Ovanstående uttalande gjordes av en av våra respondenter. Han menar att för vissa elever är det bra att det löses inom skolan, för andra krävs det helt enkelt något annat helt utanför den ordinarie skolan. Dagens skola ser helt enkelt inte ut så att alla kan vara i samma skola.
Man ska inte göra saker in absurdum bara för att det ska vara så.
Han menar att man måste se till vad som är det bästa för eleven och att det ska finnas personal som ska klara av att jobba med eleverna. Möjligheterna till alternativ måste bli mycket större för att kunna leva upp till tanken om en skola för alla. Att tanken är god men kanske inte alltid genomförbar är ett genomgående tema.
Det är klart att vi ska ha en skola för alla och att alla ska tas emot och så. Men när vi kommer till det aktuella barnet så är det inte alltid säkert att vara här är det bästa för barnet. Någonstans är det för mig ett önsketänkande.
49
Om en skola för alla tanken krockar med en skoldaghemsplacering kommenterar en skolledare så här:
Tanken kan ju krocka med en skoldaghemsplacering om det finns tankar om att skolan vill göra sig av med elever. Men finns inte sådana tankar, så krockar den inte. Då jobbar man verkligen för en skola för alla när man delar på ansvaret och vill hitta det bästa för elever som har det jobbigt.
Han önskar även att skolan var en verksamhet med fler kompetenser så att man inte skulle behöva placera externt. Ytterligare ett exempel på att en skolledare anser att en skola för alla tanken inte krockar med externa placeringar uttrycks genom:
Jag tror att det blir sämre för alla om man inte kan vara så pass öppen och rak och säga, alla passar inte för samma saker. Det handlar inte om tyngden i problematiken utan det handlar snarare om när miljön i sig framkallar en problematik.
Samma skolledare forsätter, en skola för alla men inte samma skola för alla, det finns inget som är så kallat normalt. Resonemanget slutar med:
Vi lever i den verklighet att vi ibland är inkluderade och ibland exkluderade.
En annan skolledare menar att skoldaghem passar bra in i en skola för alla begreppet eftersom det är det som fungerar för de eleverna. Det kan ju kallas en skolgång för alla menar hon, eftersom man ser till vilket behov eleven har just nu. Externa placeringar är en rättighet för eleverna.
Inkludering var inte något som diskuterades på skolan innan en av skolledarna började jobba där, tanken på att behålla elever i klassen fanns inte. Men han menar att det har förändrats och personalen har mer och mer insett att det är allas ansvar. Han tror dock att det blir svårt med en fullständig inkludering, eftersom det krävs mycket mer ekonomiskt stöd om detta skulle vara möjligt. Det är viktigt att personalen är så bra som möjligt på den typen av problematik. Han får stöd av andra skolledare som också uttrycker att det inte finns resurser att ta hand om alla i samma skolbyggnad. En del elever hör inte hemma i samma skola som de andra, menar en annan, eftersom de genom sitt beteende förstör för andra och gör egna misslyckanden hela tiden. Om det finns en skola där de ska misslyckas hela tiden då är ju den skolan inte till för dem. Han menar att om man kan hjälpa dessa elever att komma ifrån i ett eller kanske två år
50
så att de kan sitta stilla, koncentrera sig och lyssna och om det lyckas, då är det en skola för alla, eftersom man ger dem den hjälp de behöver.
De barnen som har så svårt att de inte klarar av det vanliga, de behöver få hjälp och den hjälpen är inte säker att den är bäst att ha här.
Han avslutar med att de andra eleverna också har rätt till en dräglig skolgång. I detta får han stöd av en av de andra skolledarna som menar att det finns elever som är uppenbart farliga. Om andra mår dåligt av en elevs beteende då håller inte tanken i teorin. Då måste man ha andra möjligheter och visa för eleven i behov av stöd att det finns möjligheter för honom.
Målet är alltid att det ska vara en skola för alla, men det är inte möjligt i alla lägen.
Att det är svårt att möta alla elever i skolan är något som många av skolledarna tar upp i intervjuerna. En av dem menar att dagens skola är så traditionell. Eleven ska passa in och det gör inte alla barn.
Jag tycker inte att dagens skola är för alla. Vi möter inte alla elever. Vi kanske inte kan.
6.4 Specialpedagogrollen
Skolledarna har en hel del tankar om den specialpedagogiska rollen då det gäller elever i svårigheter och därmed elever som placeras på externa placeringar. Det skiljer dock mycket i hur man använder specialpedagogen. De flesta av skolledarna berättar att specialpedagogerna är med i arbetet med dessa elever före placeringen. Eftersom elevärenden diskuteras i forum där specialpedagoger verkar, som elevhälsoteam, lokala resursteam etc. har specialpedagogen en naturlig roll i diskussionerna kring dessa elever. Således är specialpedagogerna med i arbetet med dessa elever från början till slut. En skolledare poängterar dock att det inte är specialpedagogen som har det direkta ansvaret i övergången, utan det är skolledaren och att det inte behöver ligga en specialpedagogisk utredning bakom ett beslut om en placering.
På vissa skolor ingår specialpedagogen i en del av åtgärder som vidtagits från skolan innan man gör en ansökan till en extern placering, åtgärder kan röra sig om att specialpedagogen arbetar med den individuella eleven eller arbetar med handledning till de lärare som har eleven i den dagliga undervisningen. En av skolledarna menar att just att handleda personalen
51
är en av de viktigaste uppgifterna när det finns elever av detta slag. I ett fall har en specialpedagog startat en liten undervisningsgrupp för att ta hand om elever som troligtvis skulle vara aktuella för en ansökan till en extern placering annars. Hon menar att detta har lett till att man inte behövt söka den externa placeringen. Ytterligare en skolledare berättar att han jobbar på ett liknande sätt och har ett mini-skoldaghem på skolan. Personalen i den gruppen arbetar mycket ute på skolan med handledning och, som han kallar det, som konsulter i vissa frågor. Han menar i likhet med många av de andra skolledarna som vi intervjuat att den svåraste delen av en extern placering är återgången till hemskolan.
Specialpedagogen borde ha en mycket viktigare och mer aktiv roll i återgången eftersom det är skolans spjutspets.
Att ha extra resurser för att undvika externa placeringar anser många av de intervjuade vara av yttersta vikt. Men dessvärre får de aldrig valet mellan extra vuxna eller en placering, en extern placering finns det alltid pengar till, eftersom det tas från en extra kassa och inte den ordinarie budgeten, berättar två av respondenterna.
Men skulle jag betala 400 000 kronor själv, så skulle valet vara enkelt för mig. Då skulle jag anställa en specialpedagog. Den gång jag får en extern placering behöver jag aldrig ta det från min egen budget. Men jag kan inte säga: - Kan jag inte få en miljon till. Det går aldrig.
Det senare uttalandet kommer ur en diskussion om att skolledaren inte får så mycket för den miljon som två externa placeringar kostar stadsdelen. Han ser hellre att problemet skulle lösas internt, på skolan. En skolledare berättar att det är en rent byråkratisk lösning och att det är två olika kassor, som är baserade på befolkningsansvaret. Tyvärr skapar det fler externa lösningar.
Att det behövs mer resurser i form av fler vuxna i skolan som kan fånga upp dessa barn är något som egentligen alla respondenter efterfrågar. Alla tycker dock inte att den eller de personerna behöver vara en specialpedagog. En menar att det kanske borde vara en icke- pedagog med en helt annan bakgrund, det viktiga är förhållningssättet, förmågan att kunna ta hand om dessa elever. Han får medhåll av en annan skolledare som menar att skolan måste börja tänka på ett nytt sätt för att kunna fånga upp eleverna. Skolan är helt enkelt för teoretisk idag och man måste börja tänka mer kreativt och praktiskt. Det behövs fler alternativa
52
kompetenser för att kunna genomföra detta. I detta resonemang får han medhåll av en av de andra respondenterna som betonar vikten av olika kompetenser, men menar att han redan har mycket kompetens på skolan och om han skulle få välja ytterligare kompetens skulle det vara en logoped. Han har tillräckligt med specialpedagoger i sin verksamhet.
Mot detta står en av de andra skolledarna som menar att det behövs mer specialpedagoger i skolan, han tror inte så mycket på socialpedagoger. Han tror dock att man kan lösa en del genom att arbeta med t.ex. ART (Aggression Replacement Training). Ytterligare en skolledare menar att hon har för få specialpedagoger i förhållande till hur många elever som går på skolan. Hon vill helst ha en som arbetar ute i varje arbetslag.