Regeringens förslag: Den som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år.
Endast den som är anställd av tillståndshavaren eller inhyrd av bemanningsföretag får anlitas som köks- eller serveringspersonal eller för uppgifter som är av betydelse för ordning och nykterhet. Undantag gäller för ordningsvakter som är förordnade enligt 2 § 4 lagen (1980:578) om ordningsvakter och i vissa fall restaurangskoleelever.
Den som har serveringstillstånd för servering till allmänheten ska inte omfattas av det generella undantag från krav på kassaregister som enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m. gäller för torg- och marknadshandel.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Förslaget om att den som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år har ett starkt stöd bland remissinstanserna. Även försla-get i övrigt har ett starkt stöd. Några instanser vill gå längre och föreslår att även garderobspersonal ska vara anställd av tillståndshavaren, bl.a.
Rikspolisstyrelsen, Skatteverket samt några länsstyrelser och kommuner.
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare och Lantbrukarnas riksför-bund avstyrker förslaget. Förslaget om kassaregister tillstyrks bl.a. av Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Skatteverket.
Kommers-Prop. 2009/10:125 kollegium påpekar avseende kassaregister att EG-domstolen i sin praxis
har fastställt att utvidgningen av tillämpningsområdet för en teknisk föreskrift ska ses som en ny teknisk föreskrift och därmed är anmäl-ningspliktig.
Skälen för regeringens förslag
Serveringsansvarig person ska vara minst 20 år
Enligt nuvarande bestämmelser ska den som har serveringstillstånd, eller av denne utsedd serveringsansvarig person, utöva tillsyn över veringen och vara närvarande under hela serveringstiden. Den ser-veringsansvarige ska med hänsyn till sina egenskaper och övriga om-ständigheter var lämplig för uppgiften. Tillståndshavaren ska anmäla till tillståndsmyndigheten vem eller vilka som utsetts att ansvara för alkohol-serveringen.
Att alkoholservering sker på ett ansvarsfullt sätt är en förutsättning för att serveringstillstånd ska kunna medges och behållas. Förutom att den som kommer i fråga för tillstånd att servera alkohol till allmänheten ska visa sig lämplig för uppgiften i olika avseenden ställs en rad regler upp för själva serveringsverksamheten i syfte att förhindra överservering, servering till minderåriga och störningar av olika slag.
Den som är serveringsansvarig kan ställas inför svåra och grannlaga uppgifter när det t.ex. gäller att bedöma om ytterligare alkoholservering ska förvägras en gäst. En bedömning av en sådan situation ställer krav på viss mognad och livserfarenhet. I nuvarande alkohollag finns bestämmel-ser om åldersgränbestämmel-ser för försäljning och inköp av alkoholdrycker liksom för att bli serverad alkohol. Någon åldersgräns för den som är ser-veringsansvarig uppställs däremot inte.
Regeringen anser därför att det med hänsyn till de krav som ställs på den serveringsansvarige bör införas en lägsta åldersgräns om 20 år för en sådan person.
Anställd personal
För servering av spritdrycker, vin och starköl ska enligt gällande alko-hollag endast sådan personal anlitas som är anställd av tillståndshavaren eller som är inhyrd från bemanningsföretag. Undantag görs för restau-rangskolor med serveringstillstånd, som i utbildningssyfte får anlita sko-lans elever.
Prop. 2009/10:125
108 Regeringen instämmer i utredningens bedömning att bestämmelsen bör
förtydligas. Liksom vad som hittills har gällt ska köks- och serverings-personal vara anställd av tillståndshavaren eller inhyrd av bemannings-företag. En grupp som bör undantas är elever vid restaurangskolor. För att tillgodose behovet av utbildningsplatser bör restaurangskolorna ges en möjlighet att hänvisa eleverna inte bara till skolornas egna restaurang-verksamheter utan även till andra restauranger med serveringstillstånd.
Kravet på anställning hos tillståndshavaren bör inte heller gälla ningsvakter som är förordnade enligt 2 § 4 lagen (1098:578) om ord-ningsvakter och därmed står under polismyndighetens kontroll. De flesta ordningsvakter tjänstgör som ordningsvakt på fritiden med ett begränsat antal tjänstgöringstillfällen per år. En mindre andel är anställda av be-vakningsföretag, som i sin tur måste vara auktoriserade av länsstyrelsen.
Det är vanligt att ordningsvakter tjänstgör som vakter vid offentliga till-ställningar men arbetsuppgifterna kan variera. Det är inte rimligt att kräva att dessa skulle vara anställda av en viss tillståndshavare och där-med ofta också knutna till en viss restaurang. Detta skulle för många innebära osäkra anställningsförhållanden och ett beroende av restaurang-ägaren. Självfallet ska det dock inte vara otillåtet för en tillståndshavare att direktanställa en eller flera ordningsvakter. Det ankommer under alla förhållanden på polismyndigheten att ha kontroll över att de lever upp till de krav som ställs på dem.
De s.k. entrévärdarna ersätter ibland ordningsvakter och arbetar ibland jämte sådana. De har ingen auktorisation och inga befogenheter att utöva våld. Deras uppgift är vanligtvis att ta emot gäster, avgöra vilka som ska släppas in och vid behov ordna kö för insläpp. Systemet med entrévärdar har uppmärksammats under en längre tid. Vid kontroller som polisen gjort har det t.ex. visat sig att ett antal entrévärdar i Stockholm förekom-mer i polisens register, vissa t.o.m. dömda för mycket grova våldsbrott.
Vidare sägs att det också har förekommit uppgifter om oseriösa företag som mer eller mindre tvingar sig till att bli anlitade för att tillhandahålla entrévärdstjänster.
Då entrévärdarna i högsta grad har inflytande över nykterhet och ord-ning genom att avgöra vilka personer som ska släppas in för servering, samt då de till skillnad från ordningsvakter med polisförordnande saknar varje form av godkännande, anser regeringen att även dessa bör omfattas av kravet att vara anställda av tillståndshavaren eller inhyrda av beman-ningsföretag. Då det även kan tänkas att annan personal än entrévärdar har uppgifter som är av betydelse för ordning och säkerhet bör lagtexten ges en mer generell utformning så att all personal med uppgifter av bety-delse för ordning och nykterhet omfattas, med undantag av ordnings-vakter med förordnande av polis.
Flera remissinstanser menar att även garderobspersonal bör ingå i den krets som ska vara anställd av tillståndshavaren eller inhyrd av beman-ningsföretag. Skatteverket har t.ex. i flera fall konstaterat oklar ansvars-fördelning mellan vakter, entrévärdar och garderobspersonal och därmed också ett samband mellan garderobsverksamheten och ordning och nyk-terhet på restaurangen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att garderobspersonalen har ett klart samband till förhållandet vad gäller ordning och nykterhet i en restaurangverksamhet.
Prop. 2009/10:125 Personal som både har till uppgift att ansvara för garderob och vaka
över ordning och nykterhet bör vara anställd av tillståndshavaren.
Regeringen anser dock inte att den enskilde företagarens frihet att själv strukturera sin verksamhet bör inskränkas ytterligare genom att utvidga bestämmelsen till att i alla lägen även gälla garderobspersonal. Det bör även framhållas att det förhållandet att personal inte är anställd inte inne-bär att tillståndshavaren saknar ansvar för eventuella oegentligheter. De krav som ställs på denne innebär att ingen ekonomisk misskötsamhet får förekomma i verksamheten oberoende av om en eller flera delar av verk-samheten är uthyrd. Om oredovisade intäkter eller svart arbetskraft före-kommer i uthyrda delar med tillståndshavarens vetskap utan att denne gör något åt det bör serveringstillståndet ifrågasättas. För att underlätta sådan kontroll kan kommunen i serveringstillståndet ställa villkor att personal som inte är anställd av tillståndshavaren ska anmälas till kom-munen.
Krav på certifierat kassaregister
Den 1 juli 2003 infördes i alkohollagen en skyldighet för innehavare av serveringstillstånd att registrera all försäljning i ett certifierat kassaregis-ter. Kommunen kunde bevilja undantag för servering inom ideella före-ningar eller liknande slutna sällskap. Denna bestämmelse i alkohollagen upphörde att gälla den 1 januari 2010, då lagen (2007:592) om kassa-register m.m. trädde i kraft. Genom denna lag har kravet på registrering av kontantförsäljning i kassaregister utvidgats till att omfatta alla företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning.
Enligt lagen om kassaregister undantas dock torg- och marknads-handel. Sådan handel definieras i lagen (1998:514) om särskild skatte-kontroll av torg- och marknadshandel som all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa. Undantagsbestämmelsen i lagen om kassaregister är därmed bl.a. tillämplig på alkoholservering som bedrivs med stöd av tillfälligt serveringstillstånd utomhus eller i en icke perma-nent lokal, t.ex. vid festivaler och liknande och på sommarrestauranger i tillfälliga lokaler.
Skälet till att torg- och marknadshandeln undantogs från kravet på certifierade kassaregister var bl.a. att det mot bakgrund av de speciella förhållanden som råder för torg- och marknadshandeln fanns mycket som talade för att ett sådant krav skulle innebära en orimlig börda för denna typ av handel. Att detta får till följd att tillfällig restaurangverksamhet
Prop. 2009/10:125
110 Det är den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot
kontant betalning som enligt lagen om kassaregister omfattas av kravet på certifierat kassaregister. Det innebär att servering inom t.ex. en ideell förening eller ett liknande slutet sällskap, som kräver serveringstillstånd, inte omfattas av kravet, förutsatt att verksamheten inte bedrivs som näringsverksamhet. Kassaregisterskravet gäller inte heller enligt 3 § 1 lagen om kassaregister den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning. Detta undantag kommer även fortsatt att gälla den som har serveringstillstånd. I lagens förarbeten (prop. 2006/07:105 s. 38) anges fyra prisbasbelopp som riktvärde för avgränsningen av vad som ska anses vara försäljning av obetydlig om-fattning.