3:7 Analysmodell
Avsikten är att analysera Socialdemokraterna och Folkpartiets val i betygsfrågan i en fyrfältsmatris. I beslutssituationer uppstår ofta en motsättning emellan det ideologiska och det strategiska när det handlar om politiska ställningstaganden. Att hålla sitt partis ideologiska linje är att handla i förväntad eller önskad riktning. Ibland är strategiskt handlande nödvändigt då man försöker tänja banden så långt som möjligt utan att helt tappa sin trovärdighet. Strategier påverkar många.
Lewin anser att spelmatrisen är ett adekvat hjälpmedel vilket ger överblick över skilda kalkyler och vad dessa kan resultera i. Dessutom kan de visa på oväntade perspektiv i ett studium av begreppet röstningsparadoxen. 135Som instrument kommer en matris av fyrfältsmodell att användas. Den är uppbyggd av rader och kolumner och omfattar en radspelare och en kolumnspelare. I matrisens rutor kan sedan de båda aktörernas, i detta fall (s) och (fp):s, nyttovärden läsas ut i olika utfall av det politiska spelet. Radspelarens nyttovärde redovisas först, därefter kolumnspelarens. Syftet är att åskådliggöra vilken strategi som kombinerad med kontrahentens ger bäst nyttovärde. Steget därefter blir att i en sammanfattning och analys utröna vilken väg (s) respektive (fp) valt; ren strategi eller ideologi i fallet med den nya betygsskalan, ingående i gymnasiereformen Gy 2011.
3:8 Skolpolitisk debatt av idag
”Jag har aldrig mött någon förälder, inte ens när jag sett mig i spegeln, som velat att hans eller hennes barn ska få ett rättvist betyg. Främst av allt vill vi att de ska få höga betyg, något som nu med förfärande tydlighet avslöjats när det visar sig att inte minst frigymnasier uppenbarligen söker värva elever med betygserbjudanden.”136
Bengt Göransson, f.d. skol- och kulturminister, (s)
För att återknyta till Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan torgfördes tanken om lämpligheten i att dem som tänkte sig en framtid i ett hantverksyrke skulle erbjudas en skolgång av förenklat slag. Att överutbilda tjänade varken individen eller samhället eftersom man oftast stannade inom sin yrkessfär.137 Vissa paralleller finns i dagens underlag för Gy 2011 och är ett hett debattämne från socialdemokratiskt håll. Tanken är att den nya gymnasiereformen ska ger mer yrkeskunskaper i en tänkt yrkesinriktning, men att full
135
L. Lewin 2002 s 15
136
B. Göransson 2010 s 90
34
behörighet till högre studier kan uppnås med medvetna val, dock ej per automatik. Detta i ett läge då Skolverket erfarit att drygt var tredje elev på gymnasiets fordonsprogram inte har behörighet för högre studier, något som också drabbar var åttonde elev vid landets NV-program.138
Journalisten Maciej Zaremba har i en artikelserie i Dagens Nyheter under våren 2011 skrivit om tillståndet i landets skolor, som han uppfattar det. Zaremba menar att skoldebatten förvånande nog inte finner sin plats på höger-vänsterskalan, detta avsteg synes bitvis lokalt där tydliga avvikelser finns i att det Zaremba benämner som ”trivselskola” ska omformas till ”kunskapsskola” med direktiv från socialdemokratiskt håll. Det Björklund kallar flumskola har under lång tid motarbetats från vänster av bland annat LO-utredaren Gudmund Larsson och förre utbildningsministern Thomas Östros139, hävdar Zaremba i sin artikel. Egentligen är det Östros skolmanifest som har fått en ny hemvist och renässans i Folkpartiets hägn. Gudmund Larsson var LO:s tongivande röst i skoldebatten och lät under LO:s flagg ge ut en bok där han pläderade för att en betygsfri skola kunde vara till nackdel för arbetarbarnen. Dessa hade med betygen möjlighet att hävda sig – de underprivilegierades bästa vän är meritokratin. 140
Hans Bergström på Dagens Nyheter anser på ledarplats att arbetarklassen aldrig har gett stöd åt flumskolan, inte heller hos medelklassen har funnits uppbackning, utan pekar i stället mot akademiska utopister i verklighetsfrämmande skrud. Bergström finner det märkligt att dylika idéer kunnat slå rot i ett så av tradition trögrörligt parti som Socialdemokraterna. Inte märkligt att Gudmund Larssons åsikter tystades ner till förmån för den nedåtgående spiralens kraft inom (s)-märkt skolpolitik för ett decennium sedan, skriver Bergström.141
Zaremba är inne på samma spår i det han säger att i Jan Björklunds tankevärld är det människor med starkt överdriven antiauktoritär läggning, oftast tillhörande flumvänstern, därtill allergiska mot kontroll, ordning och betyg som fått för stort yttrandeutrymme i
138
Skolverket 2008 s 32
139
Var utbildningsminister i den socialdemokratiska regeringen mellan 1998 – 2004
140
Resa i första klass – skolan ur ett arbetarrörelseperspektiv, utgiven 2001
35
debatten. Kan det vara så att skolkrisen inte har sin grund i vänsterns läger utan när politiken om skolan blev ingenjörskonst, är en hypotes Zaremba har.142
Följande exempel ges:
”Betygens hittillsvarande roll som den huvudsakliga grunden för urval till fortsatt utbildning och arbetsliv medför att arbetet i skolan riskerar att få en inriktning mot att meddela kunskaper och färdigheter.”143
Nej, säger Zaremba detta är inte flumvänsterns verk utan en statlig utredning. Dessutom fruktar den för kunskap. Än mer mångfacetterat blir resonemanget när Gunnar Ohrlander och Metta Fjelkner i en gemensam artikel skriver att skolan under Bengt Göranssons tid trots minskat elevantal hade ökade kostnader; något som från bland annat Finansdepartementet ansågs som ”en godtycklig kvalitetshöjning” i förhållande till den faktiska kostnaden.144 Därför tillsattes istället Göran Persson och, som man skriver, en järnålder inom svensk pedagogisk historia inleddes.145
På socialdemokraternas hemsida under rubriken Skola framförs åsikten ”Om inte skolan lyckas i sitt uppdrag slår den sociala bakgrunden igenom”. Regeringen skapar en sorteringsskola, menar man, och den socialdemokratiska viljan är att skriftliga omdömen ges från årskurs 1 i grundskolan, men de ska inte vara betygsliknande utan ”… framåtsyftande, visa elevens utveckling och även tydliggöra vilka insatser som behövs.” Betyg, anser man, ska finnas från årskurs 7. Målrelaterade betyg ses som verktyg för att säkra kvaliteten i skolan jämte nationella prov och individuella utvecklingsplaner – IUP.146 I en länk i direkt anslutning till visionen, finns ett sammandrag av en rapport ”… om vad fyra år med borgerligt styre gjort med skolan.” En av punkterna lyder: ”Barn i sex-sju års ålder får betygsliknande omdömen och kan bli underkända.” I ett pressmeddelande sju månader tidigare, daterat 2010-05-18,
142
Begreppet social ingenjörskonst har sin hemvist inom sociologin som rent praktiskt innebär att man bland annat genom samhällspolitiska beslut, planering och utbildning söker omdana samhället. Uttrycket
populariserades av Karl Popper, vilken ansåg att Utopian Social Engineering var en väg till katastrof. Motsatsen som Popper förordade, lät han benämna Piecemeal Social Engineering.
143 SOU 1977:9. Ur en statlig betygsutredning tillsatt 1973 under dåvarande utbildningsministern Ingvar Carlsson (s) ledning
144
Kultur- och skolminister 1982-1989, utbildningsminister 1989-1991
145
http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/25/politikerna-b-r-be-l-rarna-om-urs-kt-f-r-ratal-av-f-rf-ljelse
36
meddelar socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Marie Granlund att: ”Den stora frågan i skolan idag handlar inte om betyg.” utan om att fördela resurser.147
I början av juni 2008, i samband med att Björklund presenterade propositionen En ny betygsskala, uttalade sig Granlund och menade att (s) ville ha en blocköverskridande politik när det gällde skolan och betygssystemen. Framställningen klargjorde också att man från (s) -orienterat håll under lång tid försökt få Jan Björklund, med dåvarande titulatur som skolminister, intresserad av ett sådant samarbete men densamme hade varit avvisande. För att skapa arbetsro ute på skolorna ämnade (s) acceptera den nya betygsskalan och betyg från årskurs 6. Däremot avvisade man betygsliknande omdömen i de tidigaste åren i skolan. Betoningen låg på att det kom att finnas sakliga och tydligt formulerade kriterier för varje betygssteg oavsett hur många de blev.
Socialdemokraternas hemsida redogör kort för processen och utfallet i ett pressmeddelande daterat 2010-12-06 där Mikael Damberg148, skolpolitisk talesperson för (s) och utbildningsminister Jan Björklund, (fp) - där den senare uppges ha tagit initiativet till en överenskommelse om kunskapskraven för de nya betygen - enats om att det ska utarbetas en tydlig handledning för hur varje betygssteg ska tillämpas. Efter två år ska betygssystemet utvärderas.149 Tilläggas kan, att Damberg i april 2011 säger att det är önskvärt att igångsätta ett forskningsprojekt vilket ska granska alla de skolpolitiska reformer som har genomförts de senaste årtiondena.150
147
http://www.socialdemokraterna.se/socialdemokratiska-riksdagsgruppen/marie-granlund/nyheter/marie-granlund-vi-river-upp-betyg-for-sex-aringar-/
148 Damberg var under 2010 och början av 2011 en av de främsta kandidaterna till partiledarposten efter avgående Mona Sahlin.
149
http://www.socialdemokraterna.se/media/nyheter/overenskommelse-angaende-betygen/ , hämtad 2010-12-21
37
4,4 3,1
1,2 2,3
4. Analys
Redovisningen av frågan om de respektive riksdagspartierna Folkpartiet (fp) och Socialdemokraterna (s) tagit ställning ideologiskt eller strategiskt till den nya sex-gradiga betygsskalan, tar sin början här nedan för att slutligen förklaras och exemplifieras i 4:1 Slutsatser.
Från Folkpartiets synpunkt ser preferenserna ut som följande:
Folkpartiet föredrar att Socialdemokraterna stödjer förslaget om en ny betygsskala, men justerar hellre förslaget än att riskera totalt nederlag. Alliansen har ej majoritet i riksdagen och behöver få stöd från det rödgröna lägret. Alternativet att söka bifall hos Sverigedemokraterna är inget som i detta läge är aktuellt eller önskvärt. Riskalternativet är att läget blir status quo. Från Socialdemokraternas synpunkt ser preferenserna ut som följande:
Partiet och dess talesperson i skolfrågor anser att skolpolitiken måste reformeras; nu rådande betygssystem anses vara ett trubbigt verktyg och resultaten faller. Partiet kan tänka sig att göra en kompromiss med Folkpartiet, dock ej utan synpunkter på betygen. Sämsta utfall är att parterna inte kommer överens och att (s) i sin utsatta position riskerar att se sig som partiet utan modern och egen skolpolitik.
I denna spelmatris erhåller varje aktör bästa nyttovärdet i siffran 4, näst bäst 3, näst sämst 2 och det sämsta i siffran 1. Exempelvis kan man i övre högra rutan utläsa att enighet är för (fp) klart positivt medan det för (s) vore snudd på en ödesfråga att stå utan fungerande skolpolitik.
Socialdemokraterna
Enighet Utan fungerande skolpolitik
Enighet