Resultaten av vår analys visar prov på musikens roll som en meningsbärande
kommunikativ resurs med en variation av potentiella meningar kopplade till dess olika ljudegenskaper och intertextuella konnotationer skapade av tidigare användning. För att framställa Paradgatan som en eftertraktad idyll där stämningen är lugn och förnöjd används musik med långsammare rytmer och höga tonhöjder, som dessutom uttrycker lyx genom associationer till swing- och storbandsstjärnor samt överklasskultur. När det kommer till långliggarna Bertil och Monika betonas deras auktoritära roll som
självutnämnda ordningsvakter på Paradgatan med hjälp av musikstycken som artikuleras högt, och som intertextuellt skapar associationer till marschering och reglering. MC-gängen som anländer till kvarter tre gestaltas som högljudda och hänsynslösa genom kontinuerlig association till högljudda, aggressivt artikulerade musikstycken som kan intertextuellt förknippas till en bullrig hårdrockskonsert.
Genom skapande av kontraster spelar musiken en roll i framställningen av de olika campinggästernas sinnesstämning och sociala status. Exempelvis ställs Bertil och Monika i kontrast till de nya norska grannarna genom musikaliska uttryck av vaksamhet och makt hos långliggarna kontra livlighet och lättvikt hos norrmännen. På samma sätt
42 skapas en kontrast mellan MC-gängen och grannarna på kvarter tre. Motorcyklisterna gestaltas med hjälp av musiken som något som avbryter och stör lugnet vilket i sin tur kopplas samman med grannarna.
Som tidigare forskning inom fältet uttryckt gällande program i reality-TV-genren, visar även Böda Camping exempel på reproducering av ideologiska meningar om klass. Detta sker bland annat genom förlöjligande i multimodal gestaltning av gäster och områden och campingen. Den överdrivna betoningen och framhävandet av Bertil och Monikas moraliska ståndpunkter och ageranden avlegitimerar och förlöjligar dem. Samma typ av avlegitimering sker i samband med MC-gängen, som gestaltas som ett hänsynslöst och högljutt folk med lite respekt för regler trots att grannarna som intervjuas bara har positiva åsikter om dem. Idéer om klass och klasskillnader uttrycks även genom skapandet av negativa känslor gentemot de/det som betraktas. Avlegitimeringen av motorcyklisterna, trots grannarnas positiva inställning till dem, betonar deras
”annanhet” på kvarter tre och skapar förutsättningar till negativitet gentemot dem från tittaren. De negativa känslorna antyder i sin tur att man ser sig själv som högre
positionerad än det som betraktas och strävar efter att skilja sin egen identitet från det oönskade som representerar arbetarklassen.
Exempel på mönster när det kommer till användning av musik i samband med olika typer av legitimering/avlegitimering finner vi i de klipp där Paradgatan står i fokus. Under analysens gång lärde vi oss snabbt att koppla samman Paradgatan med specifika låtar i swing- och storbandsgenre. Musiken legitimerar här Paradgatans status som en eftertraktad och exklusiv del av Böda Sand. När det kommer till avlegitimering finner vi exempel på mönster i vilken typ av musik som används när Bertil och Monikas
framställs patrullera, förklara regler och agera ordningsvakter. Virveltrumman som spelas i samband med dessa klipp överdriver och förlöjligar långliggarnas stränga syn på reglering kring regler på Paradgatan och på så sätt bidrar till en avlegitimering av deras moral samt ageranden.
Som nämnt i sammanfattningen av den tidigare forskning som använts som grund i vår forskning, ville vi undersöka huruvida musiken kan användas som ett politiskt och ideologiskt medel i kommunikation. Resultaten av vår analys kan bekräfta detta - genom sina olika former, strukturer, meningspotentialer och associationer till tidigare
43 kontexter kan musiken förmedla budskap, och på så sätt även användas till att uttrycka klasspolitiska och ideologiska meningar. Likt tidigare forskning inom fältet reality-TV, styrker även vår studie påståendet om att program i genren reality-TV har en viss benägenhet till att implicit reproducera och förmedla föreställningar om klass.
7.1 Vidare forskning
Eftersom musiken tidigare till störst del studerats i förhållande till film och spel, vore det utifrån vår studie fördelaktigt att fortsätta studera musiken som ett kommunikativt medel inom populärtelevision samt multimedia. Då forskning, där bland även vår studie, påvisat att TV-program kan kommunicera ideologi och normer, skulle vidare studier lämpade på dessa medier bidra till ökad kunskap om hur vi dagligen möts av implicit kommunicerade ideologiska och politiska meningar.
8. Sammanfattning
Studiens syfte har gått ut på att undersöka hur produktionen använder sig av musik som en semiotisk resurs för att gestalta människor som figurerar i reality-TV-serien Böda Camping, och på så vis utreda huruvida musiken bidrar till legitimering och/eller avlegitimering av identiteter och praktiker. Utifrån detta har vi strävat efter att dra slutsatser kring huruvida programmet reproducerar idéer om klasser och skillnader dem emellan genom användning av musik. De frågeställningar som studien ämnat besvara är:
1. Vilken roll har musik och ljud i skapandet och utformningen av karaktärer, humör och händelser?
2. Om musiken bidrar till en reproduktion av klassordning, hur sker det?
3. Om det finns några återkommande mönster vid användning av musik i samband med särskilda typer av legitimering/avlegitimering, hur ser de ut?
För att kunna besvara studiens syfte samt frågeställningar har vi använt oss av en multimodal kritisk diskursanalys som kombinerats med M.A.K Hallidays
metafunktioner av kommunikation, samt en systematisk kategorisering av musikaliska meningspotentialer. Till vår hjälp har vi även haft flertalet forskningsartiklar och teorier. Den tidigare forskning som använts som bas till studien har behandlat klass i
44 ramverk som vi utgått från i forskningen har berört semiotiska resurser,
meningspotentialer, samt klass och klassamhälle, och försett oss med nödvändig kunskap inom de berörda fälten reality-TV och musik.
Forskare inom fältet reality-TV menar att genren tenderar att indirekt uttrycka
ideologiska meningar, vilket vi funnit är fallet även med vår studie. Resultaten har även kunnat besvara en fråga som inte uppmärksammats i en särskild stor utsträckning inom fältet. Vår studie kan bekräfta att musiken är en bidragande faktor i detta, och ger oss anledning till att tro att den kan användas som ett politiskt kommunikativt medel.
45
Käll-och litteraturförteckning
Elektroniska resurser Camping.se. 2014.
http://www.camping.se/sv/campingar/2737/Boda-Sand/ (Hämtad 2014-11-28) Mediamätning i Skandinavien. 2014. http://www.mms.se/wp-
content/uploads/_dokument/rapporter/tv-tittande/vecka/2014/VeTvTitt1438.pdf
(hämtad 2014-10-30)
Nationalencyklopedin, Välfärdssamhället,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sverige/historia/välfärdssamhället, (hämtad 2015-01-02)
SBS Discovery TV. 2014. http://www.sbsdiscovery.se/tv (Hämtad 2014-12-16) Tryckta källor
Aslama Minna & Pantti Mervi. (2006) Talking Alone. European Journal Of Cultural Studies, 9, 2, pp. 167-184, Communication & Mass Media Complete, EBSCOhost, viewed 21 October 2014.
Bouvier Gwen & Machin David. (2013) How Advertisers Use Sound and Music to Communicate Specific iIdeas, Attitudes and Identities: A Multimodal Critical Discourse Approach. I Pennock-Speck, Barry & del Saz-Rubio, Maria M. The Multimodal
Analysis of Television Commercials. (2013). Universitat de la Valencia
http://www.academia.edu/3866741/How_Advertisers_Use_Sound_and_Music_to_Com municate_Ideas_Attitudes_and_Identities_A_Multimodal_Critical_Discourse_Approac h (Hämtad 2015-01-03)
Bryman Alan. (2008) Social Research Methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University Press
Cann Victoria. (2013) Constructing the Nation in Reality TV: A Comparative Study. Continuum, vol. 27, no. 5, pp. 729-739
46 Cohen Anabelle J. How Music Influences the Interpretation of Film and Video:
Approaches from Experimental Psychology. I Kendall, Roger A. & Savage, Roger W. H. (red.) (2005). Perspectives in Systematic Musicology, 15-36. Los Angeles, CA: Dept. of Ethnomusicology, University of California
Ekström Mats och Larsson Larsåke i Ekström Mats & Larsson Larsåke (red.) (2010) Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Eriksson Göran. (2014) Ridicule as a Strategy for the Recontextualization of the
Working Class: A Multimodal Analysis of Class-making on Swedish Reality Television.
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/17405904.2014.962067#.VFH9TvmG9qU
(hämtad 2014-10-29)
Griffiths Frank & Machin David. (2014) Communicating the Ideas and Attitudes of Spying in Film Music: A Social Semiotic Approach. Sign Systems Studies, vol. 42, no. 1, pp. 72-97.
Kress Gunther R & Van Leeuwen Theo. (2001) Multimodal Discourse: the Modes and Media of Contemporary Communication. London: Arnold
Krijnen Tony & Tan Ed. (2009) Reality TV as a moral laboratory: A dramaturgical analysis of The Golden Cage. Communications: The European Journal Of
Communication Research, 34, 4, pp. 449-472. Communication & Mass Media Complete, EBSCOhost, viewed 21 October 2014.
Lipscomb Scott D & Tolchinsky David E. The Role of Music Communication in
Cinema. I Miell, Dorothy, MacDonald, Raymond & Hargreaves, David J. (red.) (2005). Musical Communication. Oxford: Oxford Univ. Press
Machin David. (2010) Analysing Popular Music: Image, Sound, Text. London: SAGE
Machin David & Mayr Andrea. (2012) How to do Critical Discourse Analysis: A Multimodal Introduction. London: Sage
47 Scannell Paddy. (2007) Media and Communication. New York: SAGE Publications Ltd
Sung Chit Cheung Matthew. (2011) Doing Gender and Leadership: A Discursive Analysis of Media Representations in a Reality TV show. English Text Construction, vol. 4, no. 1, pp. 85-112.
Wingstedt Johnny. (2008) Making Music Mean: on Functions of and Knowledge about Narrative Music in Multimedia. Diss. Luleå: Universitetet, 2008
Wingstedt Johnny, Brändström Sture & Berg Jan. Media, Audio Technology and Experience Production, Department of Arts,Communication and Education, Music, d.a.t., Music Education & Audio Technology (2010), Narrative Music, Visuals and Meaning in Film. Visual Communication, vol. 9, no. 2, pp. 193-210.
Objekt för analys Säsong 1 avsnitt 5. http://www.kanal5play.se/#!/play/program/227056/video/275007|/program/227056/saso ng/1 (Hämtad 18/11-14) Säsong 2 avsnitt 6. http://www.kanal5play.se/#!/play/program/227056/video/280010|/program/227056/saso ng/2 (Hämtad 18/11-14)
BILAGA: Analysmall
Analysen kommer att genomföras genom att vi utifrån följande tabeller prickar för vad som gäller för det/de aktuella musikstyckena när det kommer till egenskaperna tonhöjd, riktning av tonhöjd, ljudegenskaper, notartikulation och rytm. De olika kategorierna av musikens
meningspotentialer är utvecklade av David Machin och presenteras i hans bok Analysing Popular Music. Machin menar att på samma sätt som lingvistiska och visuella komponenter av ett meddelande hjälper till att konstruera mening, används aspekter som tonhöjd,
ljudkvalitéer och rytm för att skapa mening i musik (Machin, 2010, s.98). Dessa aspekter ska hjälpa oss att närmare precisera musikens karaktär. Därefter kommer vi kategorisera musikens meningspotentialer utifrån aspekterna med hjälp av Hallidays metafunktioner.
Tabell 1: Potentiella betydelser av tonhöjd
Tonhöjd Positiv betydelse Negativ betydelse
Hög ljus/energisk/glad lättvikt/obetydlig/flyktig
Låg viktig/gedigen klumpig/deprimerad/fara
Tabell 2: Potentiella betydelser av riktning i tonhöjdsförändringar
Tonhöjdsriktning Potentiell betydelse
Stigande melodi Uppbyggnad av humör/yttre uttryck/ökning av energi
Ingen tonhöjdsrörelse känslosam avstanning/inbegripen/reserverad
Fallande melodi slokande känslor/inåtriktat grubblande/sänkning av energi
Ljudegenskap Potentiell betydelse
Högt/mjukt Tar stor social plats
Raspande/lent grynighet/energi vs. naturalistisk och sensuell
Tabell 4: Potentiella betydelser av notartikulation
Artikulation av noter Potentiell betydelse
Kortare “prickigare” toner (staccato) Abrupt, livligt, skyndande, viss, objektiv
Långa släpande toner långsamma känslor, subjektiv
Tabell 5: Potentiella betydelser av rytmer
Rytmer Potentiell betydelse
Jämn/ojämn Överensstämmande vs. kreativitet, Lätt vs svårt
Snabb/långsam skyndande vs. maklig och lugn, energi vs. avsaknad av energi, brådskande vs. tålamod
Lätt/tung rörlighet vs. klumpighet, viktighet vs. oviktighet, styrka vs. svaghet.
Stillastående/rörelse begränsning vs. frihet, stillastående vs. framsteg, tvekande vs. bestämdhet