Självcentrerade länkar

Utöver de ovan beskrivna metoderna att använda sig av länkning på bloggen, finns det generellt sett inom bloggsfären en vilja hos de politiska bloggarna att hänvisa till andra medier där de själva figurerar. Inläggen beskriver var och när de har blivit omnämnda i tidningar eller vilket tv program de ska medverka i, och de är inte heller sena med att hänvisa med länkar så läsaren direkt kan surfa vidare för att kunna läsa vidare om bloggens författare. Den politiska bloggen kan därför ses som en språngbräda där man hänvisar läsarna vidare för att, genom ytterligare en kanal, kunna sprida sig själv och sin åsikt. På det sättet kan de göra det möjligt att sprida sig själv och sin politiska åsikt vidare genom flera mediala kanaler samtidigt.

Ur ett retoriskt perspektiv ser vi att de länkar, som författarna till bloggarna använder sig av, har som uppgift att visa på att de blivit omnämnda i en annan mediekanal kan stärka deras ethos. Vi menar att författarna försöker visa på trovärdigheten i sina argumentationer genom det faktum att de vill påpeka att de är en del av medieoffentligheten. Att synas ofta, och att sedan påpeka detta, kan vara ett sätt att försöka stärka sitt ethos och sin trovärdighet.

Linda Nyström och Helena Ruderfors

38

5.8 Analysen sammanfattas

För att underlätta förståelsen av uppsatsens resultat och analys, och för att få en bättre översikt av vad analysen har genererat, blir det lättare att skapa ett schematiskt dokument som genom mindre och koncisare text kan förklara huvudpunkterna i analysen.

• Bloggen är en del av Internet

För att kunna skriva och läsa bloggar krävs tillgång till Internet via en dator. Detta kan ses vara elementärt men det sätter ramarna för vilka som kan skriva och läsa bloggar. Detta gör att bloggens publik inte är lika stor i jämförelse med till exempel tidningar, radio och TV.

• Den ”personliga” bloggen

Den politiska bloggen är likaså en personlig blogg vars författare har tagit ställning politiskt men dock inte partipolitiskt. På bloggen finns personliga delar som beskriver var författarna står politiskt men också deras personliga liv så som ålder, kön och boende. Den politik som författarna driver är personlig och trots att en del av deras bloggar distribueras genom ett parti så drivs politiken på bloggen utifrån författarna och deras verklighetsuppfattning.

• Den politiska bloggen rymmer drag av dagbok

Det finns ett sätt att skriva bloggar som ursprungligen kommer från dagboken. Detta ter sig olika i den politiska bloggsfären och exempel på detta är att i vissa fall är inläggen personliga och i andra fall är de formella och politiska. Detta innebär att en mix av personliga berättelser och politiska diskussioner kan varvas bland inläggen. Men det finns också inlägg som innehåller lite av båda sätten att skriva. Ett annat sätt att se på hur bloggen följer en dagbokstendens är att man tar upp politiska diskussioner om dagsaktuella händelser. En politisk fråga diskuteras i traditionella medier och diskuteras sedan på bloggen. Detta gör att bloggen kan ses hamna under en dagbokstendens.

• Bloggen inkluderar bilder och filmer i sina försök till att påverka.

Man kan se att det finns flera olika sätt att använda sig av bilder och filmer i bloggen. Dessa är förgyllande bilder, görande och bekräftande bilder samt bilder som försöker väcka diskussion. Den sortens bildmaterial som har minst utrymme på bloggen är de bilder som är till för att förgylla. De görande bilderna som bekräftar texterna stärker ethos hos författaren. Det finns också bloggar som använder sig av diskussionsvänliga bilder, dessa kan vara känslomässiga och starka och vädjar till läsarens pathos.

• Bildernas texter förstärker

I samband med bilderna och filmerna finns det kompletterande texter som skildrar hur författaren förhåller sig till bilderna. Syftet med texterna till bilderna är att förstärka bilderna och detta vädjar ytterligare till läsarens pathos. Trots att författarna försöker påverka pathos finns risken att detta starka pathos i texterna försvagar logos hos bilderna och därmed kan läsaren bli kritisk till författarens sätt att agera istället för mot det han agerar för.

Linda Nyström och Helena Ruderfors

39 • Olika typer av texter integreras

I texterna finns olika sätta att skriva på. Dessa är texter med starkt retoriskt pathos eller med starkt retoriskt logos. Texterna kan också kräva olika mycket förförståelse och detta kan påverka hur de retoriska verktygen kan användas. Författarna till bloggarna använder sig av premisser i sina påståenden och dessa vädjar, beroende på vilket sätt man skriver, till pathos eller logos. Förförståelsen som läsaren har behöver inte vara avgörande för vilken sorts argument författaren vädjar till. Blogginläggen innehåller en politisk kommunikation men också en tydlig argumentation som visar på författarnas vilja att använda pekpinnar för att tillrättavisa andra. Texternas formalia visar på att det finns likheter mellan en text på bloggen och andra texter i traditionell media. Vissa inlägg kan liknas vid insändare och andra vid tidningsartiklar. Det visar sig också i texterna att det finns stavfel och att dessa kan vara ett resultat av att snabba tankar leder till snabba handlingar. Texterna har överlag ett enkelt och korrekt språk som ibland kan ses influeras av ett mer pratigt sätt att skriva. De kan ses som dessa sätt att skriva integreras och kan ses vara typiskt för den politiska bloggen. Dock finns det i vår empiri bloggar som aldrig skriver med talspråk likaså finns det bloggar som blandar dessa sätt att skriva. Man kan också se att det inte finns någon speciell tidpunkt för när blogginlägg skrivs men då inläggen ofta kommenterar traditionell media finns tanken att det skrivs efter en uppdatering i traditionell media av författarna.

• Länkandet, ett fundament i den framväxande genren

Det finns olika sätt att använda sig av länkar i de politiska bloggarna. Dels kan man använda länkarna till att underbygga en argumentation genom att länka till en källa som kan ses stödja diskussionen, och dels så kan man länka till andra bloggar och till journalister. Dessa olika sätt att länka kan till synes ha olika funktioner. Länkarna som underbygger diskussioner och som hänvisar till olika källor kan ses stärka författarnas argumentation och förtroende. De länkar som hänvisar till andra bloggare kan ses ha den funktionen att författaren vill ingå i den interna bloggsfären som kan kallas för ”cirkeln”. Länkandet till journalister är dessutom ett sätt att försöka skapa en relation med journalister för att kunna bli en del i de traditionella mediernas verklighet. Dessutom så används ett länkande på de politiska bloggarna som härleder till de traditionella medierna på ytterligare ett sätt. Författarna länkar generellt mer än gärna till andra medier där de själva figurerar. På så sätt kan bloggarna också ses som en språngbräda till de traditionella medierna. Det gäller att synas på så många platser som möjligt och gärna samtidigt. Bloggen hjälper till att navigera läsaren runt bland de olika medierna och de skriverier som görs kring den politiska bloggaren och dess åsikter.

Linda Nyström och Helena Ruderfors

40

6 Slutdiskussion

Utifrån ovanstående sammanfattning är nu intentionen att svara på de forskningsfrågor som presenterats i problemdiskussionen. Vi kommer att presentera resultatet och försöka föra en diskussion som vi ser är angeläget i samband med de slutsatser vi har kunnat dra vi vår analys. Slutligen kommer vi att i punktform sammanfatta de slutsatser vi kommit fram till.

Som Gripsrud beskriver det, finns det olika element i en genre som sätts samman till en ny helhet.⁹⁵ De utmärkande drag som den politiska bloggens genre har, är som framgått av analysen, delar som kan ses naturaliserade och för givet tagna beståndsdelar som kontextuellt bildar en genre. Den genre som vi ser etableras inom den politiska bloggen innehåller beståndsdelar som gemensamt tar fasta på konventioner som gör den politiska bloggen identifierad hos användarna. Dessa konventioner kan ses skapa en ram för ett specifikt berättande inom den politiska bloggen. Inom ramen för berättandet finns det dessutom olika retoriska grepp som också karakteriserar den politiska bloggen.

Den politiska bloggen gestaltar sig på ett sätt som främst genomsyras av ironi och sarkasm, både genom blogginläggen men också genom de länkar och de bilder som möjliggörs i bloggens funktion. Det är tydligt att bloggarnas författare använder sig av en kommunikation som präglas av, att de i ett relativt fritt spelrum, kan driva fram sitt verklighetsperspektiv och genom det förkasta eller till och med förlöjliga andra. Det finns alltså en fräckhet i kommunikationen som inbjuder till debatt men bloggens funktion avgränsar samtidigt möjligheten för läsare att argumentera på ett rättvist sätt. Bloggens författare kan alltid välja att inte ta del av läsarens åsikter och detta kan innebära att författaren i viss mån kan föra en envägskommunikation som präglas av ett visst översitteri. Detta möjliggör ett maktspel mellan avsändare och mottagare och som sätter sändaren i maktposition gentemot mottagaren. Ironin och sarkasmen är en del av den retoriska analysen. Genom retoriken använder sig den politiska bloggen av viljan att övertyga på olika sätt. Dels genom att använda bilder och filmklipp som visuellt kan engagera läsaren men också genom retoriska drag i texter. Denna möjlighet som bloggens funktion ger kan till skillnad från andra tryckta medier kan påverka läsaren genom ett bredare perspektiv. De teser som drivs i inläggen är hårt belastade av retoriska grepp och det är tydligt att de driver sina teser för att övertyga och visa på att deras verklighetsbild är den enda rätta. Vidare bygger författarna sin retorik på att förstärka sin trovärdighet genom att länka till sina källor som ofta innehas av de traditionella medierna. Detta stärker teorin om hur bloggen aktualiserar och hämtar näring från de traditionella mediernas agenda och vice versa. Det skulle därför kunna sägas att det finns en symbios mellan bloggare i allmänhet och de traditionella medierna och detta skulle kunna stärka teorin som visar att bloggare och journalisterna kompletterar varandra i mediebruset.⁹⁶. Många journalister använder sig idag av bloggare som källa och när det gäller den politiska bloggen kan den ses som en möjlig opinionsbildare. Ju tätare kontakt mellan den politiska bloggen och de traditionella medierna desto större möjlighet att gemensamt driva fram en opinionsfråga.

Samtidigt är det angeläget att ställa sig frågan om den politiska bloggen enskilt kan ses som en opinionsbildare eftersom det visar sig att den politiska bloggen tenderar att reproducera

95

Gripsrud, 2002 s. 139 96

Linda Nyström och Helena Ruderfors

41 redan aktuella frågor som finns på de traditionella mediernas agenda. Är det egentligen inte så att bloggen endast är ett förlängt verktyg för de redan etablerade i mediesfären? För att ytterligare diskutera den politiska bloggens förhållande med de traditionella medierna kan man säga att den politiska bloggens vilja att ständigt länka till andra medier där de själva figurerar förstärker teorin om att bloggen endast är en liten del av den stora mediesfären. Den politiska bloggen är därför inte så självklar opinionsbildare som det ofta ges sken av. Den kan däremot ses som ett bollplank för de redan etablerade frågorna.

Vi ser också att det som krävs för att få utrymme i den politiska bloggsfären är att bloggen är vällänkad in den befintliga bloggsfären. Detta visar vi i analysen då vi påpekar att det finns en sorts ”cirkel” där man kan finna återkommande namn från den politiska bloggsfären. En diskussion angående detta fenomen kan därför vara angelägen. Att vara retoriskt duktig kan vara ett sätt att hamna i denna cirkel och genom vassa och tuffa inlägg få upp ögonen hos att andra skribenter för sin blogg. Att vara radikal i bloggsammanhang är inte till någon nackdel om man vill få sin blogg att synas i debatten. Radikal innebär att man har starka uttryck och även starka bilder i sin argumentation samt att man inte följer mainstream utan går sin egen väg i det politiska landskapet. Detta innebär alltså att du kan hamna i ”cirkeln” utan att för den sakens skull ha samma åsikter som dem som befinner sig i den. Konsekvenserna av denna ”cirkel” kan bli en sfär för ”elitbloggare”. Detta motsäger teorin om ”gräsrotsjournalistiken” där man menar att bloggen kan vara en allmän plats för opinionsbildning. Möjligheten finns att genom bloggen skriva journalistiskt, men då det krävs att en blogg ska komma in i ”cirkeln” för att opinionsbilda, blir tankarna kring gräsrotsjournalistiken motsägelsefulla. Det faktum att det krävs en dator med uppkoppling till Internet samt att bloggen är ett relativt nytt fenomen stärker synen på att den politiska bloggen är ett forum som är koncentrerat till en grupp av människor. Denna grupp av människor är väl bekant med bloggen som kommunikationskanal och har möjlighet att bli en del av bloggsfären och samtidigt som de ges möjlighet så stängs andra ute. Eftersom Internet i allmänhet inte ses som ett traditionellt medium blir bloggen i synnerhet en kanal som är begränsad till en mindre skara personer. Trots att bloggen ofta framförs som ett forum för alla så ser vi alltså en skillnad i vilka som är användare av bloggen och det underminerar ytterligare teorin om gräsrotsjournalistiken. Vidare är det också intressant att kunna visa på att den politiska bloggen är personlig, trots sitt politiska syfte. Den politiska bloggen driver en personlig åsikt i ett partis fodral och är på så sätt mer personlig än partibunden. Konsekvensen av detta blir att det som skrivs som person kopplas samman med det parti som de tillhör. Frågan som drivs kan ha ett personligt syfte men uppfattas offentligt som en partipolitisk åsikt och kan på så sätt skada både partiet och författaren till bloggen. Trots detta så finns det fördelar med en personlig blogg. Det visar att det står en människa bakom ett politiskt budskap och att detta personifierar politiken och ger ett ethos åt budskapen.

Den politiska bloggen och dess framväxande genre är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera. De element som visat sig av analysen, är delar som kan ses vara bärande av frukten av att bloggen som forum, har gett utrymme åt sättet att kommunicera på. För det kan vara så, precis som Dennis Mcquil menar, att kanalen för kommunikationen ger möjligheterna för genren och dess utformning, och att kommunikationen anpassas därefter. Internet och dess möjlighet till snabb kommunikation kan vara det som gett genre sitt utseende. Ironin, sarkasmen, länkandet och det till synes ganska enkla språket kan vara de element som kommunikationskanalen ger utrymme för. Eftersom Internet och dess möjlighet till kontinuerlig och ständig uppdatering ges det också ett spelrum för, att som författare till en

Linda Nyström och Helena Ruderfors

42 politisk blogg, vara aktuell med snabba nyheter kan också utformningen på kontexten anpassas därefter. Det är ytterligare intressant att ironin och sarkasmen i de politiska bloggarna ständigt försvaras. Författarna till de politiska bloggarna hänvisar till det aktiva val som publiken väljer att göra när de blir mottagare av en politisk blogg och dess texter. Det blir därför legitimt att i den politiska bloggen använda sig av det beskrivna sättet att argumentera. Det kommer att bli intressant att se hur den politiska bloggen, inför nästa val 2010, lyckas hävda sig mot eventuella nya mediekanaler med möjligheter till politisk kommunikation. Har den till synes framväxande genren lyckats gjuta sig fast i en fastare form än vad den ännu har hunnit göra idag, eller kommer den att ytterligare förändras och utvecklas i takt med ny teknik? Den politiska bloggen är, som så mycket annat i medievärlden, under ständig förändring samtidigt som det finns naturaliserande hos dig och mig i vardagen. Det blir därmed ett intressant föremål för vidare studier i kritisk granskning.