På frågan om yrkeslärarna anser att deras kontakt med branschen, gör att de vet vad som krävs av eleverna när de kommer ut i arbetslivet, blev resultatet följande:
• 12 yrkeslärare anser att de i hög grad eller mycket hög grad vet vad som krävs • 8 yrkeslärare tycker att de har en tillfredställande kunskap
• 5 yrkeslärare anser sig veta i någon grad vad som krävs
Att lärarna i så hög utsträckning besvarar frågan positivt tyder på en god kännedom om vad som krävs av en god yrkesman i branschen och då även vilken kompetensnivå de själva bör hålla.
På frågan, i vilken grad yrkeslärarna utvecklas av sin kontakt med branschen, svarar de flesta att de utvecklas i någon grad eller tillfredställande, men inte mer. Endast fem lärare svarar i hög grad eller i mycket hög grad.
Men på frågan om de tror att ett närmare samarbete mellan skolan och bransch skulle vara till fördel för kompetensutvecklingen, svarar alla att de tror att det skulle vara mycket bra. På den frågan är resultatet entydigt och detta är också den fråga som fick mest positiv respons. Vi avslutade med att fråga i vilken grad de trodde sig kunna gå direkt ut i näringslivet och klara dagens arbetsuppgifter:
• 5 yrkeslärare anser sig i mycket hög grad klara kraven • 8 yrkeslärare anser i hög grad klara av näringslivets krav
• 9 yrkeslärare svarar att de på ett tillfredställande sätt skulle klara av kraven
• 3 yrkeslärare anser att de endast i någon grad skulle klara av att gå direkt ut i näringslivet. Med motivering att tidigare erfarenhet fanns inom det militära området och inte som chaufför. En yrkeslärare motiverar med att skolans material inte svarar upp mot branschens krav, den tekniska biten behöver fräschas upp.
De flesta lärarna motiverar sina svar med att de har tidigare erfarenhet eller att de kommer direkt från branschen, några arbetar extra och en del har fortfarande goda kontakter med sin gamla bransch. Resultatet visar att yrkeslärarna anser sig ha bra kunskap om vad som krävs av eleverna när de kommer ut i arbetslivet. Även på skola B, där yrkeslärarna arbetat många år som lärare, ansåg de sig veta vad som krävs. Det var bara på skola A som tre yrkeslärare svarar att de endast i någon grad har kunskap om detta.
5. Diskussion
Vi börjar här med en metoddiskussion och fortsätter sedan med vår diskussion och analys av resultatet, för att avsluta med en slutdiskussion och förslag till fortsatt forskning.
5.1 Metoddiskussion
Det var från början inte vårt syfte att jämföra de olika skolorna, men det visade sig att svaren på vissa frågor skiljde sig mycket mellan skolorna och det blev då intressant att reflektera över det i resultatet. På så sätt får även examensarbetet en komparativ del, vilket dock inte ska ses som ett huvudsyfte med arbetet.
I vår studie var det olyckligt att så många yrkeslärare, som sju saknade erfarenheter av att arbeta som lärare och därför ansåg sig inte kunna ha någon uppfattning om fortbildningsbehov eller förekomst av fortbildning. Detta gör att det blir ett internt bortfall på många frågor, vilket redovisas i resultatet. Det finns även ett externt bortfall, eftersom att en lärare valde att inte svara på enkäten alls.
Frågorna i enkäten (se bilaga 1) med fasta svarsalternativ var i de flesta fall graderade utifrån skalan; inte alls, i någon grad, tillfredställande, i hög grad och i mycket hög grad. För att kartlägga hur fortbildningen sker idag och hur de vill att den ska vara, ställde vi fyra olika frågor; genom att åka på kurser, studiedagar med föreläsare, genom att tid avsätts till arbetslaget att ta del av ny teknik och praktik på företag i branschen. Dessa frågor graderades med; inte alls, vid enstaka tillfälle, vartannat år, varje år, eller flera gånger om året. Några lärare missförstod frågorna och svarade bara på en av de fyra, vilket kan ha påverkat resultatet något. Utöver de tidigare nämnda fortbildningsalternativen fanns möjlighet att svara fritt om det bedrevs fortbildning på annat sätt inom skolan.
Med en mer traditionellt kvalitativ insamlingsmetod, till exempel intervju med öppna svarsalternativ, som går mer på djupet och ger en riklig information (Holme & Solvang, 1997) hade vi fått ett annat resultat. Vi hade då kunnat skapa en större förståelse för den enskilde yrkeslärarens syn på sin kompetens och kompetensutvecklings behov. Vi hade också haft möjlighet att ställa andra frågor och följdfrågor, vilka kunde ha gett en mer nyanserad bild av kompetensbehovet och yrkeslärarnas syn på sin kompetens. Med en enkät blir studien mer begränsad och möjligheten till att få en totalbild över de enskildes situation minskas. Styrkan hos enkäten ligger dock i möjligheten att nå fler och i att kunna generalisera och förklara olika företeelser (Holme & Solvang, 1997).
Holme & Solvang, (1997) menar att man med klar fördel kan kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder i samma undersökning, men att forskaren bör känna till de olika metodernas för och nackdelar. Vidare menar de att en kvantitativ undersökning kan följas upp av en kvalitativ och då fungerar den kvantitativa informationen som en förundersökning till den senare kvalitativa studien. Vi ser vår studie som ett första steg i att ringa in ett problem och att det vore önskvärt att följa upp studien med en mer detaljerad studie, som går in på djupet och ser på hur den enskilde yrkesläraren ser på sin kompetens och kompetens utveckling. Detta kunde kanske bli möjligt i ett examensarbete på magisternivå.