I mångt och mycket arbetar verksamheter med sitt eget säkerhetsarbete för att lösa problem som uppkommer i de specifika anläggningarna, det finns delar av skalskyddet som inte ska nämnas utanför verksamheten och att de tydligt ska beskriva sina svagheter utanför företaget i det utformade systemet går inte att kräva. Verksamheter med ett förhöjt skalskydd arbetar med detta konstant, för att nå utveckling eller bättre rutiner för att ständigt bibehålla alternativt höja säkerheten men det finns inget tydligt samarbete mellan olika verksamheter som ibland kan vara en möjlighet för att utveckla säkerheten vidare. Hos trafikförvaltningen visas en liten bild av detta som en lösning där olika samordnare inom olika delar tar del av varandras information och har utvecklat ett samarbete för att driva verksamheterna framåt. Det kan vara viktigt att arbeta över verksamhetsgränserna på samma sätt som eventuella konsulter, säkerhetsansvariga, anställd personal och räddningstjänst har en dialog för att ge bästa säkerhet då något händer. I många fall kan det finnas likheter mellan verksamheter som inte går att se tydligt men vid närmare anblick sker ett arbete som eftersträvar samma mål, att nå en säkerhet för personer, föremål eller den information som finns i en verksamhet och skapa detta utifrån de krav som gäller och de förutsättningar som råder.
Komplexa anläggningar alternativt anläggningar som har ett stort skyddsbehov har ofta en nära kontakt med räddningstjänst kring det arbete som de ska utföra och säkerhetsarbetet strävar då mot att underlätta för insatserna. För de verksamheter som innehar mer komplexa anläggningar finns räddningstjänsten med och arbetar för att underlätta sitt eget arbete men de är inte alltid villiga att delta, vilket uppmärksammades hos Kammarkollegiets lokaler. Denna verksamhet ser till att ha en bra utbildning hos personalen för att säkerställa att personerna som befinner sig i byggnaden kan utrymma innan kritiska förhållanden uppstår, när sedan räddningstjänsten kommer till platsen genomför de sin insats och kan eventuellt hjälpa till att utrymma föremål som anses vara av värde. Räddningspersonal kan alltid ta sig in i denna byggnad med sina verktyg om det behövs så skalskyddet borde inte innebära några problem i detta avseende utan är istället en större risk för de utrymmande med låsning då de passerat en av dörrarna. På de platser där räddningstjänst inte kan genomföra en insats utan att någon ur verksamhetens personal låser upp och eventuellt också visar de vidare till platsen, borde det finnas ett intresse av att vara på besök och delta i övningar för att förstärka kunskapen och minska riskerna vid en kommande räddningsinsats.
De olika formerna av skalskydd, mekaniskt, elektroniskt och personellt, används inom samtliga verksamheter med förhöjt skalskydd och det är endast mindre anläggningar såsom
äldreboenden eller förskolor som inte hanterar den personella delen i någon högre grad vilket kan bero av de kostnader som det innebär. På de platser där personellt skydd ingår som en del finns det fortfarande en prioritering kring hur de ska användas och på vilka platser där de anses mest nödvändiga, där det i fallet med riksdagen tillkallas extra förstärkning om behov finns vid större tillställningar. Det finns alltid en ekonomisk fråga kring möjligheterna att utforma ett säkert skydd, om något inte kan anses ekonomiskt försvarbart är det inte heller något som kommer att utvecklas. Den ekonomiska delen är därmed ännu en aspekt att ta hänsyn till vid utformning av skalskydd och funktion för att säkra utrymning och räddningsinsats, där det alltid finns en variation mellan skilda verksamheter kring hur hög prioritering ämnet har inom organisationen.
En intressant bild av skalskyddets uppbyggnad behandlar den fråga att det går att jämföra det med just skal i någon form, ibland med endast ett lager och ibland med flera. Främst hos Kammarkollegiet och från trafikförvaltningen benämndes skalskyddet specifikt som utformat i flera steg med lösningar mot det yttre och vidare längre in i anläggningen. Att använda skalskydd i flera steg ger ett ökat skydd eftersom en obehörig person behöver ta sig förbi flera hinder för att nå det som eftersöks. De verksamheter som inte direkt uttalar att skyddet är utformat i flera steg har ändå denna utformning i grunden då passager finns på flera ställen samt att skalskyddet är utformat med fler olika lösningar på samma plats, exempelvis med lås på en dörr där även kameraövervakning finns. Samtliga verksamheter utformar skalskyddet på det sätt som passar bäst men i grunden finns samma tanke om säkerhet för personer och egendom. Det är alltid en extra säkerhet att ha skalskydd i flera steg, om en del i sig själv ska ha möjlighet att hindra obehörigt intrång så kommer flera steg med samma skydd att utgöra ett ännu svårare hinder. En säkerhet skapas i de fall som olika varianter av skalskydd kombineras i händelse av att något fallerar, vilket även fungerar då skalskyddet finns i flera steg även om risken då är större att de system som är likadana fallerar på samma sätt vid ett obehörigt intrång.
Inom en anläggning kan det även finnas en variation av olika verksamheter som kräver olika utformning kring skalskydd och även har olika förutsättningar vad gäller möjlighet för utrymning och tillgänglighet för en räddningsinsats. Ibland kan det vara samma organisation som bedriver samtliga verksamheter på platsen men ibland är det även verksamheter som i grunden inte har något samband med varandra utöver att de har lokaler i varandras närhet. Trafikförvaltningen tar upp denna risk tydligt och ser det främst som en stor påverkan vid genomförande av en utrymning där det är av vikt att samtliga får likvärdigt besked om vad som gäller. Det skalskydd som utvecklas inom olika delar måste noga ses över, det finns en möjlighet att dra en fördel ekonomiskt om skyddet för olika delar inte behöver maximeras om det endast är en viss del av anläggningen som faktiskt har detta höga krav. Till viss del kan detta även komma att innebära en osäkerhet då den lägsta gränsen brukar eftersträvas och därmed innebära en utformning utan stor marginal. Om det inom verksamheten finns en känsla av att visa upp sig inom samhället, att de ska ses som en förebild, kommer säkerheten troligen att utvecklas mot ett högre mål och samtliga riskområden finns djupt hanterade.