Sekvens 3: MC-gäng på kvarter tre

Figur 8. Campinggäster på kvarter tre.

I klippet intervjuas en grupp campinggäster om hur de upplever grannarna på campingen. Gruppen enas om att stämningen är bra och att det inte uppstått några problem alls.

Till klippet spelas ett lugnt och böljande musikstycke framfört av en stråkorkester. Musikens höga tonhöjd syftar till välmående och glädje. Tonhöjden rör sig både upp

31 och ner med mjuka övergångar, men håller sig i dur. Detta bidrar inte till någon

storartad och märkbar förändring i energinivån eller känslostämningen, utan håller fast vid känslorna av glädje och välmående som den höga tonhöjden förmedlar. Låtens lägre volym inger en känsla av intimitet och det lena uttrycket tyder på renhet och ordning. De långa tonerna syftar på maklighet, belåtenhet och lugn, och likaså uttrycker den långsamma, lätta och stillsamma rytmen samma lugna och förnöjda sinnesstämning. Musikstycket och det lättsamma humöret bryts abrupt av det skrapande ljudet av en pickupnål som dras tvärs över en snurrande vinylskiva.

Musikstycket etablerar interpersonellt en skön stämning och en god relation mellan campinggästerna och övertygar om sanningsvärdet i det som de intervjuade camparna påstår. Övertygelsen rubbas dock av ljudeffekten som bryter av den lugna musiken.

Musiken och ljudeffekten skapar tillsammans en struktur som för handlingen framåt. Ljudeffekten är placerad så att den bryter av det föregående klippet och banar vägen för det kommande. De narrativa effekterna förmedlas textuellt genom att musiken är placerad och synkroniserad med det specifika klippet på så sätt att den tydligt syftar på just det som händer i klippet. Ljudeffekten dramatiserar och framhäver avbrottet och kontrasten mellan den föregående och den kommande musiken. På detta sätt fungerar musiken som ett medel som skapar sammanhang och för händelserna framåt.

Musikstycke 2

32 Först får vi se ett gäng på motorcyklar rulla in på campingen, följt av ett klipp på en manlig campinggäst som bor på kvarter tre, där motorcyklisterna precis är på väg att bosätta sig. Voice-overn påpekar ändringen i ljudnivån då motorcykel-gängen Diva MC och Bad Ass Boys MC tagit sig till campingen. Mannen i bild bekräftar det som påstås i voice-overn och säger att han skulle bli väckt ifall motorcyklisterna skulle åka på morgonen.

När motorcyklisterna anländer spelas låten Texas av Andy Vickery och George Baldwin, en hård rocklåt med ett raspigt och gällt elgitarriff. Låten är högljudd och skiljer sig markant från den lugna, mjuka stråkorkestern. Den höga volymen syftar på något indiskret som tar upp stor social yta och symboliserar MC-gängen som anländer till kvarter tre. Musiken är tung men ändå i rörelse och konnoterar styrka och hävdande av mark. De långa tonerna tyder tillsammans med de andra ljudkvalitéerna på något tungt som tar plats, är orent och hårt. Den höga tonhöjden syftar till energi och den stigande tonhöjdsriktningen fungerar som ett utåtriktat uttryck av känslor. Den raspiga ljudkvalitén associeras med strävhet och smutsighet, men samtidigt med energi, aggression och en spänning som inte kvävs. Dessa ideationella funktioner används för att framställa de anlända MC-gängmedlemmarna som stökiga och hänsynslösa. De är högljudda, tar plats och stör ordningen på campingen.

Interpersonellt övertygar musiken om att MC-gängen anlänt till kvarter tre inte tar hänsyn till sina grannar och stör ordningen på campingen. De framställs i ett negativt ljus trots och på så sätt avlegitimeras trots att de grannar som intervjuats till dess inte haft något ont att säga om dem.

Musikens textuella resurser skapar struktur och tydliggör handlingarna. Tajmingen av musiken möjliggör de ideationella och interpersonella funktionerna och associeringen till just MC-gängen.

33 Figur 10. MC Diva och Bad Ass Boys MC skålar för semesterstarten.

I klippet ser vi flera personer ur MC-gängen stå runt en ishink med champagneglas i händerna och skåla för den kommande semestern på Böda. Det klipps sedan till en intervju med en av medlemmarna i Diva MC, som intervjuas angående reglerna på campingen. Vi får även se när MC-gängen packar upp alla sina tält och dylikt.

Musiken är här diegetisk och kommer från bergsprängaren som syns i bild. Låten som hörs är Save the World av housegruppen Swedish House Mafia. Låten är framförallt repetitiv och monoton och ingen särskild stor eller utmärkande rörelse i

tonhöjdsriktningen sker, vilket pekar på en känslosam avstanning. Tempot är relativt högt, likaså volymen, vilket syftar på en hög energinivå. Rytmen är väldigt jämn med en tung bas, och samtidigt som låten känns statisk, finns det en studsig rörelse i den. Den höga tonhöjden ger uttryck för energi och glädje och de korta tonerna tyder på något abrupt, livligt och skyndande. Den lena ljudegenskapen syftar till en renhet och modernitet. Musiken är i början diegetisk och härstammar från själva narrativet, men övergår sedan till att bli icke-diegetisk. Låten används då ideationellt för att framhäva den glada och energiska sinnesstämningen och det festliga humöret bland MC-gängen.

Interpersonellt spinner den icke-diegetiska användningen av musikstycket vidare på tidigare indirekta påståendena om MC-gängen som ett hänsynslöst och störande folk bland resterande semesterfirare på kvarter tre.

34 Det textuella valet att använda samma musikstycke icke-diegetiskt skapar ett flyt i klippningen och underlättar formandet av ett sammanhängande meddelande mellan klippen.

Musikstycke 4

Figur 11. Medlemmar ur Bad Ass Boys MC åker runt i en golfbil på kvarter tre.

I detta klipp ser vi först två medlemmar i Bad Ass Boys MC sitta på ett staket med en varsin öl. Den ena påstår att de troligtvis inte är väldigt välkomna på campingen. Följt av detta får vi se en kvinna som sitter utanför förtältet med sin familj bli frågad om hur det är att ha MC-gängen till grannar, vilket hon inte har något negativt att säga om. Detta följs av ett klipp där några av medlemmarna ur Bad Ass Boys MC åker förbi familjen på en golfbil och ropar hälsningar till grannskapet, varpå mannen som sitter vid den intervjuade kvinnan stämmer in och säger att det är trevligt med de nya grannarna. Slutligen ser vi ett par klipp på MC-gängen som fortsätter med alkoholkonsumtionen, medan en voice-over konstaterar att trots att grannskapet verkar välkomnande och trivs med de gästande MC-gängen, så är klockan endast tolv – och dagen är lång.

Bilden ackompanjeras av en rocklåt med en raspig elgitarr. Tempot är relativt snabbt, vilket syftar på något som energiskt som rör sig med hög fart. Den låga tonhöjden tyder på viktighet och klumpighet och tonhöjdsriktningen som stiger med gitarriffen pekar på

35 en ökning av energi. Tonerna är av det kortare slaget och pekar på något abrupt och livligt. Volymen är något lägre under tiden som någon talar, men när männen sveper förbi i golfbilen höjs den. Det raspiga uttrycket syftar till smutsighet, aggression och en spänning som inte kvävs. Detta framhäver hur männen högljutt och indiskret hävdar ytan. Ideationellt spelar det valda musikstyckets meningspotentialer på MC-gängens beteenden och ageranden på campingområdet. Musiken samspelar dock inte med de positiva reaktionerna från resterande campinggäster på kvarter tre.

Trots att grannskapet på kvarter tre inte verkar ha några problem alls med att ha MC- folket som grannar och även uttrycker sig väldigt välkomnande och entusiastiskt, fortsätter man att fokusera på att framställa MC-gängen som stökiga och störande. Enbart utifrån det som de har att säga om MC-gängen är det svårt att få intrycket av att de är ett störningsmoment, men med hjälp av musiken görs ständiga försök till att övertyga tittarna om detta. Musiken används här också som interpersonellt

uttrycksmedel för makt och på så sätt etableras även sociala relationer mellan

medlemmar av de berörda grupperna. I kontrast till den lugna stråkorkestermusiken som i sekvensen kopplas till de övriga campinggästerna, är de musikstycken som hörs då MC-gängen figurerar i bild mycket hårdare, tyngre och högre i volym. Dessa

egenskaper kan kopplas samman med något mer aggressivt som tar större social plats och har en högre energinivå än den mjukare musiken.

Genom repetition av en hårdare typ av musik i samband där MC-gängen figurerar, kontra en mjuk, lugnare musik då resterande campinggäster på kvarter tre behandlas skapar man struktur och möjliggör ideationella och interpersonella associationer mellan ljud och bild. Dessa textuella funktioner bidrar till att skapa och upprätthålla en ordning i sekvensen.