Vilka skillnader finns i Lgr 80 respektive LpO 94 när det gäller konflikthantering?

Lgr 80 skrevs för att användas i en regelstyrd skola. Lpo 94 gjordes inför att man gjorde om skolan till att bli målstyrd. Mer ansvar kom att vila på pedagogen och på pedagogens eget ställningstagande. Förändringen medförde en vidare syn på mycket inom skolan.

I Lgr 80 står det om hur man ska lösa konflikter (Skolöverstyrelsen, 1980, sid 18):

”Barn måste få bearbeta moraliska problem och normkonflikter och även ta ansvar för att lösa sådana problem i konkreta vardagssituationer. I våra gemensamma, grundläggande värderingar ryms många problem och konflikter. Kollisioner mellan mål och verklighet bör inte döljas bakom utslätade formuleringar. Frågor om konflikter, deras orsaker och lösningar skall lyftas fram i samtal och diskussioner i många sammanhang. Skolan ska aktivt påverka barnen att ta ställning i dessa frågor”.

Jämförelsevis har LpO 94 riktlinjer för hur pedagoger på skolan ska arbeta mot konflikter (Lärarförbundet 2001, sid 14)

:

”Läraren skall

· klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet.

· Öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem.

· Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.

· Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och

· Samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som grund för arbetet och för samarbete”.

I Lgr 80 kan man läsa att man i varje klass och skola måste utforma regler som barnen, skolpersonal och föräldrar tillsammans kommit överens om. Gemensamt ska man också bestämma vilka konsekvenser överträdelserna av reglerna ska få. Likartad finner vi inte i LpO 94. I LpO 94 går man inte lika djupt in på regler och konsekvenser utan man talar mer om elevernas delaktighet och medansvar för de rättigheter och skyldigheter de har som demokratiska medborgare.

Både Lgr 80 och LpO 94 talar om värdegrunden. Eleverna ska fostras till demokratiska medborgare som visar respekt och förståelse för andra människor. Detta tror vi minskar antalet konflikter i skolans värld.

I LpO 94 har rektorn ansvar för att följa upp och göra handlingsprogram för att förebygga alla former av kränkande behandling. I Lgr 80 är rektorns uppdrag inte lika uttalat. Vi tycker att LpO 94 har tydligare riktlinjer för vem som har ansvar för vad vilket gör det lättare för skolans personal att veta vilka ens uppgifter är. Vi tycker alltså att de båda läroplanerna i stort sett har samma fokus när det gäller konflikthantering men att Lgr 80 går in mer på djupet.

6.8 Slutsats

Pedagogerna på skola 1 ville sätta reglerna tillsammans med eleverna för det förebyggande arbetet mot konflikter. I skola 2 utformade pedagogerna reglerna själva utan elevernas medverkan. I skola 2 använde man sig av rollspel som samarbetsövning. Skola 1 tog hellre upp exempel från vardagslivet både i och utanför skolan och kopplade sedan det till konflikterna på skolan. Vi förespråkar att eleverna deltar vid utformningen av klassens regler eftersom vi tror att de då kommer ihåg dem lättare och att de ser sin egen del i att bibehålla en god stämning i klassen.

Båda skolorna var eniga om hur man hanterar småkonflikter. Enligt pedagogerna går det inte att reda ut alla. Ibland räcker det att de ger en blick. Vi håller med om att man varken har tid eller ork att reda ut alla småkonflikter. Men om man märker att någon elev sätter det i system får man ta tag i det. Skolorna var också eniga om att vid ett slagsmål måste man separera eleverna från varandra och sedan följa upp det. Detta vill vi göra så eleverna kan känna trygghet att vistas i skolan vilket också förespråkas i läroplanen (LpO 94).

Skola 1 använde sig överlag av delar av Art metoden. Skola 2 använde sig inte av någon namngiven metod utan det var upp till varje pedagog att lösa konflikter efter sitt eget utarbetade tillvägagångssätt. En annan skillnad mellan skolorna var att skola 1 alltid är två pedagoger då de hanterar en större konflikt. Den ene skriver och den andre pratar för att undvika eventuella senare missförstånd. Vi tror det kan vara till fördel att samarbeta vid konflikthantering både när det gäller gemensamma metoder och vid uppföljning av en konflikt.

På skola 1 var det färre konflikter enligt pedagogerna. Skola 2 upplevdes, enligt våra intervjupersoner, som en mer konfliktfylld miljö. Våra tankar kring detta är att det kan bero på skolornas sociokulturella status eller att de använder sig av olika metoder för att lösa konflikterna på skolan. Vi tror skola 1 har en mer gemensam syn på hur man hanterar konflikter och att pedagogerna hjälps åt och stöttar varandra.

Hemmiljön påverkar hur eleverna mår, enligt Lena. Vi tror det beror på att skilsmässostatistiken är högre i dag. Fler elever mår dåligt över sina familjeförhållanden. Det kan visa sig i skolan i form av fler konflikter. Vi tyckte det var intressant att höra att alla våra intervjupersoner svarade olika på frågan om vad konflikter oftast bottnar i. Detta kan enligt oss bero på hur olika pedagogen har arbetat med förebyggande konflikthantering i sin klass.

En intressant slutsats vi gjorde var att på skolan med färre invandrarelever har man uppfattningen om att invandrarelever skapar fler konflikter. På skolan med fler invandrarelever kunde man inte se någon skillnad i antalet konflikter. Skolorna skilde sig också när det gällde om elevens bakgrund spelade någon roll. På den icke mångkulturella skolan upplevde pedagogerna att det hade stor betydelse. Vi tror att det är viktigt att man som pedagog har en nära kontakt med föräldrarna så att eleven med invandrarbakgrund tillsammans med sina föräldrar, strävar mot samma mål som den svenska skolan gör.

När vi läste Lgr 80 tyckte vi att den var mer utförligt skriven när det gäller konflikthantering än LpO 94. När vi skrev kunskapsbakgrunden om pedagogens verktyg vid konflikthantering upptäckte vi att mycket av vad man får göra och inte får göra när det gäller detta inte står i läroplanen utan det står i brottsbalken. Därför tror vi det är grundläggande att sätta sig in i vad det står i den. Vi kan tänka oss att den lätt blir bortglömd eftersom det som står i brottsbalken inte alltid står i skollagen.

Vi har kommit fram till att med erfarenheten ökar förmågan att hantera konflikter på ett bra sätt. Vi tog till oss intervjupersonernas väl utvalda metoder som de delgav oss:

· Ha god kontakt med föräldrarna. · Ta tag i problemet från början. · Var bestämd och konsekvent. · Följ alltid upp stora konflikter. · Håll dig lugn och tappa inte humöret. · Markera med kraft bakom orden.

· Var säker på dig själv och din egen övertygelse. · Lyssna på eleverna.

7. Diskussion