Kärlek, sex och relationer
En analys av ungdomsromanerna När hundarna kommer och Störst av allt i
relation till gymnasieskolans ansvar gällande sex- och
samlevnadsundervisningen
FELICIA ENGDAHL
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Karl Ågerup och kommunikation
Svenska Examinator: Magnus Jansson
Examensarbete i litteraturvetenskap
Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation LIA021 15 hp VT 2020
SAMMANDRAG
___________________________________________________________________________ Felicia Engdahl
Kärlek, sex och relationer
En analys av ungdomsromanerna När hundarna kommer och Störst av allt i relation till gymnasieskolans ansvar gällande sex- och samlevnadsundervisningen.
Love, sex and relationships
An analysis of the youth novels When The Dogs Are Coming and Quicksand in relation to the high school's responsibilities regarding sex education.
Årtal 2020 Antal sidor: 49
___________________________________________________________________________ Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.
___________________________________________________________________________ Nyckelord: Didaktiskt verktyg, kvalitativ textanalys, litteraturdidaktik, litteraturläsning, relationer, samtycke, sexualitet, sex och samlevnad, svenska, ämnesplan.
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor ... 3
2 Bakgrund och tidigare forskning ... 4
2.1 Begrepp och definition ... 4
2.2 Bakgrund ... 5
2.2.1 Sex- och samlevnadsundervisning då och nu ... 5
2.2.2 Läroplan och ämnesplan ... 7
2.2.3 Kursplaner i svenska ... 8
2.3 Tidigare forskning ... 10
2.3.1 Nationella studier ... 10
2.3.2 Sexualitet och relationer ... 11
2.3.3 Samtycke och våld i nära relationer ... 14
2.3.4 Skönlitteratur som didaktiskt verktyg ... 15
2.3.5 Tematisk litteraturundervisning ... 17
3 Material och metod ... 19
3.1 Material och urval ... 19
3.2 Metod ... 19
4 Presentation av de skönlitterära verken ... 21
4.1 När hundarna kommer ... 21 4.1.1 Handling ... 21 4.2 Störst av allt ... 26 4.2.1 Handling ... 26 5 Analys ... 31 5.1 Böckernas relationer ... 31 5.1.1 Förälskelse ... 31 5.1.2 Sexuella relationer... 33 5.1.3 När känslorna svalnar ... 36 5.1.4 Anhöriga ... 38 5.1.5 Sammanfattning ... 40 5.2 Didaktisk analys... 41
5.2.1 Sex- och samlevnadsundervisning ... 41
5.2.2 Svenskundervisning ... 45
6 Avslutning ... 48
6.1 Slutsatser ... 48
6.2 Metoddiskussion ... 49
1 Hur är det att leva tillsammans med någon? Vad är samtycke? När vet man om en relation är destruktiv och hur fungerar det egentligen med sex och relationer? I ett hårdare samhällsklimat med förändrade normer och värderingar kan svaren på dessa frågor variera och är dessutom inte självklara. Att vara ung och tonåring gör att många tänker och funderar mer kring sex och relationer. Under denna period i livet blir unga ofta mer medvetna om både sin egen och andras sexualitet (RFSU1, u.å). Hans Olsson, sakkunnig på RFSU, menar att många unga undrar hur man bygger hållbara och sunda relationer och att sex- och samlevnadsundervisningen visar brister i att tillmötesgå detta. ”Skolan bör undanröja felaktiga föreställningar genom att koppla undervisningen kring kroppens fysik till samtal om relationer och njutning” (Olsson 2020:30).
Gymnasielärare som undervisar i dagens skola har förutom ett övergripande ansvar gällande värdegrundsarbetet, ett ansvar att undervisa i sex och samlevnad samt låta undervisningen belysa begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer. Dessa finns i flera kurs- och ämnesplaner för gymnasiet och ska behandlas inom en rad olika kurser och ämnesområdet. Sex- och samlevnadsundervisningen är således ett brett kunskapsområde som vilar på många lärare men enligt Skolinspektionens (2018) senaste rapport finns det luckor i undervisningen och många lärare finner svårigheter i att undervisa i ämnet. Rapporten visar att det tenderar att vara lättare att axla detta ansvar i vissa ämnen medan andra ryggar tillbaka och avstår, ofta på grund av en kunskapsbrist men också att man ser få möjligheter inom ämnet. Förekomsten i ämnesplanerna verkar också ha en påverkan kring hur lärare väljer att arbeta med området. Det gör att förekomsten av sex och samlevnad är vanligare och faller sig mer naturligt i biologi och naturkunskap än i matematik eller svenska. I det centrala innehållet för Naturkunskap 1b på gymnasiet ingår ”naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion om normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa” (Skolverket 2011c). Detta skiljer sig från svenskämnet då det saknas en tydlig riktlinje i kursplanerna gällande sex och samlevnad vilket kan vara en anledning till att man avstår från att ta upp detta i undervisningen. Skolinspektionen rapporterar även att undervisningen kompletteras med specifika temadagar eller ämnesövergripande samarbeten under temaveckor (Skolinspektionen 2018).
I juni 2019 presenterade Skolverket ett förslag till ändringar i läroplanen för gymnasiet avseende kunskapsområdet sex och samlevnad på uppdrag från regeringen. I detta betonades att området ska behandlas återkommande och att utbildningen ska främja elevernas hälsa och välbefinnande och arbeta för att stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val.
2 Skolverket (2019a) menar att dagens samhälle ställer nya krav på sex- och samlevnadsundervisningen. Dels då unga idag å ena sidan är friare att uttrycka sin sexualitet å andra sidan tvingas de förhålla sig till normer och förväntningar (Skolverket 2019a). Vidare föreslås att man ändrar benämningen sex och samlevnad till sex och relationer för att ge en mer rättvisande beskrivning av bredden i kunskapsområdet. Skolverket (2019a) betonar att utbildningen ska främja elevers hälsa och välbefinnande samt att eleverna ska respektera andra människors kroppsliga och personliga integritet. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och i andra sammanhang (Skolverket 2019a).
Skönlitteratur har under historiens gång erbjudit möjligheter att låta människor stifta bekantskap med andra erfarenheter än vad de är vana vid. Litteraturen har varit och är en källa till såväl kunskap som självinsikt (Skolverket 2011b). Detta skulle således kunna vara ett argument för att låta litteraturen ta plats och vara ett didaktiskt hjälpmedel till undervisning i sex och samlevnad. Litteraturen kan förmedla en värld där sexualitet och relationer beskrivs och där eleverna i sin tur får ta del av och diskutera detta. På så sätt skulle svenskundervisningen på gymnasiet kunna vara en bro mellan kraven från Skolinspektionen, elevers önskemål och de brister som finns gällande dagens sex- och samlevnadsundervisning. I föreliggande studie kommer svenskämnets möjligheter att undersökas för att se hur skönlitteratur kan vara ett didaktiskt verktyg för att främja arbetet kring sex och samlevnad. Kan skönlitteratur hjälpa elever att få insikt gällande sexualitet, relationer, destruktiva beteenden och samtycke? Går det att skapa diskussioner om böckernas innehåll som gynnar sex- och samlevnadsundervisningen i svenska på gymnasiet? Kan användningen av böckerna dessutom tillmötesgå kunskapskraven i svenskämnets kursplaner?
3
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor
Föreliggande studie är ett försök att förena den rådande samhällsdebatten kring sex- och samlevnadsundervisningen och skönlitteraturens möjligheter att bemöta ungas frågor gällande sexualitet och relationer. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomsromanerna När hundarna kommer (2015) och Störst av allt (2016) kan användas som didaktiskt verktyg i syfte att främja undervisningen om sex och samlevnad i ämnet svenska på gymnasiet. De forskningsfrågor som ligger till grund för studien är:
• Hur framställs sex och samlevnad i böckerna?
• Hur problematiseras sexualitet och relationer i böckerna?
• På vilket sätt kan böckernas innehåll kopplas till målen i sex- och samlevnadsundervisningen samt svenskämnet på gymnasiet?
4
2 Bakgrund och tidigare forskning
I följande kapitel presenteras bakgrund och den tidigare forskning som är relevant för studien. Kapitlet inleds med begrepp som är användbara för studien. Därefter presenteras en historisk tillbakablick på sex- och samlevnadsundervisningen och hur nationella studier definierar undervisningens kvalitet och förutsättningar idag. Vidare beskrivs gymnasieskolans läroplan och svenskämnets ämnesplan samt kursplaner. Kapitlet avslutas med en presentation av tidigare forskning gällande sexualitet och relationer, samtycke och våld i relationer samt didaktiska möjligheter att utveckla undervisningen med hjälp av skönlitteratur och tematisk undervisning.
2.1 Begrepp och definition
• Destruktivt förhållande: ett förhållande som kännetecknas av en negativ påverkan på antingen den ena eller båda parter i en relation.
• Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter: beskriver rätten till en sexualitet fri från fördomar, diskriminering, våld eller tvång. Detta är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande (Folkhälsomyndigheten 2019a).
• Relationer: en ömsesidig kärleksförbindelse mellan individer.
• Ömsesidig sexualitet: är ett uttryck som beskriver sexuella handlingar på lika villkor, och med respekt för de inblandades viljor, där ett nej alltid respekteras (RFSU2 u.å).
5
2.2 Bakgrund
I följande kapitel presenteras sex- och samlevnadsundervisningens utveckling från 1955 fram tills idag. Därefter presenteras läroplan, ämnesplan och kursplaner i svenska på gymnasiet.
2.2.1 Sex- och samlevnadsundervisning då och nu
Enligt Erik Centerwall (2005) har sexualupplysningen alltid funnits men inte i organiserad form. Sexualupplysningen har varit en kunskap mellan människor och har motsvarat ett samlat behov av att veta. I många fall har den handlat om reproduktion och njutning, ofta förknippad med att kontrollera avkomma eller förhindra graviditet. Kunskap och kontroll har varit nära sammanvävda och verkat inom området (Centerwall 2005:25). De nordiska länderna har en lång tradition av att undervisa i sex och samlevnad och Sverige införde undervisningen 1955, som första land i världen (Orlander 2019:11). Varje decennium har därefter haft olika motiv till undervisningen och den har varit starkt präglad av rådande debatt i samhället. Undervisningen har således varit en spegel av sin tid och med sitt förebyggande syfte har handledningarna för skolan varierat (Centerwall 2005:35).
Den första handledningen för obligatorisk sexualundervisning kom 1956 och var tydligt föreskrivande och avrådande. Ungdomarna skulle få kunskap men inte uppmuntras till sex. Anledningen till dess uppkomst var att föräldrarna inte räckte till som sexualupplysare av flera skäl, bland annat bristande kunskaper, personliga hämningar och hemmens olika förutsättningar. Man ansåg att det var bättre att skolan axlade detta ansvar för att ge en gemensam grund för alla (Centerwall 2005:36). Den andra handledningen 1977 beskrev att skolan istället skulle förhålla sig mer neutral. Handledningen var anpassad till unga människors sätt att leva och accepterade att unga hade ett sexuellt liv med en partner. Syftet var att stödja deras utveckling, förmåga att skydda sig och att leva ansvarsfullt. För att betona detta kallade man det för samlevnadsundervisning. Till skillnad från den tidigare handledningen skulle läraren vara objektiv, saklig och allsidig. Handledningen hade tagit intryck från dåtidens aktuella frågor: rätten till ett sexuellt liv, kvinnan som sexuellt jämställd mannen och kravet på en sexualupplysning för alla (2005:41). Den tredje handledningen publicerades 1995 och lyfte fram ungdomssexualiteten på ett sätt som de tidigare handledningarna inte hade gjort. Sex- och samlevnadsundervisningen såg vikten av en ung människas utveckling till en egen individ där slutmålet var att fatta egna självständiga beslut (2005:44). Begreppet sex och samlevnad
6 uppstod i en tid när det fanns en stark laddning kring just ungdomars sexualitet. Som resultat blev det ett ämnesövergripande kunskapsområde som fungerade fristående från övrig undervisning. Innehållsmässigt fanns ett fokus på den egna sexuella viljan, integritet, kunskap om mens och graviditet samt den sexuella lusten och sexualitetens fysiologi. Eleverna skulle få lära sig om orgasm, onani, samlag, smekningar och njutning samtidigt som de fick lära sig om kärlek, åtrå, svartsjuka, förälskelse och vardagskommunikation. Det var även viktigt att lära sig att våga säga ja eller nej, oavsett vilken situation de befann sig i (2005:45).
Dagens sex- och samlevnadsundervisning är en utveckling av tidigare handledningar och bygger på begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer. Dessa finns i flera av kurs- och ämnesplanerna på gymnasiet vilket betyder att det finns ett gemensamt ansvar för alla lärare att undervisa inom kunskapsområdet (Skolverket 2020). Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utifrån flera perspektiv skaffa sig en helhetsbild om vad sexualitet och relationer kan innebära. ”Det kan handla om ett historiskt perspektiv på människans sexualitet, hur religioner förhåller sig till dessa frågor eller vad skönlitterära berättelser kan lära oss” (Skolverket 2020). I gymnasieskolan är det rektor som har ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskap om sex och samlevnad (Skolverket, 2011a). Med hjälp av undervisande lärare ska eleverna uppmuntras i att utveckla sina intressen utan att begränsas av rådande föreställningar och normer. I läroplanen finns fortfarande begreppet samlevnad inskrivet men i kurs- och ämnesplanerna är samlevnad ersatt av relationer (Skolverket 2020). På Skolverkets hemsida finns olika former av stöd för lärare där olika framgångsfaktorer presenteras som handlar om att undervisa läroplansbaserat, att undervisningen utgår från elevernas behov och att den tar ett helhetsgrepp om ämnesområdet. Undervisningen ska äga rum under trygga förhållanden, vara anpassad till ålder, intressen och erfarenheter. Den ska vara varierad och bearbeta de föreställningar och normer som påverkar våra attityder och vårt sexuella beteende (Skolverket 2020).
Enligt Skolinspektionen (2018) har alla elever rätt att få undervisning om sex och samlevnad. Det är en viktig del i att stärka elevernas självkänsla och förmåga att kunna göra medvetna och ansvarstagande val som rör hälsa, relationer och sexualitet. God undervisning ska således ske regelbundet, balansera risker och möjligheter, göra eleverna delaktiga och präglas av ett jämställdhetsperspektiv (Skolinspektionen 2018). Upplägget på undervisningen tar stöd från flera internationella studier som visar att långsiktiga satsningar på sex- och samlevnadsundervisning leder till en minskning av sexuellt överförbara infektioner, färre sexuella övergrepp och minskad homofobi. Satsningar leder också till ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett kritiskt förhållningssätt hos unga (Skolverket 2020).
7
2.2.2 Läroplan och ämnesplan
I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolväsendet ska vila på demokratiskt grund och att skollagen slår fast att utbildningen ska syfta till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden (Skolverket 2011a). Skolan ska vara en plats för utbyten där elevers utveckling främjas via lärande och en livslång lust att lära. Utbildningen ska således förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna (2011a). Personer som arbetar inom skolan ska också främja varje människas egenvärde och respektera den gemensamma miljön. ”Skolan ska värna om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män sam solidaritet mellan människor” (Skolverket 2011a). Skolans mål är att varje elev ska kunna göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Varje elev ska således få utbildning i att kunna respektera andra människors egenvärde och integritet. I skolan ska eleverna få hjälp att ta avstånd från förtryck och kränkande behandling samtidigt som de ska medverka till att hjälpa andra. I samspelet med andra ska eleverna visa respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia samt kunna leva sig in i och förstå andra människors livssituation (Skolverket 2011a).
I ämnesplanen för svenska på gymnasiet beskrivs kärnan i ämnet utifrån en tvådelning mellan språk och litteratur. Språket beskrivs som människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Det är också via språket människan kan uttrycka sin personlighet och med hjälp av skönlitteratur och andra typer av texter kan eleverna lära känna sin omvärld, sina medmänniskor och slutligen sig själva (Skolverket 2011b). Vikten av olika typer av text återfinns även i läroplanen för gymnasieskolan där skolan har ett ansvar ”att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje” (Skolverket 2011a). Detta är något som återfinns i ämnets syfte då undervisningen ska leda till att ”eleverna utvecklar förmågan att använda skönlitteratur och andra typer av texter och film samt andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar” (Skolverket 2011b). Litteraturen ska dessutom utmana eleverna till nya tankesätt och öppna upp för nya perspektiv som breddar deras förståelse (Skolverket 2011b).
8
2.2.3 Kursplaner i svenska
Det finns tre kurser i ämnet på gymnasiet, Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3 som alla är på 100 poäng vardera. Dessutom finns tre valbara kurser som är av fördjupande karaktär: Litteratur, Retorik och Skrivande. I alla kursplaner återfinns litteraturens roll samt förmågan att språkligt kunna uttala sig både muntligt och i skrift. I Svenska 1 ska undervisningen bland annat behandla muntlig framställning, olika sätt att lyssna och ge respons anpassad till kommunikationssituationen. Undervisningen ska även innehålla framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion där språkriktighet bör efterföljas utifrån sitt sammanhang. Slutligen ska läsning av skönlitteratur behandla centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag (Skolverket 2011b).
Kunskapskrav för betyget E
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Eleven har viss åhörarkontakt. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikations-situation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel (Skolverket 2011b).
Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa (Skolverket, 2011b). Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet (Skolverket 2011b). I Svenska 2 ska undervisningen innehålla bland annat muntlig framställning av utredande och argumenterande karaktär i och inför grupp. Använda digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Läsning av svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga. Läsningen ska också behandla relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling (Skolverket 2011b).
Kunskapskrav för betyget E
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations-situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel (Skolverket 2011b). Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den (Skolverket 2011b). Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället (Skolverket 2011b).
9 I Svenska 3 ska undervisningen bland annat behandla muntlig framställnings med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen och användning av digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Läsning av och arbete med texter som inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning. Skriftlig framställning som knyter an till vetenskapligt skrivande och läsning av skönlitterära texter författade av såväl kvinnor som män inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Undervisningen ska även behandla litteraturvetenskaplig analys av stilmedel och berättartekniska grepp med hjälp av begrepp och verktyg (Skolverket 2011b).
Kunskapskrav för betyget E
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations-situation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel (Skolverket 2011b).
Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar (Skolverket 2011b).
Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna (Skolverket 2011b).
10
2.3 Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras tidigare forskning ur ett skolperspektiv gällande sexualitet och relationer, samtycke och våld i relationer samt didaktiska möjligheter att utveckla undervisningen med hjälp av skönlitteratur och tematisk undervisning.
2.3.1 Nationella studier
I Folkhälsomyndighetens rapport Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017 definieras skolan som en viktig arena för att främja jämställdhet och jämlikhet i hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen beskrivs ha en viktig del i detta. Undervisningen ska, enligt Folkhälsomyndigheten, ge en kunskapsbas för alla elever om strukturella perspektiv som lagstiftning och normer samt individuella som kropp, sexuell hälsa, relationer och sexualitet (Folkhälsomyndigheten 2019a). I studien fastställs det att skolans undervisning ger eleverna mer kunskap om sexuell hälsa och graviditetsförebyggande åtgärder än om jämställdhet, hbtq-perspektiv och relationer. Det sistnämnda är något eleverna eftersöker och menar att skolan behöver bli bättre på att ge information om hur de exempelvis får en relation att fungera (Folkhälsomyndigheten 2019a). Rapporten visade också att alla typer av trakasserier, övergrepp och sexuellt våld numera är ett utbrett problem som främst drabbar kvinnor. I förebyggande syfte nämns skolan som viktig, där frågor om normer, könsmönster, jämställdhet, sexualitet och relationer behöver tas upp och diskuteras. I skolan finns det från tidig ålder möjligheten att diskutera frågor om normer och vikten av relationer utan kränkningar, våld och tvång. Detta kan genomföras i det breda kunskaps- och värdegrundsarbetet i allmänhet och i sex- och samlevnadsundervisningen i synnerhet (Folkhälsomyndigheten 2019a).
Under hösten 2017 genomförde Skolinspektionen (2018) på uppdrag från regeringen en granskning av sex- och samlevnadsundervisningen i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskolan. I undersökningen deltog 450 skolor i en enkätundersökning varav 28 skolor granskades genom verksamhetsbesök. Resultatet visade att lärarna var i behov av stöd och verktyg för att kunna bedriva och samtidigt lyckas med sex- och samlevnadsundervisningen. Främst handlade det om frågor som rör sex, samlevnad, normer, hbtq, hedersrelaterat våld och hantering av kontroversiella frågor (Skolinspektionen 2018). Många av de intervjuade lärarna upplevde att undervisningen var svår och att de kände sig obekväma med själva området. De nämnde att de saknade kunskaper om hbtq samt upplevde svårigheter i att hantera obekväma diskussioner som kan strida mot värdegrunden. Det fanns
11 också en rädsla för att behandla frågor som kan upplevas som känsliga eller privata (Skolinspektionen 2018).
2.3.2 Sexualitet och relationer
I Erik Centerwalls (2000) referensmaterial för Skolverket, ”Kärlek känns! förstår du” skriver han att kärlek finns överallt. i tanken, känslorna och i förhållandet. Men när någon nämner kärleken till en särskild person, då blir kärleken känslig och ibland farlig, eftersom den berör på ett personligt plan. Den spontana nyfikenheten, förälskelsen, ”att vara ihop”, att vara utanför, kroppens förändringar, är alla teman som ingår i den dramatiska utvecklingen av den unga människan. För att underlätta denna period i livet kan delvis sex- och
samlevnadsundervisningen vara till som stöd (Centerwall 2000:91). Undervisningen kan beskrivas som en mellanhand och ett verktyg som kan hjälpa unga individer att orientera sig mellan deras inre upplevelser och den yttre verklighet de befinner sig i (2000:93).
Enligt Folkhälsomyndigheten (2019a) formas människors sexualitet och sexuella hälsa i relation till andra och utifrån de förutsättningar och normer som finns i samhället. Genom samspel med omgivningen lär sig människor var och hur samt med vem de kan agera sexuellt. Vanligtvis är det biologiska, emotionella, sociala eller religiösa faktorer som påverkar synen på sexualitet (Folkhälsomyndigheten 2019a). Detta ändrar betydelse över tid hos individer, i olika grupper i samhället. I övergången från barndom till ungdom och sedan vuxen prövas de egna uppfattningarna av normer och värden (Folkhälsomyndigheten 2019a). Enligt RFSU (u.å) händer det mycket med kroppen i tonåren och ofta börjar man fundera mer kring sex och relationer än man tidigare gjort. Under tonåren blir unga mer medvetna om sin egen och andras sexualitet. Det är en tid då förälskelse och sex kan börja uppta en större del av ens tankar, oavsett om en vill det eller inte (RFSU1, u.å). Kärleksrelationer kan således påverka ens livssituation på flera sätt. Vid sjutton års ålder har ungefär hälften haft samlagsdebut i Sverige och många har erfarenheter av annan sorts sex som smek- eller oralsex (RFSU1 u.å). I det hälsofrämjande arbetet är det därför enligt Folkhälsomyndigheten (2019a) av stor vikt att tidigt kommunicera med unga om handlingar, normer och värden som främjar en god hälsa och förebygger ohälsa (Folkhälsomyndigheten 2019a).
Centerwall (2000) beskriver att sexuella handlingar kan i sina positiva aspekter vara uttryck för fortplantning, kärlek, njutning och identitet (Centerwall 2000:45). Vidare menar Centerwall att sexuella handlingar kan ses som ett uttryck för ett identitetsskapande som har sin mest intensiva fas under tonåren. Det kan handla om vad man själv vill, förmågan att säga ja
12 eller nej, att kunna sätta gränser och att våga. Integritet och självrespekt liksom förmågan att identifiera sig med andras upplevelser prövas dessutom mer i sexuella situationer än i andra sammanhang (2000:46). Centerwall (2000) menar att sexualdriften har utvecklats under evolutionens gång från att säkerställa fortplantning till att ge sexualiteten en särskild innebörd. Traditionellt har man i det västerländska samhället ansett att fortplantningen har berättigat sexuella handlingarna men att idag går det att se hur sexualiteten har fått en betydelse skild från strävan efter fortplantning (2000:45). Detta gör att njutning har fått en ny och viktigare innebörd, att njuta av sexuella handlingar har ett egenvärde och bekräftar såväl identitet som självkänsla, både för män och kvinnor (2000:45). Centerwall förklarar att under de senaste hundra åren har det förekommit en romantisering av kärleken som ett ideal för sexuella handlingar (2000:46). Detta har inte minst framkommit i litteratur och film där kärlekens eviga tema återfinns och har ofta den klassiska dramaturgin med innehåll som förlust och smärta till känslan av eufori. Hjälten går igenom eldprov och misslyckande för att till slut vinna sin prinsessa (Centerwall 2000:67). Det klassiska ”och så levde de lyckliga i alla sina dar” är något många har varit uppvuxna med och är ett sätt att påvisa hur samhället påverkar oss, även om vi inte tror det.
Den brittiska sociologen Anthony Giddens (2014) menar att intima relationer idag har ändrat karaktär och att de numera inte behöver bygga på äktenskaplig lycka och evig kärlek utan att vi idag skapar relationer som vilar på en ömsesidighet frihet från kravet på livslång kärlek, fortplantning eller äktenskap och familj. Giddens (2014) menar att relationer etableras för ens egen skull och fortlever så länge den upplevs som tillräcklig. En anledning till att äktenskap och relationer går i spillror, menar Giddens, är att vi numera bryr oss om hur pass personlig tillfredställelse det ger (Giddens 2014:252). Att förstå detta i unga åldrar kan vara svårt och innebära funderingar kring att inte räcka till, göra rätt och samtidigt må bra själv. Sex- och samlevnadsundervisningens uppgift, är enligt Centerwall (2000), att försöka skapa en förståelse när det kommer till personlig utveckling. Från att vara ung och identitetssökande till att möta vuxenvärlden (Centerwall 2000:51). Detta är något som under andra delen av tonåren blir mer påtagligt och man börjar också fundera kring hur man ska leva sitt liv, sökandet sker via erfarenheter och genom att pröva sina gränser. Det gör att frågor gällande rätt och fel, att göra bort sig, är jag normal eller är det något fel på mig. Individer blir under denna period mer medvetna om sin omvärld och hur man ska förhålla sig till den (Centerwall 2000:60).
Gällande relationer tyder amerikansk forskning på att ungas sexuella aktiviteter och relationer har ändrat karaktär. W. Andrew Collins, Deborah Welsh och Wyndol Furman skriver i sin artikel Adolescent Romantic Relationships (2009) att romantiska relationer är vanliga
13 under tonåren. Hälften av de tillfrågade ungdomarna berättade att de haft en romantisk relation under de senaste 18 månaderna. Det framkommer att unga oftare interagerar med sin partner snarare än med föräldrar, syskon eller vänner (Collins, Welsh & Furman 2009:632). Detta är något som Centerwall (2000) samtidigt förklarar och hävdar att de flesta ungdomar nämner sina kompisar som en betydelsefull informationskälla gällande sexualitet och samlevnad. På samma sätt som en vän kan finnas till stöd vid hjärtesorg agerar de som kontaktförmedlare och informatörer. Däremot kan de också stå för kollektiva missförstånd, överdrifter, grupptryck och gräl. Missförstånden kan, enligt Centerwall, handla om felaktiga föreställningar om andras erfarenheter, överdrifter och rena felaktigheter (2000:49–50).
Arbetet kring sex och samlevnad kan också möta problem. Centerwall (2000) menar att Sverige är ett mångkulturellt samhälle där klasser kan ha elever vars familjer kommer från andra länder, där normerna skiljer sig från de som finns i Sverige. Kulturellt och även religiöst har ungdomars familjer olika bakgrunder. Det kan göra att lärare känner en osäkerhet i sitt arbete med att informera. ”Hur ska man som lärare undervisa i sex och samlevnad utan att komma i konflikt med djupt underliggande värderingar hos eleven eller hens föräldrar?” (Centerwall 2000:16). Centerwall menar att denna rädsla inte enbart behöver etableras i undervisning av elever med annat ursprung utan att samma frågor kan vara lika relevanta för elever med svensk bakgrund. Sex och samlevnad är ett problematiskt ämne och kan vara svårt att undervisa i. Viktigt menar Centerwall (2000) är att man som lärare försöker att sätta sig in i andra kulturers tankesätt och att man som lärare är öppen och vaksam över reaktioner. Att göra eleverna delaktiga är ett sätt som till exempel Skolinspektionen (2018) nämner som en betydelsefull del i utvecklingsarbetet. Att ta till sig och reflektera sker lättast via dialog och enligt Centerwall (2000) är grunden till undervisningen olika typer av samtal som formas olika beroende på grupp- och individnivå (Centerwall 2000:16).
Gällande sex- och samlevnadsundervisningen finns det många studier gällande dess risker och möjligheter samt kvalitetsgranskning av den. Många av de lästa studierna har en fysiologisk och en hälsofrämjande prägel. Studierna förklarar hur könsmönster, genus och homosexualitet beskrivs och problematiseras. Denna studie handlar till skillnad från tidigare studier om relationernas betydelse utifrån den brist som Skolinspektionen (2018) presenterade i sin senaste granskning och det behov som unga har gällande utformningen av sex- och samlevnadsundervisningen, främst när det gäller sexualitet och relationer.
14
2.3.3 Samtycke och våld i nära relationer
I maj 2019 publicerade Folkhälsomyndigheten rapporten Sexuell kommunikation, samtycke och hälsa. Den handlar om hur personer kommunicerar i sexuella situationer och vilka konsekvenser det kan få. Folkhälsomyndigheten (2019b) menar att förmedla hur och att man vill ha sex är viktigt för det sexuella välbefinnandet samt för att minska missförstånd kring sexuellt samtycke. Sexuell kommunikation och samtycke kan vara komplext och påverkas av olika aspekter och ge olika utfall för såväl välbefinnande som hälsa. ”Sexualiteten är kopplad till personlig integritet, identitet, kroppsbild, anknytning och intimitet” (Folkhälsomyndigheten 2019b). Nästan hälften av respondenterna i studien hade gått med på att ha sex en eller flera gånger fast de egentligen inte ville. Andelen bland kvinnor var nästan dubbelt så stor som bland män. Anledningarna till varför de gått med på sex fast de egentligen inte ville var många, flest gjorde det för sin partners skull, andra för relationens eller på grund av förväntningar. Vissa svarade att de behövde bekräftelse, att de inte kunde säga nej eller för att konsekvenserna skulle bli för stora om de nekade. Kvinnor i den yngsta åldersgruppen 18–29 år tenderade att i något större utsträckning haft sex trots att de egentligen inte ville på grund av förväntningar eller bekräftelsebehov, för att de känt att de inte kunnat säga nej eller bedömt att konsekvenserna av ett nej hade blivit för stora (Folkhälsomyndigheten 2019b).
I Världshälsoorganisationens definition av sexuell hälsa definieras möjligheten till att ha njutbara och säkra erfarenheter fria från tvång, diskriminering och våld. Frivillighet och samtycke är en viktig förutsättning för god sexuell hälsa och har varit ett aktuellt och omdebatterat ämne under de senaste åren, i både Sverige och i övriga länder. Genom MeToo-rörelsen (#MeToo) som uppstod under 2017 har uppmärksamheten ökat kring sexuella övergrepp och trakasserier (Folkhälsomyndigheten 2019b). Den 1 juli 2018 beslutade dessutom riksdagen om en förändrad sexualbrottslagstiftning som innebär att det är olagligt att ha sex med någon som inte uttryckligen visar att den vill ha sex. Den som vill ha sex måste ta reda på om den andra parten verkligen vill (Folkhälsomyndigheten 2019b).
I Folkhälsomyndighetens rapport Sexuell kommunikation, samtycke och hälsa betonas att alla sexuella handlingar ska vara frivilliga och att det är brottsligt att tvinga någon till sexuella handlingar mot hens vilja. Frivillighet och samtycke är därmed en förutsättning för god sexuell hälsa. För att åstadkomma detta menar Folkhälsomyndigheten (2019b) att utifrån ett normmedvetet perspektiv försöka visa och förstå den komplexitet som finns gällande förväntningar, begränsningar och möjligheter som omger en sexuell situation. Det är viktigt att samtala om de normstrukturer som finns och diskutera hur de kan påverka människors
15 möjlighet att kommunicera och skapa jämlika situationer där alla inblandade känner lika. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete och eleverna måste ges möjlighet att reflektera, diskutera och samtala om relationer, ömsesidighet, frivillighet, sexuellt samtycke, utsatthet, gråzoner och vad en god kommunikation kan innebära. I Folkhälsomyndighetens studie Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017 ansåg 80 procent av respondenterna att det var viktigt att kunna prata om sex med sin partner. De fick även tycka till om sex- och samlevnadsundervisningen där majoriteten av de tillfrågade önskade mer undervisning och kunskap om hur de kan prata om sex med sin partner (Folkhälsomyndigheten 2019a).
2.3.4 Skönlitteratur som didaktiskt verktyg
”Att undervisa i litteratur har aldrig varit svårare än idag”, det menar Maria Jönsson och Anders Öhman (2015:9). I deras bok Litteratur och läsning – litteraturdidaktikens nya möjligheter (2015) problematiserar de det nya läget som litteraturen står inför. Med ökad konkurrens från övriga medier och ett minskat läsintresse behöver litteraturdidaktiken hitta nya möjligheter och utvecklas. Dagens utveckling gör att det inte längre är självklart hur man hanterar frågan om litteraturläsning (Jönsson & Öhman 2015:9). Författarna hävdar att svenskämnet har haft delade meningar och att Lars-Göran Malmgren (1988) bland annat definierade tre versioner som innebar svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, färdighetsämne och erfarenhetspedagogiskt. Trots att dessa har hängt kvar finns det idag andra tyngdpunkter kring hur undervisning i ämnet ska bedrivas (2015:9). I ämnesplanen för svenska på gymnasiet beskrivs litteraturen som en av grunderna i ämnet och att den är en viktig källa till elevers omvärldskunskap och självinsikt (Skolverket, 2011c). Jönsson och Öhman (2015) nämner även fler tidigare litteraturdidaktiker som har påvisat detta. Exempelvis Marta Nussbaum (1990) som hävdade att litteraturen utvecklar empati hos dess läsare. Karel Kosik (1979) som beskrev litteraturen som ett medium som bäst förser oss med kunskap om den mänskliga tillvaron. Gunilla Molloy (2007) menar att litteraturen skapar en möjlighet för demokratiskt tänkande (Jönsson & Öhman 2015:13). Detta är något som även Birgitta Bommarco (2006) kommit fram till och menar att skönlitteraturen är en viktig källa för såväl kunskap som förståelse (Bommarco 2006).
I Martin Malmströms (2020b) text Fantasyns magiska världar hjälp i värdegrundsarbete menar författaren att värdegrundsarbetet kan underlättas genom användning av fantasy i undervisningen (Skolverket 2020b). Malmström menar att verkens övernaturliga och magiska
16 aspekter kan få eleverna att både reflektera kring och lära sig mer om världen och om sig själva. Vidare beskriver Malmström att den abstrakta värdegrundformuleringen som finns kan vara en utmaning för många lärare. Om man vill göra värdegrunden till konkret ämnesinnehåll kan detta ske via litteraturläsning (2020b). Till stöd beskriver Malmström Malin Alkestrands avhandling Magiska möjligheter. Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete (2016). Alkestrand menar att litteraturläsning kan bidra till att eleverna utvecklas till kritiska och empatiska medborgare. I avhandlingen undersöks den didaktiska potentialen via verkens ideologier avseende värdegrund. Alkestrand belyser och problematiserar den tydligt framskrivna, explicita ideologin och den implicita som finns under ytan. Vidare förklarar Alkestrand att det är när ideologierna ställs mot varandra och relateras till värdegrunden som den didaktiska potentialen framträder (Skolverket 2020b).
Litteraturens funktion i värdegrundsarbetet har inspirerat till andra studier, inte minst studentuppsatser. Förutom fokus på värdegrundsarbetet finns det studier som fokuserar på normkritiska perspektiv och reproducering av heteronormen i skönlitteratur. Vidare finns det tidigare forskning som fokuserar på att utveckla skolan och dess undervisning. Det som förenar studierna är deras fokus på litteraturens didaktiska potential och att litteraturen erbjuder ett forum där man enligt Lasse Horne Kjaelgaard (2015) kan meddela sig om just de saker man inte kan dela med någon. Litteraturen är en källa till existentiella meddelanden (2015:21) som både har explicita och implicita budskap.
17
2.3.5 Tematisk litteraturundervisning
Enligt Jan Nilsson (2007) blir tematisk undervisning allt vanligare i skolan och utmärks av att olika ämnen integreras till en helhet, där olika färdigheter som att läsa och skriva övas i funktionella sammanhang och att det tematiska innehållet sätts i centrum (Nilsson 2007). Undervisningen har en tydlig koppling till elevernas vardagserfarenheter och vardagliga förståelse av olika samhälleliga förhållanden och företeelser. Den tematiska undervisningen är oberoende av traditionella läromedel vilket gör att läsning av olika typer av skönlitterära texter har en central funktion i kunskapsarbetet (Nilsson 2007:15).
Vidare beskriver Nilsson (2007) att den tematiska undervisningen kan utgå från olika kategorier, de skolämnesorienterande och de problem-/relationsorienterade. I valet av litteratur och tema framhäver författaren den problemorienterade då den har förmågan att ge upphov till utmaning, handling och beredskap samt fördjupad kunskap. Den problematiska prägeln gör att eleverna övas till att tänka utanför texten. Nilsson (2007) tar avstånd från den estetiska läsningen som förekommer i skolan och menar att den riskerar att endast hamna i en färdighetsträning där man fokuserar på formen snarare än innehållet. Upplevelsen frikopplas på så vis från det problematiska och innehållsliga och litteraturens uppgift blir mer att visa formmässiga aspekter. Undervisning som hamnar i estetiska resonemang om hur texter är skrivna gör att innehållsliga resonemang hamnar i skymundan. Vid valet av litteratur behövs således en noggrann motivering från läraren och att man betonar verkets innehåll snarare än dess form vid tematisk undervisning (2007:27–28).
Nilsson (2007) nämner många fördelar med att arbeta utifrån problemorienterade teman, de kan exempelvis skapa ett genuint intresse hos eleverna. Innehållet är ofta värderelaterat vilket ger möjlighet att skapa autentiska och engagerade diskussioner då det finns utrymme för eleverna att agera utifrån olika åsikter. Det finns goda möjligheter till att välja och basera innehållet på elevernas erfarenheter och förståelse samt att fakta och förståelse sätts in i meningsfulla och begripliga sammanhang vilket gynnar elevernas förståelse (2007:30). Enligt Nilsson finns det även risker med undervisningen då det ställer krav på att läraren väljer tema med omsorg, det ställer högre krav på lärarens förberedelser och att ansvarig lärare måste ha breda och goda ämneskunskaper (2007:30).
För att åstadkomma att skönlitteraturen blir en kunskapskälla behövs ett noggrant urval av litteratur. All läsning måste exempelvis vara meningsfull och vara texter om sådant innehåll som intresserar eleverna och som handlar om något de redan har erfarenheter kring. Den värld eleverna möter i litteraturen måste ha något med deras egen värld att göra och de måste ges
18 möjlighet att känna igen, jämföra eller få känslor för (Nilsson 2007:79). Boken ska med fördel väljas inom ramen för ett sammanhållet tema, där det tematiska innehållet, det man önskar att eleverna ska utveckla kunskaper om och förståelse för sätts i centrum (2007:213). Litteraturen är underordnad undervisningsinnehållet men behövs för att underlätta utvecklingen av en mer generell insikt och förståelse av undervisningens mål (2007:213). Vidare menar Nilsson att det finns fördelar i att klassen läser en gemensam bok. Det ger nämligen eleverna en chans att utbyta känslor, tankar och reflektioner med varandra vilket gör läsningen till en gemensam aktivitet och ger möjlighet till bredare perspektiv (2007:211).
I utformningen av undervisningen ger han exempel av olika karaktär: läsning och gemensam diskussion av det lästa, egen forskning och litterära rollspel. Det finns även en fördel menar Nilsson (2007) att tillsammans med övriga ämnen arbeta ämnesövergripande. I sin bok exemplifierar han ett samarbete mellan SO-orienterade ämnen och svenskundervisningen. Arbetsområdet Afrika behandlas på SO-lektionerna och under svenska-lektionerna får eleverna parallellt läsa skönlitterära texter som på olika sätt har anknytning till kontinenten. Ytligt, menar Nilsson, finns det ett innehållsmässigt samband mellan litteraturläsningen och SO-undervisningen. Skönlitteraturen skulle således kunna fylla en funktion som inte bara handlar om läsupplevelse utan bli källa till kunskap (2007:18). Litteraturen har enligt Nilsson en möjlighet att låta eleverna möta människor från Afrika, ta del av deras vardag, miljö och livsvillkor. I mötet med eleverna direkta- och indirekta erfarenheter skulle litteraturen kunna utveckla en mer fördjupad och generell kunskap om människors livsvillkor (2007:18).
19
3 Material och metod
I följande kapitel beskrivs det material och urval som förekommer i studien. Här motiveras de skönlitterära verk som ligger till grund för studien. Därefter presenteras valet av metod och de analysverktyg som använts i studien.
3.1 Material och urval
De skönlitterära verk som ligger till grund för studiens analys är När hundarna kommer (2015) av Jessica Schiefauer och Störst av allt (2016) av Malin Persson Giolito. Jag valde att analysera dessa då det är två välkända och aktuella ungdomsböcker som har vunnit flertalet priser och utmärkelser. De är dessutom skrivna under det senaste decenniet och kan identifieras med dagens ungdomar, deras erfarenheter kring sex och samlevnad och har kärlek som gemensamt motiv. Jag har också valt dessa då jag tror att de kan väcka en läslust hos både killar och tjejer i gymnasieåldern.
3.2
Metod
Föreliggande studie baseras på en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i hermeneutiken, vars syfte är att förstå och skapa mening av texter som analyseras (Widén 2015a:171). I studien har inkännande och öppen genomläsning lagt grund för analysen av de valda verken. Böckerna har således lästs i sin helhet flera gånger för att få en inblick i innehållet. Ingrid Westlund (2015b) poängterar att det är viktigt att ge berättelsen en chans att utveckla sig utan att ställa forskningsfrågor, tolkningen blir då mer öppen för olika infallsvinklar (2015b:83). Därefter har den kvalitativa textanalysen genomförts. Pär Widén (2015a) nämner tre olika tillvägagångssätt och dimensioner inom textanalys. Den första beskriver analysen av textförfattaren och har till syfte att söka svar på frågor om vilka innebörder författaren har tillskrivit texten. Den andra beskriver istället analysen av textens form och innehåll och fokuserar på dess språkliga, litterära och innehållsliga innebörder. Den tredje handlar om att tolka vilka innebörder texten får i relation till sammanhang utanför texten. Analysen fokuserar på textens betydelser i förhållande till den omgivande miljön eller samhället (Widén
2015a:178). I studien har den första dimensionen uteslutits på grund av att det inte är relevant att ta hänsyn till författarnas intentioner. Istället har den andra dimensionen använts för att
20 besvara första respektive andra forskningsfrågan gällande böckernas innehåll. Den tredje dimensionen berör den sista forskningsfrågan gällande böckernas funktion i relation till läroplanen och sex- och samlevnadsundervisningen.
För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har innehålls- och
sammanhangsanalysen utgått från kritiska frågor. Innehållsanalysen har använts för att
besvara studiens textanalytiska frågor gällande böckernas innehåll och sammanhangsanalysen för att förstå deras relationer till sammanhang utanför texten och möjliga kopplingar till sex- och samlevnadsundervisningen (Widén 2015:184). I analysen har forskningsfrågorna varit styrande, då de innehar både en textanalytisk och en sammanhangskaraktär. De användes för att på så vis se hur relationerna i böckerna gestaltas och sammanvävs till gemensamma motiv. De valda böckernas didaktiska möjligheter har förankrats och analyserats utifrån Jan Nilssons (2007) bok Tematisk undervisning. I sin bok beskriver han fördelarna med tematisk
undervisning, hur lärare ska tänka kring valet av tema och litteratur samt hur undervisningen kan genomföras i praktiken.
21
4 Presentation av de skönlitterära verken
I följande kapitel beskrivs böckerna och deras författare. Därefter presenteras handlingen i respektive verk från början till slut. Detta för att ge en inblick i böckernas handling samt ge en grund för kommande analys.
4.1 När hundarna kommer
När hundarna kommer (2015) är en ungdomsroman skriven av författaren Jessica Schiefauer. Boken När hundarna kommer tilldelades Augustpriset 2015. Jessica Schiefauer är en av Sveriges mest intressanta skönlitterära ungdomsförfattare och har vunnit flera litteraturpris för sina verk. Debutromanen Om du var jag kom 2009 och 2011 stod hon som Augustvinnare med boken Pojkarna. Med sin pedagogiska bakgrund som lärare skriver Schiefauer om viktiga ämnen som sker i gränslandet mellan ung och vuxen (BonnierCarlsen u.å). Boken När hundarna kommer skildrar familjer, syskon och vänner samt hur relationer utvecklas. Bokens huvudteman är kärlek, våld och besatthet. I ett växlande tempo mellan bokens karaktärer får vi följa individernas tankar, öden och utveckling där de upplever kärlek, lust, ilska och sorg.
4.1.1 Handling
När hundarna kommer handlar om Isak och Ester, två ungdomar som lever i en småstad i Sverige. Den handlar också om Isaks bror Anton. Isak och Esters första möte sker på stranden, en lördag i april, där en fest för skolans ungdomar äger rum. Isak ska precis avsluta sin sista öl när han får syn på Ester som står i vattenbrynet med handen för munnen, hon har skurit sig. Isak hjälper henne genom att riva av en bit av Esters sjal och virar den runt hennes hand. Några dagar senare går de till parken tillsammans med Esters kompis Veronica och hennes kille Nicke. Efter det blir paret oskiljaktiga och när sommarlovet tar vid sover Ester över hos Isak, natt efter natt. Tillsammans upplever de den första kärleken och den är sanslös och uppslukande. Esters föräldrar är mer försiktiga än Isaks föräldrar och menar att paret går alldeles för fort fram sin relation, att de inte behöver ha så bråttom med allt. Till skillnad från Esters föräldrar är Isaks mer avslappnade. Tillsammans upplever paret det första samlaget, där Isak är försiktig och uppmärksam på Esters reaktioner. Isak föreslår kondom medan Ester tar den och slänger den på golvet. I juni tältar paret och Esters föräldrar tror att de sover hos Isak medan Isaks föräldrar inte ser något problem med att de tältar vid sjön. I lågorna av en eld och i närheten av varandra
22 ger Isak, Ester en gåva. Ett silverhjärta som kan delas itu och vara runt Isak respektive Esters hals. Därefter kryper paret in i tältet och har sex med varandra.
I skuggan av Isak och Esters romans finns Anton, mestadels är han ensam men spenderar tid med att gå ut med grannens hund. Han sitter med vid frukost- och middagsbordet, ligger på sängen och läser MC-tidningar och ser på film tillsammans med Isak ibland. Under bokens gång träffar Anton en kille som bor i ett av höghusen i området. Han äger en pitbull och har askfatet fullt med cigaretter.
Efter att paret i princip har spenderat all vaken tid tillsammans kommer det en kväll när Isak upplever en känsla han inte känt förut. Ester luktar inte på samma sätt längre och det känns som att någonting fattas. Isak börjar bete sig annorlunda och undviker Ester, kommer med ursäkter när han inte vill och väljer att sova istället för att ha sex med Ester. Några dagar senare ringer telefonen hemma hos Isak och han gör allt för att inte behöva svara, han vet vem det är som ringer men vet inte vad han ska säga. Efter två dagar slutade Ester att ringa, dygnen är långa som månader och hon har upplevt ångest och oro. Det fortsätter gå några dagar, fortfarande inget svar. Men ikväll ska paret träffas, det är bestämt sedan länge. De ska fira tre månader tillsammans men har inte pratat med varandra på över en vecka. När Ester knackar på hos Isak ser han förvånad ut, som att han inte känner igen henne. Ester lämnar platsen och Isak följer henne med motorcykeln. Där berättar han att det inte har känts på rätt sätt på senaste tiden och att han inte riktigt vet hur han känner. Han säger att han behöver tänka, bli klar i huvudet och att de varken ska ses eller prata med varandra innan hans familj åker till Mallorca. Tiden går och efter att Ester varit i Danmark med sina föräldrar spenderar hon tid tillsammans med Veronica för att inte behöva tänka. De åker och badar, träffar killar och försöker leva livet. Men Ester kan inte, det enda hon tänker på är Isak. Hur mycket hon saknar honom och vill vara i hans närhet. Vissa kvällar låtsas hon till och med att han är där. Ester vet att Isak är hemma, hon har räknat ut det flera gånger om. Halsbandet hon fått från Isak väljer hon att göra sig av med, trots tveksamheten innan för att det skulle betyda att allt skulle bli så slutgiltigt. Hon bestämmer sig dock för att slänga det i sjön.
Under Isak och Esters relation drar sig Anton allt närmare killen som bor i höghuset. De slåss med varandra på skoj, leker allvarsamma lekar och är hela tiden på gränsen. En morgon får föräldrarna syn på att han har rakat av sig allt hår och pappan uttrycker, ”i helvete att du får gå runt och se ut så där! Du är väl ingen nazist?”. Han blir tillsagd att fortsätta ha kepsen på tills håret hunnit växa ut. Dagen därpå spelar Anton musik i sina högtalare på hög volym, Isak kommer in och säger åt honom samtidigt som han upptäcker att Anton har en skiva med en SS-symbol på. I stridens hetta, när Isak hotar med att visa den för deras pappa frågar Anton om han
23 ska göra slut med Ester på riktigt. Om han har ringt och pratat med henne och säger att han inte kan hålla på så här i all evighet. Isak fräser åt honom och menar att det där har inte han med att göra. På kvällen är Anton och hans vän nere vid vattnet, de är ensamma, har en högtalare och hunden Bamse med sig. Musiken dånar över badplatsen och det hörs på långt håll att det är upptaget. Här får boken sin vändning när Anton och hans kompis väljer att misshandla killen de får syn på som befinner sig på andra sidan av sjön. Killen blir så allvarligt skadad att han dör. Denna händelse gör att Isak tar kontakt med Ester igen, strax före gryningen knackar det på Esters fönster. Isak kryper ner i Esters säng, håller sig nära och kryper tätt intill. ”Jag måste få vara hos dig, Ester, du måste hålla om mig” (Schiefauer 2015:123). Känslorna bullrar i Esters bröstkorg, hon vill fånga honom och aldrig mer släppa taget. Men när hon vaknar är Isak borta igen. Efter detta visas nyheterna på tv, en pojkes kropp har hittats död nere vid sjön. Ester försöker nå Isak men han svarar inte, inte förrän senare på kvällen hör han av sig och frågar om han kan få komma över, att han inte kan sova. Ester blir upprymd över att han vill vara med henne, att hon ska få vara med honom, hålla om honom.
Tiden därefter är Ester Isaks familjs största stöd. Isaks föräldrar är förtvivlade, Anton sitter i häktet och inväntar sin dom för det han påstås ha gjort. Isak väljer när han vill vara med Ester medan hon bara får rätta sig efter honom. Hon diskar, städar, handlar och lagar mat och väljer att inte gå till skolan. När Isak vill vara med henne finns hon där, de har sex med varandra och Isak får chansen att glömma allt elände som händer hans familj. Tillsammans med Ester kan han glömma. Den förändrade livssituationen gör att Esters föräldrar börjar oroa sig. De tycker att det kanske vore bättre om de skulle avbryta, att det inte är bra för Ester att spendera tid med Isak. Ester blir arg och frustrerad och säger att föräldrarna varken kan eller vill förstå. ”Det var till mig han kom! Till mig! Om ni.... ifall jag inte får vara med honom – jag kommer hata er, jag kommer hata er för resten av livet” (Schiefauer 2015:139). Trots föräldrarnas invändning fortsätter Ester och Isak att träffa varandra, de finner kraft i varandra på nätterna genom att ligga tätt intill. Det har hunnit bli september och Ester och Veronica träffas på kaféet de brukar hänga på. Veronica påpekar att Ester är sen och att hon har samma topp som igår, i förrgår och i måndags. Ester berättar att hon sovit hos Isak hela veckan och att hon ska hem och byta sen. De pratat om hur det är med honom men också hur det är med Ester. Veronica frågar hur hon orkar och Ester svarar att hon inte vet men att hon försöker ställa upp och finnas där. Veronica påpekar att Ester har flyttat hem till honom och att hon knappt är i skolan. Det är något som föräldrarna också påpekar vid ett senare tillfälle och menar att de börjar bli oroliga över att hon aldrig är hemma och att hon blivit indragen i något som hon inte kan ta sig ur. De vill att hon sover hemma oftare men att Isak får vara hemma hos dem så mycket han vill. Isak
24 och Ester fortsätter att vara med varandra och de har sex för att jaga bort alla andra känslor. Vid ett tillfälle frågar Isak vart Ester har gjort av sitt silversmycke, Ester säger att hon tror att hon tappade bort det när hon var vid sjön i somras. Då är det jämnt svarar Isak och Ester tittar på honom förvånat. ”Vadå har du också tappat ditt?”. Han rycker på axlarna och säger det ligger nog här någonstans men han vet egentligen att det ligger i skrivbordslådan tillsammans med brevet han skrev till Ester för några månader sedan.
Dagarna innan rättegången för Anton är fyllda med spekulationer och när Ester är i skolan blir hon stannad av sin lärare Ulla som frågar om hon har tid några minuter. Där berättar hon att Esters frånvaro har varit på över 50 procent sen skolstarten, att det kommer skada hennes betyg och hennes framtid. Ulla är orolig för Ester och vädjar om att hon måste fokusera på sig själv, inte bara Isak och hans familj. Någon dag senare blir Isaks familj utsatta för skadegörelse och strax därefter skaffar familjen två hundar för att skydda familjen. Attentatet mot Isaks familj får Esters föräldrar att säga ifrån, nu börjar det bli farligt att vistas hemma hos Isak. Ester propagerar för att hon hör hemma där, att de behöver henne och att Isak behöver henne. Föräldrarna hindrar men Ester vägrar och säger att hon inte vill ha de som sina föräldrar längre. Ester packar väskan och flyr hem till Isak. Till en början vill hon inte berätta om vad hon och föräldrarna har pratat om men till slut berättar hon att de inte vill att hon ska vara där, något som Isak håller med om. Han säger att det kanske inte är så bra att hon är där, att folk vet. Ester skiter i vad folk tycker och tänker, hon vill vara med Isak. Egentligen vill Isak köra ut henne ur huset, han vill göra sig fri. ”Men hur gör man sig fri från någon som liksom bara ångar av välvilja och godhet?” (Schiefauer 2015:200).
Det blir oktober och sista dagen på rättegången. Isak och Ester börjar bråka när Isak sitter och läser tidningen och Ester säger att man hittat hitlerböcker i Antons rum. Situationen blir väldigt hätsk, Isak skriker och hundarna morrar mot Ester. Hon ber Isak att säga åt dem att sluta. Till slut slutar de och Ester springer därifrån. Ester söker tröst hos Veronica och säger att Isak har blivit helt sjuk i huvudet. Att han är en jävla idiot. Ester bor kvar hos Veronica, undviker att gå till skolan för att inte behöva möta Isak i skolan. Det hinner gå några dagar när det helt plötsligt ringer på Esters telefon, det är Isak. Han vill träffas utanför och ber om ursäkt för hur han har betett sig. Han ber om hennes förlåtelse och slår armarna hårt kring Esters kropp och kramar om. Det slutar med att paret kysser varandra i trapphuset, sliter i varandras kroppar och känner åtrå. Dagen därpå meddelas domen, Anton döms till flera års fängelse för mord.
Ester är i skolan igen och när de sitter i skolmatsalen frågar Veronica om hon verkligen är säker. Ester menar att Isak är annorlunda nu och att han mår bättre. Veronica tycker att Ester låtit honom komma undan lite för lätt, att han bestämmer och att hon gör som han säger. Hon
25 avslutar med att säga att hon inte tycker att de ska bli tillsammans igen, att han inte är bra för henne och att de inte är bra för varandra. I november när Isak och Ester är hemma hos honom öppnar Isak till slut upp sig. Berättar om vad han känner med Anton, att Ester har tagit allt för mycket tid från honom och att han ångrar att han inte fanns där för honom under tiden. Isak berättar också om incidenten i somras när han var på Mallorca och hade sex med den tyska tjejen. Det slutar med att Ester slår honom, rakt över tinningen. Hundarna hör och kommer i full fart upp mot Isaks rum. När de kommit upp har Isak fått tag om Esters handleder och säger åt henne att klä på sig och gå hem. Ester lämnar huset och Isak ser henne genom fönstret. Han har erkänt, lättat sitt hjärta och förhoppningsvis är det över.
Anton blir misshandlad i häktet av några killar och föräldrarna befinner sig på sjukhuset tillsammans med honom. Isak är hemma själv när Ester kommer på besök. Hon borde inte vara där men hon är det ändå. Isak känner en ofantlig smärta i bröstet när Ester ligger i hans knä och sover. Han hade kunnat välja en annan väg för några månader sedan, när han skrev det där brevet. Det hade blivit ett vackert avslut på deras kärlekshistoria. Han skulle ha gett det till henne innan han blivit ett monster, innan allt det här hade hänt. Han tassar upp på sitt rum och hämtar brevet som han sedan lägger i hennes bröstficka. När Ester har vaknat säger han åt henne att hon inte får komma hit mer, att allt är slut. Ester förstår inte men Isak går fram till henne, ställer sig nära och säger att han varken kan eller vill mer. Att han vill att hon ska gå. Ester knuffar honom och går runt i vardagsrummet, river ner alla fotografier som står i bokhyllan, ram efter ram slänger hon i golvet. Allt slutar med att Isak griper tag i henne och föser henne mot dörren. Ester försöker kämpa mot utan framgång. När hon kommit över tröskeln stänger han ytterdörren och hör hon bankar på dörren. Hon skriker så att det skär i öronen och på andra sidan huset skäller hundarna. Allt slutar med att hundarna kommer till framsidan och hugger Ester i händerna.
Månaderna går och berättelsen får sin upplösning i mars när Ester packar sin väska. Ny stad och ny skola väntar. När hon ska tvätta sin jacka upptäcker hon att det ligger ett kuvert där i. Det står Ester med Isaks handstil och inuti ligger ett brev och ena halvan av ett helt hjärta. Efter det hör hon av sig till Isak och meddelar att hon ska flytta. Isak frågar hur det är med armen och om hennes pappa ska anmäla honom. Ester svarar att det ser bra ut och att de tagit bort sista stygnen i förrgår. Hon avslutar med att berätta att hon hittat brevet och att hon tycker att det är orättvist att inte han kan få tillbaka sitt silverhjärta. Att hon inte har det kvar och att hon slängde det i somras när hon var arg på honom, innan allt hade börjat. Isak svarar med att säga att det inte gjorde något, att det bara var en metallbit och att det aldrig var den som
26 räknades. Några dagar senare när Isak är vid sjön ser han något som blänker i vattenbrynet, när han får tag på det, visar det sig att det är ett halvt silverhjärta.
4.2 Störst av allt
Störst av allt (2016) är en kriminalroman skriven av författaren Malin Persson Giolito. Boken blev en succé och har tilldelats priser och utmärkelser och har belönats med bland annat Svenska Deckarakademins pris för Årets bästa kriminalroman, det Skandinaviska Kriminalsällskapets pris Glasnyckeln och har sålts i över 500 000 exemplar i Sverige. Dessutom blev Störst av allt Netflix första svenska originalserie (Wahlström & Widstrand u. å). Förutom sitt nuvarande författarskap har hon arbetat som advokat och på Europeiska kommissionen i Bryssel. Det är något som speglas i hennes verk och 2008 kom debutromanen Dubbla slag som följdes upp av spänningsromanen Bara ett barn (2010). Boken Störst av allt väcker frågor om skuld, ansvar, straff, försoning, kärlek och relationer.
4.2.1 Handling
Störst av allt är en rättegångsthriller som skildrar när en ung flicka får stå till svars för en händelse, som skedde för nio månader sedan. Romanen börjar i klassrummet på Djursholm där en skolskjutning precis har ägt rum. Här presenteras bokens karaktärer, Dennis, Samir, Christer, Amanda och Sebastian. I mitten av klassrummet sitter Maja, bokens huvudkaraktär och hon har Sebastian, son till Sveriges rikaste man Claes Fagerman i knät. Personerna passar inte ihop, de brukar inte träffas, kanske på en tunnelbaneperrong men inte i ett klassrum. Alla är skjutna, utom Maja.
Därefter återberättas händelseförloppet från dådet till domen av huvudkaraktären Maja och allt börjar i huvudförhandling i mål B 147 66, åklagaren m. fl mot Maria Norberg. Som läsare får man ta del av häktet, tiden på sjukhuset och mellan de olika förhandlingarna. Allt börjar med att Maja sitter i rättegångssalen tillsammans med sina advokater från Sander & Laestadius. Innan har Majas mamma köpt kläder som hon har på sig, kläder som ska få henne att se ut som en artonårig, helt vanlig tjej som hamnar här utan att ha gjort något fel. Som läsare får man det beskrivet hur det var när hon senast var i en rättegångssal, hur hon trivdes i skolan och hemma innan allt drog igång. Hur hon och mamma kunde sitta och prata, hur mamman var stolt över hur hon hade uppfostrat henne. Berättelsen berättas och blandas mellan dåtid, innan skolskjutningen och nutid under själva häktningsförhandlingen. Maja berättar om sin bästa vän
