Svenskundervisning

I inledningen av studien beskrevs Skolinspektionens rapport (2018) gällande de luckor som fanns i undervisningen av sex och samlevnad och att det inom vissa ämnen tenderade att vara lättare att axla detta ansvar. Anledningarna till detta var många, exempelvis fanns det en kunskapsbrist, osäkerhet och få möjligheter inom ämnet. Förekomsten av tydliga riktlinjer i kursplanerna gällande sex och samlevnad var också en anledning som togs upp som en anledning till att avstå det i undervisningen (Skolinspektionen 2018). I ämnet naturkunskap finns tydliga riktlinjer vilket gör det lättare att undervisa men också att prioritera ämnet. I svenskämnets ämnesplan står det ingenting om sex och samlevnad. Detta har gjort att många lärare väljer att avstå från undervisningen i sex och samlevnad på gymnasiet, då det ofta ses som ett lösryckt ämne som istället används vid specifika temadagar och aktiviteter (Skolinspektionen 2018). Detta trots gymnasielärares allmänna uppdrag (Skolverket 2020a). Det finns dock vägar att gå för att förena både det allmänna ansvaret och kunskapskraven i svenskämnets olika kursplaner. Det finns nämligen kunskapskrav i alla tre kurser som kan uppfyllas vid läsning av antingen När hundarna kommer eller Störst av allt. Nedan följer en beskrivning av respektive kurs samt förslag på exempel i undervisningen.

I Svenska 1 på gymnasiet ska undervisningen bland annat behandla muntlig framställning, framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion samt läsning av skönlitteratur med hänsyn till centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag (Skolverket 2011b). Vidare säger kunskapskraven för betyget E att eleven ska i förberedda samtal och diskussioner, muntligt kunna förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför grupp. Eleven ska kunna läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa samt kunna återge innehållet i skönlitterära verk samt redogöra för samband mellan verk och ge exempel på gemensamma teman och motiv (Skolverket 2011b). För att uppfylla delar av kraven i Svenska 1 kan lärare låta eleverna diskutera innehållet i böckerna tillsammans via boksamtal. I grupp kan de välja motiv och förbereda muntliga framställningar som de sedan presenterar för klassen. I den enskilda läsningen kan eleverna göra sammanfattningar av det lästa via specifika uppgifter, exempelvis via bokloggar. För att främja kreativiteten kan de få i uppgift att ändra om slutet i böckerna eller ändra delar i innehållet så att intrigen ändras och tar en annan vändning. Som slutuppgift skulle de kunna skriva en inlämning där de återger innehållet och jämför verkens viktigaste beståndsdelar med varandra.

46 Till skillnad från Svenska 1 ska undervisningen i Svenska 2 innehålla muntlig framställning av utredande och argumenterande karaktär. Förankringen till svenska och internationella författarskap återfinns även här men i kursen ska läsningen fokusera på relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling (Skolverket 2011b). För betyget E ska eleven kunna förbereda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument och egna tankar och åsikter vid muntlig framställning inför grupp. Eleven ska även i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den samt vid läsning diskutera stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk från olika tider och epoker. Eleven ska kunna ge exempel och diskutera samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället (Skolverket 2011b). Även i Svenska 2 skulle eleverna kunna diskutera innehållet med varandra via boksamtal där fokus ligger på att förmedla argument, tankar och åsikter. Eleverna skulle därför kunna välja ett ämne från böckerna till exempel samtycke och argumentera för vikten av samtycke i relationer. Detta kan ske antingen muntligt eller skriftligt där eleverna fokuserar på att formulera en tes och ge välgrundade argument för den. Här kan det även finnas möjlighet för diskussion gällande andra böcker eleverna har läst som exempelvis är skrivna i en annan tid. Vilka idéströmningar finns i När hundarna kommer eller Störst av allt? Syns det att de är skrivna under senaste decenniet? På vilket sätt?

I Svenska 3 ska undervisningen slutligen behandla muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen. Läsning av och arbete med texter ska inkludera strukturering, sovring, sammanställning och sammanfattning samt kritisk granskning. Skriftlig framställning ska ha vetenskaplig förankring och läsning av skönlitterära texter ska behandla litteraturvetenskaplig analys av stilmedel, berättartekniska grepp med hjälp av begrepp och verktyg (Skolverket 2011b). För betyget E ska eleven kunna i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför grupp. Eleven ska kunna samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från det skriva texter av vetenskaplig karaktär. De ska vara sammanhängande, tydlig urskiljbar disposition, vara anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven förväntas även kunna värdera och granska källor kritiskt och tillämpa regler för citat- och referatteknik. Vid läsning ska eleven kunna göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen ska eleven använda litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ge stöd för sin tolkning genom belägg från texterna (Skolverket 2011b). Även i Svenska 3 finns slutligen möjligheten att diskutera böckernas innehåll och ha förberedda muntliga framställningar inför klassen. Eftersom att kursen ställer krav på att eleven kan samla, sovra och sammanställa information

47 från olika källor skulle detta kunna appliceras i ett ämnesövergripande samarbete med exempelvis samhällskunskapen och vetenskapligt skrivande. Att läsa När hundarna kommer eller Störst av allt skulle kunna användas som en ”ögonöppnare” inför det fortsatta arbetet gällande sex och samlevnad där eleverna får välja ett område att undersöka mer om. På så sätt skulle eleverna få möjlighet att både lära sig om sex och samlevnad samt öva på sitt vetenskapliga skrivande. I kursen lyfts även textnära litterära analyser av ett tema, en genre eller ett författarskap. Eleverna skulle därför kunna analysera kärlekens eller relationernas gestaltning i respektive verk och ge stöd för sin tolkning i böckerna.

48