillfälle, av en annan forskare, med samma datainsamlingsmetoder och analyser, men resultatet ska
25
ändå bli detsamma (Saunders m.fl. 2019). Detta är dock en svårighet inom kvalitativa studier (Bell, Bryman och Harley, 2019). Saunders, Lewis och Thornhill (2019) beskriver fyra hot mot reliabiliteten: (1) respondentens felbedömning, (2) respondentens påverkan, (3) intervjuarens felbedömning och (4) intervjuarens påverkan. Respondentens felbedömning orsakas ofta av faktorer som kan påverka hur respondenten genomför intervjun. Till exempel kan respondenten vara stressad och vilja göra klart intervjun så snabbt som möjligt. Deltagarens påverkan beror på hur uppriktiga respondentens svar är, respondenten kan vilja att organisationen ska framstå bättre än vad den faktiskt är. Intervjuarens felbedömning kan bero på att de tolkar respondentens svar fel. Till slut kan intervjuarens påverkan bero på att intervjuvaren blir influerad efter sina ståndpunkter och tolkar saker enligt sina egna uppfattningar (Sanders m.fl. 2019).
För ökad reliabiliteten och validiteten, har varje undersökt organisation innefattat två till tre intervjuer, med respondenter som är delaktiga i innovationsprocessen med olika befattningar. De två till tre personernas kombinerade kunskap om innovationsarbete i organisationen kommer att leda till mer validitet. Att flera personer med olika arbetsroller intervjuas leder till att studien får en högre reliabilitet då de två till tre respondenternas kombinerade svar leder till mindre felbedömning från deltagarnas sida, eftersom det är mer troligt att en enskild respondent skulle göra en felbedömning än att alla respondenterna skulle göra det. Vidare har respondenterna olika arbetsroller vilket ger en bredare förståelse för innovationsarbetet, eftersom de olika personerna arbetar med olika delar av processen och således kan deras uppfattning av processen skilja sig. Även om flera respondenter leder till mer reliabilitet och validitet än om en respondent per bolag skulle intervjuas, är fortfarande två eller tre respondenter inte tillräckligt för att generalisera till hela bolaget. Vidare har endast fem bolag intervjuats från fastighetsbranschen, därför är slutsatserna i denna studie endast mönster som framkommit utifrån dessa fem. Slutsatserna är inte generaliserbara till hela branschen.
27
4.Empiri
4.1 Sammanställning av respondenter
Konfidentialitet kring personuppgifter har förelegat och därav är namnen i denna tabell fiktiva i syfte för att inte utge respondenternas identitet. För att underlätta för läsaren döptes bolagen efter bokstäverna A-E i alfabetisk ordning och vidare har de fiktiva namnen på respondenterna börjat på samma bokstav som bolaget för att empirin och analysen ska vara lättare att följa. De olika bolagen och respondenternas har sammanställts i tabell 1 nedan:
Företag Respondente
r Arbetsroller Kommunalt- eller privatägt Fastighetsvärde
Företag A Alfred Anders Amy Alfred: Regionchef Anders: It-specialist Amy: Affärsutvecklare Privat >20 mdkr Företag B Bengt Bert
Bengt: Teknik och underhållschef
Bert: Innovations- och digitaliseringsstrateg Kommunalt <20 mdkr Företag C Clara Celine Clark Clara: Verksamhetsutvecklare Celine: Verksamhetsutvecklare Clark: Bolagsstrateg Kommunalt >20 mdkr Företag D Daniel David Daniel: VD David: Projektchef Privat <20 mdkr Företag E Elvira Evert
Elvira: Chef teknik & utveckling
Evert:
Affärsutvecklingschef
Privat >20 mdkr
Tabell 1. “Sammanställning av respondenter”
4.2 Intervjudata
4.2.1 Bolag A
Bolag A är ett fastighetsbolag som arbetar med uthyrning, förvaltning och nybyggnationer. Bolaget är privatägt och verkar i flera svenska städer. Innovation inom bolaget beskrivs vara lösningar, nya och utvecklade erbjudanden för hyresgäster samt att vara proaktiv till
28
innovativa möjligheter. Omvärldsbevakning och samverkan är enligt respondenterna bolagets tillvägagångssätt för att hitta innovationsmöjligheter, vilket ska bidra till nöjda kunder och att bolaget är beredda på morgondagens affär.
Det råder enligt respondenterna stor samverkan mellan olika fastighetsbolag. Samarbeten gällande framtagandet av nya tjänster och produkter exemplifieras för att hålla kostnader nere. Samverkan mellan aktörer som inte verkar inom fastighetsbranschen framkommer också vilket enligt respondenterna kan innebära kontakt med kommun och byggbranschen.
Bolagets arbete med innovation har utvecklats och respondenterna berättar att bolaget har startat en avdelning som ska ta hand om innovationsarbetet. Denna avdelning undersöker och utvärderar frågor samt tips gällande innovation, för att sedan lyfta detta till ledningen som sedan tar beslut om denna innovation är något som är värt att fortsätta utveckla. Om ledningen bestämmer att innovationen ska utvecklas så sker först en allokering av resurser, sen utvecklas pilotprojekt och till sist skalas innovationen upp.
Hinder för innovation inom fastighetsbranschen beskrivs vara ett bristande incitament att utveckla nya saker eftersom fastighetsbranschen redan är lönsam och stabil. Respondenterna exemplifierar detta genom att berätta att det finns ett stort behov av boende. Fastighetsbolagen får in sina hyror och avkastning är bra, vilket leder till att de inte behöver driva innovation.
4.2.2 Bolag B
Bolag B är ett är ett kommunalägt fastighetsbolag som tillhandahåller tjänster för drift och underhåll av fastigheter och även nyproduktion av fastigheter. Innovation för dem är att hänga med i utvecklingen inom branschen, det handlar mycket om att implementera saker som redan är uppfunna. Respondenterna menar att Bolag B historiskt har varit lite restriktiva mot förändring, men att de på senare tid har blivit mer flexibla i sitt innovationsarbete. De är idag inte lika “rädda” för förändring.
Något som driver Bolag B:s innovationsarbete är hållbarhet, bolaget har ägarnas krav på sig att bli mer energieffektiva. Utöver detta hittar bolaget mycket inspiration externt och genomför därför omvärldsbevakningar varje år. Respondenterna berättar att Bolag-B menar att det är viktigt att lyssna in och hänga med i vad andra gör, därav förespråkar de ett samarbete mellan aktörerna inom branschen. Idag bedriver de “[BolagB-labbet]” som är ett forum som skapats för att fritt tillsammans med externa parter hitta nya lösningar. Vidare är de delaktiga i en testbädd i kommunen, där samtliga fastighetsbolag ingår. Bolaget ingår även i ett nätverk inom sin region där de har utbyte med andra innovationsledare.
