7. Diskussion
7.2 Självkritik och möjligheter för vidare forskning
Nedan vill jag diskutera uppsatsen i sin helhet med val av metod och teori, samt dess funktion i uppsatsen. Lessigs teori fungerade genom att förklara att arkivarier kan påverkas av flera olika omständigheter vid gallring. Ifall analys och resultat hade delats upp kanske det hade framgått tydligare men enligt min bedömning var det intressant att kontextualiserades detta i
44
resultat- och analysavsnittet genom att sätta det i relation till tidigare litteratur. För att därmed få en uppfattning kring hur intervjupersoners svar står i relation till tidigare forskning och den lagstiftning som finns i Sverige.
För att få svar på min frågeställning anser jag att intervjuer var mest lämpliga eftersom jag fick prata med arkivarier som arbetar med gallring och få utförliga svar kring det. Det som var utmanande med intervjuerna kunde vara att ställa relevanta följdfrågor men enligt egen upplevelse så utvecklades intervjutekniken ju fler intervjuer som genomfördes. Detta kan vara något som påverkat svaren som framfördes under intervjutillfällena. Omständigheter med covid-19 kan ha inverkat på urvalet av informanter som hade möjlighet att medverka i en intervju. Samtidigt kan det, som nämnts tidigare också varit en möjlighet att få ett bredare urval med informanter från flera områden i Sverige. Det var en tydlig överrepresentation av intervjupersoner som arbetade inom kommun, vilket också kan ha påverkat svaren. Samtidigt arbetade de inte inom samma kommun men i en senare studie hade det varit intressant att ha ett jämnare urval med fler representanter från region och statlig myndighet.
45
Källhänvisning
Litteratur
Ahlenius, I-B. (2004). Myten om vår öppenhet. I Abukhanfusa, K., & Riksarkivet.
Handlingsoffentlighet utan handlingar? : Rapport från ett seminarium i Stockholm den 7 mars 2003 (Skrifter utgivna av Riksarkivet, 21). Stockholm: Riksarkivet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Cook, T. (1992). Mind over matter: towards a new theory of archival appraisal. I Craig, B. L (red.). The archival imagination: essays in honour of Hugh A. Taylor, Association of
Canadian Archivists.
Cook, T. (2011). We Are What We Keep; We Keep What We Are: Archival Appraisal Past, Present and Future. Journal of the Society of Archivists, 32(2), 173–189.
Cook, T. (2013). Evidence, memory, identity, and community: Four shifting archival paradigms. Archival Science, 13(2-3), 95-120.
Couture, C. (2005). Archival appraisal: A status report. Archivaria, (59), 83.
Cox, R. J. (1993). The Concept of Public Memory and Its Impact on Archival Public Programming. Archivaria, 36, 122 - 135.
Cox, R. J. (2002). The end of collecting: Towards a new purpose for archival appraisal. Archival Science, 2(3), 287-309.
Creswell, J.W. (2007). Qualitative inquiry & research design: choosing among five approaches. (2. ed.) Thousand Oaks: SAGE.
Duranti, L. (1994). The Concept of Appraisal and Archival Theory. The American Archivist, 57(2), 328-344.
Eastwood, T. (2010). A Contested Realm: The Nature of Archives and the Orientation of Archival Science. I Eastwood, T. & MacNeil, H. (red.). Currents of archival thinking. Santa Barbara, Calif.: Libraries Unlimited, 3–21.
Edvardsson, C. & Smedberg, S. (red.) (1991). Rapport om bevarande- och gallringspolicy för Riksarkivet: utredning. Härnösand och Stockholm.
Edquist, S. (2019). Att spara eller inte spara: De svenska arkiven och kulturarvet 1970–2010. Fredriksson, B. (2004). Vad skall vi bevara? Arkivgallringens teori, metod och empiri. Arkiv, samhälle och forskning. (2003:2, 21–58).
Geijer, U. & Lövblad, H. (2018). Arkivlagen: en kommentar. (Andra upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
46
Gränström, C., Lundquist, L. & Fredriksson, K. (2000). Arkivlagen: bakgrund och kommentarer. (2., [omarb. uppl.]). Stockholm: Norstedts juridik.
Harrison, H. P. (1997). Audiovisual Archives: A practical reader. Paris: Unesco.
Harvey, R., & Thompson, D. (2010). Automating the appraisal of digital materials. Library Hi Tech, 28(2), 313-322.
Jenkinson, H. (1965[1937]). A manual of archive administration. (2. ed. reprinted). London: Lund, Humphries.
Jimerson, R. (2007). Archives for All: Professional Responsibility and Social Justice. The American Archivist, 70(2), 252-281.
Kallberg, M. (2013). The Emperor's New Clothes' Recordkeeping in a New Context. Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2013. Sundsvall.
Karlsson, A. (2019). Kulturarvspolitik. Nordisk Kulturpolitisk Tidsskrift, (01), 134-153. Ketelaar, E. (2001). Tacit narratives: The meanings of archives. Archival Science, 1(2), 131- 141.
Klareld, A. (2015). The “middle archive” exploring the practical and theoretical implications of a new concept in Sweden. Records Management Journal, 25(2), 149-165.
Klett, E. (2019). a. Creating value in archives: Overcoming obstacles to digital records appraisal. Mid Sweden University licentiate thesis. Mittuniversitetet, 155.
Klett, E. (2019). b. Theory, regulation and practice in Swedish digital records appraisal. Records Management Journal, 29(1/2), 86-102.
Kjölstad, T. (1996). Modellfunderingar. Arkiv i Norrland 15. Härnösand: Landsarkivet i Härnösand, 58–63.
Lessig, L. (1995). The Regulation of Social Meaning. The University of Chicago Law Review, 62(3), 943-1045.
Lessig, L. (1999). The law of the horse: What cyberlaw might teach. Harvard Law Review, 113(2), 501-549.
Lessig, L. (2006). Code: version 2.0. New York: Basic Books.
McKemmish, S., Reed, B., & Piggott, M. (2005). The Archives. I McKemmish, S. (red.). Archives: recordkeeping in society. Wagga Wagga, N.S.W.: Centre for Information Studies, Charles Sturt University.
Ridener, J. (2009). From Polders to postmodernism: a concise history of archival theory. Duluth, Minn.: Litwin Books.
Rosengren, A. (2017). Offentlighetsprincipen i teori och praktik. Arkiv, Samhälle Och Forskning, (1), 26-57.
47
Rydén, R. (2014). Hur ska nutiden bevaras? Arkiv, Samhälle Och Forskning, (2011:2), 6-21. Samuels, H. (1986). Who Controls the Past. The American Archivist, 49(2), 109-124.
Schellenberg, T.R. (2003[1956]). Modern archives: principles and techniques. (Repr.) Chicago: SAA.
Schwartz, J. M. & Cook, T. (2002). Archives, records, and power: The making of modern memory. Archival Science, 2(1), 1–19.
Shepherd, E. & Yeo, G. (2003). Managing records: a handbook of principles and practice. London: Facet Publ.
Smits, V. (2019). Att skapa ett kulturarv. Licentiatavhandling Kalmar : Linnaeus University, 2019. Växjö.
Thomassen, T. (2001). A first introduction to archival science. Archival Science, 1(4), 373- 385.
Trace, C. B. (2010). On or Off the Record? Notions of Value in the Archives. I Eastwood T. & MacNeil H. (Red), Currents of Archival Thinking. Santa Barbara, Calif.: Libraries
Unlimited.
Lagar och föreskrifter
Arkivlag (1990:782). Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arkivlag-1990782_sfs-1990-782 (Hämtad 2020- 01-23).
CODEX, Forskningsetiska principer. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2020-05-26).
Riksarkivet. a. Generella föreskrifter (RA-FS). Hämtad från: https://riksarkivet.se/generella- foreskrifter# (Hämtad 2020-02-20).
Riksarkivet. b. Myndighetsspecifika föreskrifter och beslut för en viss myndighet (RA-MS). Hämtad från: https://riksarkivet.se/ansok-om-gallring# (Hämtad 2020-02-20).
Riksarkivet. c. Myndigheternas ansvar. Hämtad från: http://riksarkivet.se/myndighetenas- ansvar (Hämtad 2020-05-08).
SFS 1949: 105. Tryckfrihetsförordning. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tryckfrihetsforordning-1949105_sfs-1949-105 (Hämtad 2020-04-01).
48
Sveriges kommuner och regioners gallringsråd (SKR), Hämtad från:
https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/bevara-eller-gallra-nr-6-gallringsrad-patientjournaler-och- ovrig-varddokumentation.html (Hämtad 2020-05-27).
Tid för kultur (2009). prop. 2009/10: 3. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/proposition/2009/09/prop.-2009103/ (Hämtad 2020-04-01).
Utredningar och rapporter
Riksarkivet (1995). Bevarandet av nutiden: Riksarkivets gallrings- & bevarandepolicy. Stockholm: Riksarkivet.
Riksarkivet (1999). Om gallring: från utredning till beslut. (1. uppl.) Stockholm: Riksarkivet. Riksarkivet (2012). Revidering av Riksarkivets gallrings- och bevarandepolicy Bevarande av nutiden (Förband). Slutrapport juni 2012. 2012-06-19, dnr 20-2010/5303.
Sverige Arkivutredningen (2019). Härifrån till evigheten: en långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv (SOU 2019:58). Stockholm: Norstedts juridik.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Intervjuer
Intervju med informant 1, 2020-04-07 Intervju med informant 2, 2020-04-08
Intervju med informant 3, 2020-04-14 (skriftlig) Intervju med informant 4, 2020-04-14
Intervju med informant 5, 2020-04-15 Intervju med informant 6, 2020-04-16
Intervju med informant 7, 2020-04-17 (skriftlig) Intervju med informant 8, 2020-04-21
Korrespondens
49
Bilaga intervjuguide
Inledande frågor• Vill du berätta lite om dig själv och din bakgrund? • Hur kommer det sig att du blev arkivarie?
• Hur länge har du arbetat som arkivarie? • Vad anser du att arkivariens roll innebär?
Det praktiska arbetet
• Hur upplever du synen på gallring? • Hur ser du på gallring?
• Berätta om hur det praktiska arbetet med gallring i din verksamhet går till (Rutiner? Erfarenhet? Lathund? Vilka rekommendationer följer ni och hur?)
• Hur jobbar man med att värdera information? • Vill du tillägga något?