Val av metod

Vi har valt att använda oss av enbart intervjuer med pedagoger för att vi tror att vi skulle få mest uttömda svar genom denna metod. Denna metod hjälper oss att förstå pedagogens syn på bl a undervisning och förhållningssätt. Denna kunskap skulle också vara oss användbar i vårt kommande yrke som pedagoger (Johansson och Svedner, 2004) Vi valde inte enkäter som metod eftersom de används bäst för en kvantitativ undersökning och är alldeles utmärkt vid den typen av undersökning men det är alltså inte syftet med vår uppsats. Syftet med projektet och problemformuleringarnas karaktär ska avgöra vilken metod man använder. När det rör sig om siffror ska oftast en kvantitativ metod användas som till exempel enkäter (Trost, 1994).

4.1.1 Intervju

Vi kommer att använda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på våra utvalda skolor. Vi kommer att få svar som är subjektiva och återspeglar våra intervjupersoners egna tankar och funderingar. Svaren vi får fram kommer att gälla just dessa två skolor och är inte representativa för hela Sverige. Enligt Repstad (1999) ska kvalitativa intervjuer användas om man vill ha insikt i det grundläggande och särpräglade i just en miljö. Intervjuerna kommer vi att spela in på band och sedan renskriver vi dem. Det gör att man får med allt viktigt som sägs i intervjun enligt Repstad (1999).

4.1.1.1 Förberedelse av intervju

Vi har utarbetat 20 öppna intervjufrågor som vi grupperat efter vilken frågeställning de tillhör (se bilaga 2). Vi har i god tid kontaktat intervjupersonerna för tid och plats och vi har förberett dem på vad intervjun kommer att handla om. När vi intervjuar lärarna kommer vi att låta dem välja intervjuplats så att de känner sig bekväma. Det är viktigt för att få en så bra intervjusituation som möjligt enligt Trost (1997). Vi har även försett

oss med inspelningsbar bandspelare och fika som vi kommer att bjuda på. Om intervjupersonen inte vill bli inspelad på band, kommer en av oss att föra anteckningar medan den andra intervjuar. Vi tror att intervjuerna kommer att ta cirka 30 minuter.

4.1.1.2 Analys av intervju

I resultatet kommer vi att bearbeta materialet som vi samlat in. Till att börja med kommer vi att läsa igenom fältanteckningarna och analysera dem. Vi försöker att hitta saker som vi känner igen och även hitta data som ger nya insikter för att göra en kvalitativ analys (Repstad, 1999). Intervjuerna kommer vi att koppla till teorier från litteraturen vi läst. Vi kommer ändå att göra en kritisk analys av vårt insamlade material. Enligt Repstad (1999) ska man inta ett kritiskt förhållningssätt till värdet av och giltigheten hos den data man samlat in. Det finns många olika sätt att analysera ett arbete men omöjligt att genomföra alla. Vi lägger därför tyngdpunkten på att urskilja mönster (Wiederberg, 2002). I resultatet kommer vi också anknyta till våra problemformuleringar och vi kommer att förankra vårt material till teorier och viktiga begrepp.

Det är viktigt att begränsa sig och göra intervjuerna hanterbara för att på så sätt få ut så mycket som möjligt av dem. Direkt efter varje intervju måste vi sätta oss ner och skriva ner allt som sades för att göra det lättare för oss att sedan sammanställa, utvärdera och analysera intervjuerna. Vi måste tänka på att ha våra problemformuleringar i bakhuvudet när vi genomför vårt efterarbete. Det är viktigt att vi får svar på dem. Enligt Repstad (1999) kan det dyka upp nya idéer och teman i denna process. Han upplyser också om att göra uppföljningsintervjuer om man tycker det behövs ställas någon enstaka fråga till om man kommit in på ett annat spår.

4.1.1.3 Etiska hänsyn

Vi tycker det är viktigt som Johansson och Svedner (2004) skriver, att man som intervjuare måste visa respekt för de man ska intervjua och att man är ärlig med arbetets syfte. Det är även viktigt att intervjupersonerna ska kunna känna sig trygga genom att

de ska veta att de inte behöver svara på en fråga om de inte vill. Vi vill också informera om att de kan avbryta intervjun om de önskar och att de självklart är fullständigt anonyma och att vi har tystnadsplikt. Innan vi sätter igång intervju frågar vi informanten om vi får spela in samtalet på band. Om vi inte får det respekterar vi det och använder oss av papper och penna i stället. Eftersom vi är två personer som intervjuar, tror vi att det är genomförbart.

4.1.2 Textanalys

För att söka svar på våra problemformuleringar kommer vi att läsa i läroplanerna. Vi kommer att reflektera, fundera och undersöka noggrant vad det står formulerat där. Vi kommer att jämföra den nya läroplanen LpO 94 med dess föregångare Lgr 80 för att se om det finns någon skillnad i texten om hur man bör lösa konflikter, förr och nu. I denna textanalys beskriver och analyserar vi texten (Wiberg, 2002). Med denna metod vill vi komma fram till vad som har uteslutits och tillkommit. Johansson och Svedner (2004) menar att denna metod grundar sig i samma problematik som vid bearbetning av enkät och intervjusvar det vill säga att skapa en bakomliggande struktur istället för att enbart redovisa fakta.

4.1.2.1 Förberedelse av textanalys

Vi förser oss med relevant litteratur på området. Företrädesvis styrdokument i olika utgåvor. Styrdokumenten vi kommer att göra en jämförelse mellan är LpO 94 och Lgr 80. I Lgr 80 (Skolöversyrelsen, 1980) analyserar vi sidan 8 till 45 och i LpO 94 (Lärarförbundet, 2001) analyserar vi sidan 9 till 22.

4.1.2.2 Analys av textanalys

I läroplanerna kommer vi att se om det är någon skillnad förr och nu i texten, då det gäller konflikthantering. När vi jämför på detta sätt kallas metoden textanalys (Wiederberg, 2002). När vi gör textanalysen kommer vi att markera saker i texterna som hör ihop med varandra med samma färg. Genom att använda oss av olika färgpennor, tror vi att det blir lättare att se likheter och skillnader i läroplanerna.

4.2 Urval

Vi har valt intervjupersonerna utifrån att skolorna de är verksamma i representerar två olika typer av socioekonomiska områden. Enligt kommunens hemsida bor det 28,5% respektive 11,9% invånare med utländsk bakgrund (utländsk bakgrund innefattar utrikesfödda och född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands). Procentsatserna representerar inte hur det ser ut i skolorna enligt våra egna erfarenheter (se bilaga 3). Vi önskade två skolor som representerade våra kriterier. I en mångkulturell skola har vi tänkt att cirka 50 % av eleverna har invandrarbakgrund högst tre generationer tillbaka i tiden. I en icke mångkulturell skola tänker vi oss att det går max en elev som uppfyller ovanstående kriterier i varje klass. Våra partnerskolor passade bra in på våra önskemål! Detta är därmed ett strategiskt urval, enligt Trondman (051026).

4.2.1 Presentation av skolorna

En av skolorna är belägen på landet, den är en icke mångkulturell skola. Skolan byggdes redan på 1800-talet. På 1980-talet byggde man en ny skola sidan om den gamla, som senare kom att restaureras 1998. På skolan går elever upp till årskurs sex. Sammanlagt finns det tolv klasser (se bilaga 4). Vi kommer att kalla den skola 1 i följande text.

Den andra skolan är belägen i en större stad, den är mångkulturell. Skolan har funnits sedan 1995 och består av förskoleklass upp till årskurs sex. Totalt finns det fjorton klasser på skolan (se bilaga 4). Denna skola kommer vi att kalla skola 2.

4.2.2 Presentation av intervjupersoner

Vi har intervjuat tre grundskollärare. En manlig och två kvinnliga. Vi har fingerat deras namn. Per Ola är i 50 års åldern och har varit verksam pedagog i över 30 år. Ann Marie är i 30 års åldern och har arbetat inom skolan i ca 10 år. Ann har arbetat både i förskolan och grundskolan i ca 10 år och är 45 års åldern. Pedagogerna är klasslärare i klass 5/6, klass 3/4 respektive klass 2/3.

4.2.2.2 Skola 2

På skola 2 intervjuade vi också tre pedagoger. Vi kommer att kalla dem, Maria, Lena och Greta. Maria är i 30 års åldern och är resurslärare i tre klasser på skolan. Hon har varit verksam pedagog i ca 10 år. Lena är i 40 års åldern och klasslärare i en fyra. Hennes lärarbakgrund startade för lite mindre än 10 år sedan. Greta tog sin lärarexamen för snart 12 år sedan. Hon är specialpedagog på skolan och är i 40 års åldern.