Sex och samlevnadsundervisning

I inledningen till studien nämndes en tredelning gällande målen för sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet, elevernas behov och lärares okunskap kring att arbeta med kontroversiella frågor. Tidigare forskning från både Skolinspektionen (2018) och Orlander (2019) visade nämligen att många lärare upplever en svårighet att arbeta inom området och att det kan ge upphov till obekväma situationer med samtalsämnen som är svåra att hantera. Centerwall (2000) menar dessutom att dagens mångkulturella samhälle kan göra att diskussionerna upplevs som svårare och att både religiösa- och kulturella aspekter kan göra att man som lärare undviker ämnet (Centerwall, 2000:16). Trots detta menar forskning, både nationell och internationell att det hälsofrämjande arbetet med sexualitet och relationer är viktigt och att sex- och samlevnadsundervisningen har en betydelsefull roll i detta. Skolan är en viktig arena för att främja jämställdhet och jämlikhet i hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen ska verka för en bred kunskapsbas för alla elever både utifrån strukturella perspektiv som lagstiftning och normer samt individuella gällande kropp, sexuell hälsa, relationer och sexualitet (Folkhälsomyndigheten 2019a). Hur ska då lärare i svenska arbeta för att åstadkomma detta? Hur förenas Skolverkets mål gällande sex- och samlevnadsundervisningen, elevernas krav och lärares möjligheter att undervisa i detta?

Svenskämnet har enligt tidigare forskning visat sig ha goda möjligheter att med hjälp av litteraturen låta eleverna bekanta sig med nya världar och perspektiv. Det menar inte minst Martin Malmström (2020) med stöd från Malin Alkestrands avhandling där främst läsning av fantasy ses som en möjlig väg till kunskapsinhämtning (Malmström, 2020). Detta är något som återfinns i målet för sex- och samlevnadsundervisningen där skönlitterära verk beskrivs som en metod för att låta eleverna närma sig en verklighet de inte är vana vid (Skolverket, 2011b). Att använda skönlitteratur som källa till kunskap stärks också av Skolverkets definition av svenskämnet och dess kärna baserad på språk och litteratur. ”Språket är människans främsta

42 redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och andra typer av medier lär eleverna känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själva” (Skolverket, 2011b). I ämnets syfte för svenska på gymnasiet står det även att undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmågan att använda skönlitteratur som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Litteraturen ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv (2011b). För att stärka undervisningens didaktiska möjligheter har jag valt att använda Jan Nilssons (2007) bok gällande tematisk undervisning. Sex och samlevnad kan nämligen räknas in som ett problem- och relationsorienterat ämne som ger upphov till både utmaning och handling. Ämnet intresserar unga vilket kan skapa ett genuint intresse hos eleverna då innehållet i böckerna är värderelaterat, vilket ger möjlighet att skapa autentiska och engagerade diskussioner. Att välja litteratur som engagerar och intresserar skulle på så vis kunna stärka svenskan och framförallt läsningen i den ökade konkurrensen mellan andra typer av medier som lett till ett generellt minskat läsintresse (Jönsson & Öhman 2015:9). Enligt Nilsson (2007) kan skönlitteraturen fylla en funktion som inte bara handlar om läsupplevelsen utan kan också vara en källa till kunskap (2007:18). För att uppnå detta krävs ett noggrant urval av litteratur. All läsning måste vara meningsfull och handla om sådant som intresserar eleverna och om något som de redan känner till och har erfarenhet av. ”Den värld eleverna möter i litteraturen måste ha något med deras egen värld att göra och de måste ges möjlighet att känna igen sig, jämföra, hålla med eller bli arga, ledsna eller upprörda” (2007:79).

Med hänsyn till detta kan användningen av antingen När hundarna kommer eller Störst av allt vara fördelaktig då innehållet i böckerna intresserar unga och innehåller sådant som många i deras ålder känner till eller har erfarenhet av, nämligen kärlek. Trots böckernas fiktion förmedlar de en värld och verklighet som ungdomar idag kan känna igen sig i. Exempelvis hur det känns när man blir kär, när känslorna svalnar, hur vänner och familj kan påverka samt hur svårt det kan vara att göra slut. Karaktärerna är också i snarlik ålder och går på gymnasiet vilket stärker bandet mellan böckerna och deras läsare. Det finns även delar i böckerna som kan få eleverna att bli engagerade, ledsna eller upprörda. Exempelvis när Isak lämnar Ester, när Sebastian tränger in i Maja utan att fråga eller den uppgivenhet som Maja känner när varken föräldrar eller vänner förstår hennes situation. Motiven gestaltar också olika skeenden i en relation och kan ge möjligheten att diskutera samtycke, rätten till sin egen kropp och förmågan att kunna säga ja eller nej. Böckerna kan också tolkas utifrån den problematik en enskild individ kan ställas inför och hur svårt det kan vara att fatta olika beslut, både på grund av den egna viljan och även med hänsyn till vad andra tycker. Detta är något som Folkhälsomyndigheten

43 (2019b) förtydligar och menar att det är viktigt att kunna samtala om de normstrukturer som finns och diskutera hur de kan påverka människors möjlighet att både kunna kommunicera och skapa jämlika situationer där alla inblandade känner lika. Böckerna skulle därför kunna ge eleverna möjlighet att reflektera, diskutera och samtala om relationer, ömsesidighet, frivillighet, sexuellt samtycke, utsatthet, gråzoner och vad en god kommunikation kan innebära (Folkhälsomyndigheten 2019b). Båda relationerna i böckerna visar brister i kommunikation vilken kan göra att eleverna får möjlighet att diskutera vikten av att kunna prata i en relation och hur detta hade kunnat göras bättre i respektive bok. I undervisningssammanhang kan det således vara bra att tillsammans med sina elever låta dem diskutera och reflektera kring situationer som kan uppstå när kommunikation brister, vad de har för egna erfarenheter och hur man kan göra för att motverka bristande kommunikation. Detta är något som Folkhälsomyndigheten (2019b) lyfter och förtydligar i sin rapport och påvisar skolans roll i att ge elever rätt verktyg för att kunna göra detta. På så sätt kan elevernas förståelse breddas och som lärare bemöter man såväl Skolverkets som Folkhälsomyndighetens mål med sex- och samlevnadsundervisningen. Vikten av god kommunikativ förmåga kan även knytas till det livslånga lärandet och att vara en god demokratisk medborgare (Skolverket, 2011a).

Att läsa När hundarna kommer eller Störst av allt på gymnasiet skulle därför kunna ge eleverna en inblick i hur andra människor upplever sexualitet, kärlek och relationer. Trots att de beskriver en värld som i många fall kan påminna om deras egen finns det delar som gör att man i undervisningssammanhang kan ta upp viktiga ämnen till diskussion. Böckerna beskriver tankar och föreställningsvärldar som gör att tilltänkta läsare får ta del av hur en annan människa tänker och resonerar. Detta blir extra tydligt i Störst av allt där Majas tankar beskrivs noga och utförligt. Det kan vara betydelsefullt i flera avseenden, framförallt i förståelsen av andra människor men även i reflektionen om sig själv. Genom att belysa relationer och det identitetsskapande som respektive karaktär i böckerna får erfara finns det goda möjligheter att bemöta de brister som Skolinspektionen (2018) beskrivit. Användningen skulle också kunna bemöta det behov som unga yttrat och vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska ha mer av, nämligen mer innehåll gällande relationer. Böckerna innehåller dessutom flera olika typer av relationer, vänskaps-, familje- och inte minst kärleksrelationer. Dessa beskrivs ingående och i ett spann från förälskelse till förfall. Vad som händer däremellan är ett utmärkt innehåll för diskussion kring hållbara och sunda relationer. Exempelvis frågor gällande varför man vill vara i en relation. Vilka positiva känslor ger den? När ska man lämna, när vet man att det inte känns bra längre? Detta kan göras med hänsyn till dagens samhälle där vi blir matade med Hollywoodfilmer som beskriver evig och lycklig kärlek vilket gör att det inte är lätt at hantera

44 när man går mot samhällets ideal. I ett större perspektiv skulle denna typ av undervisning hänvisas till ett förebyggande tankesätt. På sikt finns således förhoppningen att skolan kan vända den trend gällande ökningen av hot, våld och trakasserier. I och med MeToo-rörelsen 2017 och den nya sexualbrottslagstiftningen är det högst aktuellt att prata om sexualitet, relationer och samtycke (Folkhälsomyndigheten, 2019b). I det hälsofrämjande arbetet menar Folkhälsomyndigheten (2019a) att det är viktigt att skolan tidigt kommunicerar med unga om handlingar, normer och värden. Att diskutera dessa böcker och deras innehåll kan därför vara en lämplig metod och en god väg att gå i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Detta görs förslagsvis genom antingen gemensam läsning av en bok eller att klassen delas in i två delar. Där ena halvan läser När hundarna kommer och andra halvan läser Störst av allt. Det är något Jan Nilsson (2007) nämner och menar att den gemensamma läsningen skapar en aktivitet där eleverna kan utbyta känslor, tankar och reflektioner (Nilsson 2007:211). Tillsammans kan klassen således stanna upp i läsningen, diskutera och skriva ner motiv som är betydelsefulla. När klassen läser två olika böcker finns det också möjlighet för diskussion och jämförelse mellan böckerna. Förutom diskussion finns även möjlighet att låta eleverna skriva texter av olika karaktär exempelvis utredande texter, krönikor eller insändare om sexualitet och relationer. Läsningen av böckerna kan dessutom användas ämnesövergripande arbeten med samhällskunskapen eller religionen som ytterligare ett steg i den tematiska undervisningen. På så sätt kan skolan visa en enighet kring området och ge ett större kunskapsinnehåll till sina elever (2007:18). Böckernas didaktiska möjligheter skulle då kunna förena den tredelande problematik som lyftes inledningsvis gällande kravet på sex- och samlevnadsundervisningen, elevers behov och lärares rädsla för att undervisa i kontroversiella frågor. Böckerna skulle således kunna vara ett hjälpmedel i syfte att stärka sex- och samlevnadsundervisningen ur ett svensklärarperspektiv.

45