Den onde dansken?

(1)

Den onde dansken?

En studie om hur ett för-svenskt skåneländskt perspektiv synliggörs i läroböcker för årskurs 4–6 i den svenska skolan

Skov Pedersen, Mikael

Dokumenttyp: Självständigt arbete på avancerad nivå Huvudområde: Historia

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/21

Handledare: Per Hammarström Examinator: Jan Samuelson

Kurskod/registreringsnummer: HI026A

Utbildningsprogram: Grundlärarprogrammet för årskurs 4–6

(2)

Sammandrag

Sverige är ett land där det finns stora skillnader mellan historien för olika delar av landet. Skåne- landen, bestående av Skåne, Blekinge och Halland, tillhör de områden som senast blev svenska och således skiljer sig också den regionala historien från den nationella. På grund av de stora skillnaderna är det också av vikt att olika perspektiv på historien beaktas i undervisningen, vilket också Skolverket framhåller.¹ Läroböcker har en central roll för den genomförda undervisningen och genom läroböckernas ställning används ofta deras innehåll för att tolka och precisera läroplanens mer abstrakta beskrivningar.² Därigenom förmedlas ett särskilt historiskt innehåll som betraktas som mer värt än annan kunskap vilket medför att en historisk kanon uppstår.³ Den historiska kanon är också ett redskap för makt och därmed är det också en makt- fråga gällande vad som inkluderas i den historiska kanon. Syftet med den här studien är därför att undersöka den historiska kanonen och dess maktförhållande gentemot den skåneländska historien. Det sker genom studerandet av hur historieframställningen av Kalmarunionen och tiden där omkring framställs i läroböcker för grundskolans årskurs 4–6 med ett särskilt fokus på ett skåneländskt perspektiv. Vidare undersöks det också vilka skillnader som kan utläsas mellan de olika läroböckerna. Undersökningen är genomförd genom en kvalitativ innehålls- analys av tre läroböcker utgivna av olika förlag, Liber, Natur & Kultur och Sanoma utbildning , och författade av olika läroboksförfattare. Studiens resultat visar att den skåneländska historien huvudsakligen exkluderas i den historiska kanon och att en normativt negativ syn beträffande Danmark och det danska, som Skånelanden vid den här tiden utgjorde en väsentlig del av, för- medlas. De skillnader som framkommer mellan de olika läroböckerna berör främst olika för- klaringsdjup och skillnader mellan hur negativt läroböckerna framställer Danmark och det danska.

Nyckelord: historisk kanon, makt, Skånelanden, Kalmarunionen, läromedel, läroböcker, årskurs 4–6

1 Skolverket, 2019, s. 205

2 Englund, 2011, s. 282; Nordgren, 2006, s. 179

3 Lozic, 2018, s. 21

(3)

Tack

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare för allt det stöd som han har gett mig i den process som det har varit att bedriva den här undersökningen. Jag vill också rikta ett stort tack till bok- förlagen Natur och Kultur, och Sanoma utbildning som har ställt upp och bidragit till studien genom skänkandet av de i studien analyserade böckerna.

(4)

Innehåll

1 Inledning ... 6

1.1 Syfte ... 7

1.2 Frågeställningar ... 7

1.3 Avgränsningar och urval ... 7

1.4 Disposition ... 8

2 Bakgrund ... 10

2.1 Kursplanen för historia i årskurs 4–6 ... 10

2.2 Kort om Kalmarunionen med ett fokus på ett skåneländskt perspektiv... 11

3 Teoretiska perspektiv ... 13

3.1 Historisk kanon ... 13

3.2 Makt ... 14

4 Tidigare forskning ... 15

4.1 Läroböckers roll för historieundervisningen ... 15

4.2 Studier om den skåneländska historiens synliggörande i läromedel... 16

4.3 Elevers uppfattning om Gustav Vasa och Kristian II ... 17

5 Metod ... 18

5.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 18

5.2 Presentation av böckerna ... 19

5.3 Metodreflektion ... 19

6 Resultat och analys ... 21

6.1 Hur tolkas det danska styret under Kalmarunionens tid i de utvalda läroböckerna? ... 21

6.1.1 Bilden av det danska styret i Koll på historia ... 21

6.1.2 Bilden av det danska styret i Puls Historia ... 22

6.1.3 Bilden av det danska styret i Upptäck Historia ... 25

6.2 Hur framställs och värderas Erik av Pommern?... 26

6.2.1 Bilden av Erik av Pommern i Koll på historia ... 26

6.2.2 Bilden av Erik av Pommern i Puls Historia ... 27

6.2.3 Bilden av Erik av Pommern i Upptäck Historia ... 27

6.3 Hur framställs och värderas kung Kristian II? ... 28

6.3.1 Bilden av Kristian II i Koll på historia ... 28

6.3.2 Bilden av Kristian II i Puls Historia ... 30

6.3.3 Bilden av Kristian II i Upptäck Historia ... 32

6.4 Hur framställs och värderas Gustav Vasa och hans gärning, som en befrielsekamp eller en splittring av samhörighet? ... 34

(5)

6.4.1 Bilden av Gustav Vasa och hans gärning i Koll på historia ... 34

6.4.2 Bilden av Gustav Vasa och hans gärning i Puls Historia ... 35

6.4.3 Bilden av Gustav Vasa och hans gärning i Upptäck Historia ... 36

7 Diskussion ... 39

8 Slutsatser ... 43

8.1 Synliggörs ett skåneländskt perspektiv på historien i utvalda läroböcker i historia avsedda för årskurs 4–6 beträffande Kalmarunionens tid och hur sker det? ... 43

8.2 Vilka skillnader kan urskiljas mellan de olika utvalda läroböckerna avsedda för årskurs 4–6? ... 43

9 Vidare forskning ... 44

Käll- och litteraturförteckning ... 45

Källor ... 45

Literatur ... 45

Figurförteckning (på grund av upphovsrättsliga skäl saknas bilderna i utgåvan) Figur 1: Ammerts typologi av innehållsliga framställningstyper ... 19

Figur 2: Svensk bonde plågad av den danske fogden Jösse ... 22

Figur 3: Sankt Göran och draken ... 24

Figur 4: Källkritisk inställning till framställningen av Eric av Pommerns fogdar i Engelbrektskrönikan ... 28

Figur 5: Motsättningar mellan svenska och danska tullområden ... 30

Figur 6: Reflekterande illustration gällande Kristian II betydelse för Stockholms Blodbad ... 33

Figur 7: Heroisk bild av Gustav Vasa ... 35

Figur 8: Gustav Vasa bestämde sin egen historia ... 38

(6)

1 Inledning

Läroböcker i historieämnet har en central roll för den bedrivna undervisningen.⁴ För att de politiska ambitionerna som proklameras genom skolans styrdokument, med särskild vikt på kursplanen, ska efterlevas är det därför viktigt att läroböckerna ligger i linje med de aktuella styrdokumenten. I läroplanen för grundskolan framgår det bland annat att genom undervisningen i historia ska eleverna utveckla sina förmågor att ”använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer” och ”reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv”.⁵ Därför är det också viktigt att de läroböcker som används i den svenska grundskolan erbjuder eleverna olika perspektiv på historien.

Genom att ta utgångspunkt i det geografiska område som idag är Sverige kan olika perspektiv på historien urskiljas. Ett geografiskt område som kan utgöra en sådan kategori är de idag sydsvenska landskapen Skåne, Blekinge och Halland, vilka benämns Skånelanden. Skåne- landen tillföll Sverige genom fredsförhandlingarna i freden i Roskilde 1658 och dessförinnan tillhörde landskapen huvudsakligen Danmark. Det medför att det aktuella området tillhör de delar av Sverige som senast i historien blev svenskt och således också har en historia som tydligt skiljer sig från det svenska centralistiska historieperspektivet. Historiskt har också Danmark och Sverige vid olika tillfällen varit i konflikt vari Skånelanden många gånger, på olika vis, utgjort skådeplats för konflikterna. Det ska också framhållas att nationalstaten som fenomen är en förhållandevis ny föreställning och tidigare var identifieringen starkare knyten till den lokala och regionala kontexten.⁶ I den svenska grundskolan ska det i årskurs 4–6 bland annat undervisas om tiden mellan forntiden fram till det svenska Östersjöriket och dess fall.⁷ Därmed är också Skånelanden som skådeplats centrala för undervisningen. I dagens skola går ungefär en femtedel (18,5 %) av samtliga Sveriges elever i en skola i antingen Skåne, Blekinge eller Halland. Det motsvarar således en betydande del av Sveriges elever.⁸

Läroböcker har en central roll för den genomförda undervisningen och genom läroböckernas ställning används många gånger innehållet i läroböckerna för att tolka och precisera läroplanens mer abstrakta beskrivningar.⁹ Därigenom förmedlas ett särskilt historiskt innehåll som betraktas som mer värt än annan kunskap och en så kallad historisk kanon¹⁰ uppstår.¹¹ Därför är det också motiverat att undersöka huruvida Skånelandens historia ingår i den kanon och på vilket sätt genom studerandet av läroböcker för grundskolans årskurs 4–6.

Även om mycket historiedidaktisk forskning har genomförts gällande läromedel är den tidigare forskningen huvudsakligen riktad mot grundskolans äldre årskurser och gymnasiet.¹² Därmed finns också ett behov av mer forskning där grundskolans yngre och mellersta år står i fokus. Då tiden före Skånelandens försvenskande ska behandlas i årskurs 4–6 är det motiverat att undersöka hur ett skåneländskt perspektiv lyfts i läroböcker för nämnda åldersgrupp.

4 Gustafsson, 2017, s. 39

6 Nordgren, 2006, s. 31

8 Skolverket, Grundskolan, elevstatistik 2019/20

9 Englund, 2011, s. 282; Nordgren, 2006, s. 179

10 Se avsnitt 3.1.

11 Lozic, 2018, s. 21

12 Johnsson Harrie, 2011, s. 13

(7)

1.1 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka den historiska kanon och de maktförhållanden som avspeglas i denna med avseende på den skåneländska historien och hur danskt respektive svenskt konstrueras i den svenska skolan. Detta görs genom att studerandet av historieframställ- ningen av Kalmarunionen och tiden där omkring i läroböcker för grundskolans årskurs 4–6 med ett särskilt fokus på ett skåneländskt perspektiv. Vidare studeras också vilka skillnader som kan utläsas mellan olika läroböcker för årskurs 4–6.

1.2 Frågeställningar

Studiens övergripande frågeställningar är:

• Synliggörs ett skåneländskt perspektiv på historien i utvalda läroböcker i historia avsedda för årskurs 4–6 beträffande Kalmarunionens tid och hur sker det?

• Vilka skillnader kan urskiljas mellan de olika utvalda läroböckerna avsedda för årskurs 4–6 beträffande framställningarna av Kalmarunionens tid?

De här frågorna undersöks genom följande underfrågor:

• Hur tolkas det danska styret under Kalmarunionens tid i de utvalda läroböckerna?

• Hur framställs och värderas Erik av Pommern?

• Hur framställs och värderas kung Kristian II?

• Hur framställs och värderas Gustav Vasa och hans gärning beträffande Sveriges utträde ur Kalmarunionen?

De ovan preciserade frågorna belyser hur maktförhållandet under den studerade tiden lyfts fram.

Beroende på vilket eller vilka perspektiv historien betraktas utifrån kan innehållet också belysas på olika sätt. Exempelvis har Erik av Pommern starka kopplingar till Skåne bland annat genom ursprunget till den skånska gripen och Kristian II hade stort folkligt stöd i Skåne till följd av hans förda politik. Genom studerandet av Gustav Vasa kan också synen på Danmark och det danska, som Skånelanden utgjorde en väsentlig del av, tydligare framträda. Här aktualiseras det också hur separationen mellan Skånelanden och Sverige i samband med unionens upplösande lyfts fram.¹³

1.3 Avgränsningar och urval

Den här studien har ett fokus på huruvida en del av den försvenska skåneländska historien, tiden runt Kalmarunionen, synliggörs i läroböcker avsedda för årskurs 4–6 i dagens skola. Därför har samtliga böcker som valts ut publicerats efter 2011 och är således publicerade inom rådande läroplan. Valet av böcker är också avgränsat såtillvida att de redogör för den studerade perioden.

För valet av böcker har det inte på förhand undersökts i vilken utsträckning den skåneländska historien lyfts, men samtliga utvalda läroböcker behandlar den studerade tiden och säger sig följa läroplanen. I läroplanen framgår det att undervisningen ska ha ett fokus på Sverige och Norden,¹⁴ vilket således också innefattar Skånelanden och Danmark.

Historiedidaktikern Vanja Lozic framhåller att läroböcker bör uppfattas som kulturella artefakter som representerar specifika historiekulturer och att de bidrar till att påverka elevernas

13 Se vidare i avsnitt 2.2.

(8)

sätt att se på omvärlden och formandet av elevernas etniska, nationella och övriga identiteter.¹⁵ Enligt historieprofessorn Peter Aronsson är historiekulturen ”de källor, artefakter, ritualer, sed- vänjor och påståenden med referenser till det förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman relationen mellan dåtid, nutid och framtid”.¹⁶ Det innebär således att historie- kulturen utgörs av det kommunikativa sammanhanget som kan delas upp i kanaler och arte- fakter. Med kanaler menas de kretsar där artefakterna förmedlas och består av både formella, exempelvis skolor och museum, och informella, exempelvis olika former av nätverk, intresse- organisationer och kamratgäng. Med artefakter menas de föremål, berättelser och påståenden som överförs mellan individer genom olika kanaler och styrs av den rådande kulturens tanke- mönster, traditioner och genrekrav.¹⁷

De läroböcker som utgör källorna i den här studien (se avsnitt 5.2) är författade av olika författare och utgivna av tre olika förlag för att på så vis öka spridningen och få en mer hel- täckande bild. Trots det är det viktigt att påpeka att det finns fler bokförlag som ger ut läro- böcker och fler författare av läroböcker än de som är representerad i den här studien. Därmed finns också möjligheten att skillnader kan framträda vid en granskning av andra läroböcker utgivna under samma period. Dock kan det medvetna urvalet i den här studien antas representativt genom den stora spridningen och att böckerna är vanliga i svenska skolor.

För tillgången till källorna skickades förfrågningar ut till bokförlag där de efterfrågades om tillgång till deras böcker. Sanoma utbildning och Natur och Kultur valde att bidra till studien genom att skänka exemplar av sina böcker. För tillgång till studiens tredje analyserade lärobok, utgiven av Liber, har Malmö Universitetsbibliotek nyttjats.

1.4 Disposition

Den här texten disponeras på följande vis. I kapitel 1 presenteras undersökningen. Det sker genom att området först introduceras med en diskussion om olika historiska perspektiv beroende på geografisk utgångspunkt i dagens Sverige med ett särskilt fokus på Skånelanden. Här presenteras också läroböckernas roll för den historiska kanon. Därefter följer en beskrivning av studiens syfte följt av studiens frågeställningar. Sedan följer en redogörelse beträffande studiens avgränsningar och urval.

I kapitel 2 presenteras studiens bakgrund genom att för studien aktuella aspekter i grundskolans läroplan diskuteras och därefter följer en sammanfattande redogörelse för Kalmar- unionen med fokus på ett skåneländskt perspektiv.

I kapitel 3 beskrivs studiens teoretiska utgångspunkter där det huvudsakliga begreppet är historisk kanon och till det relateras begreppet makt.

I kapitel 4 lyfts tidigare forskning med relevans för studien. I det här kapitlet beskrivs först läroböckers vikt för undervisningen. Därefter presenteras studier som belyser Skånelandens historia i läroböcker för den svenska skolan och avslutningsvis presenteras en studie beträffande elevers uppfattning om Gustav Vasa och Kristian II.

I kapitel 5 beskrivs de ställningstaganden som är tagna i beaktning för genomförandet av studien. Det görs genom att metoden först introduceras. Sedan blir de läroböcker som utgör källmaterial för studien presenterade. Avslutningsvis framförs en kortare metodreflektion.

I kapitel 6 presenteras studiens resultat och analys. Det sker tematiskt utifrån studiens under- frågor (se avsnitt 1.2).

I kapitel 7 följs studiens resultat upp och sammanfattas genom en diskussion där studiens resultat också kopplas till ett vidare sammanhang.

15 Lozic, 2018, s. 16

16 Aronsson, 2004, s. 17

17 Nordgren, 2006, s. 19

(9)

I kapitel 8 presenteras studiens slutsatser genom att studiens två övergripande fråge- ställningar (se avsnitt 1.2) besvaras.

Avslutningsvis presenteras tankar gällande vidare forskning i kapitel 9.

Därefter följer studiens källförteckning och referenslista.

(10)

2 Bakgrund

I studiens bakgrund kommer först kursplanen för historia i årskurs 4–6 att diskuteras i relation till studien. Därefter ges en sammanfattande bild av Kalmarunionen med fokus på ett skåne- ländskt perspektiv.

2.1 Kursplanen för historia i årskurs 4–6

Kursplanen i historia är uppdelad i tre delar. I den första delen beskrivs ämnets syfte, i den andra delen beskrivs det centrala innehållet för de olika åldersblocken (årskurs 1–3, 4–6 och 7–

9) och i den tredje delen beskrivs kunskapskraven för respektive åldersblock. Därutöver tillhandahåller Skolverket ett kommentarmaterial till kursplanen. Nedan kommer det att redo- göras för aspekter i kursplanen i historia och dess kommentarmaterial som är centrala för den här studien.

Kursplanens syfte är framskrivet genom en beskrivande text och avslutas med fyra sammanfattande punkter. I ämnets syfte framgår det att undervisningen ska utveckla elevernas historie- medvetande så att de får insikter i hur det förflutna påverkar vår syn på nutid och vår uppfattning om framtiden. Det ska ske genom att eleverna får kunskaper om en historisk referensram. Det innebär att eleverna ska ges kunskaper om historiska händelser, förhållanden och processer bakom samhällsförändringar. Vidare framgår det att eleverna ska ges kunskaper om hur historia kan användas för olika syften, exempelvis för att skapa en kollektiv känsla av gemenskap eller proklamera utanförskap. Ytterligare ett syfte som lyfts fram är att undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas förståelse för hur historia påverkar och formar individernas olika identiteter.¹⁸

För den här studien är främst följande sammanfattande punkter aktuella:

• ”använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer”

• ”reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv”¹⁹

Det centrala innehållet för de olika åldersblocken visar en progression från det som är nära eleven till det som är längre bort. I årskurserna 1–3 fokuseras elevernas närområde, i årskurs 4–6 ligger fokus på Sverige och övriga Norden och i årskurs 7–9 betraktas världen. Det centrala innehållet för årskurserna 4–6 och 7–9 är vidare indelat i ett antal olika kronologiskt ordnade tidsperioder. Inom varje föreskriven tidsperiod anges också olika innehållspunkter som lyfter olika händelser, skeenden och personer som är viktiga för förståelsen av de olika epokerna.

Utöver tidsperioderna finns också ett kunskapsområde gällande historieanvändning och historiska begrepp som spänner över samtliga kronologiska epoker.²⁰ I det centrala innehållet för årskurs 4–6 framgår det att undervisningen ska fokusera på, bland annat, följande områden:

kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 samt Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700.²¹

18 Skolverket, 2017, s. 5–7; Skolverket, 2019, s. 205

19 Skolverket, 2019, s. 205. Citat

20 Skolverket 2017, s. 19; Skolverket 2019, s. 207–210

21 Skolverket, 2019, s. 207–208

(11)

Skolverket påtalar således vikten av att inte bara Sveriges historia lyfts och undervisas utan undervisningen ska belysa hela Nordens historia. Det innefattar således också Danmarks historia som Skånelandens historia utgör en väsentlig del av. Skolverket lyfter också i skolans värdegrund att olika uppfattningar ska ges utrymme i undervisningen.²² I skolans övergripande normer och värden framgår det att eleverna genom undervisningen ska få ”kunskaper om och insikter i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet”.²³ Vidare framhåller Skolverket också att genom undervisningen ska eleverna kunna ”samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i historia”.²⁴ En särskild vikt läggs vid de nationella minoriteterna (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar).²⁵ Men genom fokuseringen som proklameras genom det centrala innehållet beträffande att undervisningen ska behandla Nordens historia blir också ett skåneländskt perspektiv, genom den historiska an- knytningen till Danmark i högsta grad aktuell för undervisningen. Eftersom Skånelanden inte blev svenskt förrän på mitten av 1600-talet innebär det också att den skåneländska historien skiljer sig från den övriga svenska historien under de här perioderna. Vidare är det också viktigt att framhålla att Danmark, som Skånelanden utgjorde en väsentlig del av, periodvis var i konflikt med Sverige under den här tiden. Således finns också skillnader i historiska regionala intressen. Det är också viktigt för formandet och beaktandet av individernas olika identiteter.

En persons identiteter kan se mycket olika ut och kan bland annat kopplas till olika aspekter, där ibland geografisk anknytning. Det innebär således att för en individ i exempelvis Skånelanden kan motstridigheter mellan, på den ena sidan, individens nationella identitet och på den andra sidan, individens lokala och regionala identitet uppstå och för att främja samtliga av individens identiteter är det därför också viktigt att såväl den lokala och regionala som den nationella historien blir belyst.²⁶

Även ämnesområdet Hur historia används och historiska begrepp²⁷ är av intresse för den här studien. Det aktualiseras genom att det framgår att undervisningen ska ge eleverna kunskaper om ”Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider”.²⁸ För att eleverna ska kunna få tillgång till olika tolkningar är det också viktigt att eleverna har tillgång till litteratur där olika tolkningar är beskrivna.

2.2 Kort om Kalmarunionen med ett fokus på ett skåneländskt perspektiv

Under 1200-talets inledande del var tyska handelsmän i en beroendeposition till de nordiska kungahusen. På grund av kostsamma stridigheter förändrades sedan maktbalansen. Genom ekonomiskt understöd från det tyska handelskompaniet Hansan hamnade kungahusen så små- ningom i beroendeposition till de tyska handelsstäderna.²⁹ Det resulterade bland annat i att Skåne 1332 tillföll den holsteinske greven Johan III. Det ogillades av de skånska stormännen som samma år vände sig till den svenska kungen Magnus Erikssons förmyndarregering beträffande att överta panten och där igenom också bli kung över Skåne. Skåne kom därför i allians med Sverige från 1332 fram till 1360 då Valdemar Atterdag återtog Skåne, Blekinge

26 Aronsson, 2004, s. 133–134

28 Skolverket 2019, s. 208. Citat

29 Wetterberg, 2016, s. 512

(12)

och Södra Halland.³⁰ Efter att Skånelanden åter var i den danska besittningen fortsatte Valdemar Atterdag och intog först Öland och sedan Gotland.³¹ Mot slutet av 1300-talet var missnöjet mot det tyska inflytandet stort i hela Skandinavien. Det ledde bland annat till att svenska stormän bad Danmark, genom drottning Margareta, om hjälp mot deras egen kung, Albrekt av Mecklenburg, mot löfte om den svenska kungamakten. Så skedde och 1389 besegrades Albrekts trupper av Drottning Margareta varpå Albrekt tillfångatogs och fördes till Skåne, först till Helsingborg och sedan till Lindholmen där han satt fängslad under Margaretas uppsyn till 1395. Därmed var hela Norden samlat under en regent. Drottning Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och änka till den norska kungen Håkan IV och styrde över både Danmark och Norge genom förmynderskapet av sin son Olof. När Olof avled 1387 tillförordnades makten Margareta.³² Den här händelsen kan betraktas som upptakten till Kalmarunionen som förenade Danmark, Norge och Sverige till en enhet. Unionen undertecknades i Kalmar 1397 och varade till 1523.³³

Under 1400-talet skedde en stor utveckling av skånska städer där vissa städer prioriterades över andra. Bland annat grundades Landskrona 1413 men även Malmö gynnades bland annat genom en fästning och Malmö fick 1437 rätt till att använda Erik av Pommerns personliga vapensköld, den krönta gripen som fortfarande finns i Malmös heraldiska sköld och Skånes landskapsvapen. I början av 1500-talet var Malmö Danmarks näst största stad och blev vidare viktig genom att myntpräglingen flyttades från Lund till Malmö och ålades borgmästare Jörgen Kock 1518.³⁴

Under 1400-talets andra hälft uppstod kraftiga motsättningar mellan svenska och danska intressen vilket resulterade i ett antal stridigheter. På den svenska motståndarsidan stod Sturarna i spetsen. Det ledde bland annat till ett antal strider och härjningar i gränstrakterna mellan Sverige och Danmark. Stridigheterna fortsatte in på 1500-talet med konflikter mellan Kristian II och Sten Sture den yngre och därefter Gustav Vasa vilket resulterade i unionens upplösande.³⁵ Kristian II är i Sverige stämplad som tyrann, bland annat genom Stockholms blodbad. I dansk historieskrivning är bilden däremot mer nyanserad. Samtidigt som Kristian II:s regenttid beskrivs som kantad av grymheter och övervåld, vilket resulterade i att han också avsattes i Danmark, är det tydligt att han hade ett brett folkligt stöd. Detta kom till uttryck i folkliga uppror, bestående av lågadel, borgare och bönder, i olika delar av Danmark inklusive Skåne i hans namn efter att han blivit avsatt. En anledning till det folkliga stödet är de lagar han inrättade som gynnade bönder och borgare.³⁶

30 Wetterberg, 2016, s. 539, 557, 593

31 Wetterberg, 2016, s. 593, 599–601

32 Wetterberg, 2017, s. 19–34

33 Wetterberg, 2017, s. 44–45

34 Wetterberg, 2017, s. 68–73, 201, 214

35 Wetterberg, 2017, s. 167–185

36 Wetterberg, 2017, s. 219

(13)

3 Teoretiska perspektiv

I det här avsnittet belyses studiens teoretiska utgångspunkter. För studien är främst begreppet historisk kanon centralt. Det relateras vidare till begreppet makt.

3.1 Historisk kanon

Med historisk kanon menas att ett visst urval av historia ges en dominant roll, genom att det värderas högre än något annat. Det innebär att ett visst innehåll anses vara viktigare att förmedla medan annat innehåll betraktas som oviktigt och kan således bortses ifrån. Kanon har en makt- ingivande funktion genom att den används till att upprätthålla den hegemoniska³⁷ makten över historien. Den hegemoniska makten har i sin tur en stor inverkan över samhällets rådande normer och värderingar. Skolan är genom sin fostrande funktion ett viktigt redskap för repro- duktionen av den rådande kulturella och kunskapsmässiga normeringen i samhället och är så- ledes också ett medel för den hegemoniska makten.³⁸ I Sverige finns ingen officiell kanon men genom läroböckernas särställning i undervisningen, där läroböcker bland annat används för att konkretisera de abstrakta beskrivningar som finns i skolans styrdokument och läroplaner, skapas en inofficiell historisk kanon genom läroböckernas innehåll.³⁹

Genom en historisk kanon sätts också ofta ett visst perspektiv, exempelvis ett västerländskt eller ett nationellt, i fokus. Andra perspektiv, exempelvis olika minoritetsgruppers och av- vikande lokal och regional historia, placeras i stället i en underordnad position där perspektiven endast görs betydelsefulla i relation till den dominerande historieförmedlingen. Det kan exempelvis innebära att en urbefolknings historia endast synliggörs i samband med utrotningar eller att den lokala och/eller regionala historien enbart aktualiseras vid exempelvis beskrivningar av erövringar.⁴⁰ Ett begrepp som således också blir relevant för studien är kolonialism.

Litteraturvetaren Ania Loomba beskriver att kolonialism kan definieras som erövring och kontrolltagande över andra människors land och tillgångar. Vidare påtalar Loomba att koloni- alismen inte begränsas till europeiska makters kolonisering av exempelvis Afrika och Asien utan är ett utbrett och återkommande inslag genom hela mänsklighetens historia.⁴¹ Loomba lyfter också fram Jorge de Alvas ståndpunkt om ett långvarigt förtryck mot de koloniserade grupperna där deras historia underkastas och en gemensam (härskarens) historia ses som allmängiltig. För att motverka det här förtrycket och bryta det centralistiska perspektivets dominans är det viktigt att synliggöra olika parallella historier.⁴²

Genom att ta utgångspunkt i Loombas definition av kolonialism kan Skånelanden också ses som utsatta för ett koloniserande genom det svenska övertagandet och försvenskningsprocessen under andra halvan av 1600-talet. Beroende av synliggörandet av den skåneländska historien kan också motstridigheterna mellan det centralistiska historieperspektivet och det lokala och regionala beaktas och därmed möjliggörs också främjandet av en positiv lokal och regional identitet.

37 Med hegemoni menas den makt som en styrande gruppering utövar över människor och samhällssyn.

38 Lozic, 2018, s. 21

39 Nordgren, 2016, s. 179

40 Lozic, 2018, s. 22

41 Loomba, 2005, s. 18

42 Loomba, 2005, s. 26

(14)

3.2 Makt

Ett begrepp som är relevant i förhållande till historisk kanon är begreppet makt. Makt är ett begrepp som kan tolkas på många olika sätt och som används i många olika situationer men berör på olika sätt olika förhållanden mellan enskilda individer och/eller grupper och får följd- verkningar på olika former av företeelser och händelser. Ofta har makt en koppling till kontroll, bestraffning och förtryck av olika slag.⁴³ Genom skolplikten och skolans fostrande och bildande uppdrag är skolan också att betrakta som en maktfaktor. Vidare finns ett maktförhållande mellan de skåneländska landskapen och svenska staten. Även vilken historia som bedöms som viktig kan studeras utifrån ett maktperspektiv. Genom läroböckernas särställning för upprätt- hållandet av den historiska kanon innehar således också läroboksförfattarna en maktposition över den förda undervisningen. Aronsson beskriver också att historia som fenomen har en dualistisk maktpåverkan. Den ena sidan av historiens maktpåverkan beträffar att makthavare skriver den historia som dom vill att undersåtarna ska anamma för att exempelvis legitimera en förd politik eller framstå som hjältar. Den andra sidan av historiens maktpåverkan innebär att makt kan uppnås genom författandet av historia. Genom att exempelvis visa på missgynn- samma historiska företeelser, exempelvis Sveriges försvenskning av Skånelanden eller mot- stridiga historiska förhållanden, kan makt vinnas genom exempelvis sympatier.⁴⁴ Det är därför också viktigt att ständigt reflektera över viken historia som ryms i den historiska kanon.

Ytterligare en aspekt av maktbegreppet är maktens tekniker som innebär de olika sätt och situationer som makten kommer till uttryck i. Det kan exempelvis handla om att vissa privi- ligierade grupper ges förtur i vissa situationer eller olika mycket utrymme. Således är inklu- dering och exkludering också en del av maktens tekniker som kan användas för att skapa en känsla av delaktighet eller utanförskap. Grundläggande för maktens tekniker är antagandet att det finns ett system och en struktur med ojämlikheter av något slag som påverkar individerna i systemet oavsett om hen självmant underkastar sig makten, blir tvingad eller luras till det.⁴⁵ I den här studien betraktas särskilt den här aspekten av makt genom undersökandet av vilket utrymme den försvenska skåneländska historien ges i den historiska kanon.

En annan aspekt är maktens subjekt vilket innebär att en part i en situation utövar makt över den andre parten för att få den att göra något den egentligen inte vill. Med maktens subjekt betraktas också olika aspekter av en situation som tillsammans påverkar utfallet.⁴⁶

Maktens upplevelser är ytterligare en aspekt av maktbegreppet som betraktar de sätt som makten framträder på. Här infattas både situationer som uppkommer genom maktutövning och känslan av att vara utsatt för makt. Maktutövning ses ofta som något negativt men kan också innebära positiva saker. Exempelvis kan demokrati och rättvisa betraktas som olika former av makt. Genom att individen upplever delaktighet kan hen också få positiva associationer kopplade till maktbegreppet. Motsatt kan en underordnad position leda till negativa associationer till maktbegreppet. Många gånger kan dessutom såväl positiva som negativa associationer finnas till maktbegreppet samtidigt.

I den här studien är det huvudsakligen den första, maktens tekniker, som står i fokus genom synliggörandet av den historiska kanon och vilket utrymme som ges till Skånelandens historia.

43 Börjesson & Rehn, 2009, s. 27, 30

44 Aronsson, 2011, s.57–58

45 Börjesson & Rehn, 2009, s. 10–17

46 Börjesson & Rehn, 2009, s. 19–20

(15)

4 Tidigare forskning

Under tidigare forskning redogörs det först för läroböckers vikt för undervisningen. Därefter presenteras studier som belyser Skånelandens historia i läroböcker för den svenska skolan.

Sedan presenteras en studie beträffande elevers uppfattning om Gustav Vasa och Kristian II.

4.1 Läroböckers roll för historieundervisningen

Läroböcker har en central roll för historieundervisningen, bland annat då läromedlet bidrar till skapandet av uppfattningar hos såväl lärare som elever om vad som betraktas som viktig kunskap. Ett sätt att mäta betydelsen av läroböcker är genom att undersöka hur många individer som möter dem. I den svenska grundskolan möter ungefär en miljon elever och ett stort antal lärare olika former av läroböcker inom olika ämnen.⁴⁷ Vilken betydelse läroböckerna har i olika ämnen varierar men i historieämnet ges läroböcker en särskild betydelse där läroböcker utgör ett av de främsta redskapen för undervisningen. Läroböcker i historia ses också som tillförlitliga av såväl lärare som elever och dess innehåll blir sällan ifrågasatt.⁴⁸ Genom lärobokens sär- ställning som informationsbärande instrument blir den också många gånger avgörande för ut- formandet av undervisningen.⁴⁹ Det innebär också att lärobokens innehåll kan påverka undervisningen i en annan riktning än rådande styrdokument förespråkar.

Skolverket framhåller dock att olika forskningsresultat visar på ett minskat användande av läroböcker i undervisningen av de samhällsorienterade ämnena, varav historia är ett. I stället har en större variation av läromedel (exempelvis film, faktaböcker och internet) börjat att an- vändas. Dock kvarstår det att tryckta läroböcker fortfarande utgör en stor del av de läromedel som kontinuerligt används.⁵⁰ Skolinspektionen påtalar också att många lärare, på grund av tids- mässiga och ekonomiska begränsningar, inte kompletterar det läromedel som skolorna har köpt in.⁵¹ Det tyder således på att läroböcker fortfarande utgör en central roll i historieundervisningen i grundskolan.

Boel Englund, professor i pedagogik, har i sin artikel Lärobokskunskap, styrning och elev- inflytande från 1999 sammanfört forskning kring läromedels användning i undervisning under 1900-talets slut. Studien visar bland annat på att olika lärare använder läroböcker olika mycket.

Englund framhåller dock att många lärare ofta använder en eller flera läroböcker som de bedömer som trovärdiga och skrivna i enlighet med styrdokumentens krav på undervisningens innehåll. En anledning är att lärarna därigenom säkerställer att deras undervisning struktureras enligt kursplanens syfte och ämnesinnehåll i riktning mot kunskapskraven och de långsiktiga målen. Det medför att läroböcker uppfyller flera olika funktioner. För det första fungerar läro- böcker som ett praktiskt redskap i undervisningen som underlättar för lärarnas undervisning.

För det andra har läroböcker en legitimerande funktion som garanterar att kunskaps- fördelningen är i enlighet med rådande krav och förväntningar. För det tredje skapar läroböcker ett sammanhang, trygghet och helhet i undervisningen för både elever och lärare och för det fjärde bidrar läroböcker till att eleverna är sysselsatta under lektioner vilket ger en bättre struktur och bättre arbetsro i klassrummet då både elever och lärare vet vad de förväntas göra.⁵²

48 Gustafsson, 2017, s. 38–39

50 Skolverket, 2006, s, 21 & 25

51 Skolinspektionen, 2015, s. 31

52 Englund, 2011, s. 282

(16)

Även Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskaplig didaktik, lyfter läromedlets roll för historieundervisningen i sin avhandling Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige från 2006. I avhandlingen belyser han bland annat läroböckernas starka ställning i undervisningen. Han belyser också att läroböckerna, förutom som undervisningsmaterial i klassrummet, används för planerandet av undervisningen genom att läroboken används för att konkretisera läroplanens abstrakta skrivelser. På så vis blir också läroböckerna normerande för vad som betraktas som giltig och viktig kunskap.⁵³

4.2 Studier om den skåneländska historiens synliggörande i läromedel

Antal studier beträffande hur den skåneländska historien synliggörs i läromedel är kraftigt begränsat. De studier som presenteras nedan är, precis som det här arbetet, studier bedrivna inom lärarutbildningen.

År 2008 genomförde Lukas Kaminski en studie där det undersöktes hur svenska läroböcker från perioden 1960–2004 behandlade stormaktstiden och Skånes historia och vilket utrymme som gavs åt Skånes historia under den aktuella tiden. Studien genomfördes genom att fem läro- böcker för gymnasiet och en för årskurs 6–9 analyserades.⁵⁴ Studien visade på att utrymmet för den skånska historien var väldigt begränsad och att Skåne främst lyfts som en erövring.

Kaminski påtalar också att de läroböcker som var skrivna före 1990 gav mer utrymme för Skånes historia än de senare böckerna men att det generellt saknades beskrivningar av den skånska historien.⁵⁵ Kaminskis studie visade således att den skånska historien i stora drag var frånvarande även då Skåne stod i centrum för handlingen. Det gör det också intressant, vilket den här studien tar sikte på, att undersöka om Skånelandens försvenska historia synliggörs eller är frånvarande.

År 2015 undersökte Lucas Berzén hur försvenskandet av Skåne har gestaltats i svenska läro- böcker. Totalt undersöktes sex läroböcker fördelade på två böcker i tre olika tidsintervaller baserade på vilken läroplan (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) som varit rådande vid publicerandet av böckerna.⁵⁶ I studien framkommer det att i de äldre böckerna fanns två skilda historiekulturer.

Den ene tog ett svenskt perspektiv med Skåne som en naturlig del av Sverige, även före nationsskiftet. Det innebar att nationsskiftet avproblematiserades genom att bli förklarat som något naturligt eftersträvansvärt. I den andra historiekulturen lyftes i stället ett danskt perspektiv och ett främjande från den svenska tillhörigheten. I de nyare böckerna framkom en svenskvänlig historiekultur men Skåne tillskrevs en större autonom identitet. Berzén framhåller också att läroböckerna förmedlar ett historiebruk som generellt ger legitimitet till försvenskningen av Skåne. Sammantaget visade Berzén att olika perspektiv kunde identifieras i olika läroböcker och där Skånes identitet framträdde på olika vis.⁵⁷ Det väcker också frågan om hur Skånelanden och dess befolkning beskrivs i en tidsperiod före försvenskandet.

I de båda studierna står försvenskandet av Skånelanden i fokus. Däremot berörs inte tiden före försvenskandet av deras studier och således framkommer en öppning och legitimering för den här studien som tar utgångspunkt i den försvenska skåneländska historien.

53 Nordgren, 2006, s. 179

54 Kaminski, 2008, s. 7

55 Kaminski, 2008, s. 31–32

56 Berzén, 2015, s. 5, 13

57 Berzén, 2015, s. 33–34

(17)

4.3 Elevers uppfattning om Gustav Vasa och Kristian II

Johan Samuelsson, docent i historia, och Joakim Wendel, doktorand i historia, undersökte i en studie 2017 hur elever i årskurs 6 upplevde Gustav Vasa och Kristian II i samband med Stockholms blodbad och Kalmarunionens upplösning. Studien genomfördes genom analys av elevsvar i nationella provet i historia för årskurs 6. Det framkom i elevernas beskrivningar två huvudsakliga narrativa berättelser. I den första framstod ett traditionellt, nationalistiskt perspektiv där Kalmarunionens upplösning betraktas som danskarnas fel. Kristian II framställdes av många elever som en ond och brutal tyrann medan Gustav Vasa motsatt blev beskriven som en ensam hjälte. Vidare framkom också en kontrast där Kristian II framställdes som dansk medan Gustav Vasa framställdes som svensk och således uppstod också en motsättning mellan nationerna och folken. Här framträder också bilden om att Danmark och Sverige är att betrakta som varandras fiender där Gustav Vasa framstår som hjälten som stred och skapade frihet för det svenska folket.⁵⁸

I det andra narrativet framställs i stället Gustav Vasa som en politiker som inledningsvis lyckas övertala det svenska folket genom goda avsikter och som därigenom fick folkets stöd men att han sedan inte kunde leva upp till de skapade förväntningarna. Det framkommer också i det här narrativet att Gustav Vasa betraktas som en manipulativ och ibland också korrupt ledare. I det här narrativet framgår således att Gustav Vasa är att betrakta som en bättre politisk ledare jämfört mot Kristian II, vilket gjorde att han kom till makten. Väl vid makten drevs hans gärning av egen vinning. Det medförde att han tappade sitt anseende hos det svenska folket som därför gjorde uppror.⁵⁹

Sammantaget, oavsett vilken narrativ berättelse som används, framträder således en bild av att det svenska ses som något positivt, överlägset i kontrast mot det danska som framstår som något negativt och underlägset. I den här studien blir det särskilt intressant då Skånelanden under den här tiden är att betrakta som danskt. Därmed framstår också frågan ännu tydligare om hur Skånelandens historia framträder i de aktuella läroböckerna.

58 Samuelsson & Wendell, 2017, s. 484

59 Samuelsson & Wendell, 2017, s. 484-485

(18)

5 Metod

I metodkapitlet beskrivs de ställningstaganden som är tagna i beaktning för genomförandet av studien. Det görs genom att metoden först introduceras. Sedan blir de läroböcker som utgör källmaterial för studien presenterade. Avslutningsvis framförs en kortare metodreflektion.

5.1 Kvalitativ innehållsanalys

För att analysera läroböckerna i den här studien har en kvalitativ innehållsanalys valts. Den kvalitativa innehållsanalysens främsta intresse är att identifiera igenkännbara mönster i olika texter och tolka dem. Därmed passar metoden väl för att identifiera den historiska kanon och dess historiebruk beträffande den försvenska skåneländska historien i läroböcker för mellan- stadiet. Genom studiens fokus riktas analysen mot textens tredje dimension. Det innebär att texterna tolkas utifrån de innebörder texten ger i det omkringliggande sammanhanget.⁶⁰

Analyserna kommer huvudsakligen att fokusera på den skrivna texten men även olika bilder kommer att inkluderas i analyserna. Det motiveras genom att innehållet i läroböcker utgörs till en förhållandevis stor del av olika bilder. Det kan exempelvis handla om kartor och historiska målningar. Bilder i läroböcker fyller vidare ett antal olika funktioner. De kan exempelvis användas för att väcka uppmärksamhet, påverka känslomässigt, bidra till den kognitiva stimu- lansen (genom att öka förståelsen och underlätta för minnet) och kompensera texten.⁶¹ Därför kommer relevanta bilder från läroböckerna också att innefattas i analyserna.

I analysen av läroböckerna kommer dels ett vad, dels ett hur att studeras. För att beskriva frågan vad? har läroböckerna noggrant lästs och där igenom undersökts vad som blir och inte blir lyft beträffande i framställningarna om Kalmarunionen. För stöd under den här delen av analysen har ett särskilt fokus lagts på platser, personer och händelser/företeelser i relation till det beskrivna området. För besvarandet av frågan hur? har historieprofessorn Niklas Ammerts typologi av innehållsliga framställningstyper använts för att kategorisera det innehåll i läro- böckerna som berör de aktuella aspekterna i historieframställningen och på så vis tydliggörs framställningarnas djup och förklaringsvärde.

Typologin utgörs av fyra olika framställningstyper, konstaterande, förklarande, reflekte- rande/analyserande och normativ. Den första, konstaterande framställning, innebär att förfat- taren utan att kommentera eller förklara en viss information förmedlar en viss fakta. Den andra, förklarande framställning, ger mer information runt den specifika händelsen eller företeelsen genom att presentera en bakgrund och konsekvenser. Hit hör resonemang om orsak och verkan.

Den tredje, reflekterande/analyserande framställning, belyser en händelse eller företeelse ur flera perspektiv och synvinklar. Det kan exempelvis ske genom kopplingar till teoretiska för- klaringar, kopplingar till läsarens vardag eller jämförelser mot andra händelser. Den fjärde, normativ framställning, innebär att ett visst, tydligt värderande budskap förmedlas. Här har författaren tagit ställning till ett visst perspektiv och vill påverka läsaren till samma uppfattning.

Det ska dock framhållas att en normativ framställningen ofta också sammanfaller med någon av de tre tidigare nämnda framställningstyperna.⁶²

60 Widén, 2015, s. 178

61 Wallin Wictorin, 2011, s. 223

62 Ammert, 2011, s.260-261

(19)

Figur 1: Ammerts typologi av innehållsliga framställningstyper

Framställningstyp Vad läroboken förmedlar Svar på följande fråga från läsaren Konstaterande Redovisning, bekräftelse, fakta Vad är? Vem är? Vad hände? När? Hur

mycket? Hur ofta?

Förklarande Förklaring, beskrivning, bakgrund, konsekvens

Vad betyder det? Hur gick det till? Vad beror det på? vad hände sedan?

Reflekterande/analyserande Anknytning till läsaren, hennes erfarenheter och förkunskaper.

Kopplingar till parallella sammanhang, teoretiska begrepp eller modeller

Hur kan jag förstå det? Vad kan det jämföras med? Varför resonerar man så? Vad kunde ha hänt annars?

Normativ Explicit eller implicit värdering, tolkar och bedömer åt läsaren. Ger utsagor om gott-ont, rätt-fel.

Är det bra eller dåligt? Vilka var de goda? Hur ska man göra/vara/tänka?

Källa: Ammert, 2011, s. 262

5.2 Presentation av böckerna

Nedan följer en presentation av de läroböcker som utgör källmaterial för studien. Böckerna presenteras i bokstavsordning efter titel. De sidantal som anges är de som huvudsakligen har studerats. Det ska dock framhållas att böckerna vidare har lästs överskådligt i sin helhet.

Koll på Historia är en bokserie skriven av Jonathan Lindström och Lisa Wahlbom. I den här studien används grundböckerna ur andra upplagan Koll på historia 4 (från 2019) och Koll på historia 5 (från 2020). Böckerna utges av Sanoma utbildning. I den här studien betraktas dem som en enhet. För den här studien är huvudsakligen 15 sidor i fokus.

Puls Historia 4–6 är skriven av Göran Körner och Per Lindberg. Boken publicerades 2012 och ges ut av Natur och Kultur. För den här studien är huvudsakligen 16 sidor i fokus.

Upptäck Historia är skriven av Peter Ljunggren och Emma Frey-Skött. Boken publicerades 2015 och ges ut av Liber. För den här studien är huvudsakligen 18 sidor i fokus.

5.3 Metodreflektion

Under studiens analyserande fas har en stor medvetenhet om problematiken beträffande resul- tatens generaliserbarhet funnits då endast ett fåtal utvalda läroböcker har analyserats. Dock kan det medvetna urvalet, baserat på stor spridning såväl gällande förlag som författare samt att de utvalda förlagen är väletablerade och att de aktuella läroböckerna finns på många skolor göra att resultatet i viss mån kan antas representativt. Det ska dock framhållas att det finns fler bok- förlag som ger ut läroböcker och fler författare av läroböcker än de som är representerad i den här studien. Därmed finns också möjligheten att vissa skillnader kan framträda vid en granskning av andra läroböcker utgivna under samma period.

Det ska också framhållas att då analysen är av kvalitativ art finns också en risk att antingen resultaten är övertolkade eller att väsentliga data missats då det tolkats som irrelevant för studien. För att stärka studiens trovärdighet har därför resultaten noggrant förankrats i källorna genom både referat och citat vilket medfört en tydlig empirisk förankring.⁶³

Det är också viktigt att kvalitativ forskning förhåller sig till och anpassas efter de två förhållningssätten kritiskt tänkande och kreativt tänkande. Med den första innebär ett organiserat och strukturerat arbete med ett tydligt fokus detaljer och helheten där ett ständigt sökande efter mönster och sammanhang beaktas och ifrågasätts. Med den andre menas att analysprocessen uppmanar till en upptäckande och experimenterande process som leder till

63 Thornberg & Fejes, 2015, s. 259, 269

(20)

meningsskapande genom kreativa kopplingar. För en god kvalitativ forskning är det viktigt att båda förhållningssätten beaktas.⁶⁴ Det är något som ständigt varit i beaktande under studiens genomförande.

64 Thornberg & Fejes, 2015, s. 260

(21)

6 Resultat och analys

Här nedan redogörs det för det framkomna i de olika läroböckerna. I samtliga böcker ingår Kalmarunionen i det eller de avsnitt som i böckerna benämns som medeltiden. Innan Kalmar- unionen blir beskriven i böckerna har det redogjorts för tidsperiodens typiska drag beträffande exempelvis lagar, tro, och samhällets uppbyggnad vilket genomgående sker på en generell nivå.

mellan de olika böckerna finns skillnader i vilket djup de olika historiska epokerna blir beskrivna på. Det ligger dock utanför den här studien och blir därför inte beskrivet här.

6.1 Hur tolkas det danska styret under Kalmarunionens tid i de utvalda läroböckerna?

Nedan presenteras det framkomna beträffande synen på det danska styret i de studerade källorna.

6.1.1 Bilden av det danska styret i Koll på historia

Avsnitten i Koll på historia beträffande Kalmarunionen inleds med ett konstaterande av att Magnus Erikson en kort tid var kung över de tre områdena Sverige, Norge och Skåne, vilket resulterade i skapandet av den svenska symbolen tre kronor. Vidare framgår det också att Magnus Eriksson blev avsatt efter att den danske kungen Valdemar Atterdag (benämnd utan namn som Danmarks kung) tog Skåne och Gotland.⁶⁵ I samband med det här konstaterandet framgår det inte när Danmark tog Skåne från svenskarna eller hur länge Skåne tillhört Sverige dessförinnan. Det medför också att händelsen inte kan sättas in i ett kronologiskt perspektiv utan yttre kunskaper. Tidigare i boken framkommer det att Skånelanden under större delen av medeltiden tillhörde Danmark⁶⁶ och att Glimmingehus byggdes av den danske stormannen och riddaren Jens Holgersson år 1499–1505, då Skåne tillhörde Danmark.⁶⁷ Genom beskrivandet av att Danmark tog Skåne och Gotland framträder också en normativ framställning där Danmark målas upp som en orättvis motståndare till Sverige. Här framkommer ingen information om hur det var i Danmark, inklusive Skånelanden vid den här tiden. Det framställda normativa bilden av Danmark nyanseras senare genom att danskar kontrasteras mot tyskar. Det sker genom en förklarande framställning där det framgår att förlusten av Skåne och Gotland resulterade i Magnus Erikssons avsättande och att ”Albrekt från Tyskland”⁶⁸ i stället blev vald till kung. Här förklaras också att Albrekt tog med tyska riddare som plundrade bönderna vilket resulterade i ett folkligt missnöje. Det medförde i sin tur att svenska stormän vände sig till Drottning Margareta som gick i krig mot Albrekt. Här framstår således en normativ fram- ställning där tyskar framställs som värre än danskar.

Den normativa framställningen av danskar och det danska styret synliggörs vidare på ett fler- tal ställen i källan. Inledningsvis är unionen och det danska styret normativt framställt någorlunda positivt. Det kan synliggöras med följande citat: ”Länderna skulle hjälpa varandra mot fiender och den tyska Hansan. Nu blev det äntligen lugnt i Sverige ett tag”.⁶⁹ Här igenom framstår det danska styret som positivt genom att det blev lugnt i Sverige. Det ska dock framhållas att det inte ges några indicier på hur länge det nämnda lugnet varade och direkt efter

65 Lindström & Wahlbom, 2019, s.100

66 Lindström & Wahlbom, 2019, s. 61

(22)

det här konstaterandet följer en förklarande framställning om bakgrunden till Engelbrekt- upproret år 1434. Här beskrivs den danske fogden Jösse som en av de främsta anledningarna till upproret. I boken framställs det på följande sätt: ”Bönderna tyckte att de fick betala för hög skatt och att de danska fogdarna var för hårda. Det sades att den danska fogden Jösse hängde upp bönder över rykande eld och tog nästan allt de hade”.⁷⁰ Här framstår det att det danska styret medförde en tung börda för den svenska befolkningen genom höga ekonomiska kostnader och grymma plågsamma handlingar. Där igenom framträder en normativ framställning där det danska styret och danskarna som grupp, genom fogde Jösse, framträder som plågande för den svenska befolkningen.

Figur 2: Svensk bonde plågad av den danske fogden Jösse

En svensk bonde är hängd över rykande eld av den danske fogden Jösse. Bilden används som en förstärkning av den intilliggande texten och på så vis förstärks bilden av ett negativt danskt styre (källa: Lindström & Wahlbom, 2019, s. 101)

Även i samband med Gustav Vasas kamp mot Kristian II framgår ett stort missnöje mot det danska styret. Här framgår att ”Början av 1500-talet blev en orolig tid då många svenska adelsmän tog upp kampen mot den danske kung Kristian. Det blev många strider mellan svenska adelsmän och danska soldater”.⁷¹ Citatet visar på en obalans mellan svenskar och danskar där de svenska adelsmännen framstår som tappra som strider mot en hemsk översittare.

Det är också intressant att belysa att det är formulerat som att svenska adelsmän stred mot danska soldater. Här osynliggörs således också adelsmännens väpnade kapacitet och i stället beskrivs en strid mellan tränade beväpnade krafter (danska soldater) och civila frihetskämpar (svenska adelsmän). Vidare beskrivs det att det fanns ett stort folkligt missnöje i hela Sverige mot det danska styret vilket resulterade i att många bönder slöt upp bakom Gustav Vasa.⁷² Vad det danska styret medförde för Danmark, inklusive Skånelanden, och dess befolkning framgår på inget sätt i boken.

Sammanfattningsvis framstår det danska styret huvudsakligen som något negativt genom såväl det selektiva urvalet som hur det framställs. Det ska dock framhållas att en skiljegräns framträder mellan Drottning Margaretas styre, som framstår som positivt, och tiden efter där tydliga motsättningar framträder och det danska styret ses som ett orättvist och negativt makt- övertagande av Danmark över Sverige och den svenska befolkningen.

6.1.2 Bilden av det danska styret i Puls Historia

I Puls Historia inleds avsnitten beträffande Kalmarunionen med en förklarande framställning om att efter att Magnus Eriksson avsatts kröntes Albrekt av Mecklenburg till svensk kung.

(23)

Vidare framgår det att svenskarna snart ångrade beslutet då han lät tyskar få mycket makt i det svenska samhället. Här lyfts städerna, krigsmakten och kungens råd särskilt fram som instanser där tyskarna fick mycket makt. Vidare framhåller författarna att det resulterade i att såväl adeln som bönderna gjorde uppror och år 1398 valdes Margareta till drottning i Sverige, vilket resulterade i att hon styrde över hela Norden.⁷³ Här igenom framstår en normativ framställning där det danska styret framstår som en räddning från den tyska makten. I anknytning till det här framkommer ingen information om hur situationen vid den här tiden var i Danmark, inklusive Skånelanden. Det framkommer dock att ”Margareta tog den unge kungen med sig och flyttade tillbaka till Danmark. Deras nya hem blev slottet Lindholmen, mellan Lund och Trelleborg i Skåne”.⁷⁴ Med den unge kungen åsyftas Margaretas son Olof (Prins Olof av Sverige/Kung Olof II av Danmark/kung Olof IV av Norge). Genom den konstaterande framställningen framgår också Skånes roll för den politiska makten. Det framkommer dock ingen information om vad det vidare innebar för Skåne. Vidare utelämnas också helt den föreliggande historien om Margaretas krig mot Albrekt av Mecklenburg och den enda information som framträder om hennes väg till den svenska kronan är att hon blev vald till drottning.

Det framkommer också i källan att Margaretas uppsåt var att skapa ett enat nordiskt rike.

Därför samlade hon år 1397 företrädare för såväl kyrkan som adeln i de olika nordiska länderna på ett möte i Kalmar där det beslutades om bildandet av en varaktig allians.⁷⁵ Här framgår också en normativ framställning av att Drottning Margaretas styre är att betrakta som något positivt.

Det kan exempelvis synliggöras med följande två citat: ”Margareta var en mycket skicklig politiker. Hon fick adel, präster, borgare och bönder med sig”.⁷⁶ och ”Margareta var särskilt duktig på att undvika våld och i stället lösa konflikter med förhandlingar. Ibland använde hon hot och ibland belöningar för att få som hon ville”.⁷⁷ I citaten framstår att Margareta hade ett stort folkligt stöd i samtliga samhällsskikt och hon framstår också som en rättvis härskare som genom diplomatiska förmågor styrde unionen och dess inblandade länder. Unionen framstår också inledningsvis som något positivt. Det kan exempelvis synliggöras med följande normativa citat: ”’Nu ska Norden bli en stormakt! Nu ska vi tillsammans köra ut Hansan ur Östersjön! Nu ska vi bli rika!’ Ja, så tänkte kanske de höga herrarna när Kalmarunionen bildades”.⁷⁸ Här fram- står också Hansan som en gemensam fiende mot samtliga nordiska länder och att de genom förenade krafter hade förhoppningar på att kunna besegra Hansans makt.

Tiden efter Margareta framstår däremot det danska styret som övervägande negativt.

Exempelvis kan följande citat användas för att belysa utpekandet mellan Margaretas tid och den efterföljande tiden: ”Så länge Margareta levde fungerade unionen som det var tänkt. Men när Erik av Pommern tog över regerandet började det bli problem. Hans ständiga krig mot Hansan fick svenskarna betala med höga skatter”.⁷⁹ Den här framställningen är av konstaterande art och här framstår en bild av att krigen mot Hansan inte längre var att betrakta som svenska intressen, trots att unionen inledningsvis beskrivs som ämnad för att begränsa Hansans maktposition. I stället framträder krigen mot Hansan som styrda av Erik av Pommerns personliga intressen, och där igenom också danska intressen. Det här konstaterandet följs sedan upp av förklarande beskrivningar av hur danskar blev satta som fogdar i Sverige. De danska fogdarna blir också beskrivna som de svenska böndernas plågoandar och är orsaken till

73 Körner & Lindberg, 2012, s. 100

(24)

Engelbrekts uppror. Här blir det också lyft att upproren resulterade i att Erik av Pommern avsattes, först i Sverige och sedan i de övriga länderna.⁸⁰ I boken framkommer också andra indicier på att det danska styret är att betrakta som en övermakt över Sverige. Exempelvis fram- går det genom ett fotografi på skulpturen Sankt Göran och Draken i Storkyrkan i Stockholm från 1489. I den tillhörande bildtexten framkommer följande ord: ”Skulpturen med sankt Göran och draken hyllar svenskarnas seger vid Brunkeberg år 1471. Sten Sture den äldre är riddaren och draken föreställer Danmark. Prinsessan är Sverige…”.⁸¹ Genom att särskilt lyfta skulpturen med citerad bildtext, utan motsägande framställningar, framträder också en normativ fram- ställning av den danska makten som något ont och Sverige som något oskyldigt som räddades från det onda. Det framstår särskilt tydligt gällande förhållandet mellan Gustav Vasa och Kristian II (se avsnitt 6.3.2). Även Kristian II:s strävan av att hålla ihop Kalmarunionen motiveras med att förhindra att Hansan tog fullständig kontroll över handeln i Östersjön,⁸² vilket så- ledes också ligger i det intresse som inledningsvis motiverade unionen. Det framhålls dock som något oönskat för Sverige och den svenska befolkningen.

Figur 3: Sankt Göran och draken

Bilden föreställer sankt Göran och draken och står i Storkyrkan i Stockholm. Skulpturen symboliserar en svensk frihetskamp från ett ont Danmark, vilket också påpekas i läroboken. (Källa: Körner & Lindberg, 2012, s. 104)

Det ska dock framhållas att författarna är tydliga med att det fanns stora inbördes stridigheter i Sverige där en del ville vara kvar i unionen medan andra ville att Sverige skulle bryta sig ur den. Här framträder också en särskiljning mellan på ena sidan adel och biskopar och på den andra sidan bönder och bergsmän, där den förstnämnda stödde unionen och den senare utgjorde motståndet.⁸³ Det framgår dock ingen information om hur Danmark inklusive Skånelanden på- verkades av Erik av Pommerns styre.

Sammantaget framträder en bild av det danska styret i negativa termer genom såväl det selektiva urvalet samt hur det framställs. Det blir tydligast i samband med Gustav Vasa och Kristian II. Det ska dock framhållas att bilden är förhållandevis nyanserad där det framgår att olika intressen gynnades och missgynnades. Även kungamaktens handlingar blir motiverade, även då de går emot svenska intressen. Den mest frekventa motiveringen är kampen mot Hansan som också var en av de huvudsakliga anledningarna till bildandet av unionen. Dock ska det påtalas att den efter Margaretas tid framställs som ett intresse som inte är lika motiverat av