De intervjuade ser sig inte som fullärda inom säkerhetsområdet utan har olika delar där de ser en möjlig utveckling i framtiden. Dock finns det alltid begränsningar som påverkar det som en verksamhet vill göra och det som kan genomföras, där lösningar ska vara ekonomiskt försvarbara inom verksamheten samt att det ska finnas utrymme i planlösningen att genomföra det planerade. En grundläggande faktor som samtliga nämner är kommunikation mellan olika parter, det är inte bara viktigt att utveckla utan även viktigt att upprätthålla. Rutiner får inte krocka mellan möjlighet för utrymning eller en räddningsinsats och en övningsverksamhet måste utvecklas för att ge bättre kompetens hos de anställda, något som till idag visat sig ge goda resultat i trafikförvaltningens verksamhet. Det krävs en gemensam standard som alla kan verka utifrån för att möjliggöra ett bra säkerhetsarbete, främst som ett sätt att underlätta arbetet och ge tydligare riktlinjer. Istället för att bara använda de lösningar som i dagsläget verkar vara de bästa krävs en strategisk plan på längre sikt med en tydlig framtida målbild kring det som ska uppnås. (J. Lind, J. Kleiman & R. Olsson, personlig kommunikation, 7 maj 2015)
6.5.1
Kommunikation mellan olika parter
Att ett säkerhetsarbete ständigt bedrivs i de verksamheter som behandlats i detta arbete är tydligt, på en del platser är det välutvecklat och på andra finns det fortfarande en del att utveckla enligt de personer som hanterar säkerhet i verksamheterna. D. Fridström (personlig kommunikation, 23 april 2015) beskriver att en bättre samordning mellan fastighetsägare, verksamhet, brandkonsult och låskonsult kan undvika problem genom att alla får vara med i ett tidigt skede och arbeta utifrån verksamhetens krav. Detta är något som han upplever finns hos mer komplexa anläggningar och trots att lösningarna är mer avancerade ger det ett bra resultat med god kontakt samtliga parter emellan. Regelverket är inte detaljerat utan det finns utrymme för tolkningar och olika byggnadstekniska lösningar där en optimal lösning måste utvecklas med de förutsättningar som finns, dock anses det finnas en större möjlighet att kompromissa kring skalskydd i jämförelse med utrymning.
Även H. Andersson vid den rättspsykiatriska anläggningen i Sala (personlig kommunikation, 20 april 2015) nämner vikten av att ha rätt person på rätt plats om något händer, kring det byggnadsmässiga anses inte mycket finnas som går att utveckla hos denna anläggning utan istället är det utbildning av personal och övningar som skapar en tillräcklig säkerhet. Framförallt nämner hon hur viktigt det är att kommunikationen mellan personer fungerar vid adrenalinpåslag, det går inte att veta exakt hur en individ fungerar vid dessa tillfällen varför övningar hålls för att se hur en person kommer att agera eller om den endast är passiv i en stund av stress.
Vid riksdagen diskuterades de problem som är funna i LSO, där olika kommuner och räddningstjänster i landet arbetar med detta på olika sätt och har olika syn kring hur lagen ska hanteras. För att kunna skapa en tillräcklig säkerhet utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns är det viktigt att det finns eldsjälar som brinner för det de gör, om intresset inte finns är det alltid en risk att verksamheter inte arbetar med detta skydd på rätt sätt. Just när det gäller riksdagens lokaler kan det ibland vara svårt att alltid följa lagkrav, både eftersom lagarna förändras hela tiden samt att det är viktigt att ta ställning till omvärldsförändringar då hotbilden är komplex. (M. Högström & G. Forsell, personlig kommunikation, 28 april 2015)
6.5.2
Tekniska lösningar i verksamheter
I många fall går det att utveckla de tekniska delarna, exempelvis kring kameraövervakning, och även den ronderande bevakningen kan utökas, vilket dock är dyrt och för avancerade tekniska system finns alltid risken för felfunktion. En viktig del är att se till att en dörr inte riskerar att gå i lås bakom ryggen på en person som sedan eventuellt behöver återvända denna väg, men för att ha ett fullgott skalskydd och samtidigt säkra denna del i utrymningen krävs ofta ett avancerat system som sällan är helt tillförlitligt och innebär stora kostnader. Vid Kammarkollegiet anses det också viktigt att utveckla ett samarbete med räddningstjänsten så att de får genomföra besök och delta i övningar som ett sätt att utveckla en kännedom om lokalerna och de föremål som ska utrymmas. (E. Olén, personlik kommunikation, 6 maj 2015)
Gällande trafikförvaltningens anläggningar benämns vikten av att fråga sig vad som är den rätta nivån och om det är ekonomiskt försvarbart att utveckla något till denna nivå eller om kompromisser behöver göras. På stationer kan en möjlig lösning vara att använda plattformsdörrar som ett skalskydd mellan plattform och tåg för att minska risken att någon av misstag eller med vilja tar sig ner på spåret, men detta anses vara en dyr lösning som dessutom kommer att utveckla kraftiga köer på platsen. Tekniska system som varnar om personer befinner sig på spåren är också ett alternativ för att bistå det mekaniska skalskyddet i form av staket men då blir tillförlitlighet en viktig del att utveckla hos skyddsutrustningen. (J. Lind, J. Kleiman och R. Olsson, personlig kommunikation, 7 maj 2015)
I många verksamheter finns ett slusstänk som på ett bra sätt bidrar med säkerhet men detta kan anses vara nästintill omöjligt i den verksamhet som trafikförvaltningen ansvarar över eftersom det ingår en stor andel rörliga fordon som konstant behöver ta sig ut eller in igenom skalskyddet. En utveckling finns påbörjad med glaspartier som placeras mellan plattform och rulltrappsschakt som ska fungera som ett sätt att avskilja röken, skapa en extra säkerhet för de utrymmande och bidra till att räddningstjänst kan komma närmare med slangar vid en insats. Det är viktigt att dessa ska kunna passeras obehindrat liksom vad gäller för de platser som har intäktssäkring, som ska öppnas om något händer och inte hindra personflödet som behöver utrymma anläggningen. Larm som startar i en undermarksanläggning behöver vara synkroniserat med eventuella byggnader som ligger ovanför och inte tillhör samma verksamhet, exempelvis en galleria eller liknande, så att risken inte uppkommer att endast den ena verksamheten genomför utrymning. Det krävs även en större kontroll av funktion hos de alternativa utrymningsvägarna, dessa ska hållas fungerande och fria trots att de i normala fall har ett skalskydd mot obehöriga. (J. Lind, J. Kleiman & R. Olsson, personlig kommunikation, 7 maj 2015)
Problem kan uppkomma på de platser där räddningstjänst och utrymmande behöver samsas om samma väg för att ta sig in respektive ut ur en anläggning varför en riskbild kring detta kan vara viktigt att upprätta. Även verksamheter i anslutning till varandra kan hindra den andras utrymning genom att ansvara för sitt eget skalskydd och inte alltid utveckla detta som en tillräcklig utrymningsväg för en anslutande verksamhet även om detta kan vara ett krav. Även inom denna verksamhet, som handlar om Fortifikationsverkets anläggningar, nämns risken med en dörr som går i lås bakom ryggen på en ifall man behöver återvända, vad gäller skalskyddet är detta en viktig funktion men kring utrymning kan det innebära en risk. För att ge mer tid vid en utrymning i slutna anläggningar och då framförallt de under mark, kan skilda brandceller utvecklas så att den yttre dörren avskiljs från den extra utrymningsvägen och mer skapa en funktion av utrymning i etapper. En möjlighet finns också att använda de säkra rum som används vid problemlösning i gruvindustrin om det endast finns en möjlig väg att ta sig in i och ut ur en anläggning. I ett sådant säkert rum finns möjlighet att vistas flertalet timmar tills utrymning kan ske under säkrare förhållanden. (K. Ekström, personlig kommunikation, 30 april 2015)
K. Ekström fortsätter att beskriva den diskussion som finns kring om dörrar ska vara öppna i det läge som det är strömlöst eller om de istället ska vara låsta. För att säkerställa utrymning finns alltid tanken att en dörr, spärr eller port ska lämnas i upplåst läge när strömmen går för att inte utgöra hinder vid en utrymning eller räddningsinsats. Detta motverkar kravet på att
erhålla ett säkert skalskydd i alla lägen, möjlighet får inte finnas att bryta strömmen för att öppna elektroniska lås och genomföra ett intrång. Om en dörr hålls låst när strömmen går skapas risken att en utrymning inte kan genomföras och istället krävs fler säkerhetsåtgärder alternativt att den personal som finns i anläggningen har tilläcklig kunskap och verktyg för att lämna platsen.