Det genomgående resultatet från samtliga verksamheter påvisar att det finns ett arbete för att möjliggöra utrymning trots ett förhöjt skalskydd och att de tydligt betonar vikten av att de personer som befinner sig i en byggnad alltid ska kunna ta sig ut. Betydelsen av att ha utbildningar och övningar understryks också hos samtliga, dock genomförs detta på olika sätt och med olika regelbundenhet beroende på verksamhet. Vidare kommer respektive verksamhet att beskrivas utifrån de tankar som de har och hur de har utvecklat säkerheten kring en trygg utrymning med hänsyn till det skalskydd som finns utvecklat.
D. Fridström (personlig kommunikation, 23 april 2015) bidrar med ett allmänt perspektiv på området och säger att det finns två steg att arbeta utifrån vid hantering av en verksamhets utrymning. Det ena är att se över byggnadstekniska åtgärder kring utrymningsvägar, bredd på dessa samt gångavstånd utifrån personantal samt de tekniska aspekterna kring sprinkler, larm och liknande. Det andra viktiga området att ta hänsyn till är verksamhetens behov, detta kommer att påverka utrymningens utformning med hänsyn till om personer förväntas genomföra utrymningen själva, om personal ska medverka samt om räddningstjänsten är inräknad som en del av utrymningen. En svårighet kan beröra utrymning över annan verksamhet där det utöver passering av det egna skalskyddet också krävs kontakt kring den andra verksamhetens säkerhetsarbete.
6.3.1
Publika anläggningar med utrymning på egen hand
Verksamheter som skapar en svårighet är där allmänhet har tillträde samtidigt som en hög säkerhet är viktig, där ett exempel kan sägas vara riksdagens lokaler i Stockholm. För att skapa en trygg utrymning följs de krav och riktlinjer som ställs i LSO, BBR och AFS ihop med interna lagar och regler specifikt för denna verksamhet. Det finns brandcellsgränser och ett utrymningslarm med talat meddelande samt att allmänna och riktade utbildningar, övningar samt krishantering inkluderas i verksamheten. Flertalet av brandcellsgränserna används också som en del av skalskyddet med kortläsare och kod samtidigt som det i en del fall finns panikbeslag för utrymning på samma dörrar, en konflikt som får åtgärdas med att inneha larm eller kameraövervakning. Hos använda tillträdeskontroller finns en inställning om att de ska öppna vid strömbortfall alternativt när larmet går, där båda delar kräver hög tillförlitlighet. Byggnaden består av dels publika delar och dels slutna, samtliga med en kontroll över vilka personer som kommer in men utan någon vetskap om var de befinner sig eller om de har lämnat platsen. I första hand är det meningen att personer ska utrymma på egen hand och då direkt till det fria. Det finns dock tillfällen med hot från utsidan som gör att en utrymning istället sker genom förflyttning till en intilliggande brandcell. (M. Högström & G. Forsell, personlig kommunikation, 28 april 2015)
Trafikförvaltningen innehar en stor variation av fastigheter i form av stationer och depåer samt att det finns rörliga fordon som måste hanteras gällande skalskydd och utrymning. Här gäller samma tanke som hos riksdagens lokaler, i första hand ska personer ha en möjlighet att utrymma själva och skalskyddet ska inte hindra den möjligheten. Det finns installation av utrymningslarm och annan viktig utrustning men det är fortfarande av vikt att trafikutövare tar sitt ansvar för att ge en kompetent personal som kan vara behjälplig vid en utrymning.
Utrymningsrutiner genomgås varje år för personal och detta speciellt gällande hur hiss, rulltrappor och spärrlinjer ska hanteras vid en utrymning. Intäktssäkring som finns vid entréer begränsar flödet av personer i och med den plats de tar oavsett om de kan öppnas vid en utrymning eller inte, men detta ska redan vid projektering vara anpassat till personflödet på platsen. (J. Lind, J. Kleiman & R. Olsson, personlig kommunikation, 7 maj 2015)
6.3.2
Skyddade anläggningar med utrymning på egen hand
I Kammarkollegiets lokaler är utrymningen baserad på att ett antal utrymningsledare finns utsedda för att ta ansvar för att de tillgängliga utrymningsvägarna hålls fria och fungerande samt för att hänvisa personer till närmaste utrymningsväg. Här nämns vikten att säkerställa en trygg utrymning i kombination med skalskyddet, personer i byggnaden ska både känna sig trygga och vara trygga. Det sista steget i skalskyddet som leder ut till de olika våningsplanen kan orsaka problem vid en utrymning till trapphusen eftersom dessa dörrar är inställda på att låsa då en person har passerat och därmed finns inte möjligheten att återvända. Dock har det genomförts övningar med rökfyllt trapphus som bekräftat att personer väljer att backa tillbaka direkt då de upptäcker röken och istället väljer en annan väg ut. I denna verksamhet är det få besökare, varför utbildning och övningar ger bra resultat hos de anställda som har god kännedom om lokalerna. (E. Olén, personlig kommunikation, 6 maj 2015)
För de försvarsanläggningar som hanteras av Fortifikationsverket nämner K. Ekström (personlig kommunikation, 30 april 2015) att hantering av skalskydd i kombination med utrymning hanteras olika beroende på verksamheten och de behov som hyresgästen ställer, i vissa fall finns initierad utrymning och på andra ställen prioriteras inte utrymningssäkerheten alls. Grundtanken är att personer ska genomföra en utrymning själva och ta sig till en säker plats, där problemen främst uppkommer kring komplexiteten i anläggningarna och att antal utrymningsvägar samt gångavstånd inte alltid har möjlighet att uppfylla kraven. I många fall är det inte utrymning till det fria som är målet utan att genomföra en partiell utrymning med delevakuering till en plats där det vidare finns två av varandra oberoende utrymningsvägar. De dörrar som används i anläggningarna, speciellt under mark, är stora och tunga och kan därmed innebära problem för de utrymmande även om de samtidigt är väl utvecklade för att stå emot hot från utsidan. För att ge ett ökat skalskydd finns ofta ett mål kring att begränsa antalet öppningar och då blir det också med automatik svårt att ta sig ut, där det även finns en stor risk om en dörr går i lås bakom ryggen på en person som behöver återvända.
6.3.3
Utrymning beroende av personalens insats
En stor del av problemet kring skalskydd hamnar kring låsningen och dess anpassning till utrymning. Normalt ska det vara svårt att ta sig in till en verksamhet och för en obehörig som har tagit sig in ska det inte vara lätt att ta sig ut igen med föremål och liknande, vilket går emot behovet vid en utrymning där att det ska vara lätt att gå direkt ut genom en dörr. Dessutom ska den dörr som passeras inte gå i lås eftersom en person kan behöva återvända, exempelvis vid ett äldreboende eller en förskola där personal ska medverka vid den inledande
Slutna anläggningar har det grundläggande problemet att utrymning ska kunna ske samtidigt som personer på egen hand inte ska kunna ta sig ut ur lokalerna. H. Andersson (personlig kommunikation, 20 april 2015) vid den rättspsykiatriska anläggningen i Sala beskriver att den byggnad som används är uppdelad i många brandceller för att möjliggöra en förflyttning av personer inom byggnaden som ett sätt att lösa utrymningsproblematiken. Om möjligt ska personer inte föras utomhus utan det ska stanna inom skalskyddet för att utgöra minst risk för sin omgivning. Vid ett larm kommer en grupp i taget att ledas, med hjälp av personal, till en säker del av byggnaden och om utrymning till det fria ändå behöver göras sker detta till inhägnade utrymningsgårdar. Skalskyddet som finns för att hindra rymning, med slussar, kortläsare och bevakning, skapar ett beroende av personalens insats som vägledare och det är av vikt att rätt person finns på rätt avdelning och har den utbildning och kunskap som krävs. Hon nämner att det är viktigt att alla lösningar utifrån kraven ska kombineras på ett sätt som gör att de fungerar med sitt enskilda syfte utan att hindra något annat.