Skönlitteraturens övergripande innehåll

Simon vs. The Homo Sapiens Agenda

Boken följer sjuttonåriga Simon Spier som till följd av en utpressning tvingas komma ut med att han är homosexuell, vilket han inte har berättat för vare sig familj eller vänner.

Simon utbyter mejl under pseudonym med Blue, en annan elev i klassen som också hemlighetshåller att han är homosexuell. Trots att Simon och Blue inte vet varandras riktiga identiteter blir de kära. Situationen blir dock snabbt problematiskt när deras klasskompis Martin får reda på deras hemlighet och hotar att avslöja Simon om han inte hjälper honom att bli tillsammans med Simons kompis Abby.

Boken består av 35 kapitel, där vissa kapitel är avsevärt kortare och skrivs som mejl mellan Simon och Blue. De andra kapitlen skrivs i löpande text och följer Simon i hans vardag. Överlag är bokens kapitel relevanta till undervisning, särskilt i koppling till begreppet sexualitet. Dock är kapitel 8 och 9 så korta och ytliga i sitt innehåll att de kan vara svåra att använda sig av i just värdegrundsfrågor, åtminstone individuellt. I stort finns det något att hämta från varje kapitel. Författaren lyfter många fördomar kopplade till sexualitet och till viss del etnicitet och låter Simon ta ställning till dessa, vilket ger läsaren möjlighet att reflektera över hur olika vardagliga interaktioner kan vara kränkande och normförstärkande mot de som inte passar in i normen.

The Hate U Give

Boken följer sextonåriga Starr Carter som pendlar mellan det instabila grannskapet Garden Heights och den prestigefyllda och mestadels vita gymnasieskolan Williamson som ligger i ett rikare grannskap. Efter en fest i Garden Heights bevittnar Starr mordet av sin barndomsvän Khalil i händerna av en vit polis som såg honom som ett hot och därefter sköt honom i ryggen trots att han var oskyldig. Nyheterna om Khalils mord sprider hastigt och folk runtom i landet uttrycker sin ilska mot poliser och det allmänna orättvisa systemet som sviker svarta och andra minoritetsgrupper.

Boken består av 25 kapitel och läsaren följer Starrs kamp att balansera sitt dagliga liv och skipa rättvisa för sin bortgångne vän Khalil och svarta i Amerika. Den mest centrala frågan i boken är etnicitet vilket porträtteras genom olika former av diskriminering och ojämlikheter som främjas av den rådande maktstrukturen i USA.

Trots plats berättelsen utspelar sig i frågan om etnicitet och diskriminering någonting som präglas runtom i världen, vilket per automatik rör alla som tar del av och läser denna bok. Att huvudkaraktären är en svart tonårstjej innebär att läsaren antingen kan utforska ett nästintill främmande perspektiv eller känna någon sorts tillhörighet.

Författaren är inte heller nedlåtande i sitt berättande av de svartas kamp utan lyfter fram deras starka personligheter, trots motgångar.

6.2.2 Sexualitet

I Simon vs. The Homo Sapiens Agenda framkommer sexualitet som en central del och är genomgående i hela boken. Detta på grund av att huvudkaraktären är homosexuell och att innehållet i sig ger stort utrymme till att reflektera och lyfta frågor kring sexualitet.

På så sätt är egentligen allt innehåll relevant i mindre eller större utsträckning i koppling till begreppet sexualitet ur värdegrunden. Studien utgår därför från de delar av boken där maktstrukturer och normer i koppling till sexualitet framgår mer tydligt.

I The Hate U Give är frågan om sexualitet inte lika central som i Simon vs. The Homo Sapiens Agenda, då etnicitet och jämlikhet står i fokus. Däremot framkommer sexualitet ändå i någon mån både indirekt och direkt: indirekt genom relationer mellan heterosexuella, det vill säga män och kvinnor, och direkt genom dialoger och inre monologer.

Maktstrukturer i relation till sexualitet i Simon vs. The Homo Sapiens Agenda

Redan i det inledande kapitlet av Simon vs The Homo Sapiens Agenda visar författaren på maktstrukturer genom att sätta Simon i underläge till hans heterosexuella klasskompis Martin. Simon känner sig tvingad att gå med på Martins utpressning till följd av att han vill hemlighetshålla sin sexualitet. Det visar på att Simon är rädd för konsekvenserna av att bli avslöjad som homosexuell vilket sätter Martins heterosexualitet i perspektivet som det “normala” och överordnade. Författaren visar därigenom på värderingar och attityder som bidrar till diskriminering, vilket kan användas i koppling till värdegrundsfrågor om sexualitet genom att låta eleverna reflektera över de maktstrukturer som porträtteras explicit eller implicit i texten.

Boken lyfter också stereotyper och fördomar om homosexuella, bland annat att Martin säger:

Anyway, I thought it might interest you that my brother is gay (s.2).

Här utgår Martin från att Simon skulle ha ett intresse av att veta att Martins bror är homosexuell eftersom att Simon också är det. Meningen kan tolkas som att Martin

menar att han inte har något problem med homosexuella eftersom hans bror är homosexuell, men intentionerna kan ifrågasättas till följd av att Martin upprepade gånger tar upp sin bror i olika kontexter. Martins kommentarer fungerar som ett sätt att visa att han har en överordnad position genom hela boken. Detta ses särskilt tydligt i kapitel 13 där Martins retliga kommentarer övergår till tydliga hot: “I’ve been thinking.

I really want to introduce you to my brother. I think you guys have a lot in common.” (s.

66). Genom att uttrycka att Simon har mycket gemensamt med Martins bror framför Simons väninna Abby understryker Martin medvetet den makt han besitter för att tvinga Simon att göra som han vill.

Att Martin överhuvudtaget kan använda Simons sexualitet för att utpressa honom visar på att det finns maktstrukturer och normer precis som Mattsson (2015) beskriver. Det amerikanska samhället som porträtteras i boken uppvisar en stark heteronorm som gör att människor av andra sexualiteter behandlas och bemöts på ett annorlunda sätt än människor som anses vara del av normen. Detta kan vi se genom att Simon känner att han är i ständigt underläge till Martin och att Martin känner att han har nog av en maktposition för att kunna använda Simons sexualitet för att utpressa honom. Hade de varit jämlika hade utpressningen inte varit möjlig från första början.

Genomgående i boken presenteras och ifrågasätts olika normer kring heterosexualitet och homosexualitet. Ett exempel på detta är frågan om vem som faktiskt räknas som homosexuell. I kapitel två beskriver Simon att han haft flera flickvänner trots att han visste att han var homosexuell redan efter sin första. Simon menar vidare att han inte var helt övertygad om att han var homosexuell och att det kanske inte var permanent. Simon är rädd att Blue ska uppfatta honom som falsk för att han tidigare haft flickvänner eftersom han byggt upp bilden av Blue som någon som aldrig dejtat tjejer sedan han fick reda på att han var homosexuell. Det blir en fråga om att Simon kanske inte räknas som ”nog” homosexuell i den egna gruppen, eftersom han tidigare dejtat tjejer, vilket visar på en heteronormativ maktstruktur som upprätthåller ett visst ideal för homosexuella samtidigt som den ifrågasätter validiteten av homosexualitet. Icke-heterosexuella tvingas “komma ut” gång på gång i interaktioner med andra människor medan heterosexualitet är något “obligatoriskt” (Mattsson, 2015). Det innebär att heterosexualitet alltid förutsätts som det normala och därför har större validitet än andra sexualiteter som ständigt ifrågasätts genom att de konstant förväntas bevisa och ta ställning till deras sexualitet. Heterosexualitet i Simon vs. The Homo Sapiens Agenda är därför tydligt överordnad andra sexualiteter, framförallt homosexualitet.

Även om det är heteronormen som format Simons rädsla så framstår boken visa på att det finns förväntningar inom HBTQ-grupper som också förstärker normen av vem som är homosexuell och vad som utgör det homosexuella idealet. Detta kan kopplas till Mattsson (2015) som beskriver att det finns hierarkier och maktstrukturer även inom de underrepresenterade grupperna som styr vem som är bättre representativ för en specifik

grupp eller kategori. Frågan om att komma ut återkommer dock flertalet gånger i Simon vs The Homo Sapiens Agenda och är något som författaren tydligt vill problematisera.

För Simon handlar det inte om att han är rädd att komma ut för sin egen skull utan snarare att det är något han förväntas göra överhuvudtaget:

Leah loves gay guys, so she’d probably be freaking thrilled. But I’m tired of coming out. All I ever do is come out. I try not to change, but I keep changing, in all these tiny ways. I get a girlfriend. I have a beer. And every freaking time, I have to reintroduce myself to the universe all over again (s.56).

När Simon reflekterar över att komma ut till Nick och Leah i kapitel 17 är han rädd att de ska uppfatta honom annorlunda än förut eftersom han upplever att han gömt sin riktiga identitet. Detta problematiseras genom att lyfta att heterosexuella automatiskt har kommit ut då de upprätthålls som normen. När han sedan kommer ut till sina föräldrar i kapitel 19 möts han av en heterosexistisk kommentar av sin pappa, nämligen frågan om vem av Simons flickvänner som “vände” honom från tjejer. Genom att Simons syster direkt reagerar och säger emot Simons pappa visar författaren i likhet med Mattsson (2015) att även kommentarer som kan anses vara skämtsamma kan bidra till förtryck och bör därför ifrågasättas. Boken lyfter också andra typer av förtryck som trakasserier och kränkningar till följd av att Simons sexualitet blir avslöjad.

Trots att de flesta accepterar Simon och Blues relation så återstår fortfarande en maktskillnad, vilket Simons resonemang i kapitel 35 visar. Han och Blue vågar inte hålla hand ute bland folk eftersom de bor i Georgia som fortfarande präglas av en stark heteronorm som motsätter sig homosexualitet. Detta blir tydligt i och med Simons egna reflektioner:

Maybe it would be different if we lived in New York, but I don’t know how to be gay in Georgia. We’re right outside Atlanta, so I know it could be worse. But Shady Creek isn’t exactly a progressive paradise. At school, there are one or two guys who are out, and people definitely give them crap. Not like violent crap. But the word “fag” isn’t exactly uncommon (s.21).

Det finns alltså en tydlig maktstruktur som gör att Simon inte känner sig bekväm att komma ut där han bor, eftersom han inte anser att Shady Creek är progressivt nog i jämförelse med städer som New York.

Maktstrukturer i relation till sexualitet i The Hate U Give

The Hate U Give illustrerar istället sexualitet från ett övergripande heteronormativt perspektiv där heteronormativiteten i samhället inte ifrågasätts i någon större bemärkelse. Huvudkaraktären och de karaktärer som porträtteras är heterosexuella och samhället som boken utspelar sig i är heteronormativt. Detta kan ses i heteronormativa

tendenser som att exempelvis skolan delar upp killarna och tjejerna i lag och att endast heterosexuella relationer porträtteras.

Innehåll som kan relateras ytterligare till sexualitetsbegreppet förekommer i en inre monolog i början av kapitel 11. Starr fantiserar om att dejta klasskamraten Jess, när hon visar sig vara en av de få elever som avstått från att delta i en protest för att undvika skollektioner:

If I wasn’t straight I would totally date her for saying that (s.114)

Detta citat bekräftar att Starr är heterosexuell och att hon därför inte kan bli romantiskt involverad med någon av samma kön så länge hon är det. Varför hon i tanken uttrycker sig på detta sätt är en diskussionsfråga då det är otydligt varför hon kände en spontan attraktion gentemot sin klasskamrat trots hennes bekräftade sexualitet. Detta återspeglar en del av Mattsson (2015) problematisering kring heteronormativitet, att huvudkaraktärerna i de flesta fallen är heterosexuella och mest troligt inte exponeras för andra sexualiteter.

Förutom det ovannämnda citatet tas inte frågan om andra sexualiteter upp direkt utan exemplifieras genom förhållanden och vardagliga situationer. Av de förhållanden som porträtteras mellan bokens karaktärer är alla heterosexuella: Starr och hennes pojkvän Chris, hennes föräldrar samt hennes klasskamrater är involverade i heterosexuella förhållanden och är på så sätt överrepresenterade. Andra sexualiteter får ingen plats i boken och författaren förhåller sig till en heteronormativitet i hennes karaktärsbeskrivningar, vilket betyder att heterosexualitet har en överordnad roll i boken.

The Hate U Give visar till skillnad från Simon vs The Homo Sapiens Agenda få tecken på sexualitet utöver den överordnade heterosexualiteten. I boken behandlas inte frågan om att komma ut eftersom boken enbart visar på heteronormativa relationer, vilket indirekt illustrerar att det finns en överordnad kategori av heterosexuella och en underordnad kategori av andra sexualiteter. Romantiska relationer som presenteras är alltid mellan en man och en kvinna och inga andra exemplifieringar på sexualiteter utöver det heteronormativa har återfunnits. På så vis är samhället i boken tydligt präglat av maktstrukturer som upprätthåller heterosexualitet som det förutsatta vilket stärks av Mattssons (2015) resonemang om heterosexualitet som det normala.

6.2.3 Etnicitet

Simon vs. The Homo Sapiens Agenda gör ett försök att vara inkluderande och samtidigt ifrågasättande mot vithetsnormen som finns i det nordamerikanska samhället. Detta illustreras genom Simons interaktioner med andra och hans ifrågasättande av sina egna fördomar och okunnighet. Därigenom blir läsaren varse om att även Simon påverkas av de stereotyper som skapas och upprätthålls genom maktstrukturer.

Etnicitet är en central fråga i The Hate U Give, då ojämlikheter och konsekvenser av vithetsnormen illustreras genomgående i form av vardagsrasism och direkt rasism, där vardagsrasism är vardagliga kommentarer eller förtryck som inte alltid uppfattas som förtryck medan direkt rasism innebär öppet förtryck, diskriminering och våld. Denna problematik porträtteras på ett flertal olika sätt med hjälp av bokens karaktärer och de händelser som utspelar sig i bokens narrativ.

Maktstrukturer kopplat till etnicitet i Simon vs. The Homo Sapiens Agenda

I boken förekommer två tydligt etablerade POC-karaktärer: Bram (Blues riktiga namn) och Simons väninna Abby. När Bram först introduceras beskriver Simon honom på följande sätt: “He’s this quiet black kid who’s supposed to be really smart, but I’ve never heard him speak unless he’s forced to” (s.64). Bram beskrivs alltså av Simon främst utifrån sin hudfärg och sin tystlåtenhet. Simon gör flertalet felaktiga gissningar på vem Blue är under bokens gång men misstänker aldrig Bram på grund av att han är svart. Detta eftersom han förutsatte att Blue skulle vara vit, vilket visar på en vithetsnorm som utgår från vita som standarden.

Abby har sydafrikanska rötter och beskrivs pendla mer tid på en dag än vad Simon gör på en vecka - något som alla svarta elever på skolan måste göra. Att författaren valde att beskriva Abbys pendling har vi tolkat vara för att visa på segregation mellan vita och svarta vilket skulle kunna jämföras med den maktstruktur av boendesegregation som observerats i Sverige i förhållande till etnicitet och klass. Mattsson (2015) beskriver ett samband mellan låginkomsttagare och människor med invandrarbakgrund och belyser det faktum att de bor i andra områden än människor med svensk bakgrund och högre inkomst. Att endast Abby och de andra svarta eleverna på skolan måste pendla så långt till skolan varje dag skulle kunna bero på boendesegregering, där svarta bor i andra områden än vita. Boendesegregation är dock inget Simon vs The Homo Sapiens Agenda vidare utvecklar eller problematiserar i någon större utsträckning, men det framgår finnas ett intersektionellt samband mellan karaktärernas etnicitet och klass.

Trots att Simon har många omkring sig av olika etniciteter så reagerar han ändå på att Blue är både jude och svart. Detta ifrågasätter han själv genom att reflektera över varför han förutsatte att Blue skulle vara vit. Hans antaganden visar att vita är överordnade, eftersom vita förutsätts vara det normala. Författaren uppmärksammar etnicitet i kortare dialoger och genom Simons rädsla för att framstå som rasistisk men någon fördjupning i maktstrukturer kring just begreppet etnicitet framkommer inte lika tydligt i jämförelse med The Hate U Give.

Maktstrukturer kopplat till etnicitet i The Hate U Give

Samhället som återspeglas i boken kategoriserar tydligt vita som de överordnade och svarta som de underordnade. Detta exemplifieras i form av bemötanden av svarta både i förhållanden till vita såväl som andra svarta. Genom dessa möten framkommer förväntningar och reaktioner som visar på en norm där svarta och vita ska vara

separerade från varandra, vilket visar på att det finns en maktstruktur som uppmanar till segregation. Detta innebär att begreppet ”vi och dem” får en central betydelse, både systematiskt och på individnivå.

Boken genomsyras av etnisk tillhörighet och rasism, vilket läsaren direkt tar del av genom bokens titel som är en del av den nu bortgångne rapparen Tupac Shakurs kända akronym “Thug Life”. Akronymet står för “The Hate U Give Little Infants Fucks Everybody”, vilket förklaras som att den överordnade samhällets intolerans gentemot underordnade minoriteter en dag kommer att koka över och ha negativa påföljder mot det tidigare nämnda samhället. Innan Khalil och Starr blev stoppade av polisen som senare dödade Khalil förklarar han Tupacs kända akronym:

Listen! The Hate U—the letter U—Give Little Infants Fucks Everybody. T-H-U-G L-I-F-E. Meaning what society give us as youth, it bites them in the ass when we wild out. Get it? (s. 16)

Khalil menar att svarta som växer upp i ett orättvist samhälle har blivit en norm och att de under sin utväxt utvecklar ett hat som senare leder till ett negativt laddat agerande gentemot det orättvisa samhället och dess system. I ett senare skede i boken ger Maverick, Starrs pappa, en ytterligare förklaring av hur det nordamerikanska systemet medvetet ökar vi och dem klyftan mellan svarta och vita genom att använda Khalil, som innan sin död tvingades sälja droger, och hans mamma Brenda som exempel:

You got folks like Brenda, who think they need them to survive, and then you got the Khalils, who think they need to sell them to survive. The Brendas can’t get jobs unless they’re clean, and they can’t pay for rehab unless they got jobs.

When the Khalils get arrested for selling drugs, they either spend most of their life in prison, another billion-dollar industry, or they have a hard time getting a real job and probably start selling drugs again. That’s the hate they’re giving us, baby, a system designed against us. That’s Thug Life. (s.114)

Maverick menar att de vita som är överordnade i samhället är en del av det system som ständigt sätter svarta i tuffa situationer och leder dem mot droger och brott som en sista utväg. Det Maverick förklarar samstämmer med De Los Reyes och Mulinaris (2005) synpunkter gällande hur fenotypiska drag är en central del i samhällets hierarkisering av människor. Minoriteter som i boken är svarta tvingas leva i fattiga områden på grund av att de inte ser ut som den vita majoritetsbefolkningen, och till följd av detta får de inte heller samma möjligheter och blir således underordnade. Det som tidigare nämnts av De Los Reyes och Mulinari (2005) och Mattsson (2015) är ense med bokens innehåll gällande samhällets behandling av människor utifrån deras etnicitet. Medan etnicitet inte är något statiskt ses och behandlas således svarta enbart utifrån det statiska synsättet, vilket främjar rasism (Mattsson, 2015).

Denna rasism utifrån det statiska synsättet exemplifieras i boken genom våld, vardagsrasism och direkt rasism. Rasistiska våldshandlingar presenteras i kapitel 2 när Khalil och Starr blir stoppade av en vit polis. Polisen upplever Khalil som hotfull trots han inte har visat några tecken på att vara det. Situationen eskalerar då Khalil inte följer polisens order varpå de skjuter honom till döds. Polisens rasistiska handling visas

Denna rasism utifrån det statiska synsättet exemplifieras i boken genom våld, vardagsrasism och direkt rasism. Rasistiska våldshandlingar presenteras i kapitel 2 när Khalil och Starr blir stoppade av en vit polis. Polisen upplever Khalil som hotfull trots han inte har visat några tecken på att vara det. Situationen eskalerar då Khalil inte följer polisens order varpå de skjuter honom till döds. Polisens rasistiska handling visas