Sekvens 1 (0:00-0:06)

Bild 8.

Denotation

Videon börjar med att en pool, med en rosa badmadrass flytandes, filmas i en grön omgivning. En kille kommer upp ur vattnet så övre överkroppen syns. Samtidigt hörs en voiceover där han säger ”Jag heter Mikail, jag kallas för Miki, jag är 20 år gammal…”. Sedan byts det till

intervjuformat där killen sitter i bar överkropp i en grön miljö och fortsätter säga “... och kommer från Göteborg.”. Personen har ett silverhalsband runt halsen, och har tatueringar på sitt bröst och ena armen. Han blinkar med ögat och knäpper med fingrarna (se bild 8.) och låten ”Hey Miki” börjar spelas i bakgrunden.

Konnotation

Mikis presentationsvideo börjar med att han plötsligt syns dyka upp ur en pool. Vi associerar det till att han dyker upp som “gubben i lådan”. Vi konnoterar även detta till en sexualisering av hans persona då det första vi ser, förutom hans huvud, är hans bara överkropp. Den poppiga och glada låten Hey Mickey hörs och kopplas till honom då han kallas för Miki. Låten bidrar till en positiv känsla och ger första intrycket av att Miki är en lekfull och skämtsam person. När Miki kommer upp ur poolen ser åskådaren honom framifrån, lite snett underifrån och han tittar rakt in i kameran med ett ansiktsuttryck som förmedlar en känsla av att han är aningen obrydd och har pondus. Det korta avståndet mellan åskådaren och Miki i denna scen konnoterar till intimitet, vilket gör att åskådaren förstår hans känslor och persona. Miki har en så kallad

demand gaze där åskådaren tvingas interagera med honom och titta in i hans ögon (Machin

2016).

När han knäpper med händerna och blinkar med ögat konnoterar det till ett skojfriskt och lite kaxigt beteende. I sekvens 1 syns han både i poolen, i intervjuform och avslutningsvis står han och dansar. Han har på sig ett par vita badbyxor, ett silverhalsband och hans överkropp är bar och visar att han är mycket tatuerad. De vita badbyxorna ger en neutral känsla, vilket bryter av från de mer manliga attributen, som silverhalsbandet, tatueringarna och den bara överkroppen som i sin tur reproducerar den manliga stereotypen.

Bild 9.

Denotation

Det klipps till nästa sekvens där personen har vita badbyxor och står och dansar. I nästa klipp zoomas det först in på hans tatueringar på bröstet och sedan sveps det upp till hans ansikte. Han ler stort och säger ”Att jag är lammköttet i huset, det är bara roligt.”. Det klipps till intervjuformatet och han avslutar meningen med ”Kom och ta” och skrattar. I nästa sekvens står han vid poolen igen och “borstar” sina axlar en efter en med händerna (se bild 9.) och en voiceover hörs där han säger ”Jag är väldigt trygg i mig själv, jag vet vem jag är, jag vet vad jag gör och kan mina gränser”. Det klipps till intervjuformatet igen och han säger ”Självinsikten är på topp.” och blinkar med ögat.

Konnotation

I början av sekvens 2 dansar Miki medan kameran sveper över hans överkropp, vilket visar att produktionen återigen vill lägga fokus på hans kropp och tatueringar. Närheten till kroppen ger även här en sexualiserande känsla då vi ej kan undvika att titta på den. Vidare har han ett glatt och lyckligt ansiktsuttryck och ler stort medan han tittar in i kameran. Han säger att han är husets lammkött vilket är en metafor (Machin & Mayr 2012) för att han är yngre än kvinnorna som kommer vara med i programmet. Han avslutar meningen med att säga “kom och ta”, vilket vi anser blir en sexuellt laddad metafor, som syftar till att kvinnorna får flörta med honom och att han är tillgänglig för alla. Vi ser detta som att han objektifierar sin egen persona vilket är

motsatsen till den stereotypt traditionella mannen som Joshi (2020) skriver om. Joshi menar att mannen porträtteras som den som objektifierar kvinnor, inte sig själv.

Miki syns sedan “borsta” av sina axlar vilket konnoterar till att han som person är obrydd och lätt kommer över saker som händer. Avslutningsvis säger han att hans självinsikt är på topp och blinkar med ögat. Vidare konnoterar även detta att han har bra självförtroende, men påvisar även en skämtsam och kaxig sida.

6.4.3 Sekvens 3 (0:19-0:38)

Bild 10.

Denotation

Det klipps vidare till poolen där han ligger på den rosa madrassen i de vita badbyxorna samt ett par solglasögon och ler. Det byts sedan till intervjuformen igen och han säger ”Jag är knäpp, ja.” och skrattar. Det klipps snabbt tillbaka till poolen där han dansar vid poolkanten medan han i voiceover säger ”Jag brukar inte tänka innan jag gör någonting, samma sak med säga...”. Det klipps till intervjuformen där han fortsätter att säga ”... jag bara kör, fuck it så får vi se hur det blir typ.” och klippet avlutas med att han blinkar med ögat. I nästa klipp filmas ett räcke där han går bakom så att det ser ut som han går i en trappa (se bild 10.). Samtidigt hörs han i voiceover säga ”Spontanitet och jag är bästa vänner.” Han för handen mot pannan som en

hälsande gest och hörs säga ”Lätt, bara kör. Fuck it.” I nästa sekvens klipps det till intervjuformatet igen där han gör ett puffande ljud med munnen och skrattar.

Konnotation

I början av den tredje sekvensen ligger Miki på den rosa flytmadrassen i poolen. Rosa kan i många fall konnotera till femininitet, i detta sammanhang bidrar färgen med en normbrytande och öppen känsla till settingen (Machin & Mayr 2012). Han har armarna bakom huvudet och ser avslappnad och nöjd ut medan han glider runt i poolen. När han sedan ler in i kameran har han solglasögon på sig vilket gör att åskådaren inte får ögonkontakt med honom, vilket i sin tur gör att en kan titta på honom på utifrån på ett neutralt sätt.

Genom hela sekvensen har han informellt språk (Machin & Mayr 2012) där han använder ord som “fuck it” och “typ” vilket fortsatt bidrar med en syn av att han är ung, men kan samtidigt framställa honom som kaxig. Han beskriver sig själv på ett sätt som konnoterar till att han ser på sig själv på ett lätt och avslappnat sätt. Han beskriver sig själv som knäpp, spontan och oeftertänksam i sitt handlande, vilket ger åskådaren en bild av att han har bra självkänsla och har distans till sig själv. Hans repliker tillsammans med det som filmas visar att han bjuder på sig själv och kan ses som “klassens clown” med avsaknat konsekvenstänk och som gör det han känner för. Å ena sidan gör detta att en som åskådare får en känsla av att han verkar vara rolig och snäll, å andra sidan kan detta kopplas till att han är kaxig och inte bryr sig om vad han gör eller säger. Miki är den yngsta deltagaren, av de fyra vi analyserar, vilket vi kopplar till hans beteende och uttalanden i videon. Hans beteende och anspelan på självsäkerhet konnoterar till att han vill ses som mogen och självsäker.

6.4.4 Sekvens 4 (0:39-0:57)

Det klipps sedan tillbaka till poolen där Miki hoppar i ihopkurad som en boll. Det klipps tillbaka till intervjuformen och han säger ”Det jag kan störa mig på hos andra människor är folk som tror dom är bättre än andra, jag gillar inte den jargongen.” Det klipps till räcket där personen kastar upp en flaska, sedan tillbaka till intervjuformen igen och han fortsätter meningen med ”det är såhär, lugn sätt dig ner.” Det klipps till att personen står och dansar och i voiceover säger han ”Jag är inte här för att vinna” och sedan klipps det till intervjuform och han fortsätter ”men att komma hem med femhundratusen, det hade inte varit ett minus direkt.”. Han blinkar

Konnotation

Videons sista sekvens börjar med att han hoppar i poolen och sedan säger att han inte tycker om människor som anser sig själva vara bättre än andra. Även detta kan förstärka bilden av att han vill ses som äldre och mer stabil än vad en “vanlig” 20-åring skulle kunna ses som. Klippet innan han säger detta bidrar med stora kontraster i allvarsamhet i sekvensen då han hoppar i poolen och “leker”. Han fortsätter sedan med att säga att personer som anser sig själva vara bättre än andra borde “sätta sig ner” vilket är en metafor för att tona ner och inte tro att en är bättre än någon annan. Direkt efter detta syns han dansa igen vilket även det bidrar med en lättsam känsla till det allvarliga han precis sagt.

Videon avslutas sedan med att han säger att han inte är där för att vinna men att det inte hade varit något minus att komma hem med femhundratusen kronor. Detta bekräftar den bild vi fått genom hela videon, att han är där för att ha kul, göra det han känner för och samtidigt inte tryckas ner av någon. Hans sista replik tillsammans med blinkningen i slutet kan dock ge en liten hint av att han ändå är intresserad av pengarna, men att han inte vill att det ska märkas för mycket. Han vill ses som en skön, stabil och rolig person.

7. Diskussion

I följande avsnitt sammanfattas och diskuteras resultatet av studien. Diskussionen anknyter till tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk och utgångspunkter för att bemöta de tre ställda forskningsfrågor studien syftar besvara. Avsnittet är disponerat på så vis att först diskuteras deltagarnas videor för att söka besvara frågeställningarna. Vidare sker en mer generell diskussion av hur samhället och människor påverkas av det som visas i studiens empiriska material.

Uppsatsens syfte var att, utifrån ett multimodalt kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, undersöka genusstereotyper i massmedialt innehåll. Genom att analysera presentationsvideor från realityserien Paradise Hotel Sverige ville vi bidra till en djupare förståelse för hur genusstereotyper (re)produceras och hur dessa kan relateras till olika diskurser och maktrelationer kring kön.

Det vi kunnat se vid analys av de fyra presentationsvideorna är att en del av videorna reproducerar genusstereotyper och normer, och diskurser kring dessa, medan andra bryter mönstret och utmanar till nya synsätt. Patriks video är den video som mest sammanfaller med tidigare forskning och teorier. Hans framställning påverkas mycket av settingen och attribut där tittaren ska associera honom till en brandmans utseende och personlighet. Produktionens användning av vinklar, repliker och setting bidrar till att Patrik sammanfaller med det stereotypiskt maskulina. Kameravinklarna används väl för att framställa honom som en person med makt, då han många gånger i videon filmas framifrån ur ett grodperspektiv. Detta kopplar vi, som tidigare nämnt, till Machins (2016) förklaring av demand gaze där tittaren tvingas interagera med personen i bild, och även Machin och Mayrs (2012) förklaring av vinklar där grodperspektiv konnoterar till att personen i bild har makt.

Det vi tolkar från Patriks video är att produktionen framställer en persona som inte stämmer överens med hans verkliga personlighet, då hans kroppsspråk och sista blick i videon konnoterar en känsla av obekvämhet och skam. Liksom i Patriks video, med inslag av produktionens makt och styrning kring hur han framställs, ser vi liknande inslag i Dianas video. Produktionen filmar dels Diana när hon tränar i ett utegym men mitt i ett klipp bryter Diana ut i skratt och säger “cut”. Vi tolkar det som att hon vill bryta tagningen med anledning av att det hon blivit ombedd att säga och göra inte känns äkta och ärligt, att det inte är något hon själv skulle göra i verkligheten. Precis som i Patriks video tyder detta på att produktionen framställer en felaktig bild av personens verkliga egenskaper och sätt att vara. Vi anser att detta är ett bra exempel på att produktionen har makt gällande vad deltagarna gör och säger i realityserier.

Vidare kan det ovan nämnda kopplas till Hultén och Lundbergs (2010) studie där de skriver att produktionen kan få deltagarna att säga och göra i stort sett vad som helst. Nya identiteter och beteenden hos deltagarna kan på så sätt skapas i programmen, vilket vidare kan manipulera tittare till att tro att det som visas är verklighet. Ifall tittare tror att det som sägs och görs i realityprogram speglar deltagarnas riktiga personligheter och beteende, kan det leda till att beteenden tas efter och ses upp till. I Hultén och Lundbergs (2010) forskning finner de att produktionen bestämmer vad deltagarnas presentationsvideor ska handla om, vad de ska säga och hur de ska bete sig. Vidare säger tidigare deltagare som intervjuats att produktionen ger dem olika roller vare sig de vill eller ej. Genom att porträttera deltagarna på ett visst sätt i presentationsvideorna kan tittarens intryck av deltagarna följa med genom säsongen. Detta kan

blir problematiskt då deltagarna kan bli förebilder för tittarna trots att de själva inte står för hur de framställs i videorna, och vidare resten av säsongen.

Mikis video skiljer sig från Patriks då de framställs på olika stereotypa maskulina vis. Produktionen reproducerar maskulina stereotyper på ett indirekt sätt i Mikis video där många humoristiska attribut appliceras, vilka ger tittaren en bild av att han är lättsam och glad som person. Detta kan göra att det stora fokuset på filmningen av hans kropp och kaxiga sida avleds. På så vis kan Mikis video ses som mindre problematisk än Patriks, då den inte uppenbart kommunicerar stereotypa föreställningar. Patriks video reproducerar tydligare stereotypa maskulina attribut genomgående. Produktionen framställer Miki som självsäker, trygg och självmedveten. Hans självsäkerhet och trygga aura konnoterar vidare till maskulinitet då män inte behöver hävda sig på samma sätt som kvinnor för att bli accepterade och tagna på allvar. I Mikis video förekommer några stereotypiskt feminina färger, såsom den rosa flytmadrassen, vilket går emot genuskontraktet och även bygger på känslan av att han är trygg i sig själv och inte behöver hävda sin manlighet för någon. Detta stärker även det Hirdman (2003) skriver om genuskontraktet, att det manliga värderas högre än det kvinnliga. Hirdman menar att när en man gör något normbrytande ses det oftast som coolt, vilket vi här ser i användandet av den rosa färgen, det är coolt och normbrytande.

Både Dianas och Filippas videor anspelar på power och makt, och det läggs stort fokus på att det är kvinnorna och inte männen som ska styra spelet i årets säsong. Detta görs dels med hjälp av vinklar, deras repliker och kroppsspråk. Det framkommer även att båda två är starka individer som vet vad de vill och som inte kommer låta de andra deltagarna köra över dem. Vi ser även att miljön i Dianas video, när hon är på ett utegym och tränar, kan ses som en metafor till att hon är stark både fysiskt men framför allt i spelet. Miljöerna i videorna bidrar inte till en stereotypisk feminin känsla då den ena utspelar sig bland högt gräs ute i djungeln och den andra i ett utegym, miljöer vi traditionellt sätt är mer vana att associera med män. Miljön, settingen, bidrar till en helhetsbild av videor och bilder och kan säga mycket om vad som visas (Machin & Mayr 2012). I detta fall tolkar vi det som att produktionen vill frångå den stereotypiskt feminina känslan i båda videorna och få fram kvinnornas hårda sidor som kan utmana männen. Medan Mikis och Patriks videor är mer avslappnade och skämtsamma blir Dianas och Filippas presentationer, i relation till dem, hårdare och mer utmanande. Detta kan kopplas till att männen stereotypiskt sätt är mer trygga i sin position medan kvinnor måste kämpa för att höras och synas och utmana männen på toppen.

I Dianas video är flera klipp medtagna från när hon har en tight vit klänning och svarta klackskor medan hon går på en gång i olika vinklar. Dessa klipp anser vi ger tittaren en känsla av femininitet och bryter lite mot de andra klippen i hennes video. Detta kan kopplas till Gauntlett (2008) som menar att stereotypisk traditionell femininitet är något som vill frångås av kvinnor, men användas medvetet ibland för att få fram en viss känsla eller åsikt. Vi tolkar att användningen av dessa klipp med feminina attribut görs på grund av att produktionen vill visa att Diana är en feminin men även stark kvinna som vet vad hon vill och som har en trygg självkänsla. I Filippas video ser vi däremot attribut som anspelar på sex och förföriskhet. Helheten konnoterar, som tidigare nämnt, till makt och styrka. Vid djupare analys framställs hon även utifrån den feminina stereotypen horan. Hennes djupt urringade baddräkt och höga lackstövlar gör att hon framställs som feminin och sensuell. Trots produktionen försök att bryta den stereotypa bilden av kvinnan, finns det fortfarande inslag av feminina attribut i videorna. I Filippas video är det, som tidigare nämnt, stort fokus på att det är kvinnornas tur att styra spelet och inte männens. Detta konnoterar att det underförstått är männen som i vanliga fall har makten och styr Paradise Hotel Sverige, vilket kan ha varit socialt accepterat i ett tidigare skede i serien. Filippas repliker och video bidrar till synen att det är dags att utmana detta och ge kvinnor mer makt.

Genom att produktionen av Paradise Hotel Sverige reproducerar vissa stereotypa föreställningar om genus och dess roller, bidrar produktionen till den sociala konstruktionen av femininitet och maskulinitet. Ett alternativt försvar från produktionens sida, att de endast gör något som redan anses vara sant eller accepterat, menar vi skulle vara att bortse från faktiska problem detta kan bidra till. Alla människor i ett samhälle är med och bidrar till reproduktion av normer och strukturer, vilket vidare kan påverka hur tittarna ser på relationer (Gauntlett 2008). Ifall produktionen reproducerar synen på makt mellan genuskategorierna i ett program, som dessutom riktar mycket fokus på relationer och kärlek, kan det bidra till att personer upprätthåller en sådan syn. Vidare gör detta att diskurser om kön, genus och tillhörande stereotyper bibehålls och reproduceras i samhället. Något som är djupt rotat i samhället är svårt att bryta, även om det problematiska i det påvisas. Socialsemiotiken handlar delvis om att visuell kommunikation skapar, representerar och upprätthåller maktsrtukturer i samhället. Detta kan vi koppla till diskurser som skapas och konstrueras i specifika sammanhang där olika komponenter sätts ihop och skapar mening. Att en kille visas som en brandman är inte

till reproducering av hur en ser på könstillhörighet i yrken. Ett annat exempel är Filippas höga lackstövlar som syns i sista sekvensen av hennes video. Ett par sådana lackstövlar i sig själva utan ett sammanhang säger inte så mycket, men i denna kontext indikerar och kopplas de till något snyggt, sexigt och kanske lite vågat.

Genomgående i denna studie ser vi att alla aktörer, mer eller mindre är med och bidrar till upprätthållandet av genusordningen, eftersom alla gör mer eller mindre genomtänkta val i sin kommunikation. Produktionen filmar och redigerar på ett överdrivet sätt och utmanar genusstereotypa föreställningar och tänjer på gränser för vad som är okej och inte. Detta gör att deltagarnas handlingar och personligheter överdrivs i syfte att producera ett spännande program som lockar tittare och skapar publicitet. Detta blir problematiskt då det görs på bekostnad av deltagarna. Att använda och uttrycka sådana attribut befäster bara normer kring kön och genus mer. Vi är kritiska till hur detta går till men har ändå en förståelse för dess fortgång. Från produktionens sida handlar det om pengar som de får in via reklam, och ju fler tittare programmen har desto mer pengar genererar det. Från tittarens håll förstår vi att det är svårt att ta ett steg tillbaka och se kritiskt på innehållet. Realitygenren handlar om att underhålla, ofta med hjälp av det extrema. Och även om en som tittare är aningen kritiskt inställd till vad som