3.4 Självrespekt
“It’s in your work that you locate your self-respect, it’s in your work that you refine your character, it’s in your work that you filter the world and try to set it in order”47
Som en avslutning på behandlingen av Cohens skrivprocess, vill jag lyfta fram hans syn på relationen mellan skapande arbete och självrespekt. Cohen lyfter ofta fram behovet av självrespekt som den drivande kraften i hans arbete. Det är för övrigt värt att notera att Cohen på denna punkt inte gör någon skillnad mellan olika former av arbete. I hans perspektiv verkar varje form av arbete ha denna aspekt av självrespekt med i ekvationen. Termen “arbete” verkar i Cohens perspektiv således inte primärt syfta till aktiviteten av att utföra uppgifter för att få ekonomisk ersättning för dem, utan han verkar vilja inkludera en mer själslig aspekt till det vi kallar för arbete. För honom verkar arbete alltid involvera ett “inre arbete”, där drivkraften är att göra sitt jobb på ett sätt som tar en närmare en känsla av självrespekt. Vilken form ens eget arbete har är därför inte det mest väsentliga, utan det mest väsentliga är snarare huruvida man förmår koppla ihop sin ekonomiska sysselsättning med ett inre arbete:
Work has the same quality regardless of what it is. So I mean, it’s the place where you locate your self-respect, it’s the place where you refine your own character, and it’s the place where you make a living. So all those three elements are involved in the activity of work.48
46 Cohen 2009a, (23.30–).
47 Cohen 1988b, (18.27–).
48 Cohen 1988c, (13.35–)
Givetvis är Cohen medveten om att det finns en ekonomisk aspekt som måste tas i beaktande, och att man i många fall är tvungen att sysselsätta sig enbart för att få en inkomst. Men man kunde säga att hans syn på arbete ger begreppet en vidare innebörd än endast “aktiviteter som bidrar till ekonomisk inkomst”. En människas arbete är allt det som bidrar till den inre utvecklingen. Detta perspektiv går även hand i hand med hur Cohen verkar ha sett på sitt eget yrke som sångskrivare och författare:
I never thought of it in terms of a career. I always wanted to be paid for my work, but I didn’t want to work for pay.49
Det skapande arbetet är alltså tätt sammankopplat med behovet av självrespekt, för Cohen. Men vad är det då i det skapande arbetet som hjälper honom att komma närmare denna känsla av självrespekt? För att förstå detta, behöver vi knyta an till det tidigare konstaterandet att Cohen ser på skrivandet som en process där man själv förändras. I kapitel 2.2 lyfte jag fram att sångskrivandet för Cohen är en process där han rör sig mot att bli ett med sången. Målet är, för att upprepa ett citat av Cohen, att skriva sig till “that kind of position where there is no inside, where there is no outside”50 Som jag förstår det, är det således Sången som innehar auktoriteten, och således också Sången som innehar nyckeln till känslan av självrespekt. Det är genom att arbeta sig till en plats där det man skriver känns genuint för en själv, som man uppnår en känsla av självrespekt i skapandet. Kort sagt kunde man säga att Cohen hittar sin självrespekt i den genuina sången.
Som jag förstår det, innebär denna process av att finna Det Genuina att man tvingas möta sitt liv sådant som det är, utan att fly ifrån det. För att finna den genuina sången måste man skriva om det som verkligen sker inom en själv. Som jag förstår det, är detta åter en av aspekterna som gör Cohens sätt att skriva till en form av bön.
För att finna Det Genuina, och för att finna självrespekten, tvingas han att möta sitt eget inre liv.
Man kunde alltså säga att det inte är Cohen själv som väljer vad han skriver om. Uppgiften för honom verkar snarare vara att lokalisera vad som verkligen är
49 Cohen 1988a, (5.26–).
50 Cohen 1992a, (8.27–).
angeläget i hans inre, och att sedan skriva utifrån det. Man förstår detta då man hör honom berätta om hur han väljer vad det är han skriver om:
You know, I don’t operate from a position of luxury. It’s not as though I’m standing at a buffet table, and choosing between the herring and the caviar. You know, I’m more like a rat at the bottom of a barrel, trying to sink his teeth into something. And certain things yield, certain things surrender. And certain things don’t. So I go with the things that yield, I go with the things that surrender to me.51
För att sammanfatta kunde man alltså säga att arbetet för att uppnå självrespekt innefattar två centrala aspekter. Den första är att möta det som verkligen pågår i ens inre liv. Här ser vi att Cohens skrivande är en bön på så sätt att det inte är han själv som besluter vad det är han skall skriva om. Uppgiften för honom är att lyssna till vad som är angeläget i hans inre, och att möta detta. I och med detta möte med det inre livet, sker den andra aspekten av arbetet. Denna andra aspekt handlar om att sålla fram den genuina sången; “that kind of position where there is no inside, where there is no outside”. Det är i denna genuina sång som den egna självrespekten finns, och det är i denna genuina sång som man förmår stå bakom det som man har skrivit.
Man kunde säga att Cohens drivkraft i det skapande arbetet är längtan att finna denna plats av självrespekt. Denna plats av självrespekt beskriver han såhär:
To finally come up with something, as I say, that you can inhabit, and that changes your mind about yourself, and changes your heart. And creates, you know, a man around this song, around this poem. That’s what it is, you know.
That’s what the great glory is.52
51 Cohen 1985a, (0.46–).
52 Cohen 1996, (33.05–).
4 Skrivandet som bön
Som en fortsättning på undersökningen av Cohens skrivprocess i kapitel 3, skall jag nu spegla sådant som jag lyft fram i det kapitlet i en annan människas tankegångar.
Denna andra människa är en del av den kristna kontemplativa traditionen. Jag väljer att spegla Cohens tankar i den kristna läraren och munken Thomas Keatings insikter angående kontemplativ bön. Thomas Keating, som dog hösten 2018, 95 år gammal, var, som jag förstår det, en av pionjärerna i att återupprätta den kristna kontemplativa traditionen i väst under 1900-talet. Han lanserade bland annat en kristen kontemplativ bönemetod som han kallade Centering Prayer, för att svara på efterfrågan av en meditativ praktik i den kristna nutida traditionen. Centering Prayer har sina rötter i den 2000 år långa kristna traditionen, och kan sägas vara en adaptering av den meditativa bibelläsnings-metoden Lectio Divina som praktiserats av kristna genom århundraden.53 Utan att desto närmare gå in på metodiken i Centering Prayer, skall jag lyfta fram några centrala teman som Keating skriver om då han undervisar denna kontemplativa böneform.54 Jag hoppas att detta skall kunna lysa ljus på Cohens tankar angående det skapande arbetet. Jag finner nämligen flera likheter mellan Cohens skrivprocess och Keatings syn på kontemplativ bön. Jag hoppas att dessa likheter skall kunna belysa tydligare på vilket sätt jag uppfattar att det sker en bön i Cohens skapandeprocess.