• No results found

Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 36

5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 36

Inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått ska fastställas eller redovisas på plankartan.

6 Effekter och konsekvenser av projektet

6.1. Trafik och användargrupper

Ingen förändring avseende trafikmängd eller användargrupper bedöms uppkomma av projektet. Dock bedöms trafiksäkerheten och framkomligheten öka på grund av projektets trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling

För lokalsamhällena i området bedöms vägens åtgärder bidra till bättre framkomlighet och ökad säkerhet för både skyddade och oskyddade trafikanter. Detta kan i sin tur bidra till ökad attraktivitet för att bo och vistas i området.

6.3. Miljö och hälsa

6.3.1. Landskap

Ingen större påverkan på landskapet kommer att ske i samband med de åtgärder som planeras i projektet.

Mark som berörs vid förstärkningen av vägkanterna och förbättring av slänterna ska återställas och för att på ett enkelt sätt återetablera den vegetation som finns naturligt på platsen ska de nya slänterna täckas med avbaningsmassor. I massorna finns det en naturlig fröbank som gör det möjligt för den befintliga vegetationen att återetablera sig. Vid spontan etablering kommer vegetation som trivs och passar in i miljön att etablera sig.

6.3.2. Naturmiljö

Naturvärdesobjekt

Utformningen av vägen har anpassats på några ställen efter de naturvärdesobjekt som har identifierats för att dessa inte ska påverkas.

I avsnittet mellan km 2/740-3/060 finns en betesvall på vägens högra sida. Eftersom denna börjar en bit ut från vägen bedöms den inte påverkas permanent av vägbreddningen som föreslås mot denna sida.

I avsnittet km 3/120-3/570 växer en sumpskog på vägens högra sida. Därför föreslås

breddning mot skogen men med vägräcken för att minska ytan för nytt vägområde och på så sätt undvika fällning av sumpskogens träd.

I kurvan mellan km 4/500-4/870 finns en igenväxt betesmark med naturvärdesklass 4 längs med vägens högra sida. I avsnittet finns även stenmurar på fyra olika ställen. Varken

betesmarken med värdefull fauna eller stenmurarna bedöms påverkas. Utöver detta påträffades även den fridlysta ödlan Lacertidae sp. i detta avsnitt.

I kurvan mellan km 5/820-6/000 växer en lövsumpskog med naturvärdesklass 3. I området påträffades under inventering en stenmur, vattendrag och fridlysta groddjur. Vattendraget går tvärs under vägen i en trumma som inte bedöms påverkas av vägbreddningen.

Stenmuren är utanför det nya vägområdet och kommer därmed inte heller att påverkas.

Naturvårdsarter

Projektet förväntas inte utgöra någon stor risk för skyddade arter eftersom utformningen av vägen anpassas så att påverkan på biotopskyddsområden och naturvärdesobjekt där

groddjur och reptiler lever inte uppstår. Därför anses inga permanenta skyddsåtgärder vara

nödvändiga. Dock behövs försiktighetsåtgärder under byggtiden för att skydda groddjuren vilket beskrivs i avsnitt 6.6 Påverkan under byggtiden.

Utformningen av vägen har anpassats för att bevara naturvärdena i så stor utsträckning som möjligt men viss vegetation måste tas bort för att kunna bredda vägen. Inga värdefulla träd förväntas påverkas, men tre rödlistade träd kommer att avverkas; två askar (Fraxinus excelsior) och en skogsalm (Ulmus glabra) mellan km 6/520- 6/580 i projektets norra del.

Två av de rödlistade träden är unga och saknar bevarandevärde och minst en av askarna har angripits av askskottsjukan. Att bevara träden är en kostsam åtgärd som inte står i

proportion till trädens ringa naturvärden. Avverkning av träden bedöms medföra små till måttliga konsekvenser för naturmiljön. Inga kompensationsåtgärder föreslås.

Generellt biotopskydd

Områden med generellt biotopskydd visas på plankartan.

Stenmuren vid km 0/600 kommer att påverkas i samband med den omgrävning av vattendrag som beskrivs nedan. Skyddsåtgärder för att minimera skada på stenmuren kommer att vidtas.

Inga separata tillstånd behövs eftersom ingen påverkan förväntas utom vägområdet.

Invasiva arter

Ett problem med invasiva arter har identifierats i området, därför finns det en risk för spridning av dessa arter om de inte hanteras på rätt sätt. Borås Stad driver för tillfället ett projekt om invasiva arter som har till syfte att få en överblick över vilka invasiva växter som finns i Borås kommun samt hur stor spridningen är. Trafikverket arbetar också med invasiva arter enligt TDOK 2015:0469. Projektets målsättning är primärt att inte sprida invasiva arter vidare. I möjligaste mån kommer massor från områden där invasiva arter påträffats att begravas inom vägområdet och övertäckas med ”rena massor”. I de fall detta förfarande inte är möjligt kommer massorna att läggas tillbaka i det område de härrör från för att undvika etablering av invasiva arter i nya områden.

6.3.3. Vatten

Vägsträckan ligger inom Öresjö vattenskyddsområde och en del av vägen ligger inom primärt vattenskyddsområde, se figur 4.4.3-2. Utredningsområdet ligger till största del i den tertiära skyddszonen medan en mindre sträcka, ungefär från korsningen mellan

Vinkelvägen och väg 1800 och österut ligger i den sekundära skyddszonen.

Projektet bedöms inte innebära någon negativ påverkan på Öresjös vattenskyddsområde när vägen är färdigställd i driftskedet. Generellt innebär projektet att vägen blir mer trafiksäker vilket är positivt då olycksrisken minskar. Ett litet vattendrag i primär skyddszon kommer att flyttas mellan km 0/560 och km 0/800 som beskrivits avsnitt 5.2.1. I dagsläget rinner detta vattendrag in i vägdiket. För att behålla kontinuiteten i vägutformningen föreslås att detta kombinerade dike/vattendrag separeras till två olika vattenflöden och flyttas österut.

De två fårorna förläggs då parallellt på sådant avstånd från varandra att risken för att föroreningar som hamnar i diket vid en olycka inte hinner spridas till vattendraget. Denna åtgärd kommer ytterligare minska risken för förorening av Öresjö och kommer även att underlätta framtida underhåll av vägdiket. Längs den resterande sträcka inom den primära skyddszonen där vattendraget löper längs med vägen kan inte de två vattenflödena

separeras på samma sätt utan kostnader som bedöms som orimliga i förhållande till den risk det innebär att låta vattnet rinna i en och samma fåra.

Då vägen är relativt lågt trafikerad bedöms förebyggande åtgärder vid olycka inte vara nödvändiga. Dikessystemet bedöms vara tillräckligt för att fördröja utsläpp i samband med olycka. Det finns skyltar vid km 5/880 som visar försiktighetsåtgärder samt uppmanar trafikanter att ringa 112 vid en eventuell olycka.

Under byggtiden finns det risk, även om den bedöms vara låg, för att yt- och grundvatten förorenas om inte korrekta försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra infiltrering i marken av miljö- och hälsovådliga ämnen från vägmassor, avfall och arbetsmaskiner. De försiktighetsåtgärder som ska vidtas under byggskedet beskrivs i avsnitt 6.6 Påverkan under byggnadstiden.

6.3.4. Rekreation och friluftsliv

Åtgärderna bedöms bli positiva för rekreation och friluftsliv då vägen breddas och skapar en säkrare väg samt att en gång- och cykelväg anläggs utmed väg 1800. Det skapar möjligheter att färdas på ett mer trafiksäkert sätt för att komma till friluftsområdena i närheten.

6.3.5. Buller

Projektet avser inte att öka befintlig standard utan båda vägarna kommer att behålla sin vägbredd, höjd och profil. Hastigheterna kommer inte att ändras, varken på väg 1800 eller väg 1795 och trafiken kommer i huvudsak ligga i samma läge som idag. Ombyggnationen förväntas inte öka trafikmängden. Med anledning av det gör Trafikverket bedömningen att projektet är att betrakta som åtgärder i ”befintlig infrastruktur”.

Åtgärdsbehovet av bullerskyddåtgärder i anläggningsprojekt bedöms utifrån två olika planeringsfall; ny- eller väsentlig ombyggnad och befintlig infrastruktur. Trafikverket bedömer att projektet ska betraktas som en säkerhetshöjande åtgärd som inte syftar till att öka standarden på vägen eller höja hastigheten och därför ska projektet inte betraktas som

”väsentlig ombyggnad” och riktvärdena för ”befintlig infrastruktur” ska vara styrande för projektet, se tabell 6.3.5-1.

Tabell 6.3.5-1. Trafikverkets åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur för buller- och vibrationsnivåer.

Enligt beräkning av vägtrafikbuller ekvivalent ljudnivå utomhus efter ombyggnation överskrids inte Trafikverkets åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur för buller- och vibrationsnivåer. En kompletterande utredning har utförts på fastighet i direkt närhet till vägen vilken visade att bullernivåerna inte överskrider riktvärden.

6.3.6. Förorenade områden

Alla vägdikesprover ligger inom riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM).

Detta innebär att vägdikesmassorna utifrån sin föroreningshalt kan nyttjas inom projektet.

Emellertid måste hänsyn tas till de invasiva arter som växer på flera ställen i vägdikena, se avsnitt 4.4.2 Naturmiljö och 4.5.2 Masshantering.

Related documents