Enligt miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet ska vattenförsörjningsplaner upprättas.
Vattenförsörjningsplanerna skall inte enbart se till den enskilda kom- munens aktuella behov och intresse utan är till för att trygga vattenför- sörjningen i regionen i ett flergenerationsperspektiv. Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa dricksvattenförsörjning på lång sikt. Genom att koppla samman samhällsplanering med frågor om dricksvattenförsörjning kan arbete ske för att säkerställa en långsiktig försörjning och samtidigt effektivisera vattenanvändningen. I detta arbete är det viktigt att väga in de ökade krav som klimatförändringarna kan komma att ställa.
Det är kommunens ansvar att ta fram kommunala vattenförsörjnings- planer. Utifrån dessa kan sedan regionala vattenförsörjningsplaner tas fram av länsstyrelser/vattenmyndigheter. Arbetet med att ta fram
vattenförsörjningsplaner har i många kommuner tidigare inte prioriterats men arbetet har i många kommuner kommit igång de senaste åren vilket även enkätresultaten visar.
Dricksvattenfrågorna är starkt beroende av användningen av mark- och vattenresurser, bebyggelseplanering, lokalisering av infrastruktur etc. och det är således lämpligt att de tas in i översiktsplanen. Rent praktiskt kan det vara fördelaktigt att i vissa områden även upprätta en VA-plan. I
många fall finns en konflikt mellan uttag av grus och även av berg- material och bevarandet/nyttjandet av en grundvattenresurs. En strategi för den framtida vattenförsörjningen är ett viktigt underlag vid de avvägningar som mellan behov av material och vattenförsörjning som kan behöva göras.
Dricksvattenförsörjning 75
Figur 25. Kommuner som har aktuella planer eller program för dricksvattenförsörjning år 2009.
Inget svar
Ja, kommunomfattande Ja, för del av kommun
Nej, men arbete pågår Nej
Ja, samordnad med andra kommuner
Källa: Miljömålsenkäten 2009.
Tillgången till planer och program för dricksvattenplanering är spridd över landet. Intressant att notera är att de kommuner som uppgivit att deras plan eller program för
dricksvattenförsörjning är samordnad med en eller flera andra kommuner, till exempel genom en regional vattenförsörjningsplan, oftast saknar grannkommuner som har angett att de har samordnad plan eller program.
77
Referenser
Boverket. (1999) Kunskapsförsörjningen – ett levande system. Karlskrona: Boverket
Boverket. (2006) Beslutsunderlag vid detaljhandelslokalisering - en
kvalitativ studie av åtta fall åren 2004 och 2005.
Karlskrona: Boverket
Boverket. (2007). Bostadsnära natur: inspiration & vägledning. Karlskrona: Boverket
Boverket. (2009 a). Uppsikt enligt plan- och bygglagen: utvecklingen i
landet inom plan och byggnadsväsendet 2008. Karlskrona: Boverket
Boverket. (2009 b). Förbättrad statlig överblick över tillämpningen av
PBL. Karlskrona: Boverket
Boverket (2009) Så mår våra hus. Karlskrona: Boverket
Länsstyrelsen i Östergötland. (2009). K-märkt!: en analys av hur
kulturhistoriska värden tillvaratagits med hjälp av plan- och bygglagen. Rapport nr 2009:21. Länsstyrelsen i Östergötland.
Länsstyrelsen i Skåne län. (2006). K-märkt på riktigt!: en studie av
tillvaratagandet av kulturmiljön med hjälp av planbestämmelser enligt PBL i Skåne län. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Västmanlands län. (2006). Miljömålsindikatorer för
kommunala planbestämmelser. Västerås: Länsstyrelsen i
Västmanlands län
Proposition 2000/01:130. Svenska miljömål – delmål och
Riksrevisionen. (2009). En effektiv och transparent plan- och
byggprocess? Exemplet buller. Stockholm: Riksrevisionen
Vindelman, Anna & Hammarqvist, Jarl (red.). LONA: utvärdering av
79
Fotnoter
1 År 2006 svarade 223 kommuner på frågan = 77procent av landets kommuner. År 2007 svarade 186 kommuner på frågan = 64 procent av landets kommuner. År 2008 svarade 236 kommuner på frågan = 81 procent av landets kommuner. År 2009 svarade 201 kommuner på frågan = 69 procent av landets kommuner.
2 År 2009 svarade 23 Större städer på frågan= 85 procent av landets Större städer
3 År 2009 svarade 201 kommuner på frågan= 69 procent av landets kommuner.
4 201 kommuner svarade på frågan.
5 År 2009 svarade 85 kommuner på frågan = 29 procent av landets kommuner. 28 procent av kommunerna hänvisar bara till översiktsplanen, 33 procent bara till andra politiskt förankrade dokument medan 19 procent använder båda.
6 105 kommuner svarade på frågan 2008 och 85 kommuner svarade på frågan 2009.
7 Gotland, Ulricehamn, Fagersta, Uddevalla och Burlöv kommun. 8 År 2009 svarade 5 av länets 8 kommuner på frågan.
9 Boverket, 2009 a, s. 20. Norrbottens län, Västerbottens län, Dalarnas län, Östergötlands län, Kalmar län och Skåne län.
10 Boverket, 2006, 11 3 stycken
12 Intervjuer med länsstyrelsen i Skåne respektive Dalarna, 2006, i samband med arbetet med den fördjupade utvärderingen av miljömålet God bebyggd Miljö, 2007.
13 Intervju med länsstyrelsen i Västra Götaland, 2006 i samband med den fördjupade utvärderingen av miljömålet God bebyggd Miljö 2007 14 År 2009 svarade 194 stycken = 67 procent av landets kommuner på
frågan.
15 Sveriges första världsarv tillkom 1991. I juli 2009 fanns fjorton världsarv i landet.
17 Boverket, 2009 a.
18 År 2009 svarade 196 stycken. = 68 procent av landets kommuner på frågan.
19 År 2009 svarade 84 stycken. = 29 procent av landets kommuner på frågan.
20 Boverket, 2009 a.
21 224 resp. 199 kommuner svarade på frågan
22 74procent har underlag. Antalet större städer som svarat på frågan är 23 stycken.
23 72procent saknar underlag. 22 glesbygdskommuner har svarat på frågan.
24 48 procent (36/75)
25 Antalet kommuner som svarade på frågan 2007, 2008 resp. 2009: 231, 227 resp. 188 stycken.
26 biolog, kommunekolog o.d. 27 Boverket. 2007.
28 Vindelman, Anna & Hammarqvist, Jarl (red.), 2008. 29 203 kommuner svarade på frågan 2009.
30 Antalet kommuner som har svarat på frågan 2006 resp, 2007 och 2008: 223, 233 och 230 stycken.
31 Antalet kommuner som svarat på frågan 2006, 2007 resp. 2008 och 2009: 112, 123, 110 resp. 99 stycken.
32 99 kommuner har svarat på frågan. 33 16 %
34 137 kommuner har svarat på frågan 35 44 % av de svarande kommunerna år 2009 36 36 % av de svarande kommunerna år 2009 37 28 % av de svarande kommunerna år 2009 38 20 % av de svarande kommunerna år 2009 39 20/53 tillhör Sveriges 100 minsta kommuner
40 samt länsstyrelsen i Västra Götalands Län, branschföreningen Svensk Solenergi, SP – Sveriges Tekniska forskningsinstitut
41 http://www.soluppgangivast.se/ 42 11 kap. 4 § PBL.
43 Antalet kommuner som svarat på frågan 2006, 2007, 2008 och 2009 är: 223, 236 resp. 227 och 205 stycken.
44 Enligt rapporten Förbättrad statlig överblick över tillämpningen av PBL (2009) är siffran ca 78procent men de hade en svarsfrekvens på 96 procent
45 203 kommuner svarade på frågan
46 Antalet kommuner som svarade på frågan 2007, 2008 resp. 2009: 237, 230 resp. 203 stycken.
47 Inför utvärderingen av miljömålsenkäten, 2009
48 Antalet kommuner som svarade på frågan 2007, 2008 resp. 2009: 108, 103 resp. 99 stycken.
49 År 2009 svarade 191 stycken.= 66 procent av landets kommuner på frågan.
Fotnoter 81
51 År 2008 ansåg 43 procent av de svarande kommunerna att det fanns ett behov av regionala planeringsunderlag.
52 I Skåne-, Stockholms- och Västra Götalands län har 79 resp., 58 och 51 procent av kommunerna svarat på frågan.
53 Intervju inför utvärderingen av miljömålsenkäten 2009.
54 Sammanlagt är det 48 kommuner ur dessa 4 grupper. Av dem ligger endast 2 i norra Sverige. 60 procent av dem ligger i storstadslän. 55 År 2009 svarade 75 procent av gruppen Varuproducerande kommuner
resp. 61 procent av gruppen Förortskommuner samt 78 procent av gruppen Större städer på frågan.
56 År 2009 är det 191 kommuner som svarat på frågan = 66 procent av landets kommuner
57 I länen har följande andel av kommunerna svarat på frågan: 75 procent i Örebro län, 80 procent i Västmanlands län, 75procent i Uppsala län och78 procent i Södermanlands län, samt 100 procent i Blekinge och 83 procent i Kalmar län. De övriga 2 länen är Gotland och
Västerbottens län där 100 procent resp. 40 procent av kommunerna svarat på frågan.
58 Västmanland och Örebro län. Boverket, 2009 a.
59 Intervju med länsstyrelsen i Kalmar, inför utvärderingen av miljömålsenkäten 2009.
60 I Skåne län anser 3 kommuner att det finns behov (79 procent av länets kommuner har svarat på frågan), i Västra Götaland anser 8 kommuner det (33procent av länets kommuner har svarat på frågan) och I Stockholms län anser 5 kommuner att behov av regionala planeringsunderlag finns (58procent av länets kommuner har svarat på frågan)
61 25 kommuner har svarat på frågan.
62 År 2009 svarade 192 stycken = 66 procent av landets kommuner 63 Länsstyrelsen i Skåne län, 2006.
64 Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2006.
65 K-märkt! En analys av hur kulturhistoriska värden tillvaratagits med hjälp av Plan- och Bygglagen. 2009.
66 Det fjärde länet, Skåne, har inte levererat siffror. 67 Länsstyrelsen i Skåne län, 2006.
68 Boverket, 2007
69 År 2009 svarade 186 stycken.= 64 procent av landets 290 kommuner på frågan.
70 År 2009 svarade 84 stycken. = 29 procent av landets kommuner på frågan.
71 År 2009 svarade 91 stycken. = 31 procent av landets kommuner på frågan.
Bilaga 1. God bebyggd miljö med
delmål
Det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö uttrycks så här:
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och
hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.