OCH SIGISMUNDS TID

Med

^{Erik den fjortonde slutar i själfva} verket tapetväfveriets korta blomstringstid

i Sverge. Johan den tredjes konstintresse omfattade,

som man

vet,jämte guld-smedernas arbeten, hufvudsakligast arkitekturen, och för dessa bäda

kostsamma

passioner fingo öfriga konstarter stä till baka.

Hans

registratur,

som

öfverflödar af brefangående kyrkor och andra byggnader, är också synnerligensparsamt ifråga

om

detämne,

som

har sysselsätter oss.

Nyss

vorden

konung

skickar Johan ett par af sina tjänaretillVadstena slott för att där ifrån hämta »tapetzerij och alt annet vårt tingest

— —

wij ther lefft haffue» samt att öfver det

samma

uppgöra »ett wisst och förseglett register-,'

som

ur flera synpunkter skulle varit af intresse att känna.

Johan borde vid denna tid hafva haft en ej obetydligsamlingtapetzeri. Sannolikt hade han

som

hertig köpt den ofvan (sid. 55) omtalade, ursprungligen för

konung

Erik afsedda suiten

med

scener ur Hiskias historia, hvilken vid Johans tillfångatagande 1563 jämte några tapeter, framställande trojanska kriget, fans pä

Åbo

slott.'

Ännu

bevarade förteckningar öfver hertigens och hertiginnans egendom, hvilka hösten 156; på

konung

Eriks befallning upprättades »i närvaro(af)

Hans

Claesson tillÅresta, Dionysius Beurreus, Riddere, Jören Pedersson, K. M"^ procurator, Sigward Kruse ochChristofferAndersson»

Bildenåtergifvernedre horizoiitalbården afetttapetzeri, framställande drottningenafSaba^införkonung Salomo. Tapeten, sannoliktväfd afJören v. d. Heijde, finnes hosförfattaren.

'R.R. 1^68 den december.

'Ett inventarium öfverÅbo slott, nui riksarkivet,upptager,utomenbonadmedS;tJörenshistoriaoch enmängd andratextilfiiremäl,äfven>i8 styckentapitzeytafflor» medutsattamätt. Jfrf.ö. DeluxuaulaeJohannisducisFinlandias 156}

dissertatio(E. M.Fant;B.G.Thorseen 1797).

59

omtala äfven 58

nummer

tapetzeri.'

Utom

de båda nyss

nämda

suiterna upptager detta

dokument

sålunda 7 stycken tapeter

med

scener ur gamla testamentet, 2 stycken »de somnio Paridis=, ett

gammalt

stycke

med

Esters historia samt diverse löfverkstapeter.'

Antagligen hade Johan efter fängelsetidens slut

med

friheten återfått största delen af denna sin egendom, dä

man

ej finner den

samma

omtalad i

någon

bland de år efter år uppgjorda förteckningarna öfver

konung

Eriks tapeter.^

Och

efter dennes fall hade Johan sannolikt öfvertagit det mesta af

husgerädskammarens

skatter. Åtminstone finner

man

antecknadt i de conditioner och vilkor»,

som

Johan och Karl vid broderns afsätt-ning uppstälde, att »förbemälde

konung

Erikskall öffuerantvarda oss Sverigeskrona

medh

allKonungslige prydning, Regalia ochherligheet; itemalthusgerädh,sölfgesmidh, tapitserij och

annan

prydning, undantagandes

som

Wij

honom

af ett Broderligit medlidande wele Effterlåte

Men

då hertig Karl är

1570

begär »något tapitzerij till husgerädh» ger

konungen honom

ett svar,

som

antyder, att han betraktat sittförråd af tapeter otillräck-ligt.

Han

skrifver nämligen >Wij äre icke allenastthertill broderligen benägne, utanock att alltijd och gerna bewijsa E. K. H. all annan broderligh wälgärningh samt förskicka nu E. K. H. een historia afthet tapitzerij,

som

här förhänden äroch wij pä thennetijd

kunne

umbära. Framdeles wele wij E. K. H. i then mättho,

säsom

och elliest, bättre betäncke, effter wij och äre till sinnes försörie oss

med

mera afsådanne husgerädh».'

Dä konungens

syster, markgrefvinnan Cecilia af Baden,

som

sedan 157ⁱ lefde på

Arboga

gärd,' »giffuer tillkenne, att effter the huus och wäninger,

som hon

dagligenopå

Arboga

udi wistas, icke äre wäl

med

huus-clädningar försörgde», och därför begär »sä mykit tapitzerij,

som

hon allenast en

cammer

mätte

med

cläde», låter Johan henne »förnimme, att alt thet tapitzerij,

som

dagligen brukasplägar, och elliest

mänge

andre huusclädninger bleffue nu för nägen forleden tidh sedan alle

opå Stockholm opbrände, när

then

wäd-cld ther

hendhe;

så att wij

nu

icke något annedt tapetzerij igen haffwe, utan allenast thet,

som

the

wäninger

och

cammer

wij dagligen udi wistes

medh

clädde äre, och eliest nägre st:r utaff guld. Sä hadhe wij gärne weladt E. K. H. någre sf Tapitzeri effter-låtidt, ther wij elliest opå thenne tidh något hade wist eller kunnedt umbäre.»'

En

af

Hertugenstapetzeri. S.A

=Utomde båda större suiterna medscenerurHiskiashistoriaoclitrojanslcaIcriget(n;o i

—

2i),fijrhvilkalängrefram skallredogöras,nämnerförteckningenföljandestycken: N:o22. Enhistoria omAbsolonthrhanhengdesigiträdh,werderet för 180 daler. N:o23. En historiaatTgambletestamentet,tim konungEzechia,thrGudgafTIsraelsalmoge watnafT helle-bergit,werderetför85daler. N:o24. EnHistoriatherAbsolonlatihielsiäsinbröd',werderetför75daler. N:o25. En Historia2 Regumca: 1^,werderetför)7daler. N:o26. EnHistoriaum konungEzechiathrthe begåff";honom,werderet för daler. N:o27. En Historia um K. Ezechia,thrthesörieattkonungensiukblefT,werderetför58daler. N:o28.

En Historia um konung Ezechia, ther han förstöreraffgudztienisten,werderetför59^daler. N:o29. Ettstrmz^allerhonde lölTuerck mzjfoglerochettleijon. N:o30. EttstrmzlölTuerckochfogler. N:o31. Ettstrmzlöffuerckochfoglermz enpåffogeloch enmarkatt. N:o36. Än^strmzlöffuerck. N:o37. Ettlitetstrmzsmåbarnochlöffuerck. N:o38. Ett gamalt^strmz3mendzoch 3quinsp.soner. N:o39. Ettgamalt^strmz2mendzen quinsoch2barns p.soner. N:o40. Ett gamalt^strmz3 quinsoch2mendzpsoner. N:o41. EttgamaltstrmzHestriidz(?)Historia. N:o42,43. 2strdesomnio Paridis. N:o44. Ettgamaltst'mzen mandzp.sonoch en quins p.son. N:o4^

—

52. SiustrWeggiebonedmzlöffuerck.

N:o 53

—

^{55. Tre} Benckedijner. N:o 56. Ett Turckisch footeclädhe. N:o 57. Ett strflamask mzen quinspsoneoch 2 mendzp.soner. N:o58. Ettstrflamaskmz2mendzp.soneroch 2quinsp.soner.

3Möjligen dockickealt,enärnågraafde ofvanuppräknadeväfnadernaknappastkunnaåterfmnasi defullständigare förteckningarnaöfverkonungJohanstapetzeri. Jfrsid.66—68.

*R.R. 1568den28 september.

5R.R. I^70den 23 maj.

* Jfrhandlingar rörandeGustavianskaprinsessornasutstyrsel. S.A.

'R.R. 1^72den28november.

60

de

mänga

eldsvådor, hvilka så ofta härjade det gamla slottet Tre kronor, synes sålunda vid denna tid hafva förstört en del aftapetsamlingen.

Ehuru med

förkärlek användt, var tapetzeriet vid denna tid dock icke det enda

man kunde

bruka till

rummens

beklädande.

Ar

1572 ^befaller Johan t. ex. att anskaffa svart kläde »till the wäninger pä Stockholms slott,

som

han och hans Elskelige käre husfru skole dagligen vistas uti»,' och några år senare skrifver han på ^sitt

som

ofta retliga sätt och hotar

»medh

högste onäde ochstraff»

sin klädeskrifvare och en tullnär, därest dc icke upptaga »thet mäste groITt kläde och aff then färge,

som

them ähr tiUskriffuit

om som kunne

tiene till att cläde husen och wåningerne medh»." Ett tiotal af är förut var bruket att använda olika tygsorter till

väggbeklädnad, hvilket sedermera blef alt vanligare,

ännu

en nyhet,

såsom

kan ses af några ord i en af Erik 1561 utfärdad förordning, i hvilkendet heter:

Mtem

^willKongl.

M:tt icke ath

man

schall bruke vdi the rum, ther hans Kongl. M:tt elleranseenlige per-soner schole wistes udi, sprängninge drätter och anneth sådant effter thet

gamblc

sätt, utan ath dher till mötte köpes arnesk eller något anneth och huart

rum

bedrages

medh

een färge; kan och icke schade, ath somlige

rum

bliffue bedragne

medh

lärefft eller kläde, dher

man

icke anneth haffuer».^ Sä ^vidt jag kunnat se, var det ocksä blott en gäng,

som

Johan

genom

ett större inköp ökade sinsamlingaftapeter. Berättelsen

härom

ar ett bidrag till karaktäristiken af

konungens

dåliga affärsställning.

Bland lerkrus och stolar, sötsaker och papegojor införde är 1584 ^ett par neder-ländare, Cornelius Galiartz ochChristian delaPorte, »16styckentapetzeri

med

perlestick-arbete». Priset var 5.500 ^daler.*

Konungen

betalade

840

daler och tog tapeterna, för hvilka

köpmännen

enligt 1585 års registratur skulle utfå något af sin återstående betal-ning

med

2.000 tunnor spanmäl.*

Men ännu

ⁱ maj 1586 hade blott en del af likviden

i smärre penningesummor, koppar, räg, korn, hvete och

smör

_pä olika tider och för hvarje

gång

i

små

poster utgått.'

Under

tiden vistades Christian de la Porte fortsätt-ningsvis i Sverge, och

konungen

skänker

honom

till förtäring »afgunst och näde

medan

han förbidde efter sinn betalning 100 daler».'

Under

det han sålunda på ^sätt och vis underhälles af sin kunglige gäldenär, uraktlåter han emellertid icke att underdänigst

på-minna om

sin fordran.

Konungen

skrifver hösten 1586 »efTter thettwij nusåoffteähre bleffne kräffde affthen nederlenderen,

som

wij

bekomme

dhe tapeterneaff,såattwij ther

widh

ledes, haffue wij nu tillsagttAnders Larson, att han skall stelle

honom

tillfrids för den

summa honom ähnnu

fheler»,' och

man

skulle

kunna

hafvaanledningtro, attaffären varit afslutad,

om

^ej afvaruhusräkningen syntes, attnederländarne

ännu

vid 1586ärsslut hade en fordran af nära 1.650 daler.'

R.R. 1572den 2

^juli.

'R.R. 1^85 den 4februari.

3NyahandlingarriirandeSkandinavienshistoria. Stocliholm 1845.

*HandlingcnnutijStockholmproanno 1^84. R.A.

5R.R. 158^ den 10april.

^R.R. 1586den5maj. HandlingennutiStockholm i^86. R.A.

'AndersLarsonsRechenskapförkopperköpett 1 juni 1585

—

[ juni

^R.R. 1586den_j september.

'HandlingennutiStockholm 1586. R.A,

6t

Det är under sädana förhållanden mindre underligt,

om konungen

ej vidare ökade sin samling aftapetzeri.

Till en början behöll han företrädarens guldväfvare i sin tjänst. Ett är 1569 upp-gjord! beställningsregister omtalar nämligen

Hans

v. d. Peer, Jören v. d. Heijde, Henrik Uttersprock, hvardera

med 200 mark

och i klädning,Antonius Drolant

med 240 mark

och

I klädning,

Velam

Drolant

med

100

mark

och ⁱ klädning samtGabrielLarsson

med

100

mark

och 1 klädning.

Hvar

och en af

dem

skulle dess

utom

erhålla 2pundråg, ;

pund

malt, ^I o.xe, 2 svin, 2 fär, '/, tunna smör, i tunna lax, '/^ tunna ål, i fjärding torsk, "/^

tunna

strömming

och 6 Ib torr fisk. Jämte ofvan

nämde

väfvareupptager registret äfven Nils Olsson

med

140

mark

och 1 klädning, Jesper von Alsing

med

160

mark

och i

klädning, Claes Albonn

med

140

mark

och ⁱ klädning.

Af

detre sist

nämda

erhöll hvar och en

utom

penningar och kläde äfven en läst spanmäl."

Två

deras läredrängar hade

om

året

skodon

och spanmäl (8

pund

hvar).

Sannolikt har emellertid detta förhällande ej fortgått synnerligen länge,

mä

hända endast till årets slut, dä redan under 1570 omtalas blott tre väfvare, Jören v. d. Heijde, Antonius och

Velam

Drolant. Beställningsregistret afden 28 juli 1571"

nämner

också endast dessa tre konstnärer, af hvilka Jören v. d. Heijde nu hade en dräng, troligtvis den

Matts Larsson, som

ett par år senare idenna egenskap finnesupptagen. års räkenskap omtalar en

mig

för öfrigt obekant guldväfvare,

Hans

Gocs,

som

dock

med

året försvinner ur handlingarna.' V. d. Heijde och de båda Drolant arbeta äfven under 1572

—

1574. Eskil Jönssons räkenskap för 1573

nämner

dess

utom

enaf

konung

Eriks väfvare,

Hans

v. d. Peer, hvilken detta är erhåller en betydlig

summa —

antagligen

som

betalning för nägot nu afslutadt arbete.

Han

liksom flertalet af öfriga är 1569 om-talade väfvare har väl kring denna tid blifvit afskedad eller afvikit ur tjänsten.' Ett af

konung

Johan den 22 oktober 1572 utfärdadt bref »thef fremende Embetzfolck belan-gendes» omtalar, att, bland andra, guldväfvarne »besuäre sigh myckit therutöflfuer, att the icke

bekomme

theris lön och then deel the nödtorffteligen

kunne

hielpe sig medh, sä att the för then orsach haffue öffuergifTwidt alt wårt arbethe och äre till sinnes att begiffue sig hädan aff Rijkedt igen».' Det hot

om konungens

onäd,däresthandtverkarne verkligen begäfvo sig bort, hvarmed skrifvelsen slutar, har väl knapt kunnat framkalla de felande

summorna.

Ar

1575 den ⁱ mars utfärdades emellertid nya beställningar förJörenv. d. Heijde,

med

en läredräng, Antonius och

Velam

Drolant.

Den

sist

nämde

afled redan under året, och ersattes afGabriel Larsson, hvars fullmakt är daterad Svartsjö den 28juli 1575."

'Qvitlensregister1570. R. A.

-K.Hofvet. HandlingarfrånJohanI!I;stid. R. A. Enligl »registerpätebestelningar,somK.M. wSr allernSd"^

HerrehaffuerbeviUigetremoveresscholethen28juliianno m.-JU ^sliulleanöningenutgåsä,attAntonius Drolantiick240^m.;

Jören v. d.Heijde200; VelamDrolant 100mark;därtill klädning,spanmäletc,menenanteckningi marginalenantyder,att guldväfvarne skulle aflönassommälareochperlestickare>efftersomtheäregodetillochsedan betalasistycketalU.

3MattsAndersonsräkenskapförStockholmsslottsspannemäl [571. R.A.

*Johansutgående diarium 157J

—

1574omtalart.ex,den 28april >guldväfvaren,somskallhaff»:passet utafflandet>.

5 TillOloffKnutsonnoch ErickBiörssonthettfremendeEmbetzfolckbelangendes. Stäkeborg22october72. R. R.

*Beställningsregisterproanno 1568

—

157J. K.A.

62

mm

Antonius Drolant uppföres under detta och följande är bland dem,

som

»hafva beställ^

ning och skole arbeta och ^fäå betalt efter styckewcrk».

Denne

väfvare torde

ännu nägon

tid kvarstannat i Sverge, där han är 1575 ^ingick äktenskap,'

men

1577 ärs be-ställningsregister har vid hans

namn

anteckningen »är uthur tienisten», och vi förlora

honom

därefter ur sikte. Jören v. d. Heijde

med

sin medhjälpare, hvilken under åren

'573, 1575 och 1576 var Matts Larsson,'

1577—

1578 ^Gabriel Larsson, blef sälunda

ensam

kvar

såsom

»K. Matt' guldväfvare» pä stat.

Man

äterfinner

honom

idenna egen skap under hela

konung

Johans regeringstid.

Vi känna beträffande Antonius Drolants verksamhet under

konung

Johans tid ty värr sä godt

som

intet.

Af

varuhusräkenskapen frän början af 1570-talet synes, att ynse-guld och silfver samt silken i flera färger till tapetväfveriet i ej obetydliga poster utläm-nades åt

honom.

= Särskildt är 1572, då till guldväfvarne i arbetslön betalades 1.400 mark,' tyckes han

med

biträde af

Velam

Drolant och v. d. Heijde varitsysselsatt

med

nägot större arbete, hvilket kanske vid årets slut blifvit färdigt, enär Jören v. d. Heijde

i sista dagarna af december erhöll tärepenningar .dä han drog till K. M. till

Wadstena med

tapisserie»

Vid v. d. Heijdes

namn

knyter sigsedan det förnämsta intresset, alldenstunddenne konstnär,

som

sagdt, under en längföljdafärnästan

ensam

uppehöll tapetväfveriets konst

i värt land.

Han

var vid vissa tillfällen äfven under

konung

Johans tid ganska

mycket

anlitad, både

med

förfärdigande och reparationer af tapeter.

År

1577 synes han sälunda enligtEskilJönssons räkenskap hafva aflämnat »nägre styckertapetzerij hanfärdigathaffr»

.

Likaledes 1585 några tapeter han till Kon. Mattz. gjorde..'

Anno

1581 utbetalas till v. d. Heijde en

penningesumma

för att »bestella sigh ferga före,

som

han bruker tilthe stycker,

som

förderffuade bleffue..'

År

1586 läter

konungen

tillskrifva

honom

att foga sig till ..Kongl. Majt

medh

dhe

thwenne

tapeter han skulle förfärdiga..,» en befallning,

som

kort efter äter upprepas,

med

tillägg .att schynda guldweffuaren hit(.?)

med

sine redskaper».' Följande är befaller

konungen

äter slottslofven på Stockholms slott, ..att

dhe skole tilseye Jören Guldwefueres mestersven, thet han begiffuer sigh till

Wadstena medh

thett arbethe han haffuer..

Egendomligt

nog

har jag frän

konung

Johans senare regeringsår funnit ett par namngifna arbeten af denne konstnär. Erik Gregersons räkenskap för

konungens

hus-gerädspersedlar under åren 1585

— 1594"

upptager nämligen för

anno

_1587:

Rämekammarboken [^75. AntonDrolanttillbröllopshjälp40daler. K.A.

'Sigfr.Olssonslängder päklädecammarenpåStockholmsslott 1^76. S.A.

3MattsAnderssonsspanmälsräkenskap päStockholmsslott. 157[

—

[572. Willam v. Wijksräkenskap [571. Joen Månssonsräkenskap 1571

—

1^72. R.A.

*RskilJönssonsräkenskap [572. K.A.

sMatz Tomesons Rechenskap 1572. K. A.

*ErikGregersonsräkenskap 1585. R.A.

'EskilJönssonsräkenskap i,8i. K.A.

*R.R, 1586.

»R. R. 1586.

"R.R, 1587den 9^januari.

S.A.

affJören v. der Heijde, gulwäffuare:

Tapet afsilke och garn, wäfwid

med

löfvverck, deropå en Pälican. i st.

Tapet afsilkeoch garn, wäfwidt

med

löfwerck, der opå en ^{Phosnix. i} st.

Anno

1888:

afJören v. der Heijde, som han giordt haff^:

Ettstycke tapett

med

loffwerckoch mittopå medt en örn och öfvverst på ^{lijsten ett}wapen ther uti threecronor; höjden 7 aln. lengden 6 aln. i st.

Denna

ⁱ svenska handlingar ytterligt sällsynta notis,

som

jag skattar

mig

lycklig att hafva funnit, skulle ^varit af ändä större intresse, i fall nägot afdessa v. d. Heijdes arbeten vore bcvaradt.

Tapctväfvarnes aflöningsvilkor voro under Johans ^tid,

såsom

vi sett, till enbörjan ungefär de

samma som

under hans företrädares. Efter bestämmelserna den 1 mars 1575 hade v. d. Heijde

med

sin dräng en beställning motsvarande 169 daler 2'/, öre; Gabriel Larsson 74'/, daler; Antonius Drolant, hvilken betalades efter hvarje utfördt arbete, hade

i fast lön endast 7g ^{daler 1'/, öre.}

Under

de följande ären, frän hvilka dylika register äro bevarade, vä.xlar guldväfvarlönen nägot, sälunda 1578: 24;'/) daler; 1584: 235 ^daler;

1586: 231'/. daler; 1588: ^{222"/. daler.'}

Men

är 1592 upptages bland dem,

som

»haffue sine Bestellninger wid Stockholms slott», Jören v. d. Heijde, guldväfvare,

med

följande stat: penningar 60 daler, hofklädning ⁱ

om

18 daler, spanmäl 12 pund,

humla

6 ^ffi, salt I tunna,

smör

i tunna, lax 1 tunna,

strömming

i tunna, torrfisk 12 Ib, oxar 2 stycken, fär 4 ^{stycken, svin} 4 stycken; samtfören hans dräng:ö daler ⁱpenningar, hof-klädning I

om

8 daler, spanmäl 6 pund,

smör

tunna, lax 7,tunna,

strömming

tunna, torrfisk 6 Ib. och 2 stycken fär.

Guldväfveriet drefs fortsättningsvis, säsom

man

af kvittenserna kan finna, hufvud-sakligast i Stockholm. Emellertid

förekomma

här och där uppgifter,

som

antyda, att denna konst,

om

också ⁱ ringa utsträckning, idkats äfven å andra orter

inom

landet.

Närmaste anledningen härtill torde vara att söka ⁱ den omständigheten, ^att nägra af de

mänga

väfvarne,

som

efter Eriks afsättning förlorat sin tjänst, kvarstannat i Sverge och pä skilda ställen under enklare förhållanden fortsatt att drifva det arbete,

som

^varitderas hufvuduppgift.

Af

prinsessan Sofias räkenskaper för 1586, bevarad blott i ett par blad,"

ser

man

sälunda, att

nämda

är hos denna furstinna pä Ekolsund vorosävälmäster Claes guldväfvare

som

hans

namne

Staffan Albonn. I fatbursräkenskapen för Gripsholms slott 1574' finnes antecknadt, att en väfverska af ⁱ Ib färgadt ullgarn förfärdigat ett flamskt täcke; och riksregistraturet för 1589 innehåller en befallning

om

utbetalandet af75 ^daler

till .»guldväfvaren vid

Ålhem

^. Det är,

som man

ser, kring tapetväfverietsgamla hufvud-orter.Gripsholm och Kalmar,

som man

återfinnerdessa »hautelisseurs champestres.>, hvilkas

'Jfrensamling beställningsregisterfrånolikaär. S.A.

•K.A.

3S.A.

64

obemärkta tillvaro säkerligen vore lika vansklig att skildra

som

spindelns, där han osedd väfver sitt nät, dold af trädens blad,

I Stockholm utfördes åtminstone till en början tapeter i rikare material, särskildt under ^första åren af 1570-talet.

Men

sedan ingen annan tapetväfvare än Jören v. d.

Heijde fans kvar, nöjde

man

sig snart

mer

och

mer med

^ull, utan

mycket

silke och guld. Arbetet torde dock tämligen oafbrutet fortgått att

döma

afde ofta under rubriken

»till tapeter»

återkommande

utgifterna.

Förteckningar öfver

konung

Johans tapetzeri finnas

mer

fullständiga, än vi förut under den tiderymd,

med

^{hvilken vi} sysselsatt oss, haft att omtala. Sålunda uppteck-nades, såsom jag ofvan berättat, år 1565 pä Stockholms ^slottefterJohanstillfångatagande alla hans egodelar och bland

dem

äfven hans tapeter.

Denna

förteckning, omfattande 58

nummer,

är af intresse dels

genom

sin utförlighet, dels ock därigenom att hvarje för-nämligare stycke blifvit värderadt. Erich Axelsons räkenskap för

Konung

Maittz. Hus-gerädzpartzeler pro anno 156g och 1570"innehåller äfven tapetzeri »efi^ter69 års Rächen-skap till

anno

1570». Inventariet frän 1568 upptager 56 väfda tapeter, afhvilka dock ett par »fotekläden». Bland uppbörden under 1569

nämncs

detafguldväfvarne i Stock-holm lämnade stycket, framställande

kung

Sveno,

som

förut omtalats (jfr sid, 46), samt dess

utom

»af Sebastiano Biszinchi aff thz husgerädh,

som Konungh

Maittz hadhe uti Findland then tidh

Hans

N. var hertigh 8; stycker tappetserij^>.

Uppbörden

till 1570, hvilken sålunda utvisar Johans

husgerådskammares

hela tapetförräd, utgör 136 ^stycken.

Ar

1578 ^gjordes en förteckning ä persedlar,

som

en viss Laurentius Rilschi medförde frän Polen.'

Den

innehåller bland annaten suitc, framställande

Adams

och Evashistoria, samt åtskilliga tapeter

med

Polens vapen

—

möjligen utförda idettaland.' Frän

konung

Johans dagar finnes dess

utom ännu

ett inventarium, uppgjordt i närvaroafJakob

Bagge

Ar

1578 ^gjordes en förteckning ä persedlar,

som

en viss Laurentius Rilschi medförde frän Polen.'

Den

innehåller bland annaten suitc, framställande

Adams

och Evashistoria, samt åtskilliga tapeter

med

Polens vapen

—

möjligen utförda idettaland.' Frän

konung

Johans dagar finnes dess

utom ännu

ett inventarium, uppgjordt i närvaroafJakob

Bagge

In document SVENSKA STATENS SAMLING AF VÄFDA TAPETER (Page 85-109)