De studerade läroböckerna förmedlar information till övervägande del om samma företeelser, individer och händelser. I samtliga studerade läroböcker ges ytterst lite information om den skåneländska och den danska historien och de framställningar som förekommer är att betrakta som konstateranden och ytliga förklaringar. Det medför att endast ett ytligt förklaringsdjup framkommer gällande den skåneländska historien. En företeelse som ändå är värd att lyfta fram, trots dess ringa framställningsdjup är att Puls Historia är den enda bok som nämner Kristian II:s folkliga stöd av danska, inklusive skåneländska, bönder och borgare. De skillnader som är mest påtagliga mellan de olika läroböckerna berör de allmänna förklaringsdjupen i fram-ställningarna där Koll på historia är den mest ytliga medan Upptäck Historia är den lärobok som generellt har djupast framställningar och Puls Historia befinner sig mellan de båda andra böckerna. Även gällande den negativa framställningen av Danmark och det danska framträder också märkbara skillnader mellan de studerade läroböckerna. Här förmedlar Upptäck Historia den mest neutrala framställningen, medan både Koll på historia och Puls Historia förmedlar betydligt mer negativa inställningar. Särskilt tydligt blir den negativa framställningen i sam-band med Kristian II. Även om samtliga studerade läroböcker beskriver Sveriges utgång ur Kalmarunionen som en befrielse är den bilden tydligast i Puls Historia.
9 Vidare forskning
Studien visar tydligt att ett skåneländskt perspektiv på historien till övervägande del är ex-kluderad gällande den studerade tiden. Det ska dock framhållas att den här studien endast fokuserar på en liten del av den försvenska skåneländska historien och således finns en möjlighet att den skåneländska historien har ett större utrymme i samband med andra tids-perioder. Därför hade en utgångspunkt för vidare studier kunnat vara att studera framställanden beträffande andra tidsperioder. Här hade exempelvis medeltiden i stort och/eller järnåldern kunnat utgöra fokusområden för vidare studier.
Ett annat fokusområde för vidare studier hade kunnat ta utgångspunkt i hur exkluderandet av den skåneländska historien och den negativa framställningen av Danmark och det danska i den historiska kanon påverkar skåneländska elevers olika identiteter. Studien visar exempelvis att Erik av Pommern framställs som en hemsk kung och därigenom kan också elevernas inställning till den skånska gripen aktualiseras. Det finns en risk att den motsättningen, som därigenom framträder, kan väcka frågor inom individen om varför landskapet hyllar den hemske kungen genom stoltserandet med hans personliga vapen. Därigenom uppstår också risken att individen får skamkänslor beträffande den lokala/regionala historien och identiteten eller på annat sätt tvingas att distansera sig från eller välja mellan den lokala/regionala och den nationella identi-teten. Ytterligare en möjlig lucka i anknytning till det ovan diskuterade därför också vara att undersöka om och hur lärare kompletterar undervisningen för att ge eleverna kännedom om de skåneländska förhållandena under den försvenska tiden.
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Lindström, Jonathan & Wahlbom, Lisa. (2019). Koll på historia 4 – grundboken (2:a uppl.). Stockholm: Sanoma Utbildning.
Lindström, Jonathan & Wahlbom, Lisa. (2020). Koll på historia 5 – grundboken (2:a uppl.). Stockholm: Sanoma Utbildning.
Ljunggren, Peter & Frey-Skött, Emma. (2015). Upptäck Historia. Stockholm: Liber Körner, Göran & Lindberg, Per. (2012). Puls Historia – Grundbok. Stockholm: Natur &
Kultur.
Literatur
Ammert, Niklas. (2011). ”Ett innehåll förmedlas” I Niklas, Ammert (Red.), Att spegla
världen: läromedelsstudier i teori och praktik (s. 259–275). Lund: Studentlitteratur.
Aronsson, Peter. (2004). Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur. Aronsson, Peter. (2011). Historia. Malmö: Liber.
Berzén, Lucas (2015). ”Vilken historia förmedlas? – en läromedelsstudie om Skånes
nationsskifte” Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, ht 2015, Uppsala: Uppsala universitet. Hämtad från
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:899154/FULLTEXT01.pdf (2021-03-31)
Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Makt. Malmö: Liber
Englund, Berit. (2011). ”Vad gör läroböcker?” I Niklas, Ammert (Red.), Att spegla världen:
läromedelsstudier i teori och praktik (s. 279–295). Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel. (1999) ”Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande” pedagogisk forsknign
i Sverige 4(4) (s. 327–348). Hämtad från
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1076/927 (2021-02-22)
Gustafsson, Jörgen. (2017). Historielärobokens föreställningar: Påbjuden identifikation och
genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000. (Doktorsavhandling) Uppsala:
Uppsala universitet. Hämtad från
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1089468/FULLTEXT01.pdf (2021-02-22)
Johnsson Harrie, Anna. (2011). De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Rapport från en
inventering. Linköpings universitet, Linköping. Hämtad från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:448792/FULLTEXT01.pdf (2021-02-22)
Kaminski, Lukas (2008). ”Läromedelsanalys – lokalhistoria: Skåne” Examensarbete för lärarexamen, 2008-01-07, Malmö: Malmö Högskola. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1497083&dswid=-4223 (2021-03-30) Lozic, Vanja (2018). Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet.
Malmö: Malmö Universitet.
Loomba, Ania (2005). Kolonialism/postkolonialism – en introduktion till ett forskningsfält (2:a uppl.), Hägersten: Tankekraft förlag.
Nordgren, Kenneth. (2006). Vems är historien? historia som medvetende, kultur och handling
i det mångkulturella Sverige. (Doktorsavhandling) Umeå: Print & Media, Umeå
universitet.
Samuelsson, Johan & Wendell, Joakim (2017). “A national hero or a Wily Politician? Students’ ideas about the origins of the nation in Sweden”, Education 3-13, 45(4), (s. 477-489), DOI: 10.1080/03004279.2015.1130077 hämtad från
https://www-tandfonline-com.proxybib.miun.se/doi/pdf/10.1080/03004279.2016.1154084?needAccess=true
(2021-04-13)
Skolinspektionen (2015). Undervisningen i historia. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2015/historia-grundskola/undervisningen-i-historia---rapport-2015.pdf (2021-02-23)
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärarens val, användning
och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. (Rapport 284). https://docplayer.se/32588743-Laromedlens-roll-i-undervisningen.html (2021-02-22) Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i historia: reviderad 2017. Hämtad från
https://www.skolverket.se/getFile?file=3826 (2021-02-23)
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. 6 uppl., Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968/p df4206.pdf (2021-02-22)
Skolverket (2020). Grundskolan – Elevstatistik: läsåret 2019/20. Hämtad från
https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever& p_sub=1&p_ar=2019&p_lankod=&p_kommunkod=&p_flik=G (2021-02-25)
Wallin Wictorin, Margareta (2011). ”Bilder i läroböcker” I Niklas, Ammert (Red.), Att spegla
världen: läromedelsstudier i teori och praktik (s. 219–232). Lund: Studentlitteratur.
Wetterberg, Gunnar (2016). Skånes historia 1 – 11500 f.kr.-1375 e.kr. Östersund: Albert Bonniers Förlag.
Wetterberg, Gunnar (2017). Skånes historia 2 – 1376–1720. Östersund: Albert Bonniers Förlag.
Widén, Pär (2015). ”Kvalitativ textanalys – den kvalitativa textanalysens bakgrund och tradition” I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 90-114; 2:a uppl.), Stockholm: Liber.