Det tidlösa mellanrummet
Hur skönlitteratur på gymnasiet kan kopplas till värdegrunden
Rebecca Elvelin
Nathanael Tewolde
Abstract
The study analyses fiction used in upper secondary schools in the subject of English in the aims of connecting it to the Swedish concept of “värdegrunden” (foundation of values) which all education in Swedish schools must be based on. The study aims to answer the question of how teachers work with fiction in relation to the foundation of values, and to identify which power structures and norms occur in the fiction they use in relation to sexuality, ethnicity, and equality. The methods used in this study are semi structured interviews and an intersectional analysis. The study has found that the teachers use different strategies when working with “värdegrunden” and literature, such as normalisation by including LGBT and POC-themed (People of Colour) books into English language education, working around specific themes, and giving students the opportunity to reflect and discuss the books together in order to combat discrimination and encourage tolerance.
Nyckelord: värdegrund, maktstrukturer, intersektionalitet, skönlitteratur
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Arbetets uppdelning ... 7
1.4 Centrala begrepp ... 7
2 Forskningsöversikt ... 9
2.1 Skönlitteratur som belyser mellanrummet ... 9
2.2 Mångfald, text och värdegrund ... 11
2.3 Skönlitteratur, maktkonflikter och värdegrund ... 12
2.4 Betydelsen av språk och teman i undervisning ... 13
3 Skolans värdegrund ... 14
3.1 En jämförelse av skönlitteratur- och värdegrundsarbete i kursplanerna för engelska 6 kontra svenska 2... 14
4 Teoretisk perspektiv ... 17
4.1 Intersektionalitet ... 17
4.1.1Sexualitet ... 17
4.1.2Etnicitet ... 18
4.1.3Jämlikhet ... 19
4.2 Olika varianter av en intersektionell analys ... 19
5 Metod och material ... 21
5.1 Metod ... 21
5.1.1De semistrukturerade intervjuerna ... 21
5.1.2Den kvalitativa analysen... 22
5.1.3Forskningsetiska principer ... 23
5.1.4Deltagare och urval ... 23
5.1.5Avgränsning ... 24
5.2 Material ... 24
5.2.1Simon vs. The Homo Sapiens Agenda ... 24
5.2.2The Hate U Give ... 24
6 Resultat och analys ... 26
6.1 Hur arbetar lärarna med skolans värdegrund i koppling till skönlitteratur? ... 26
6.1.1Vilka skönlitterära verk använder lärarna i sin undervisning i engelska 6? ... 26
6.1.2Hur och i vilket syfte använder lärarna skönlitteraturen?... 27
6.1.3Har lärarna använt skönlitteratur för att arbeta med värdegrundsfrågor? ... 28
6.2 Vilka maktstrukturer och normer förekommer i skönlitteraturen i relation till begreppen sexualitet, etnicitet och jämlikhet? ... 31
6.2.1Skönlitteraturens övergripande innehåll ... 31
6.2.2Sexualitet ... 32
6.2.3Etnicitet ... 35
6.2.4Jämlikhet ... 40
7 Diskussion ... 44
7.1 Skönlitteraturen i relation till värdegrunden och sexualitet ... 44
7.2 Skönlitteraturen i relation till värdegrunden och etnicitet ... 45
7.3 Skönlitteraturen i relation till värdegrunden och jämlikhet ... 46
7.4 Didaktiska implikationer ... 47
7.5 Sammanfattning ... 48
7.6 Vidare forskning ... 48
8 Källförteckning ... 49
8.1 Tryckta källor ... 49
8.2 Otryckta källor ... 50
Bilagor ... 53
Bilaga 1 - Mejl till deltagare ... 53
Bilaga 2 - Samtyckesblankett ... 54
Bilaga 3 - Transkription av intervjuer ... 55
Tabellförteckning
Tabell 1. Halls centrala motsatspar... 20
1 Inledning
Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv. (Skolverket, 2011b, s.160)
Berättelser är universella. De finns i alla kulturer och utgör grunden för vår uttrycksförmåga genom att kombinera det personliga och det sociala; skönlitteratur ger elever möjlighet att få inblick i andra kulturer, perspektiv, erfarenheter och upplevelser, och anses ha en given plats i språkundervisningen (Lundahl, 2009). Berättandet får mening när vi tar del av andras erfarenheter och är därför av vikt i arbetet med skolans värdegrund. Detta eftersom exponering för kulturer och värderingar via olika typer av texter bidrar till att vidga elevers syner och skapa vad Lundahl kallar en “tredje kultur”, där elevernas egna kulturer och värderingar jämförs med de erfarenheter, kulturer och värden som porträtteras i skönlitteratur. Detta innebär att skönlitteraturen blir en kulturell mötesplats där elever kan diskutera och förstå historiska, ekonomiska och sociala förhållanden från olika delar av världen (Lundahl, 2009). Därigenom etableras ett så kallat mellanrum som ger utrymme inte enbart för elevernas språkliga utveckling utan också för deras utveckling som demokratiska medborgare i ett multikulturellt samhälle där alla ska ha samma förutsättningar och rättigheter. Skönlitteratur borde därigenom kunna agera ett verktyg för att skapa denna mötesplats mellan elever och främja ett intersektionellt perspektiv som visar på korsningar mellan olika mångfaldskategorier och maktpositioner.
I Läroplan för gymnasieskolan (Skolverket, 2011b) nämns skönlitteratur som en del av de autentiska texter eleverna bör ta del av i sin språkundervisning. Det exakta syftet för användningen av skönlitteraturen varierar beroende på ämne och kurs. Dock är det gemensamma syftet för skönlitteratur mellan språkämnena att skönlitteraturen ska vara en källa till kunskap, självinsikt och glädje (Skolverket, 2011b). Både i engelskämnets syfte och i engelska 6 framgår det tydligt att elever ska få insikt i, diskutera och reflektera över just “levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används” (Skolverket, 2011c, s. 5). Eleverna ska också arbeta med samtida skönlitteratur (Skolverket, 2011c, s. 5) och utveckla en förmåga att förstå skriven engelska samt en förmåga att tolka innehållet (Skolverket, 2011c, s. 1-2).
Vilken typ av innehåll bör eleverna ta del av för att utveckla dessa förmågor att förstå, tolka, reflektera över och diskutera aspekter som kultur, värderingar och sociala förhållanden i skriven engelska? I vår tolkning framgår det att innehållet bör kunna relateras till värdegrundsfrågor i någon utsträckning.
Värdegrunden är det fundament som all undervisning i svenska skolor ska utgå ifrån.
Det innebär att alla ämnen ska bidra till att främja tolerans och jämlikhet i relation till
bland annat etnicitet, religion, kön och sexualitet (Skolverket, 2011b). Mattsson (2015) och Munck (2006) lyfter intersektionalitet i arbetet med skönlitteratur och dess betydelse för elevers utveckling av självinsikt och kunskap. Intersektionalitet innebär att olika kategorier som kön, sexualitet, etnicitet, religion och klass interagerar och konstruerar varandra i olika maktstrukturer. Att främja ett slags intersektionellt lärande, där elever får möta och få förståelse för andra kulturer, perspektiv och olika sociala och kulturella förhållanden framgår därför centralt både för styrdokumenten, läroplanen och forskning. Därigenom finns det skäl att undersöka hur skönlitteratur som används i engelska 6 explicit eller implicit porträtterar maktstrukturer samt hur innehållet i de böcker som används av engelsklärare i dagsläget hanterar och/eller problematiserar begrepp som sexualitet, etnicitet och jämlikhet. Vilka böcker använder lärare i engelska 6 och hur arbetar lärare egentligen med värdegrundsfrågor i koppling till skönlitteratur?
För att undersöka möjligheter för lärares värdegrundsarbete med skönlitteratur finns det därför även ett behov att fråga lärare i ämnet hur de arbetar med skönlitteratur och värdegrundsfrågor.
1.1 Bakgrund
Skolans värdegrund fick först fäste våren 1979, då anställda inom grund- och gymnasieskolan fick en skrift titulerad Skolan skall fostra, distribuerad av den så kallade normgruppen tillsatt av Utbildningsdepartementet. Inom ramen för denna normgrupp och det senare värdegrundsprojektet producerades arbetsmaterial för elever som skulle utgöra stöd i arbetet med normer, det vill säga vad som anses vara rätt eller fel i samhället, och värdegrundsfrågor (Orlenius, 2010). Grundskolans läroplan av årgång 1980 (Lgr 80) deklarerade att “skolan ska fostra”. Däremot var denna deklaration löst formulerad och gav mycket rum för tolkning. I kapitlet “mål och riktlinjer” i Lgr 80 nämns också att skolan och dess aktörer ska sträva efter att behandla alla jämlikt oavsett kön eller hemvist. I läroplanen av årgång 1994 (Lpo 94) fastslås vissa grundläggande centrala värden: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Frågan om skolans värdegrund aktualiserades genom skolministern Ingegerd Wärnerssons initiativ att starta ett värdegrundsprojekt med start våren 1999. Detta skulle ske genom ett värdegrundsår samt efterföljande insatser med hjälp av Utbildningsdepartementet och Skolverket (Orlenius, 2010). Målet för detta arbete var att belysa vikten av värdegrunden för att skapa en trygg miljö för elever och skolpersonal, i och med den ökade mångkulturaliteten i landet. I dagens läroplan för gymnasieskolan står värdegrundsfrågorna mer explicit i ett separat segment och belyser vikten av jämlikhet och tolerans mellan människor.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studien ämnar att analysera skönlitteratur som används av lärare i engelska 6 i syfte att
undersöka vilka eventuella kopplingar som kan dras till Skolverkets värdegrund med
fokus på sexualitet, etnicitet och jämlikhet. Studien ämnar vidare att undersöka två lärares arbete kring att använda skönlitteratur för värdegrundsarbete i engelskämnet.
Följande frågeställningar kommer besvaras:
• Hur och i vilket syfte arbetar de intervjuade lärarna med skolans värdegrund i koppling till skönlitteratur?
• Vilka maktstrukturer och normer förekommer i skönlitteraturens innehåll i koppling till begreppen sexualitet, etnicitet och jämlikhet?
1.3 Arbetets uppdelning
I och med att studien gjorts i par har arbetet delats upp för att minska arbetsbelastningen. De flesta delar har framställts i par medan andra har haft ett enskilt fokus. Intervjuerna har vi enskilt ansvarat för med varsin lärare i fokus. Nathanael har ansvarat för utförandet, transkriberingen och presentationen av Monas intervju medan Rebecca har ansvarat för Hjördis. Vi har också läst och analyserat varsin bok utav de böcker lärarna rekommenderade oss: Nathanael har ansvarat för läsandet och analysen av The Hate U Give medan Rebecca har ansvarat för läsandet samt analysen av Simon vs The Homo Sapiens Agenda. Slutdiskussionen kring båda intervjuerna och skönlitteraturen är till större del uppdelade utifrån ansvarsområde men också producerad och sammanställd i par.
1.4 Centrala begrepp
Här listas och beskrivs de centrala begrepp som används i studien.
Skönlitteratur
Nationalencyklopedin definierar skönlitteratur som “litteratur som är skriven med konstnärliga ambitioner och normalt inte enbart är avsedd att ge en faktabetonad verklighetsbeskrivning” (1996, s. 166). Inom ramen för denna definition ryms därför en myriad av konstnärliga uttryck i skrift som exempelvis romaner, noveller och lyrik. I denna studie utgår vi enbart från romaner och noveller medan dikter och andra typer av text som kan ses som fiktiva inte kommer att användas.
Värdegrund
Värdegrunden innebär de demokratiska värden som exempelvis jämställdhet och
tolerans som all undervisning i skolor i Sverige ska utgå ifrån och förmedla till eleverna
(Skolverket, 2011b). Skolan ska främja demokratiska medborgare genom
undervisningen och förebygga diskriminering i relation till kön, klass, sexualitet,
etnicitet, religion, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, funktionsnedsättning
eller annan kränkande behandling (Skolverket, 2011b, s. 1). Alla människors lika värde,
individens frihet och integritet samt solidaritet mellan människor är värden som skolan
ska gestalta och förmedla, och detta värdegrundsarbete ska genomsyra alla ämnen i
skolan. I den här studien utgår vi från sexualitet, etnicitet och jämlikhet då vi har tolkat begreppen som centrala i värdegrunden i relation till alla människors lika värde, individens okränkbarhet och förebyggandet av diskriminering.
Sexualitet
Knutagård (2016) definierar i likhet med Mattsson (2015) sexualitet som ett vidare begrepp som omfattar många faktorer som interagerar med varandra. Sexualitet är något mångfaldigt och föränderligt som inte kan reduceras till enbart biologiska förhållanden utan vilket kan förstås som “skärningspunkten mellan olika förhållanden som etnicitet, klass, ålder, funktionsförmåga och genus” (s.34). Här ingår också sexuell läggning vilket kan förklaras som olika slags sexuella identiteter, bland annat heterosexualitet, bisexualitet och homosexualitet.
Etnicitet
Mattsson (2015) lyfter det etniska begreppets otydlighet och konstaterar etnicitet som en känsla av samhörighet i en grupp och relaterar detta till vad som brukar definieras som kultur: språk, religion, seder och bruk.
Jämlikhet
Jämlikhet innebär alla människors lika värde oavsett etnicitet, sexualitet, kön, religion och så vidare (Skolverket, 2011b). Till skillnad från jämställdhet handlar det alltså inte enbart om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter i samhället utan omfattar även andra faktorer som exempelvis en persons hudfärg, andra könsuttryck eller ens sexuella läggning. Vi utgår från värdena alla människors lika värde och individens okränkbarhet som återfinns i värdegrunden (Skolverket, 2011b) och sammanfattar dessa som begreppet jämlikhet. I studien används begreppet mer övergripande för att diskutera ojämlikheter i skönlitteraturens innehåll i koppling till just sexualitet och etnicitet. Detta eftersom jämlikhet kan omfatta många andra aspekter förutom sexualitet och etnicitet, som exempelvis ekonomi, klass och kön. Därför har vi valt att begränsa jämlikhet till ojämlikheter inom sexualitets och etnicitetsfrågor för att studien ska hålla sig fokuserad.
Maktstrukturer
Maktstrukturer är samhälleliga krafter i samhället som skapar kategorier och grupper
och som i förhållande till varandra ordnar dessa hierarkiskt. Mattsson (2015) förklarar
hur maktstrukturer ligger utanför oss och upprätthålls av människors institutioner,
agerande och tankar vilket också innebär att de kan påverkas genom människors
ageranden och val. Maktstrukturer medför en hierarkisk kategorisering som innebär att
vissa grupper värderas högre än andra och verkar på en övergripande och en strukturell
nivå i samhället, exempelvis på arbetsmarknaden genom att män och kvinnors löner
skiljer sig åt inom samma arbetsområde.
2 Forskningsöversikt
Här lyfts tidigare forskning som anses relevant för denna studie och den teoretiska utgångspunkten. Översikten redovisar forskningen tematiskt i förhållande till dess relevans till skönlitteratur respektive skolans värdegrund.
2.1 Skönlitteratur som belyser mellanrummet
Berättande och skönlitteratur är en grund för meningsskapande och ett förmedlande av kunskaper, samt att de hjälper oss att se samband och utveckla en förståelse för människor med andra erfarenheter, värderingar och kulturer. Lundahl (2009) menar att berättelser finns inom alla kulturer och belyser människors erfarenheter i både historiska och kulturella sammanhang. De är därigenom universella och tidlösa. Kommunikation och kultur är sammankopplade i det språkutvecklande meningsskapande som sker i klassrummet och förklaras av Lundahl (2009) som en tredje kultur, vilket i svenska termer har kallats för ett mellanrum. Lundahl (2009) belyser därför vikten av berättelser och interaktion mellan elever i relation till just språkinlärning.
Enligt Lundahl (2009) ger litteraturläsning också en insikt i “historiska, ekonomiska och sociala förhållanden i olika delar av världen” (2009, s. 326), vilket kan jämföras med skolans värdegrund som beskriver att “Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (Skolverket, 2011b, s. 1). Det innebär att skolan ska ge elever förståelse för hur andra människor i världen lever och utveckla en förmåga att se världen från ett annat perspektiv än sitt egna. Denna koppling framkommer ännu tydligare i engelska 6 där “levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används” (Skolverket, 2011b, s. 5) ska vara en aktiv del av undervisningen.
Skolverket lyfter också att det internationella perspektivet ska bidra till att utveckla elevernas förståelse för just den kulturella mångfalden (Skolverket, 2011b) vilket är ett begrepp som även Lundahl (2009) tar upp. Lundahl (2009) beskriver att kultur betraktas som en dynamisk process som innebär mångfald, förändring och gränsöverskridningar där varje individ ingår i olika kulturella grupper. Vidare understryker han vikten av att elever får möjlighet att interagera med varandra för att skapa en plats där gränsöverskridningar och förståelse mellan olika grupper kan ske. Därigenom uppstår vad han beskriver som den tredje kulturen, vilket Tornberg (2000) beskriver som mellanrummet.
Tornberg (2000) använder begreppet mellanrummet för att presentera det utrymme där
elever får uttrycka tankar och åsikter varpå deras olika uppfattningar “bryts mot
varandra samtidigt som olikheter respekteras” (Lundahl, 2009, s. 85). Detta kan liknas
med vad läroplanen för gymnasiet lyfter om skolan som social och kulturell mötesplats:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där (Skolverket, 2011b, s. 1).
Det sociala och kulturella mötet som sker i klassrummet mellan elever är förutsättningen för mellanrummet. Genom att lärare ger elever utrymme att uttrycka sina erfarenheter i olika övningar kan elever få förståelse för varandra och innehållet i texten.
Lundahl (2009) beskriver vidare att trots att lärandet inte alltid relateras till värdegrundsfrågorna ska de värden som nämns i läroplanen “givetvis prägla språkundervisningen” (s.124). Han lyfter vidare att “Relationer, etiska och existentiella frågor anknyter tydligt till de delar av läroplanerna som behandlar värdegrunden”
(Lundahl, 2009, s. 112) och menar att detta också inkluderar innehåll där elever kan uttrycka känslor, tankar, uppfattningar och åsikter. Därigenom blir meningsfull kommunikation grunden för att upprätthålla det utrymme som han benämner den tredje kulturen.
Genom liknande tillvägagångssätt får eleverna chansen att utveckla det som Rosenblatt (2002) kallar för litterär känslighet (literary sensitivity på engelska). Eleverna tar del av litteraturen för att vidga sina kunskaper om människor och samhälle. Rosenblatt (2002) menar att människor utforskar sig själva och världen runt omkring sig med hjälp av information och erfarenheter. Med andra ord förmedlas ny insikt både personligt och dynamiskt: det erbjuder ett genomlevande och inte enbart ett vetande om. Rosenblatt (2002) tar upp det genomlevande perspektivet genom att exemplifiera hur Romeo och Julia inte bara tar upp det vetande, det vill säga vetskapen att det förälskade paret dog unga. Romeo och Julia illustrerar också vad deras död betydde, vilket innebär att det finns en mer djupgående betydelse i texten utöver den fakta som ges. Läsaren får ta del av deras erfarenheter och kan därigenom få nya insikter.
Likt Lundahls (2009) resonemang belyser Rosenblatt (2002) även lärarens roll i
undervisning med skönlitteratur som verktyg, då vi lever i en värld som kräver att elever
måste förbereda sig för den verklighet som finner sig utanför skolan såsom samhället,
politik, normer och värderingar. Hen måste kunna förstå sig själv, andra och lära sig
leva harmoniskt med andra människor från olika kulturer och med olika värderingar,
vilket hon menar att skönlitteratur bidrar till. Rosenblatt (2002) ifrågasätter lärarnas
medvetenhet vad gäller skönlitteraturens sanna potential i undervisningen och menar att
användningen kan sträcka sig mycket längre än det normala språkutvecklande syftet,
genom att exempelvis utforska karaktärernas personligheter och hur de eventuellt
utvecklas genom berättelsens gång.
Langer (2005) menar i likhet med Lundahl (2009) att litteratur är ett hjälpmedel som hjälper elever att finna sig själva, föreställa sig andra och värdesätta skillnader. Elever blir därigenom litterära tänkare som hon anser är nödvändiga för att skapa morgondagens förutsättningar. Hon menar vidare att litteratur har en positiv inverkan på det personliga, sociala och intellektuella planet. Enligt henne bygger läsaren föreställningsvärldar i mötet med den litterära texten. Detta till följd av individens egna individuella erfarenheter och känslor. Föreställningarna förändras under läsandets gång.
När läsarens förståelse förändras så förändras också föreställningen kring texten. Vad Langer kallar föreställningsvärldar i mötet med litteratur kan liknas med vad Lundahl (2009) kallar för en tredje kultur. I båda fallen spelar individens egna erfarenheter in i tolkningen och upplevelsen av texten, särskilt i koppling till gestaltningar av andras kulturer, värderingar och erfarenheter. Detta innebär då en möjlighet för ett utbyte mellan elever som kan leda till förståelse för varandra och sina egna värderingar. Detta perspektiv är relevant då studiens syfte är att undersöka kopplingar mellan de valda skönlitterära verken och skolans värdegrund för att sedan kunna implementera det i undervisningen och ge eleverna chansen till det tidigare nämnda mötet med texten.
Även om studien inte fokuserar på nutida läsare går perspektivet att använda som grund för potentiella läsare, då studien ämnar koppla de analyserade böckerna till värdegrunden för att avgöra innehållets potentiella användning i framtida språkundervisning.
2.2 Mångfald, text och värdegrund
Munck (2006) menar att individer bygger upp sina identiteter utifrån kategorierna kön, klass, etnicitet, religion, sexualitet, ålder och kropp. Dessa kategorier anser hon vara rimliga att betraktas ingå i Skolverkets mångfaldsbegrepp. Likt Mattsson (2015) lyfter Munck (2006) att dessa olika kategorier samverkar och överlappar varandra i olika maktstrukturer. Genom att implementera ett intersektionellt perspektiv i skolan är det möjligt att synliggöra att olika kategorier är förknippade med olika maktpositioner som korsas i olika grad. Även om denna studie utgår från engelskämnet är mycket av det hon lyfter fram i sin artikel relevant för vår studie då hon berör värdegrundsarbete i samband med språkundervisning.
Munck (2006) menar att berättelser har en förmåga att väcka känslor hos elever som kan
leda till att utveckla deras moraliska ställningstaganden. Hon förklarar att etiska
diskussioner kring värdegrundsfrågor kan väckas med hjälp av alla medier,
skönlitteratur inkluderat. Att göra moraliska ställningstaganden går hand i hand med
elevers språkliga förmåga, där eleverna tillsammans med andra exempelvis kan
undersöka och konkretisera abstrakta begrepp som demokrati, frihet eller kärlek. Detta
kan liknas med det Lundahl (2009) belyser om hur det sker ett meningsbyggande genom
elevers utbyte av erfarenheter och reflektioner kring olika frågor. Munck (2006) menar
vidare att i stort sett vilken roman som helst kan användas. Det väsentliga är inte texten i sig utan de betraktelser som görs av eleverna i det egna skrivandet, samtalet i klassrummet och diskussionerna som sker efter mötet med boktexten. Skönlitteratur har därför en god potential som utgångspunkten för etiska diskussioner kring värdegrundsfrågor.
2.3 Skönlitteratur, maktkonflikter och värdegrund
I Molloys (2002) avhandling presenteras resultatet av en tre år lång fältstudie som gjorts på fyra olika högstadieskolor i Sverige där syftet var att undersöka både mötet mellan läraren, litteraturen och eleven samt huruvida eleverna i fråga förstod lärarnas syfte med läsning av skönlitteratur. Studien visade att lärarna i de olika skolorna hade en tendens att sträva efter en språkutvecklande metod som inte beaktade vare sig elevernas intresse för det skönlitterära innehållet eller deras vilja att diskutera innehållet. Det framstår därför finnas möjlighet att arbeta med skönlitteratur och värdegrund men att lärarnas tillvägagångssätt inte tar vara på denna möjlighet.
Molloy (2002) menar att elever genom språket och skönlitteratur kan se samband tack vare att de får möjlighet att se sina egna erfarenheter insatta i ett större sammanhang.
Utifrån hennes forskning i litteraturarbetet på högstadiet konstaterar hon att skönlitteratur kan användas för att motverka mobbning, utsatthet och konflikter med hjälp av teman som exempelvis makt, sexualitet, klass och etnicitet vilka porträtteras i skönlitteratur (Molloy, 2002, s. 309). Genom kritiskt textarbete menar Molloy (2017) i likhet med Mattsson (2015) och Munck (2006) att lärare kan synliggöra de bakomliggande normer och maktstrukturer som styr våra tankar och vårt handlande.
Molloys forskning (2002; 2017) visar på ett återkommande problem: att många lärare inte engagerar eleverna i diskussioner kring innehållet. Detta genom att de inte ger fokus åt skönlitteraturens innehåll (2002) och inte följer upp kommentarer från eleverna som skulle kunna leda vidare till meningsfulla diskussioner kring normer (2017).
Molloy (2017) menar att undervisningens uppgift är att ge utrymme åt att problematisera olika moraliska och etiska frågor, där eleverna på egen hand får söka svar. Det ingår dessutom i skolans uppdrag att utveckla elever till att tänka kritiskt genom att öva på att göra etiska ställningstaganden (Skolverket, 2011b). Hon menar att läsloggar, kritiskt textarbete och diskussioner kan agera redskap i detta uppdrag.
Forskning inom värdegrundsarbete i just engelskämnet framstår relativt bristfälligt och
därför har vi valt att utgå från Molloy som är en etablerad forskare inom det didaktiska
arbetet med skolans demokratiska uppdrag. Även om Molloy forskar inom svenskämnet
är värdegrundsaspekten i förhållande till skönlitteratur relevant både i engelskämnet och
denna studie. Vår studie tar därför stöd i Molloys (2002) resonemang om att det är
möjligt att använda skönlitteratur i värdegrundsarbete genom synliggörandet av
maktstrukturer.
2.4 Betydelsen av språk och teman i undervisning
I en studie av Tornberg (2005) identifieras att läraren i språkundervisningen står för 80% av kommunikationen i klassrummet. Detta är högst problematiskt då det så kallade mellanrummet inte kan etableras utan ett möte där elever får interagera med varandra i diskussioner kring det inlästa eller den egna erfarenheten. Interaktionen är därför central i skapandet av mellanrummet. Tornberg (2000) lyfter därför vikten av autentisk kommunikation, det vill säga att kommunikationen inte äger rum i övningssyfte utan att individerna ges möjlighet att framträda som sig själva. Därigenom sker ett identitetsskapande i samtalet där de får uttrycka sina autentiska erfarenheter och ta del av andras.
En problematik med Tornbergs (2000) avhandling lyfts av Åberg (2006) som hävdar att det saknas en direkt anknytning till den pedagogiska praktiken. Detta utvecklar dock Tornberg (2015) i form av att hon ger många exempel på språkdidaktiska arbetsuppgifter som kan användas i klassrummet för att ge eleverna möjlighet att ta ställning till, ifrågasätta och reflektera genom interaktioner i språkklassrummet.
Enligt Tornberg (2015) har språket stor betydelse för att beskriva, förklara och förstå
tillvaron. Det är genom kommunikation i olika sammanhang som vi blir delaktiga i
olika kunskaper och erfarenheter. Hon menar att kunskap alltid ingår i ett socialt,
kulturellt och historiskt sammanhang. Språket får mening genom att vi interagerar med
andra människor och genom interaktion med olika texter (2015). Att bearbeta text
genom att läsa kring ett tema är något hon särskilt lyfter fram. Fördelarna med att arbeta
med teman är att läsningen koncentreras på innehållet och att temat kan belysas ur
många aspekter. Läraren kan också få med många textformer och därigenom variera
läsningen. Tornberg menar vidare att varje text kan bidra till att vi kan ompröva och
vidga vår förståelse genom att titta på vad vi känner igen, vad som är annorlunda och
vad det kan bero på. Att arbeta med text och teman kan därigenom ses som en
meningsskapande uppgift där elever, likt Lundahls (2009) beskrivning, får möjlighet att
interagera med kultur och värden utifrån olika perspektiv. Detta förutsätter dock att det
ges plats för interaktion i klassrummet. För att ett meningsskapande ska kunna ske
måste lärare därför ge upp en del av kontrollen och låta alla elevers röster få komma till
tals (Tornberg, 2015). Svar på frågor ska inte vara givna på förhand utan de ska istället
utmana elever att argumentera och ta ställning till det som diskuteras.
3 Skolans värdegrund
I läroplanen för gymnasiet (Skolverket, 2011b) ställs kraven på de svenska skolornas demokratiska ansvar och förmedling av de grundläggande värdena. Utbildningens fokus bör inte bara ligga på utvecklingen av elevernas ämneskunskaper utan även deras värden som individer:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke- konfessionell (Skolverket, 2011b, s. 1).
All undervisning i svenska skolor ska genomsyras av värdegrunden. Detta baseras på att värdegrundsarbete bidrar till att åtgärda och följa upp risker för diskriminering, samt att det bidrar till främjandet av ett demokratiskt samhälle (Skolverket, 2020). När lärare tillsammans med elever tolkar och omsätter värdegrunden bidrar det till meningsskapande samtal och kritisk reflektion, vilket är viktigt i en demokrati. Med andra ord har skolan i uppdrag att skapa en miljö där jämlikhet och tolerans för kulturell mångfald främjas. Människor ska behandlas lika oavsett könstillhörighet, etnisk samt religiös bakgrund och utbildningen ska inte genomsyras av religiösa inslag. Svenska skolor ska även främja dessa värden för att stärka elevernas egna identitet och förståelse för andras identiteter runtom i världen (Skolverket, 2011b). Lärarna har därför ett ansvar att utforma sina lektioner på ett sätt som lever upp till läroplanens krav om främjandet av de grundläggande värdena.
3.1 En jämförelse av skönlitteratur- och värdegrundsarbete i kursplanerna för engelska 6 kontra svenska 2
Värdegrunden ska genomsyra alla ämnen, dock läggs fokus på detta i olika grad i de centrala språkämnen engelska och svenska på gymnasienivå. Denna jämförelse av språkämnena är därför menad att belysa de skillnader som finns i båda ämnenas inkludering och beskrivning av värdegrunden, eftersom hur skönlitteratur- och värdegrundsarbete framstår i kursplanerna för engelska kontra svenska på gymnasienivå varierar. Ämnena lyfter båda begreppet skönlitteratur som en del av de autentiska texterna eleverna bör arbeta med i sin undervisning, däremot lyfts värdegrundsfrågorna mer implicit eller explicit beroende på ämne. Svenskämnet tas därför upp då begreppen värdegrund och skönlitteratur nämns i högre grad jämfört med engelskämnet.
I ämnet svenska är både språket och litteraturen kärnan i undervisningen. I början av
ämnesplanen förklaras språket som en möjlighet för oss människor att uttrycka oss på
olika sätt samt att ta del av språkliga företeelser, exempelvis olika autentiska texter som
skönlitteratur för att lära känna sin omvärld, andra människor och sig själv (Skolverket, 2011d). Det skönlitterära arbetet i svenskämnet är centralt och går hand i hand med värdegrundsarbetet då Skolverket (2011d) vidare förklarar att undervisningen med skönlitteratur och andra autentiska texter ska användas som källa till elevernas egna självinsikt och förståelse för andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. På så sätt utmanas eleverna till nya tankesätt och ges insikt i nya perspektiv. I det centrala innehållet för kursen svenska 2 har bearbetning av skönlitteratur en central roll. Skönlitteraturen ska bidra såväl till utvecklingen av det svenska språket på grammatisk nivå som förhållanden och idéströmningar i samhället som bidragit till dagens samhällsutveckling (Skolverket, 2011d).
Engelska på gymnasienivå lägger främst fokus på elevernas språkutveckling, då engelska är ett språk utöver deras modersmål. I ämnets syfte förklarar däremot Skolverket (2011c) att eleverna ska ges möjlighet att, genom olika medel, utveckla kunskap och insikt i olika kulturer, livsvillkor och sammanhang som i sin tur ska stimulera hens nyfikenhet för språk och kultur. Ett av de medlen är skönlitteratur. I den översiktliga ämnesplanen för engelska på gymnasienivå specificeras aldrig begreppet skönlitteratur, dock tas texter upp i kommentarmaterialet (2011a) där det förklaras ha en bredare betydelse där även skönlitteratur passar in. Skönlitteratur används däremot explicit i kursplanernas centrala innehåll för alla engelskakurser för att specificera vilken form av text som ska inkluderas i undervisningen och i vilket syfte (Skolverket 2011c).
Även om arbetet kring skönlitteratur och värdegrund inte uttrycks lika tydligt i engelskämnets beskrivning framkommer det möjligt att göra kopplingar till värdegrunden. Delvis för att skönlitteratur enligt läroplanen ska utveckla insikt hos eleverna för olika kulturer och sammanhang (Skolverket, 2011b), men också på grund av att ämnet ska behandla teman och innehåll i skönlitteratur, vilket kan tolkas omfatta även teman och innehåll som relaterar till värdegrundsfrågor.
I engelska 6 ska eleverna kunna kommunicera om teman, motiv, form och innehåll i
bland annat skönlitteratur samt läsa in skönlitteratur från både nu- och dåtid
(Skolverket, 2011c). Engelskämnet ska också behandla erfarenheter och känslor, samt
etiska och existentiella frågor som eleverna ska kommunicera kring. Etiska och
existentiella frågor är öppna för tolkning då de inte definieras i vare sig läroplanen eller
kommentarmaterialet. Enligt vår tolkning handlar det om diskussioner kring kulturella,
sociala och religiösa aspekter, vilket i denna studie innebär att reflektera över frågor och
ställningstaganden kring sexualitet, etnicitet och jämlikhet. Att låta elever reflektera
kring och diskutera innehållet i skönlitteratur som porträtterar värderingar eller
kulturella sammanhang i relation till begrepp som sexualitet, etnicitet och jämlikhet
innebär då en del av värdegrundsarbetet eftersom det ger elever insikt i de värderingar
och de olika sociala, historiska och kulturella attityder som läroplanen efterfrågar.
Därigenom argumenterar vi att engelskan uppmanar till värdegrundsarbete i en liknande
utsträckning som svenskämnet även om det inte är lika explicit formulerat.
4 Teoretisk perspektiv
Nedan beskrivs det teoretiska perspektivet som genomsyrar studien.
4.1 Intersektionalitet
Enligt Mattsson (2015) innebär intersektionalitet ett samspel mellan olika komplexa strukturer som återfinns i samhället och ses som en “skärningspunkt” mellan dessa. Hon menar att olika maktstrukturer och kategorier som kön, sexualitet och etnicitet hör samman och kan påverka varandra. Intersektionalitet handlar därför om att utföra en komplex och dynamisk analys av samspelet och skärningspunkten mellan olika samhälleliga strukturer och kategorier. Kategorierna kön, sexualitet, klass och etnicitet anses enligt intersektionalitet inte som separata från varandra utan ses som att de ofta konstrueras i relation till varandra. Detta leder till över- och underordnade ideal där exempelvis två olika kvinnor kan särskiljas från varandra genom att en ses som mer riktig och den andra mer oriktig, trots att de båda i grunden är kvinnor. Det finns alltså flera olika femininiteter och maskuliniteter där vissa anses närmare idealet och därför uppfattas som mer kvinna eller man än de som inte uppfyller idealet. Detta fenomen menar Mattsson också förekommer inom andra kategorier och strukturer, exempelvis i relation till föreställningar om sexualitet. Hon lyfter vidare vardagsförtryck och hur det spelar in i att upprätthålla dessa föreställningar i interaktioner med andra, exempelvis genom omedvetet förtryckande kommentarer.
Enligt Skolverket (2019) är begreppet intersektionalitet “användbart eftersom det ligger väl i linje med skolans värdegrund och eftersom det fokuserar hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle” (s.8). Därför har vi valt att utgå från intersektionalitet i denna studie i syfte att koppla böckernas innehåll till de utvalda begreppen sexualitet, etnicitet och jämlikhet från värdegrunden. Med hjälp av Mattssons perspektiv har vi analyserat och diskuterat de tre utvalda begreppen.
4.1.1 Sexualitet
Mattsson (2015) definierar begreppet sexualitet som separat från reproduktion och biologins betydelse. Hon menar att mänskligt beteende inte kan reduceras till enbart DNA eller kromosomer eftersom sexualitet ofta uttrycks utan reproduktivt syfte och kan variera över tid. Både historiskt och i nutid har attraktivitet varit en föreställning som gång på gång har återskapats av olika generationer, tider och kulturer.
Mattsson (2015) lyfter vidare begreppet heteronormativitet vilket innebär de normer
som omger sexualitet och hur dessa reproduceras och förstärks genom “institutioner,
lagar, strukturer, relationer och handlingar” (s.70). Hon lyfter även problematiken med
att homo- eller bisexuella ständigt behöver “komma ut” och uttryckligen etablera sin
sexualitet i olika sammanhang, genom att att behöva tydliggöra att man inte är
heterosexuell. Hon menar att en central del av att heterosexualitet ses som det normala
är för att heterosexualitet kontinuerligt synliggörs och förutsätts som det normala. Att majoriteten av huvudpersoner i filmer är heterosexuella och att en person frågar en annan om de har en pojkvän eller flickvän istället för att använda ett könsneutralt uttryck är exempel på hur heteronormativitet införlivas i vardagen.
Mattsson (2015) menar att heterosexualiteten är obligatorisk och något som alla måste ta ställning till. Detta är särskilt viktigt i relation till intersektionella studier och analyser eftersom heteronormativitet påverkar både politiska och sociala aspekter, som i sin tur kan påverka den gemensamma föreställningen om det som inte är heteronormativt.
4.1.2 Etnicitet
Som en del av intersektionalitet förklaras etnicitet mer som resultatet av sociala processer och social interaktion än någonting givet och statiskt. Mattsson (2015) menar att det handlar om att tillhöra en grupp och att dela dess levnadsförhållanden. I förhållande till ekonomisk bakgrund, territorium och kulturell samt/eller språklig samhörighet skapas etnisk samhörighet; etnicitet handlar inte bara om etnisk identitet på individnivå utan syftar även på aspekter som är länkade till sociala och strukturella förhållanden (Mattsson, 2015). Vidare menar Mattsson (2015) att det i sin tur blir svårt att säga hur dessa kombineras och konstruerar etniska gruppers identiteter då det varierar och är föränderliga. Ett annat synsätt Mattsson (2015) tar upp gällande etnicitet är att det är statiskt och finns inom oss sedan födseln, att etnicitet inte förändras med oss utan att det alltid definierar oss och skiljer oss åt. Detta synsätt förklarar Mattsson (2015) som problematisk på grund av den kulturrasialisering och rasifiering som uppstår. Detta ligger nära uppfattningen om att det finns olika människoraser och leder också till dikotomier, det vill säga motsatspar, av bra-dåligt, traditionellt-modernt och utvecklat-underutvecklat, något som i sin tur leder till hierarkisering av människor. Som konsekvens av detta synsätt bildas en gränsdragning som ger en känsla av “vi och dem”.
De Los Reyes och Mulinari (2005) problematiserar också konstruktionen av “vi och dem” grupperingen, och nämner utöver hur folk med invandrarbakgrund konstant tvingas visa sitt goda medborgarskap genom exempelvis hårt arbete, utbildning och gott uppförande för att undvika att bli sedda som stökiga. Den som av andra uppfattas som
“främlingen” i det svenska samhället måste alltid bevisa sin oskuld genom olika
strategier för att uppfylla de förväntningar som ställs på folk av andra etniciteter i lägre
klasser (De Los Reyes och Mulinari, 2005). På så sätt skapas en ojämn balans i
samhället där människor hierarkiseras. Arbetet med etnicitet från en intersektionell
synvinkel bör därför behandla etnicitet som någonting föränderligt och icke-statisk
istället för något statiskt och fixerat (Mattsson, 2015). De Los Reyes och Mulinari
(2005) nämner också hur rasismen är inbäddad i andra sociala relationer och skapar
mening i samhällets maktstrukturer. De Los Reyes och Mulinari (2005) menar att då
begreppet “ras” således inte beskriver en position eller egenskaper beskriver det hur
fenotypiska drag och föreställda kulturella egenskaper omvandlas till en
meningsbärande del i samhällets organisering.
4.1.3 Jämlikhet
Den intersektionella analysen fokuserar på hur ojämlikheter skapas både mellan och inom grupper. Detta skulle kunna vara ojämlikhet mellan män och kvinnor inom olika etnicitetsgrupper eller hur individer av samma kön inom samma grupp ändå kan skiljas från varandra. Det innebär att olika människor lever under olika villkor och med olika möjligheter beroende på deras kön, sexualitet, klass och etnicitet. Mattsson (2015) menar att en individ som har invandrat till Sverige kan tänkas ha mindre möjligheter än i sitt hemland eftersom att etniska svenskar har en överordnad klassposition till följd av de maktstrukturer och föreställningar som finns i det svenska samhället. Det visar på att det finns ett samband mellan de olika kategorierna och att de förhåller sig olika till olika kontexter (Mattsson, 2015).
4.2 Olika varianter av en intersektionell analys
När det kommer till analyser inom intersektionalitet belyser Mattsson (2015) att det är viktigt att koppla förståelsen av kategorier till ett maktperspektiv. Hon beskriver tre olika sätt att förstå kategorierna.
Det första är att förstå kategori som hur vi människor på ett allmänt kognitivt sätt grupperar och kategoriserar varandra och saker i vår omvärld. Kategorierna enligt denna variant kan vara allt från kön till objekt och yrken. Skillnaderna behöver inte vara kopplade till maktaspekter eller någon hierarkisk ordning.
Det andra sättet betonar just språkets betydelse för hur vi förstår vår omvärld. Detta synsätt tydliggör betydelsen av att vara antingen kvinna eller man, homo- eller heterosexuell. Motsatsparen ger inget utrymme för gränsland, mellanting och gråzoner vilket blir problematiskt i en undersökning kring maktrelationer och ojämlikhet då de inte kan relateras till en hierarkisk ordning.
Det tredje synsättet lägger större vikt på maktrelationens roll mellan olika kategorier, exempelvis maktrelationen mellan kategorierna sexualitet, etnicitet och jämlikhet.
Synsättet utgår från att människor kategoriserar och att dikotomier därigenom är
centrala i detta kategoriserande. I detta fall förstås dock kategorierna som både
dikotoma och hierarkiska. Kategorierna skapas och upprätthålls genom skillnad och
ojämlikhet (Mattsson, 2015). Motsatsparen är binära oppositioner som “utgör centrala
delar i de olika maktstrukturer och system som upprätthåller och skapar kön, sexualitet,
klass och etnicitet/”ras” (s.45). Med hjälp av detta tankesätt kan vi se att en del av
oppositionsparet är dominerande, som exempelvis att man är överordnad kvinna, eller
vit är överordnad svart. Det tillåts inga gråzoner, vilket gör att vårt tänkande blir könade
och rasifierade samtidigt som det också blir värderande och hierarkiskt ordnat. Dessa
kategorier leder till ett meningsskapande som värderar kvinnor mindre än män och så
vidare.
Mattsson (2015) belyser teoretikern Halls resonemang att vi skapas genom interaktion med andra genom att definiera våra likheter och skillnader i jämförelse med dessa, samt att detta är centralt för konstruktionen av ett “vi och dem”. Med hjälp av Halls centrala motsatspar ger hon ett exempel på uppdelning av makt mellan olika kategorier:
Tabell 1. Halls centrala motsatspar
Överordnad Underordnad
Man Kvinna
Medelklass Arbetar/underklass Heterosexuell Annan sexualitet
Vit Svart
Västerländsk Österländsk
Kultur Natur
Tabell 1 är återskapad utifrån Mattssons figur (2015, s. 88) och redovisar Halls
motsatspar. Mattsson (2015) förklarar att de är binära oppositioner som konstruerar och
skapar varandra, exempelvis att vit hudfärg definieras genom att svart hudfärg
definieras. Detta menar hon får betydelse genom att de utgör grunden för hur vi skapar
oss själva med hjälp av att vi speglar oss genom andra. Eftersom denna uppdelning
dessutom får en hierarkisk ordning, uppstår och upprätthålls maktstrukturer i olika
kontexter.
5 Metod och material
I detta avsnitt beskrivs de metoder och material som studien utgår ifrån. Nedan redogörs studiens teoretiska utgångspunkt och de begrepp som utgör grunden till metoden.
5.1 Metod
I denna studie utfördes en kvalitativ intersektionell analys av skönlitteratur utifrån centralt tolkade begrepp ur Skolverkets värdegrund. För att ta reda på vilka böcker som var lämpliga för vår analys valde vi att utföra semistrukturerade intervjuer med två lärare om vilka böcker de använder i sin engelskundervisning. Enligt Denscombe (2018) är intervjuer lämpliga att använda i syfte att få värdefulla insikter och kunskaper baserade på nyckelpersoners erfarenhet eller position men också för att förstå erfarenheter, åsikter, känslor och uppfattningar på ett djupare plan. Detta blev särskilt relevant för denna studie eftersom vi ville ta reda på både vilka böcker lärarna väljer att använda i sin engelskundervisning samt hur de faktiskt använder dem och varför. För att förstå frågorna hur böckerna används i deras undervisning och i vilket syfte ansåg vi det vara mer lämpligt att utföra semistrukturerade intervjuer snarare än ett utskick av enkäter. I semistrukturerade intervjuer förbereder man frågor på förhand och ställer samma frågor till alla deltagare vilket håller studien fokuserad på syftet. En annan fördel är att trots att intervjuerna är till viss del strukturerade finns det fortfarande rum att följa upp de förutbestämda frågorna med följdfrågor ifall något behöver förtydligas eller utvecklas i deltagarnas svar. Detta hade inte varit möjligt om vi istället skulle ha använt oss av enkäter.
5.1.1 De semistrukturerade intervjuerna
Arbetet påbörjades med att intervjua lärarna och ta reda på vilka böcker eller noveller de
använder i sin engelskundervisning. Båda intervjuerna blev omkring 15 minuter långa
och utfördes under samma dag. De utfördes individuellt, det vill säga att varje lärare
hade varsitt intervjutillfälle med oss. Sedan sammanställde vi en lista på alla böcker
som lärarna hade använt och gjorde därefter ett urval av material för analysen. Valet av
material baserades på lärarnas rekommendationer och de teman som de tog upp som
relevanta för värdegrunden, där framförallt rasism och hbtq-teman framstog som
relevanta för värdegrundsfrågor. Med hjälp av inspelade ljudklipp från intervjuerna med
lärarnas samtycke (se bilaga 3 och 4) transkriberades intervjuerna utifrån Norrbys
(2014) instruktioner för transkriptioner av samtal och intervjuer. Citaten från lärarna
som presenteras i analysdelen har förfinats genom att vi har tagit bort överflödiga
utfyllnadsord och upprepningar; kärnan i deras svar är alltså oförändrad. Efter
transkriberingen presenterades intervjusvaren från båda lärarna och ställdes i sin tur mot
varandra för att analysera vilka eventuella likheter och skillnader som kunde tänkas
finnas samt hur detta kopplas till forskningen (se kap 2).
En nackdel med intervjuer är den så kallade intervjuareffekten. Detta innebär att människor kan komma att ge olika svar beroende på deras uppfattning om personen som ställer frågorna (Denscombe, 2018). Det kan handla om etnicitet, kön eller ålder.
Uppfattningen kan också påverkas beroende på vilket ämne som diskuteras, framförallt om intervjun undersöker religion, inkomst, sexuella förhållanden och andra liknande frågor. En intervjuare bör därför förhålla sig relativt neutral och passiv men samtidigt visa ett personligt engagemang i samtalet. Då intervjuer är en del av vår metod kan den innebära en svaghet för studien men eftersom denna studie inte berör alltför personliga åsikter och istället fokuserar främst på vilket urval lärarna gjort och varför anser vi att det finns mindre risk för att intervjuareffekten påverkar reliabiliteten på den data som samlas in. Att använda intervjuer med lärare blir snarare en styrka då materialet i studien utgår från lärares faktiska beprövade erfarenhet ute i skolor. Därigenom kan vi bidra med insikt i hur innehållet i skönlitteraturen kan användas i relation till begrepp som sexualitet, etnicitet och jämlikhet, samt även hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur för just värdegrundsarbete.
5.1.2 Den kvalitativa analysen
Först presenterade vi resultatet av lärarnas intervjusvar och sedan jämfördes deras svar med varandra för att identifiera eventuella skillnader respektive likheter. Vidare analyserade vi hur lärarnas svar relaterade till tidigare forskning inom ämnet för att slutligen kunna dra slutsatser om deras arbete med värdegrundsfrågor i engelska 6.
Huvudfokuset i studien har varit en kvalitativ intersektionell analys som anpassats för att analysera innehållet i Simon vs The Homo Sapiens Agenda och The Hate U Give i relation till begreppen sexualitet, etnicitet och jämlikhet. En nackdel med att använda en kvalitativ analys är att studiens generaliserbarhet påverkas negativt. Detta beror på att en kvalitativ analys prioriterar det djupgående i den insamlade datan snarare än mängden data, vilket gör att det är svårt att dra slutsatser om resultatet och till vilken grad man kan generalisera det (Denscombe, 2018). Däremot är en kvalitativ analys kapabel att göra djupare analyser i komplexa sociala situationer och ger större utrymme för tolkning. En kvalitativ analys har därför varit särskilt lämplig för vår studie då kopplingen som vi ämnat undersöka har krävt en stor del tolkning till följd av att vi varit tvungna att bedöma vad i materialet och de intervjuade lärarnas svar som kan tolkas vara relevant i koppling till värdegrund, maktstrukturer, sexualitet, etnicitet och jämlikhet.
Vår analys har tagit utgångspunkt i motsatsparen som omnämns i tabellen ovan (se Figur 1 i teoridelen) men eftersom studiens fokus har legat på sexualitet och etnicitet valde vi enbart vit/svart och heterosexuell/annan sexualitet som våra motsatspar.
Eftersom vi utgått från etniciteter snarare än specifikt vit/svart valde vi att bredda det
underordnade motsatsparet vit/svart till vit/annan etnicitet istället.
Under läsningen av materialet gick vi igenom varje kapitel och valde ut vad vi ansåg kunde kopplas till värdegrundsbegreppen sexualitet, etnicitet och jämlikhet. Begreppet jämlikhet har i vår studie använts som en sammanfattning av värdena “alla människors lika värde” och “individens okränkbarhet” som vi hämtat direkt från värdegrunden. För analysen innebar detta att jämlikhet blev en övergripande analys av ojämlikheter och maktskillnader mellan och inom de sexualiteter och etniciteter som porträtterades i skönlitteraturen.
Under tiden vi läste skönlitteraturen kodades karaktärerna in i maktpositionerna överordnad eller underordnad baserat på vem i skönlitteraturen som kunde tolkas ha mer eller mindre makt. Sedan analyserade vi varför de upplevdes eller framställdes ha mer eller mindre makt, samt vilka specifika karaktäristiska drag som kunde identifieras och kopplas till deras maktposition. Med karaktäristiska drag menar vi karaktärernas etnicitet eller sexualitet. Vi analyserade deras karaktäristiska drag för att undersöka om det gick att koppla deras maktposition till motsatsparen vit/annan etnicitet och heterosexualitet/annan sexualitet. Då det fanns vissa kapitel som vi ansåg vara för innehållslösa för att kunna analyseras djupgående i relation till våra utvalda begrepp valde vi att presentera det mest relevanta ur böckernas innehåll i vårt resultat.
5.1.3 Forskningsetiska principer
Deltagarna kontaktades med god framförhållning via mail med information om studien och gavs där möjlighet att tacka nej eller ge sitt samtycke till att delta i studien. Tillfälle och plats för intervjuerna bestämdes sedan utifrån lärarnas möjligheter. Innan intervjuerna fick deltagarna chansen att läsa igenom och ställa frågor kring vår samtyckesblankett som summerade studien och hur lärarnas svar skulle användas varpå de fick signera samtyckesblanketten med sitt godkännande. Under studiens process hade deltagarna full rätt att avbryta sitt deltagande i studien när som helst, vilket de informerades om i det första mailet (Denscombe, 2018).
Vi har utgått från Vetenskapsrådets (2017) krav på deltagarnas integritet och anonymitet i vår hantering av deltagarnas information och rättigheter. Helsingforsdeklarationen betonar vikten av att forskare vidtar åtgärder för att skydda deltagarnas rätt till privatliv.
Där understryks även deltagarnas fysiska, mentala och sociala integritet (Vetenskapsrådet, 2017). Kravet på anonymitet syftar på att deltagarna har rätt att begära anonymitet under studiens gång, det vill säga att namn och övriga personuppgifter inte inkluderas i studien så det blir nästintill omöjligt att hänföra ett visst svar till en bestämd individ (Vetenskapsrådet, 2017).
5.1.4 Deltagare och urval
På grund av den rådande pandemin och den ökade arbetsbelastningen för lärare
försvårades sökningen efter deltagare till studien. Sökningen påbörjades genom att
mejla till olika lärare på olika skolor. När detta inte gav resultat utfördes ett subjektivt
urval av två engelsklärare som arbetar på samma gymnasieskola, det vill säga att vi i
enlighet med Denscombe anvisningar (2018) gjorde en personlig handplockning av deltagare vi redan visste kunde ge svar på studiens intervjufrågor. Den första läraren, som vi delar en personlig bekantskap med, har varit verksam lärare under en kortare tid;
den andra läraren har varit verksam under en längre tid och hänvisades till oss av den första läraren, vilket Denscombe (2018) kallar ett snöbollsurval: när en deltagare hänvisar forskaren till en annan potentiell deltagare.
5.1.5 Avgränsning
I lärarnas intervjuer framkom flertalet skönlitterära verk som kunde tänkas vara relevanta för värdegrundsarbete. Eftersom vi ville läsa och analysera materialet i helhet utifrån flera olika begrepp valde vi att begränsa oss till två böcker för att försäkra oss att vi hade nog med tid. Detta eftersom vi ville ha möjlighet att undersöka innehållet tillräckligt djupgående för att kunna dra en rättvis slutsats om innehållets relevans till värdegrunden.
5.2 Material
Vi gjorde ett urval utifrån den skönlitteratur som de två intervjuade lärarna i engelska 6 använder sig av i sin undervisning. Studiens material blev därefter två ungdomsböcker:
Simon vs. The Homo Sapiens Agenda och The Hate U Give. Böckernas handlingar skiljer sig, däremot lyfte lärarna i intervjuerna att de båda tar upp viktiga värdegrundsfrågor såsom etnicitet, förtryck och sexualitet i det nutida samhället. Därför valde vi dessa två böcker för att analysera närmare hur och vad i innehållet som kan tänkas användas i värdegrundsarbete.
5.2.1 Simon vs. The Homo Sapiens Agenda
Boken är författad av Becky Albertalli. Bokens titel Simon vs. The Homo Sapiens Agenda spelar på uttrycket The Homosexual Agenda (‘homosexuell propaganda’) som i många fall har använts i negativ bemärkelse av motståndare för HBTQ-rättigheter (Herman, 1997). Simon vs The Homo Sapiens Agenda släpptes 2015 och är den första av tre böcker som utspelar sig i samma universum. Det är dock inte nödvändigt att läsa de andra två böckerna för att hänga med men författaren själv anser att läsaren får ut mer av den sista boken, Leah On the Offbeat om man först läser Simon vs. The Homo Sapiens Agenda (beckyalbertalli, u.å.). På författarens egna hemsida kan man också se att boken har vunnit flertalet olika priser för bland annat bästa ungdomsboksdebut.
Boken har också filmatiserats under titeln Love, Simon.
5.2.2 The Hate U Give
Boken är författad av Angie Thomas och har vunnit flertalet priser, varit etta på New
York Times Bestseller-listan och har också filmatiserats. Boken har blivit prisad för sitt
kraftfulla budskap om orättvisor och rasism mot svarta i USA. I en recension av The
Guardian skriver Wheatle (2017) att boken säger mer om den moderna erfarenheten av
att vara mörkhyad i USA än någon annan bok han läst på flera år. Han avslutar sin
recension med påståendet att boken visar på att USA behöver öppna upp sina ögon för
deras inhemska problem istället för att söka fiender i andra länder.
6 Resultat och analys
I denna del presenteras och analyseras studiens resultat utifrån våra frågeställningar.
Först presenteras resultatet från intervjuerna och sedan resultatet av skönlitteraturen.
6.1 Hur arbetar lärarna med skolans värdegrund i koppling till skönlitteratur?
För att svara på vår första frågeställning redovisas de intervjuade lärarnas svar under rubriker som motsvarar intervjufrågorna. Lärarnas svar har också jämförts och analyserats under dessa rubriker. Av integritetsskäl har lärarna tilldelats påhittade namn för att hålla de båda anonyma. Lärarna betecknas därför som Mona och Hjördis.
6.1.1 Vilka skönlitterära verk använder lärarna i sin undervisning i engelska 6?
Mona, som även har varit verksam i skolan under många år, har arbetat med en stor mängd av böcker i sin undervisning vilket i sin tur har hjälpt henne att ständigt uppdatera sig om aktuella böcker utöver klassikerna. Dessa aktuella böckers innehåll menar Mona kan lyfta teman och frågor som är närmare dagens samhälle för att engagera eleverna ännu mer.
[...] Jag har ju jobbat i många många år så att det blir ju liksom att man ständigt uppdaterar vilka böcker som är aktuella, dels så kanske man kör några såna här favoriter som man vet brukar gå hem. Men sen kommer det ju hela tiden nytt material. Så att sånt som känns nytt och fräscht som jag tänker kan engagera eleverna på grund utav innehållet och temana. (Mona)
Mona visade oss en powerpoint presentation på sin laptop med några av de böcker hon använt sig av under fjolårets undervisning av engelska 6. De titlarna som togs upp var följande: You, Liars inc, All the Bright Places, Love Simon, The Sky is Everywhere, Wink Poppy Midnight, Lovely Bones, Thirteen Reasons Why och Paper Towns. Trots denna breda tillgång till skönlitteratur lägger Mona i nuläget även till nya böcker i listan som eleverna får ta del av och antingen välja eller ta bort.
Hjördis har varit verksam en kortare period än Mona. Hon har däremot arbetat en stor del med böcker och har använt Simon vs. The Homo Sapiens Agenda, The Hate U Give och verk av författaren John Green. Hon hävdar att vissa av böckerna är lite svårare i språket men att hon jobbar mycket med ungdomsböcker som innehåller relevanta teman som går in på värdegrunden. Valet av böcker baseras på den nivå hon upplever finns i respektive elevgrupp och om boken anses vara på en engelska 6 nivå.
De böcker både Mona och Hjördis använt sig av i sin undervisning tar upp olika teman i
relation till värdegrunden. Båda lärarna är medvetna om att eleverna i sin tur blir mer
engagerade och sugna på att ta del av de böcker som innehåller relevanta teman, vilket
stämmer in på Lundahls (2009) förklaring om insikter i olika levnadsvillkor i engelsktalande länder. Även om Hjördis anser att böckerna är lite svårare i språket är det av stor vikt att de är utmanande samt även tar upp dessa viktiga teman som går in på värdegrunden. Detta är någonting Mona också ställer sig bakom, då hon ständigt uppdaterar sig och inte bara förlitar sig på klassiker utan även lägger fokus på nyare verk som återspeglar och lyfter viktiga frågor i det nutida samhället.
6.1.2 Hur och i vilket syfte använder lärarna skönlitteraturen?
I Monas fall är det inte bara av en anledning hon arbetar med skönlitteratur. I hennes undervisning pendlar hon mellan olika typer av autentiska texter beroende på undervisningskontext genom att jobba med exempelvis läroböcker under några veckor för att senare gå över till romanläsning. Hon menar att arbete med textböcker fungerar bra som förberedelse inför det nationella provet i och med att dessa två är på samma nivå, medan skönlitteraturen ska tillåta eleverna att tända “läsgnistan” och ge eleverna chansen att “upplevelseläsa”; det vill säga ta del av en längre text, fly in i fiktionen och att bli känslomässigt engagerade.
[..] det är ju dels för att de ska få göra någonting som engagerar, alltså jag själv älskar att läsa böcker så jag hoppas ju att- försöker tända den här läsgnistan bland eleverna. (Mona)
I arbetet med skönlitteratur kombinerar även Mona läsningsperioden med grammatikstudier för att skapa variation i arbetet.
För en del av våra lektioner är väldigt långa, så de brukar inte sitta och läsa en hel lektion utan varenda lektion har jag planerat annat också som har med språk att göra. Så då kan det vara ord, kunskap eller det kan vara grammatik. (Mona)
