Skolan, från lägsta klass upp till högskolenivå, har under mycket lång tid varit en frekvent förekommande arena för diskussion om hur undervisning ska bibringas det uppväxande släktet samtidigt som den fungerar som en plats för förvaring och intar en fostrande roll. Docenterna i statskunskap, Patrik Hall och Karl Löfgren uttrycker skolans roll i det den är ett visionärt objekt, vars uppgift är att dana individer inom sina väggar på ett sätt snarlikt det kyrkan använt för att bereda individerna frälsning.84
Pendeln har gått från vänsterradikaliseringen under det sena 1960-talet till de senare decenniernas marknadsinriktade kunskapssyn, detta följande välfärdsstatens omformering till servicestaten, citerar Jenny Andersson och exemplifierar med att vi har gått från en tid präglad av korporatism och politiska lösningar till det nittiotalets forskning benämner systemskifte och fall.85
Skolan är ansedd som ett mycket svårstyrt pastorat, menar Bo Rothstein och anför att skolpolitiska motsättningar under lång tid präglat denna: Redan under den tid skolan förvaltningsmässigt var uppdelad i folkskola respektive läroverk speglades en stor skillnad i kulturella och sociala olikheter både inom lärarkåren som i elevunderlaget, detta åtminstone fram till 1950-talet säger Rothstein. Implementeringsproblemet är ett annat, därför att lärarkåren i kraft av sin professionella position haft en stark ställning, delvis för att de samtidigt är en intressegrupp. Anmärkningsvärt är att målsmännen nästan helt saknat inflytande trots att de är organiserade. Att ansvaret för skolan är delat mellan kommunerna och staten gör det hela än mer komplicerat.86
Från att ha varit en institution vilken gjorde skillnad på barn och barn beroende på bakgrund, omformades skolan över tid till en enhetlig verksamhet ämnad för alla. Dock, säger Prof. Hans-Albin Larsson, svängde pendeln vid senaste sekelskiftet åter mot en tilltagande tendens av separation elevgrupper emellan. En kil av rationella drifthänsyn har placerat likvärdigheten på undantag. I stället har en pedagogiskt doktrinär styrning i förklädnad av ett enhetligt tänkande där kommunerna och dess intresseorganisation, tillåter skolans ambitioner stryka på
84
Hall & Löfgren 2006 s 62
85
J. Andersson 2005 s 34ff
23
foten för det som tidigare var skolans strävandemål.87 Likvärdighetstanken har fått vika undan för individuell frihet och marknadstänkande, pläderar Larsson.88 Denna syn på svensk utbildningspolitik och på skolan vilken gått från public good till private good där bland annat effektivitet och konkurrens ingår i receptet för hur svensk skola skall styras.89
Utur tanken att social skiktning och segregation skulle motarbetas fick den svenska skolan en markerad centralstyrd prägel under 1960- och 70-talet, grundskolan bildades i demokratisk ordning till skillnad från de båda parallella formerna folkskolan och realskolan. På basis av Lgr 1962 infördes en 5-gradig relativ betygsskala, 1-5, till denna kopplades en normalfördelningsskala där endast ett visst antal procent elever kunde erhålla ett visst betyg. Denna betygsskala infördes sedan under senare delen av 1960-talet även i grundskolan och i fackskolan. Redan på slutet av detta decennium lyftes tanken om målrelaterade betyg upp på agendan, problemet var att formulera tillräckligt preciserade målbeskrivningar. Trots att tveksamheter fanns, hakade regeringen på och 1973 års betygsutredning formerades i avsikt att finna en lösning i frågan där enighet kunde nås.90
Hösten 1993 togs beslut om att införa ett nytt betygssystem vilket den nytillträdda socialdemokratiska regeringen lät revidera. Betyg enligt det nya systemet sattes första året 1996 till elever i årskurs åtta. Skolforskaren Per Måhl säger: ”Hade skolmyndigheter, lärarhögskolor och etablerade skolexperter fått bestämma, så hade riksdagen inte fattat beslut om kunskapsrelaterade betyg i december 1993.” Detta framgår tydligt av remissvaren till Betygsutredningens betänkande menar han. Eftersom skolan nu ligger i blickpunkten för lokalpolitikernas vilja och kommunal ekonomi, är likvärdigheten inte alltid en sanning för eleverna. 91
Åsikten att statsmakternas radikala förändring inom skolans område verkade vara en desperat åtgärd i kölvattnet av regelstyrningens misslyckande där juridisk kontroll och regelstyrning ersatts av bland annat målstyrning och utvärdering, hade Bo Rothstein i boken Den
korporativa staten, redan under tidigt nittiotal.92 Enligt förre skol- och kulturministern Bengt Göransson, (s),93 var det lokala skolpolitiker som skanderade ”Befria oss från alla tvingande
87 H-A. Larsson 2001 s 98 f 88 H-A. Larsson 2001 s 28 f 89 M. Dahlstedt 2009 s 75 90 SOU 1977:9 91 P. Måhl 1998 s 11 92 B. Rothstein 1992 s 303
24
regler!” och skolan hamnade i händerna på kommunstyrelser och dito förvaltningar med uttalade effektivitets- och samordningsbehov, till gagn för ingen.94 Trenden var och är att skolan bör styras underifrån genom samverkan av elever, föräldrar, lärare och andra förekommande aktörer i närsamhället i stället för uppifrån av central byråkrati och staten.
Att eftertänksamhet inte alltid kopplas samman med statens agerande ventilerar Hans-Albin Larsson vilken anser att man släppte in en katt bland hermelinerna vid det tillfälle då kommunernas intresse- och förhandlingsorganisation, Svenska kommunförbundet95 gavs spelrum i skolans angelägenheter. Eftersom förbundet innehar rollen som arbetsgivarorganisation till kommunerna är de en aktiv aktör i skolfrågor. Så sent som 1999 menar Larsson att Svenska kommunförbundet torgförde de mest häpnadsväckande inställningar till organisation och lärande som antogs med övervägande acklamation av de politiska leden där friare former ansågs passa in i en målstyrd skola:96 Man arbetade för att staten skulle kliva ur sin aktörsroll som styrande av skolan och av lärarutbildningen:
”Tidsstyrning, till exempel centrala timplaner och garanterad undervisningstid, bör slopas och ersättas av tydliga och konkreta mål som anger vad som ska åstadkommas. […] Lagen ska adresseras till kommunens politiska organisation, inga regler direkt till rektor. [...] Lagen ska inte innehålla detaljstyrning. Inga regler om personalens behörighet, kompetensutveckling eller skolplaner.” 97
Vid denna tid var Gunnar Wetterberg direktör i dåvarande Svenska kommunförbundet och delgav i boken Kommunerna sin syn på skolan där det ”likvärdiga” skulle tydas som resultatet, summan av de kunskaper och färdigheter som eleverna undfår i skolan. Hur vägen dit skulle stakas ut var och är varierande både för olika skolor och elever.98
Skolor med små anslag och resurser riskerar att få många underkända elever, tesen om likvärdig undervisning kan svårligen infrias och trenden att kommande elevunderlag istället söker sig till andra skolor förstärks och den socialdemokratiska tanken om en skola för alla kommer på skam. Carlgren & Marton anser att en avprofessionalisering av lärarkåren skedde vid tiden för de målrelaterade betygens införande: Hur arbetet i skolan skulle läggas upp
94
B. Göransson 2010 s 88
95 Sedan 2005-01-01 i samverkan med Landstingsförbundet under namnet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en politiskt styrd organisation som har samma politiska majoritet som i kommuner och landsting.
96
H-A. Larsson 2001 s 34
97
Svenska kommunförbundet 1998 s 2
25
betonades mer än vad som i själva verket skulle åstadkommas.99Vaga betygskriterier ger utrymme för subjektiv bedömning vilket är ytterligare en faktor som sätter likvärdigheten på spel. Likvärdighet råder varken inom utbildningen eller betygssättningen säger Riksrevisionen i en granskande rapport man gjort av den socialdemokratiska regeringen och skolmyndigheternas insatser för likvärdigheten i skolan. Den förtäljer vidare att Skolverket undlåtit att följa upp, utvärdera och även kontrollera betygens grad av likvärdighet i acceptabel omfattning. Larmet om det bekymmersamma tillståndet har sedan inte gått eller nått upp till regeringsnivå.100
Betygens dödförklaring
Hösten 2000 lämnades en motion in till riksdagen från bland annat Gudrun Schyman där Vänsterpartiet hade synpunkter på betygens borttagande, man ansåg att de borde bort från grundskolan, inledningsvis skulle detta ske med försöksverksamhet. Dessutom skulle ett betygsfritt antagningssystem till gymnasieskolan införas, detta var första punkt i skrivelsen.101 Genusperspektivet hade ett markant inslag i marknadsföringen av denna motion och man anger att inga hållbara argument existerar för betyg. Alla ska komma in på sitt förstahandsval på gymnasienivå och de allra flesta ska beredas plats till högre utbildning genom att denna byggs ut. Aversionen mot betyg som sådana från socialistiskt håll har synts i debatten sedan slutet 1960-talet och kritik har framförts från radikalt vänsterorienterade vilka anser att det sorteringssystem som finns i skolan visar sig i disciplinering och mer subtila koder om begåvning och uppträdande som stigmatiserar arbetarbarnen jämfört med medelklassbarnen.102 Även (s) samarbetspartner Miljöpartiet är principiella motståndare till dagens betygssystem och önskar utförliga skriftliga rapporter istället.103
Denna syn på hur samhällsklass, om man vill använda sig av detta begrepp, kan predestinera, får stöd i en doktorsavhandling skriven av Gunilla Ingestad, publicerad vid Lunds universitet. Denna hävdar att elever med en social bakgrund i de lägre skikten ofta har sämre utgångsläge och även förväntas ha svårigheter med att nå skolans mål.104 Bengt Selgheds doktorsavhandling fokuserar snarare på problematiken i hur betygen sätts och också med dem som sätter betyg, det vill säga lärarna, istället för att angripa betygen som företeelse. Kriterier
99
Carlgren & Marton 2000 s 90 f
100 RiR 2004:11 101 2000/01:Ub276 102 A. Persson (red.) 2003 s 22 103 http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=69153 104 Ingestad 2006 s 143
26
i kvalitativa termer för olika betygssteg ska formuleras ur vaga betygskriterier.105 Detta förfarande riskerar att stödja sig till viss del på egenhändigt eller lokalt tänkta normer, därtill kan empati, antipati eller osäkerhet inverka som ger en glidning nedåt eller uppåt på betygsskalan vilket sätter alla intentioner om likvärdighet och rättssäkerhet ur spel för eleverna. Det faktum att lärare undervisar i årskurser eller ämnen där de inte har adekvat utbildning är en annan riskfaktor som ger näring till betygens minuskonto, även om det mer är själva betygssättningen som kan drabbas av imperfektioner.106 Skolverket har också uppmärksammat problemet med den olikhetsfaktor som betygen utgör.107
Tidigare, skriver Leijonborg och Björklund, ansåg socialdemokraterna att höga kunskapsmål var ett sätt att uppnå jämlikhet, arbetarklassens barn skulle likt borgarklassens barn ha lika höga strävanden för att kunna göra en klassresa. Med det författarna kallar ”68” sopade vänstervågen bort gamla ideal; jämlikhet skulle uppnås med betygens borttagande eftersom barn med akademisk bakgrund erhöll bättre resultat än elever födda i arbetarhem.108
Selghed var år 2004 av uppfattningen att betygssystemet ...
”... inte är något färdigt system utan en råvara som måste bearbetas, utvecklas och förädlas av skolans aktörer, lärare, elever tillsammans. Detta kräver diskussioner i syfte att försöka komma överens om vilken kunskap som ska krävas för olika betygssteg. Diskussioner om kunskap leder till reflektion kring den egna kunskapssynen och innehållet i nuvarande bedömningsunderlag. Diskussionen bereder vägen för ett bättre samarbete lärare emellan.”
109
Om Selgheds analys kan tolkas som rättvisande kan det inte anses som oväntat att problem skulle uppstå: En rapport från Högskoleverket, daterad mars 2005, pekar på att upp till sextio procent av lärarstudenterna vid ett antal av landets högskolor och universitet ansåg att de inte hade erhållit någon specifik undervisning inom området prov och bedömning.110Att betingelserna varierar för olika grupper av gymnasieelever i att avancera i betyg inom olika områden trots att staten ska bevaka de nationella målen, är ett faktum anser Gunnar Wetterberg. Trots att detta är en nyckelfråga har Skolverket satt rättsperspektivet för elevernas del åt sidan.111 Skolan har att göra med ett likvärdighetsbegrepp där ett spänningsfält råder emellan jämlik socialisation versus ojämlik kvalificering; formandet av goda medborgare i en
105 Selghed 2004 s 56 ff 106 Lärarnas Riksförbund 2005 s 171 ff 107 Skolverket 2000 s 81 ff 108
L. Leijonborg & J. Björklund 2002 s 26
109
B. Selghed 2004 s 178
110
Högskoleverket 2005
27
anda av att vara till för alla, samtidigt som eleverna är aktörer i en humankapitalistisk konkurrens.112 Detta dubbelspel har existerat under lång tid parallellt med att skolan ska inta ett jämställt förhållningssätt. Betygen kan ses som ett av gallringsinstrumenten.
Hårda betygsmotståndare går att finna i en grupp av Sveriges mer namnkunniga professorer, de flesta i pedagogik, vilka utbildar lärare och till viss del fördelar forskningspengar. Mats Ekholm, tidigare chef för Skolverket, författare av Barnuppropet på Internet har i samarbete med Hans-Åke Scherp, docent och forskare i pedagogik vid Karlstads universitet, författat en protest mot de skärpta kraven i skolan:
”I spetsen för ett hårdnat mode i sättet att möta barn och ungdom går regeringen. I dess retorik hyllas kunskap. […] Lärarcentrerad undervisning lyfts fram istället för elevaktivt lärande. […] Regeringen ordnar, tillsammans med oppositionen, så att eleverna oftare blir centralt prövade och deras motivation ska styras av tätare betyg och kunskapskontroller. Betygsjakt ska ersätta kunskapstörst som drivkraft för lärande113”
I centrum för kritiken står utbildningsminister Jan Björklund som får kritik för att inte lyssna på vad modern skolforskning säger. Englund ansåg redan tidigare att skolan vid tiden för det borgerliga regeringsskiftet styrdes in på en väg från ett verktyg för kollektiv sammanhållning till att vara ”ett medel för privat behovstillfredsställelse, karriärväg eller ideologiförmedling.”114
Bengt Göranssons resonemang varför skolan blivit antiintellektuell är något som sker när den politiska ledningen ser sig som skattebetalarombud istället för medborgarföreträdare; skolan måste sträva efter att förmedla en sort av kunskaper de kan vara ensamma om snarare än att se till ett gränsöverskridande kunskapsinnehåll. Göransson anser också att betygsprincipen med kunskapsrelaterade betyg i stället för relativa i grunden går på kollisionskurs mot samhällets strävan med den svårförståeliga motiveringen att ”… det gäller att vara bäst, och det kan man som bekant bli utan att därför alltid vara bra.”115
Möjligen menar han detsamma som Leijonborg och Björklund när de ställer utsagor liknande ”Den svenska skolan är världens bästa” emot ”Den svenska skolan är dålig”, teoretiskt kan båda stämma – om läget i andra länder är ännu sämre än i vårt land.116 Göransson påpekar att skolans roll som medborgarskola
112
Persson (red.) 2003 s 47
113http://sites.google.com/site/barnuppropet/hem Denna nätprotest utlagd 2002 innefattar ungefär 10 900 namn 2010-06-17
114
T. Englund 1995 s 16
115
B. Göransson 2010 s 89 ff
28
är av vikt, den är en identitetsskapande institution och kan inte förminskas till att vara den enskildas kompetensgivare utan skall framstå som en producerande gemenskap med kraft som ett kreativt kollektiv.117 Roth kontrar med att anse att en engagerad och reflekterande människa oftast har haft möjlighet till påverkan av sin situation och blivit sedd som individ, inte bara som tillhörande en grupp.118
Hur nå till målet?
En påverkansfaktor ej att förglömma är det så kallade Lissabondeklarationen av år 2000 där Europakommissionen påbjuder att Europa inom en period av tio år ska bli ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi”. För att nå detta mål läggs tonvikten på skräddarsydda lärandemöjligheter, man talar om enskilda medborgare i fokus, individens initiativtagande och riktade åtgärder. Det generella har fått stryka på foten gentemot det selektiva.119 Uttrycket ”entreprenöriellt subjekt” kan väl igenkännas i dagens debatt och återkopplar med tydlighet till individfokus där den enskildas autonomi ställs i centrum.
En riktig bredsida levereras av Bengt Göransson i en artikel, när han konstaterar att det inte är Folkpartiets klassiska syn på skolan som lanseras av Björklund. Med hänvisning till en tidigare partimotion talade (fp) om tolerans, hänsyn, arbetsglädje, engagemang för elever i svårigheter och social gemenskap; en social fostran som är ett viktigt mål för skolans uppdrag. Både bredd och djup var viktiga. Moderaterna visade i en motion 1987 sin föraktfulla inställning till skolan som social fostrare stående i motsättning till det, där man istället poängterar dennas roll som förmedlare av kunskap. Fostran ska komma från föräldrarna. Motionen pekar på vikten av att hålla tider, ordning och reda och fasta kunskaper. Dessa 23 år gamla moderata åsikter - artikeln är från 2010 - upphöjer nu Björklund till förordning, anser Göransson och säger att det inte var konstigt att folkpartiledaren ensam fick behålla en tung post i den nya regeringen till skillnad från de andra småpartiernas företrädare som reducerades till titulärministrar. För övrigt nådde grundskolans elever sin högsta kunskapsnivå kring 1990, säger Göransson.120 117 B. Göransson 2010 s 12 118 Roth 2000 s 14 f 119
Commission of the European Communities 2001 s 6 ff
120
http://dagensarena.se/debatt/bengt-goransson-%E2%80%9Dbjorklund-har-overgivit-fps-klassiska-skolpolitik%E2%80%9D/
29
3:3 Skolreformer
Den svenska skolans olika stadier har under 2000-talets första decennium sett ett antal mått och steg som tillkommande i den pedagogiska personalens vardag. Några exempel följer här: Enligt grundskoleförordningen ska alla grundskoleelever från och med 2006 ha en IUP – individuell utvecklingsplan. Kvalitetsredovisningar ska utföras varje år. Skriftliga omdömen i grundskolan bland andra, skall ej vara betygsliknande men kan upplevas så enligt Skolverket. Däri ska exempelvis skrivas om eleven bedöms ha uppnått lägstanivå för de nationellt ställda kraven i årskurserna 3, 5 och 9. Åtgärdsprogram ska skrivas för elever i svårigheter både på grundskole- och gymnasienivå. Ny gymnasieförordning trädde i kraft 1 februari 2011 vilken ska börja tillämpas höstterminen innevarande år. Denna gäller även fristående skolor och gymnasiesärskolan vilka är en nyordning. 121 Ny skollag som med vissa undantag ska träda i kraft 1 juli 2011.122 Sist men absolut inte minst nya kursplaner och betygskriterier tillhörande Gy 2011, vilken även denna vinner laga kraft 1 juli innevarande år. Allt detta för att säkerställa en likvärdig skola där elevens rättssäkerhet står i fokus och där elevresultaten har som mål att radikalt förbättras i en internationell konkurrens.
3:4 Socialdemokraterna
Paret Gunnar och Alva Myrdal var helt inne på linjen att skolan skulle vara den levande kraft där nya generationer skulle danas för att sedan ta plats i ett ständigt föränderligt samhälle.123Redan då, 1934, talade paret Myrdal om mål i skolan, kollektivt samarbete ”i motsats till den privatkapitalistiska konkurrensmänniskan” och menade att arbetet i skolan var inställt efter betyg. Dessa betyg fördärvade både för de få som hade framgång likväl för ”de många otillfredsställda” och ytterligare en biverkan ansågs vara att det ständiga inbördes värdesättandet ledde bort lärarens blick från den socialt fostrande uppgift som skolarbetet borde ha. Man varnade för den liberalistiska ideologin med dess förmenta överbetoning av konkurrens och individens ansvar och ansåg att detta i grunden var en asocial inställning som nu tekniskt och socialt stod inför sitt slut.124Ett planmässigt socialt styrande av individernas utveckling vilket skulle göras enligt samhällets intresse, var steget in i det moderna samhällsbyggandet, långt ifrån naturrättsliga 1700-talsideal.
121 http://www.skolverket.se/sb/d/4397/a/23831 122 http://www.skolverket.se/sb/d/3885/a/20582 123 A. Myrdal et al 1934 s 261f 124 A. Myrdal et al 1934 s 262 ff
30
Några årtionden senare steg Olof Palme in på den politiska arenan; två vitt skilda områden var hans huvudfrågor, utbildningspolitik och utrikespolitik. Samtidigt som en ny läroplan var under utarbetande 1969 förklarade den så kallade jämlikhetsrapporten, producerad av jämlikhetsgruppen vid samma års partikongress, att konkurrenstänkandet skulle motarbetas på så vis att betygssättningen skulle tas bort och ersättas av individuell uppföljning. Som ordförande satt Alva Myrdal. Palme stod bakom förslaget om att använda relativa betyg i gymnasiet. Trots negativa effekter ansåg han att betyg höll föräldrarna informerade jämte funktionen som ett urvalsinstrument till högre utbildning. Dock redovisades att begränsningar av betygssättningen enligt SÖ:s förslag skulle bifallas.125
1995 skrev sex socialdemokrater under en motion vilken ville verka för att ge dispens för en betygsfri grundskola med motiveringen att betygen styr inriktningen på undervisningen och att de hämmar de ungas vilja att själva söka kunskap. Detta innebar, som motionen mycket riktigt nämner att intagningen till ett flertal program på gymnasiet skulle ske på ett för läsaren okänt sätt. ”I praktiken innebär den nya gymnasieskolan att intagningen till flertalet program inte styrs av gymnasiebetygen.” lyder den något märkliga formuleringen.126
3:5 Folkpartiet
Utbildningsminister och tillika partiledare Jan Björklund har gjort den svenska skolan till den arena där hans och partiets viljeyttringar syns allra tydligast. Tydliga kunskapskrav, en ny betygsskala och ordning och arbetsro är några av grundstenarna som sedan ska forma en återupprättad skola där kunskapen och resultaten sätts i första rummet. Senast tillkommet är att skolk ska föras in i terminsbetyget, men ej i slutbetyget, trots en skala i kritik från flera tunga remissinstanser till blankt nej från Barnombudsmannen, för att nämna ett exempel.127 Folkpartiet har formerat sig som ett utbildnings- och skolparti i en tid då ofta liberala partier har profileringsproblem i och med att i stort alla demokratiska partier övertagit liberala åsikter