Väg 1800 samt väg 1795 från Sparsör till Brämhult, standardhöjande åtgärder, Borås stad

SAMRÅDSHANDLING

Väg 1800 samt väg 1795 från Sparsör till Brämhult, standardhöjande åtgärder, Borås stad

Västra Götalands län

Plan- och miljöbeskrivning, 2020-04-17

TMALL 0092 Planbeskrivningning 6.0

Trafikverket

Postadress: Vikingsgatan 2-4, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Plan- och miljöbeskrivning, Väg 1800 samt väg 1795 från Sparsör till Brämhult, standardhöjande åtgärder, Borås stad, Västra Götalands län

Författare: Saitec

Dokumentdatum: 2020-04-16 Ärendenummer: TRV 2019/41400

Version: 2.1

Kontaktperson: Patrik Ahlqvist, projektledare på Trafikverket.

Innehåll

1 Sammanfattning ... 5

2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål ... 6

2.1. Planläggningsprocessen ... 6

2.2. Bakgrund ... 6

2.3. Tidigare studier ... 7

2.4. Ändamål och projektmål ... 8

2.5. Angränsande planering ... 8

3 Miljöbeskrivning ... 9

3.1. Geografisk avgränsning ... 9

3.2. Tidsmässig avgränsning ... 9

3.3. Miljöaspekter ... 9

3.4. Metoder och underlag ... 10

3.5. Osäkerhet ... 10

3.6. Läsanvisningar ... 10

4 Förutsättningar ... 12

4.1. Vägens funktion och standard ... 12

4.2. Trafik och användargrupper ... 12

4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 12

4.4. Miljö och hälsa ... 13

4.5. Byggnadstekniska förutsättningar ... 28

5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv ... 32

5.1. Val av lokalisering ... 32

5.2. Val av utformning ... 32

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 36 6 Effekter och konsekvenser av projektet ... 37

6.1. Trafik och användargrupper ... 37

6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 37

6.3. Miljö och hälsa ... 37

6.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) ... 40

6.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ... 40

6.6. Påverkan under byggnadstiden ... 40

7 Samlad bedömning ... 42

7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen ... 43

8 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer

och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden ... 45

8.1. Allmänna hänsynsregler ... 45

8.2. Miljökvalitetsnormer ... 46

8.3. Hushållning med mark- och vattenområden ... 46

9 Markanspråk och pågående markanvändning ... 47

9.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt ... 47

9.2. Område med tillfällig nyttjanderätt ... 47

9.3. Område för enskild väg eller utfart... 47

10 Fortsatt arbete ... 48

10.1. Planläggningsprocessen ... 48

10.2. Viktiga frågeställningar ... 48

10.3. Tillstånd och dispenser ... 48

11 Genomförande och finansiering ... 49

11.1. Formell hantering ... 49

11.2. Genomförande ... 50

11.3. Finansiering ... 50

12 Underlagsmaterial och källor ... 51

Bilagor

Bilaga 1 – Plankartor

1 Sammanfattning

Väg 1800, Paradisvägen, och väg 1795, Hybergsvägen, utgör tillsammans en viktig länk som via Brämhult kopplar väg 40 i Borås med väg 42 i Sparsör och sedan vidare till E20. Väg 1800 och väg 1795 är utpekade som viktiga regionala vägar med betydelse för

arbetspendling. Västra Götalandsregion har tillsammans med Sjuhärads kommunalförbund beslutat att satsa på standardhöjande åtgärder på det stråket. Allt fler tunga fordon väljer väg 1800 och väg 1795 istället för att köra genom centrala delar av Borås.

De åtgärder som planeras i projektet är förstärkning av vägkanter/stödremsa, förbättring av slänter samt byggande av en gång- och cykelväg längs en del av väg 1800. Breddning av vägen kommer även att utföras för att möjliggöra vägren på båda sidor av vägen. Körfälten planeras bli 3 meter breda med en vägren på 0,75 meter samt en sidoremsa på 0,25 meter.

Vägrenens funktion är att få utrymme för oskyddade trafikanter. En mittlinje ska separera körfälten och vägrenen separeras från körfälten med streckad väglinje.

Väg 1800 har en total längd på cirka 1,2 km. Vägen kommer byggas om de närmsta åren, från korsningen med väg 42, cirka 600 meter mot sydöst. Resterande sträcka på 600 meter, fram till dess övergång i väg 1795 är det som ingår i denna vägplan, tillsammans med cirka 6,2 km längs väg 1795, från Sparsör till Brämhult.

Ändamålet med projektet är att den nya utformningen av vägen ska bidra till att förbättra framkomligheten och öka trafiksäkerheten.

Under sommaren år 2019 togs ett samrådsunderlag fram i projektet och allmänheten fick möjlighet att inkomma med synpunkter som sedan sammanställdes i en

samrådsredogörelse. Därefter fick Länsstyrelsen ta del av samrådsunderlaget samt

samrådsredogörelsen för att inkomma med sitt yttrande gällande betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsen har i ett beslut den 18:e november 2019 meddelat att projektet inte är av den art att det kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet innebär att ingen

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Istället tas en miljöbeskrivning fram.

Miljöbeskrivningen ska innehålla uppgifter om miljöförutsättningarna i det område som kan komma att påverkas av den planerade vägen, de förändringar i miljökvalitet som

vägprojektet kan medföra och vad dessa förändringar bedöms innebära för människors hälsa och miljön.

Samråd med kommunen sker kontinuerligt och den gällande detaljplanen, Planprogram för Östra Brämhult, Svensgärde 3:1 med flera bedöms inte påverkas av projektet.

I avsnitt 4.4 Miljö och hälsa finns en sammanställning över de aktuella

miljöförutsättningarna i projektet, uppdelat i underrubrikerna landskap, naturmiljö, vatten,

rekreation och friluftsliv, buller samt förorenade områden.

2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål

2.1. Planläggningsprocessen

Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.

I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att

Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Planläggningsprocessens olika steg redovisas i figur 2.1–1.

Figur 2.1-1. Beskrivning av planläggningsprocessen. Nu befinner sig detta projekt i fasen

”samrådhandling”.

2.2. Bakgrund

Väg 1800 (Paradisvägen) och 1795 (Hybergsvägen) utgör tillsammans en viktig länk som via Brämhult kopplar ihop väg 40 i Borås med väg 42 i Sparsör och sedan vidare till E20. Väg 1800 och 1795 är utpekade som viktiga regionala vägar med betydelse för arbetspendling.

Västra Götalandsregionen har tillsammans med Sjuhärads kommunalförbund beslutat att satsa på standardhöjande åtgärder på det stråket. Allt fler tunga fordon väljer väg 1800 och 1795 istället för att köra genom centrala delar av Borås.

En vägplan ska tas fram i projekt ” väg 1800 samt väg 1795 från Sparsör till Brämhult, standardhöjande åtgärder, Borås stad”. Projektets startpunkt befinner sig i höjd med Brämhults-Kärra på väg 1795 cirka 6,5 km från Borås och har sin slutpunkt i Sparsör på väg 1800 cirka 10,6 km från Borås. I figur 2.2-1 visas en översiktskarta över projektets

lokalisering.

Väg 1800 har en total längd på cirka 1,2 km. Vägen kommer byggas om de närmsta åren,

från korsningen med väg 42, cirka 600 meter mot sydöst i projektet ”Väg 1800 Ny

sträckning och anslutning till väg 42”. Resterande sträcka på 600 meter, fram till dess

övergång i väg 1795 är det som ingår i denna vägplan, tillsammans med cirka 6,2 km längs

väg 1795, från Sparsör till Brämhult. En utförligare beskrivning av projektets planerade åtgärder finns i avsnitt 5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv.

Figur 2.2-1. Översiktskarta där projektets lokalisering är inringat med en röd oval.

2.3. Tidigare studier

Utredning har genomförts längs två delar av aktuellt projekteringsområde år 2015. Det gäller väg 1800 från Vinkelvägen fram till korsning med väg 1795 samt väg 1795 från korsning med väg 1797 till Brämhult. En naturvärdesinventering ”NVI väg 1800”,

mättekniskt underlag i form av laserdata, projekteringskarta och markmodell fanns att tillgå

vid projektstart och har utgjort grund för uppdraget.

Ett samrådsunderlag arbetades fram under sommaren 2019. Samrådsunderlaget fanns tillgängligt för myndigheter och allmänheten för att inkomma med synpunkter under perioden 2019-08-08 till 2019-09-04.

Därefter sammanställdes inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse som skickades till Länsstyrelsen tillsammans med samrådsunderlaget för beslut om betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsen inkom till Trafikverket 2019-11-18 med beslut om att projektet inte är av den art att det kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet innebär att ingen

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) eller alternativa lokaliseringar behöver arbetas fram.

Detta innebär att ett planförslag med en tillhörande miljöbeskrivning har tagits fram.

2.4. Ändamål och projektmål

Ändamålet i projektet är att den nya utformningen av vägen ska bidra till att förbättra framkomligheten och öka trafiksäkerheten.

Målsättningen för den färdiga anläggningen är att underhåll och felavhjälpning kan utföras på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt. Enkla och standardiserade lösningar kan väljas när de uppfyller efterfrågad funktion.

Projektmålen är:

• Ökad framkomlighet och trafiksäkerhet.

• Projektet ska inte utgöra en större risk än nuläge för vattenskyddsområdet Öresjö efter ombyggnation.

• Trafikverkets intention är att ha en helhetssyn på väganläggningarna för att uppnå en effektiv drift och ett underhållsvänligt samt kostnadseffektivt vägsystem. Alla förändringar, ny- och reinvesteringar i anläggningen utförs ur ett

livscykelkostnadsperspektiv (LCC) med målsättning att minimera livscykelkostnaderna. Alla förändringar i anläggningen utförs även med målsättningen att minska energianvändning och utsläpp av koldioxid i ett livscykelperspektiv.

2.5. Angränsande planering

Parallellt med detta projekt pågår arbetet med en vägplan för väg 1800 ny sträckning och anslutning till väg 42 i Sparsör. Projektet omfattar en sträcka på cirka 650 meter från fyrvägskorsning väg 42/väg 1800 och väg 1771 till cirka 300 meter österut från Vinkelvägen.

Inom den gällande detaljplanen för denna del av Sparsör, Paradis 1:4 med flera planeras villor, grupphus samt en förskola. Exploateringen innebär ytterligare belastning på befintlig korsning mellan väg 1800 och 42 samt att ett behov av en ny gång- och cykelväg mellan befintlig hållplats och det nya området uppstår.

De åtgärder som planeras i vägplanen är breddning samt anläggning av gång- och cykelväg

längs med väg 1800. En ny anslutning för Vinkelvägen och tre tillgänglighetsanpassade

gångpassager planeras i projektet. På väg 42 planeras ett accelerationsfält samt att

fyrvägskorsningen görs om till en förskjuten trevägskorsning. Hållplatsläget Paradiset i

nordlig riktning planeras att flyttas och byggas om.

3 Miljöbeskrivning

Länsstyrelsen har i ett beslut den 18 november 2019 meddelat att projektet inte är av den art att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 26 § miljöbalken

(1998:808). Beslutet innebär att ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Istället tas en miljöbeskrivning fram. Miljöbeskrivningen ska innehålla uppgifter om

miljöförutsättningarna i det område som kan komma att påverkas av den planerade vägen, de förändringar i miljökvalitet som vägprojektet kan medföra och vad dessa förändringar bedöms innebära för människors hälsa och miljön.

3.1. Geografisk avgränsning

Projektets startpunkt befinner sig i höjd med Brämhults-Kärra, på väg 1795 utanför Borås, och har sin slutpunkt i Sparsör på väg 1800. Totalt är hela sträckan ungefär 6,6 km lång.

Utredningsområdet, inom vilket information har samlats in inför projekteringen, omfattar själva vägområdet och 10 meter på båda sidor utmed vägen.

Av miljöskäl avgränsas vägens utbredning i omgivande områden eftersom Öresjös vattenskyddsområde, som beskrivs i avsnitt 4.4.3 Vatten, ska inkluderas som en del av projektets influensområde. Anledningen till att inkludera hela skyddsområdet är att vägen korsar området. Således ska påverkan på vattenskyddsområdet tas med i bedömningarna.

3.2. Tidsmässig avgränsning

Den tidsmässiga avgränsningen av detta projekt och dess miljöpåverkan sätts till byggstarten som beräknas till våren 2021 med en tidsplan på cirka fjorton månader för färdigställande. Tidsavgränsningen för miljöpåverkan är 20 år från vägens färdigställande, vilket beräknas bli runt år 2040.

3.3. Miljöaspekter

Miljöaspekter som ingår i denna miljöbeskrivning:

• landskap

• naturmiljö

• vatten

• rekreation och friluftsliv

• buller

• förorenade områden

Följande aspekter har valts bort då de inte är relevanta för projektet. Motivering för avgränsningen finns i stycken nedan:

• luftföreningar

• barriärverkan

• kulturmiljö

Det finns miljökvalitetsnormer för luft och mätningar har visat att dessa överskrids inne i

centrala Borås. Några mätningar finns inte kopplat till den aktuella sträckan, men utifrån

trafikmängden samt att omsättningen av luftmassan bedöms som god för området anses det

inte föreligga någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna. Projektet bedöms inte påverka förutsättningarna på platsen varför miljöaspekten luft inte kommer hanteras vidare i denna miljöbeskrivning.

De åtgärder som planeras i projektet kommer inte att medföra större barriärverkan än i dagsläget för korsande trafik, fotgängare, cyklister eller djur, därför avgränsas barriärverkan bort från miljöbeskrivningen. Genom den breddning som planeras ökar trafiksäkerheten och risken för olyckor minskar.

Närområdets utpekade områden kopplat till kulturvärden kommer inte beröras av projektet och några kända fornlämningar finns inte i närområdet. Projektet har genomfört samråd med Länsstyrelsen och av det framkom att inget behov av vidare arkeologisk utredning finns, då projektet inte antas beröra några områden som skulle kunna vara intressanta för idag okända fornlämningar. Med anledning av det kommer aspekten inte hanteras vidare i denna miljöbeskrivning.

Förutsättningarna för varje miljöaspekt redovisas tillsammans med vägprojektets påverkan, effekt och konsekvens. Vidare redogörs för de skyddsåtgärder som har inarbetats i

vägplanen. De kumulativa effekterna och konsekvenserna av planerade vägåtgärder redovisas också för de aspekter där det bedömts som väsentligt.

3.4. Metoder och underlag

För framtagning av miljöförutsättningarna och de miljöeffekter som vägprojektet kan medföra i området har ett flertal utredningar, fältundersökningar och provtagningar utförts.

Projektets utredningar:

• naturvärdesinventering väg 1800, Borås kommun, 2019 (förstudie och fältbesök)

• dikes- och truminventering

• markmiljöundersökning

• markteknisk undersökning

• referenslitteratur (inhämtande av information från myndigheter såsom SGU) Underlagsmaterial och källor kan ses i avsnitt 12 Underlagsmaterial och källor.

3.5. Osäkerhet

Osäkerhet gällande utredningar redovisas inom de relevanta avsnitten. Dessa inkluderar begränsningar baserade på provstorlekar, tillgänglig information och fältförhållanden.

Konsekvenserna rapporteras baserat på den planerade vägens lokalisering och utformning med skyddsåtgärderna som presenteras i avsnitt 5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. Konstruktionsmetoder och förhållanden baseras på normala förhållanden.

3.6. Läsanvisningar

Föreskrifter och yttranden från myndigheter har utgjort ett underlag till miljöbeskrivningen.

I texten hänvisas läsaren till avsnitt 12 Underlagsmaterial och källor, där dokument som använts har redovisats.

I miljöbeskrivningen ingår en redogörelse av miljöförutsättningar och intressen inom

influensområdet i avsnitt 4.4 Miljö och hälsa.

Vidare ingår en redogörelse av vägprojektets effekter och konsekvenser för miljö och hälsa i avsnitt 6.3 Miljö och hälsa. Även skyddsåtgärder och miljöanpassningar har inarbetats i detta avsnitt.

Den samlade bedömningen av projektets miljöpåverkan samt överrensstämmelse med de transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen finns i avsnitt 7 Samlad bedömning.

I avsnitt 8 Överrensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler,

miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushåll med mark och vattenområden, ges en

kort sammanfattning av slutsatser utifrån bedömningarna av effekter och konsekvenser.

4 Förutsättningar

4.1. Vägens funktion och standard

Som tidigare nämnts utgör väg 1800 tillsammans med väg 1795 en viktig länk som via Brämhult kopplar väg 40 i Borås med väg 42 i Sparsör och sedan vidare till E20. Väg 1800 och väg 1795 är utpekade som viktiga regionala vägar med betydelse för arbetspendling.

Vägens linjeföring varierar mellan rak och kurvig och är belägen i en miljö med skogsmark, åkermark och jordbruksmark med inslag av bebyggda tomter och vägar. Här finns

vegetation av olika slag med en blandning av löv- och barr. Terrängen är kuperad och på några ställen längs med sträckan ges möjligheter till utblickar.

Utmed väg 1795 utfördes beläggningsarbete år 2008. År 2016 utfördes åtgärder närmst Borås fram till Snökulla (korsningen 1795/1797). Vägen är cirka 5,3–6,6 meter bred och den skyltade hastigheten är 70 km/h.

Utmed väg 1800 är det tidigaste dokumenterade beläggningsarbetet dokumenterat från år 1978 och det senaste beläggningsarbetet gjordes år 2016. Även denna väg är cirka 5,3–6,6 meter bred. Den skyltade hastigheten på väg 1800 är 50 km/h hela sträckan förutom de sista 200 metrarna närmst övergången till väg 1795, där den skyltade bashastigheten är 70 km/h.

Ingen av vägarna i projektet är rekommenderad väg för farligt gods.

Den senaste femårsperioden har det inträffat totalt 36 trafikolyckor på den aktuella sträckan av väg 1795 och väg 1800, enligt Strada (2019). Samtliga olyckor har resulterat i lindriga skador. De flesta av dessa är olyckor med rådjur. Ett flertal av olyckorna på väg 1795 har inträffat i mitten av projektets sträckning.

4.2. Trafik och användargrupper

En trafikmätning har utförts år 2020 och det totala trafikflödet för väg 1795 är cirka 3 000 fordon per dygn varav cirka 6 procent är tunga fordon.

På väg 1800 gjordes en trafikmätning under samma period år 2020 och den visar en trafikmängd av 3 100 fordon/dygn varav cirka 6 procent är tunga fordon.

Det finns ingen kollektivtrafik som kör längs med väg 1800 eller väg 1795. Tre olika linjebussar (150, 582, 240) kör längs med väg 42.

Väg 1800 och 1795 är båda smala och har smala vägrenar, vilket bidrar till att framkomligheten för oskyddade trafikanter kan upplevas som begränsad.

4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling

Vägen sammankopplar Sparsör och Borås och har betydelse för lokalsamhället. I Sparsör bor enligt kommunen cirka 1 400 invånare och i Brämhult som är den största orten i närheten av vägsträckan bor cirka 5 000 personer.

Ett planprogram finns för Östra Brämhult, Svensgärde 3:1. I planprogrammet beskrivs områden som lämpar sig för nybyggnation av bostäder för att senare prövas i en detaljplan.

Planområdet sträcker sig över väg 1795 precis i inledningen av den vägsträcka som

innefattas av detta projekt. I december 2019 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att

godkänna planprogrammet.

Från projektets slutpunkt ligger både Kilskolan och Slättängsskolan på en färdväg på cirka 1,6 km norrut i Sparsör. Högstadieskolan Fristadskolan i Fristad ligger cirka 3,6 km norr om området. Det finns även några förskolor i området. Söder om sträckan, cirka 1,3 km söderut ligger Bodaskolan i Hässleholmen.

Närmsta kommersiella service i södra delen av sträckan finns i Borås centrum som ligger cirka 6 km söder om projektets startpunkt. Cirka 4,5 km norr om sträckans slutpunkt ligger Fristad där det finns bland annat matbutiker, tågstation, restauranger, bensinstation, bank och frisör.

4.4. Miljö och hälsa

4.4.1. Landskap

Borås Stad ligger i ett storskaligt sprickdalslandskap. Storskaligt sprickdalslandskap kännetecknas av att det har minst en tydlig riktning. Åsar och dalar följer en eller ibland flera riktningar, som orsakats av svaghetszoner i berggrunden (Trafikverket, 2012).

Storleken på sprickdalarna kan variera, men landskapet upplevs som ”kammat”. Den uppodlade marken, bebyggelsen och vägarna ligger företrädesvis i dalgångarna.

Sprickdalslandskapen är generellt vattenrika. Stora sprickdalar finns ofta i nord-sydlig riktning, med mindre dalar i öst-västlig riktning. Landskapstypen är övervägande skogsklädd, och domineras av gran och tall. Höjdområdena är oftast glest bebyggda.

Längs med vägsträckan finns det ett flertal partier där skogsmark omsluter vägen. Utmed vägen längst i norr består skogsmarken av lövdominerad blandskog med främst yngre lönn och björk med inslag av ask, ek, rönn och gran. Ett stycke längre söderut kan en fuktig blandskog med al och björk ses, vilken angränsar till åkermark och tätbevuxen skog. Fuktig blandskog återfinns även utmed vägen i den mellersta delen av sträckan; här kan vegetation i form av björk, rönn, gran, tall och asp ses. Avverkad skogsmark förekommer också

längsmed sträckan. Både tät och gles skog finns utmed vägen, till exempel tät

produktionsskog av gran och yngre och glesare skog. Skogsdungar och alléer är också förekommande.

De öppna ytorna utmed sträckan utgörs av åker- och jordbruksmark. Dessa ytor skapar siktlinjer vilket bidrar till att den som färdas längsmed vägen kan blicka ut över landskapet.

Stengärdsgårdar, vattendrag och lägre vegetation ramar in och styckar upp åker- och jordbruksmarken. Betesdjur såsom kor och hästar kan ses på ett flertal ställen i beteshagarna utmed vägen.

Vägdikena är klädda med vegetation i form av högt gräs och ormbunkar. Ett lägre buskskikt finns intill trädskiktet vid de områden som utgörs av skogsbestånd, vilket utgör en naturlig övergång mellan vägen och skogen.

4.4.2. Naturmiljö

Utbredningsområdet berör inga områden av Natura 2000, nationalpark, naturreservat, naturminnen eller skyddade biotopskyddsområden (Naturvårdsverket, 2019).

En naturvärdesinventering (NVI) på förstudienivå har genomförts längs sträckan i form av fjärranalys av befintliga naturvärden. Denna har kompletterats med ett fältbesök som utfördes 5–7 augusti 2019. Under inventeringen besöktes specifikt de delar av inventeringsområdet som pekats ut som potentiella naturvärdesobjekt i förstudien.

Resterande delar av området besöktes mer översiktligt med syfte att identifiera

naturvärdesobjekt, naturvårdsarter och generellt biotopskydd som inte framkommit genom

förstudien.

Naturvärdesobjekt

I figur 4.4.2-1 till 4.4.2-4 kan de naturvärden som identifierats längs med sträckan ses.

Naturvärdesobjekt bedöms med avseende på naturvärde enligt en fyrgradig skala: 1 – högsta naturvärde, 2 – högt naturvärde och 3 – påtagligt naturvärde samt 4 – visst naturvärde.

Nio naturvärdesobjekt har identifierats inom inventeringsområdet, fem av dem klassificeras

som naturvärdesklass 4 (visst naturvärde) och de andra som naturvärdesklass 3 (påtagligt

naturvärde). Dessa naturvärdsobjekt kan innehålla värdefulla arter eller biotoper och

beskrivs nedan.

Figur 4.4.2-1. Naturvärdesobjekt som identifierats vid naturvärdesinventeringen i augusti 2019.

Figur 4.4.2-2. Naturvärdesobjekt som identifierats vid naturvärdesinventeringen i augusti 2019.

Figur 4.4.2-3. Naturvärdesobjekt som identifierats vid naturvärdesinventeringen i augusti 2019.

Figur 4.4.2-4. Naturvärdesobjekt som identifierats vid naturvärdesinventeringen i augusti 2019.

Eftersom fältinventeringen utgörs av en yta 10 meter utanför vägsträckan på båda sidor om

vägen är flera av de identifierade naturvärdesobjekten mindre delar av större ytor som

sträcker sig utanför inventeringsområdet.

Naturvårdsarter

Under fältinventeringen påträffades 16 naturvårdsarter inom kategorin rödlistad, signalart, skyddad art eller nyckelart.

Rödlistade arter är arter som bedöms löpa risk att försvinna nationellt. I

inventeringsområdet hittades de rödlistade träden ask och skogsalm. Dessa arter är rödlistade framförallt på grund av sjukdom.

Signalarter är arter med särskilt värde eftersom deras förekomst tyder på att det finns skyddsvärda naturtyper med värdefulla strukturer i området. De signalarter som hittats är:

• Blodrot

• Idegran

• Skallra (Rhinanthus sp.)

• Västlig hakmossa

• Ängsvädd

Skyddade arter är de som omfattas av juridiskt skydd enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845).

Fridlysta arter som har hittats i utredningsområde är reptiler/egentliga ödlor (lacertidae sp.), groddjur/äkta grodor (rana sp.), vanlig groda och vanlig padda samt en lummerväxt (vanlig lopplummer). Naturvårdsobjekt 3 kan utgöra en samlingsplats för fridlysta groddjur, se figur 4.4.2-4.

Värdefulla trädindivider såsom senvuxna ekar och ekar med håligheter identifierades också under fältinventeringen. Äldre träd och grova träd med håligheter utgör nyckelarter då de bidrar till den biologiska mångfalden, framförallt då de utgör lämpliga substrat och levnadsmiljöer för flertalet djur och växter som till exempel skalbaggar, lavar, mossor och fåglar.

Generellt biotopskydd

Generellt biotopskydd innebär att alla områden som omfattas av det generella

biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 § och är en skyddsform som är tänkt som skydd för små mark- och vatten området, som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för många djur och växter.

Under fältinventeringen identifierades 21 småbiotoper som omfattas av generellt biotopskydd där 19 utgjordes av stenmurar, 2 av småvatten och 1 av en åkerholme.

I undersökningsområdet finns biotopskyddade stenmurar och två vattendrag som är placerade mellan km 0/350 och km 0/600.

Invasiva arter

Under fältinventeringen påträffades fyra invasiva arter som förekommer längs hela inventeringssträckan vilket kan innebära problem för den biologiska mångfalden. I figur 4.4.2-5 till 4.4.2-8 kan arternas placering vid inventeringstillfället ses. Enligt Trafikverkets checklista TDOK 2015:0469 delas invasiva arter in i två kategorier: A och B.

Arter i kategori A skapar alltid stora problem då de sprider sig snabbt, är svåra att bekämpa

och medför negativa effekter för den biologiska mångfalden. Det är komplicerat och dyrt att

bekämpa arterna i kategori A. Längs med vägsträckan hittades två arter inom kategori A,

blomsterlupin och parkslide.

Arter i kategori B är de som lokalt kan orsaka problem och sprida sig snabbt. De kan bekämpas relativt effektivt och har inte en lika negativ effekt på andra arter som kategori A.

Genom att utföra åtgärder kan man minska populationerna eller helt ta bort bestånd. Det är viktigt att inleda bekämpningar tidigt, så att bestånden inte blir övermäktigt stora eller växer in i vegetation som kan ta skada vid bekämpningsinsatser. Längs med vägsträckan hittades två arter inom kategori B, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Figur 4.4.2-5. Invasiva arter som identifierats vid naturvärdesinventeringen i augusti 2019.

Figur 4.4.2-6. Invasiva arter som identifierats vid naturvärdesinventeringen i augusti 2019.

Figur 4.4.2-7. Invasiva arter som identifierats vid naturvärdesinventeringen i augusti 2019.

Figur 4.4.2-8. Invasiva arter som identifierats vid naturvärdesinventeringen i augusti 2019.

4.4.3. Vatten

Öresjö är huvudvattentäkt för Borås cirka 80 000 invånare. För att skydda vattentäkten från

föroreningar har området runt sjön och dess närmaste tillrinningsområde klassats som

vattenskyddsområde. Hela utredningsområdet ligger inom Öresjö vattenskyddsområde, se

figur 4.4.3-1. Vägen går igenom primär, sekundär och tertiär zon, se figur 4.4.3-2. De bäckar och vattendrag som korsar vägen är en del av vattenskyddsområdet.

För Öresjös vattenskyddsområde finns skyddsföreskrifter som ska följas. Enligt 6 § i skyddsföreskrifterna för Öresjös vattenskyddsområde är det förbjudet med upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt inom den primära och sekundära skyddszonen. Mer om tillstånd och dispenser som krävs för arbete i Öresjös vattenskyddsområde avhandlas i avsnitt 10.3 Tillstånd och dispenser.

I VISS databas framgår att kvalitetskravet för gällande förvaltningscykel inte uppfyller ”God ekologisk status”.

Då marken består av ett tunt lager morän på en brant sluttande bergyta kan

grundvattennivån variera avsevärt beroende på årstid och nederbördsförhållanden.

Avseende infiltrationskapacitet anses jordarna vara medelpermeabla förutom i

våtmarksområdet där jordarna har låg permeabilitet. Mer om markens jordartförhållanden kan ses under avsnitt 4.5.1 Geologiska och bergtekniska förhållanden.

Ett vattendrag ansluter till vägdiket vid km o/375 och rinner längs vänster sida av vägen till km 0/560. Vid km 0/560 leds vattnet genom en trumma under vägen och rinner sedan längs den högra sidan av vägen till km 0/800.

Vägen passerar våtmarksområdet Hjortseredsmossen som ligger öster om vägen mellan km

3/135 och km 3/540, se figur 4.4.3-3. Dessutom passerar vägen vid km 3/300 nära ett

område med torv. Torvområden utgör ofta en hög risk för att föroreningsspridning sker vid

en olycka då grundvattennivån kan väntas vara hög i sådana områden. Vägdagvattnet rinner

mot vägtrummor vid km 3/264 och km 3/447 som rinner nära våtmarken.

Figur 4.4.3-1. Öresjös vattenskyddsområde.

Figur 4.4.3-2. Vattenskyddsområde inom projektets utredningsområde. Röd skraffering respektive blå visar vattenskyddsområdets primära respektive sekundära zon. Övrigt område i kartan är

vattenskyddsområdets tertiära zon.

Figur 4.4.3-3. Våtmarksområdet Hjortseredsmossen.

4.4.4. Rekreation och friluftsliv

I området finns skog och naturområden, exempel på detta är naturreservatet Kröklinge

hage, som är känt för sin ädellövskog och det vackra landskapet. Elljusspår sträcker sig

genom naturreservatet Mölarp och Kröklinge hage. Öresjös östra strand ligger mitt i

Sparsörs samhälle, här finns möjligheter att bada och fiska. Borås Skidstadion finns vid

Ymer, på vintern anläggs spår för längdskidåkning med hjälp av konstgjord snö. Inom

området finns även en rullskidbana och Idrottsklubben Ymer bedriver verksamhet inom

bland annat orientering, frisbee, skidor, cykel, boule och motion.

4.4.5. Buller

Enligt Västra Götalands Informationskarta, är området längs vägen bullerutsatt från trafiken. Ett antal utspridda bostadshus ligger i direkt närhet till vägen längs sträckan.

4.4.6. Förorenade områden

Enligt Västra Götalands informationskarta finns inga potentiella förorenade områden inom projektets utredningsområde. Emellertid kan vägdikesmassor innehålla förhöjda halter av föroreningar från trafiken. Markmiljöundersökningar gjordes för att undersöka eventuella föroreningar av metaller, oljor eller PAH (asfaltbetong innehållande stenkolstjära) i

vägdikesmassorna. Halterna av metaller och PAH låg lägre än Naturvårdverkets riktvärden.

Alifater >C16-C35 påvisades i halter som överskrider Naturvårdverkets riktvärden för känslig markanvändning i 4 av 14 provtagningar. Föroreningen har sannolikt sitt ursprung från tjockflytande olja med låg spridningsbenägenhet från en olycka eller annan källa. Alla vägdikesprover ligger inom riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM).

Under Markteknisk undersökning (Saitec, 2019) utfördes 21 PAH-analyser och ingen tjära hittades under provtagningen.

4.5. Byggnadstekniska förutsättningar

4.5.1. Geologiska och bergtekniska förhållanden

Projektområdet ligger i en horisontell terräng som sluttar ner mot nordväst, mot Öresjö vid norra änden. På båda sidor om vägarna finns jordbruksmark, skogsområden, torvområden samt enskilda byggnader. Dominerande jordarten i projektområdet består av sandig morän där berg i dagen förekommer på vissa ställen. På vissa ställen kan det förekomma

isälvssediment, urberg och torv, se jordartskarta i figur 4.5.1-1. Jorddjupet varierar generellt

mellan 0 och 3 meter, men i projektets centrala del kan det nå upp till cirka 15-20 meter.

Figur 4.5.1-1. Jordarter i området från SGU:s kartvisare.

4.5.2. Masshantering

Enligt Trafikverkets hållbarhetsarbete som omfattar bland annat avfallsminimering och avfallsåtervinning ingår hanteringen av vägdikesmassor. Därför studeras möjligheten att återanvända massor som kommer schaktas inom projektet för att på så sätt minimera obalansen i masshanteringen. Återanvändning eller återvinning ska helst ske längs samma delsträcka som vägdikesmassorna har uppkommit inom.

Provtagningarna på väg och vägdikesmassor har gjorts i syfte att analysera föroreningshalter

för att bland annat undersöka huruvida det är möjligt att återanvända massorna inom

projektet.

Totalt 14 vägdikesprover har tagits längs projektets vägsträcka. Dessa skickades för analys av metaller och polyaromatiska föroreningar (PAH). Inga prover innehöll halter av föroreningar som överskred Naturvårdverkets riktlinjer för MKM. Detta innebär att vägdikesmassorna utifrån sin föroreningshalt kan nyttjas inom projektet.

Emellertid måste hänsyn tas till de invasiva arter som växer på flera ställen i vägdikena.

Dessa beskrivs i avsnitt 4.4.2 Naturmiljö. De invasiva arterna ska hanteras enligt kommunens riktlinjer och detta kommer att utredas vidare i nästa skede, i samråd med Länsstyrelsen. De massor som påverkas av de invasiva arterna omfattar cirka 1 000 m

. Ingen tjära hittades i beläggning vid markteknisk undersökning (Saitec, 2019).

Föreslagna åtgärder i vägprojektet resulterar i ett massöverskott på cirka 15 800 m

och det kommer att utredas hur dessa massor bäst ska omhändertas. Lämpliga platser för tillfälliga upplag redovisas på plankartan.

4.5.3. Avvattning

Området präglas av en stor mängd yt- och grundvatten från de högt belägna områdena.

Vattnet samlas upp i de befintliga dikena och dränerar till de naturliga bäckarna. Inom projektområdet finns flera trummor under väg 1800 och 1795 som vattnet leds genom mot Öresjö.

Avrinningsområdena och de befintliga trummorna redovisas i figur 4.5.3-1.

Enligt de geotekniska profilerna varierar den maximala vattennivån under markytan mellan 1,80 meter i mittersta delen av projektet och 1,20 meter i slutet av projektets sträcka.

Resterande mätningar som har utförts visar inget grundvatten ner till 3 meters djup.

De jordarter som finns i området är relativt genomsläppliga men med låga

grundvattennivåer. Det gynnar infiltration genom diken utan risk för att

grundvattennivåerna påverkas.

Figur 4.5.3-1. Avrinningsområden och befintliga rörtrummor inom projektets område.

4.5.4. Ledningar och belysning

Befintliga ledningar inom området är i huvudsak el och tele/fiber. Borås Elnät, Borås Stad, Skanova, Gingri fiber och Vattenfall har ledningar längs väg 1800 och väg 1795.

Belysningen ägs av kommunen. Högspänningsledningar korsar vägen på några ställen och det förekommer distributionsnät eller telenät utmed vägen.

Samråd med ledningsägare kommer att hållas under våren 2020.

4.5.5. Markanvändning

Ett planprogram finns för Östra Brämhult, Svensgärde 3:1. I planprogrammet beskrivs områden som lämpar sig för nybyggnation av bostäder för att senare prövas i en detaljplan.

Planområdet sträcker sig över väg 1795 precis i inledningen av den vägsträcka som

innefattas av detta projekt.

5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv

5.1. Val av lokalisering

Inga alternativ för att dra ny väg i annan sträckning har projekterats då projektets mål skulle bli svåruppfyllda och innebära större påverkan på omgivningen än att vidta åtgärder på befintlig väg.

5.2. Val av utformning

Ombyggnationen omfattar en sträcka på cirka 6,6 km (sektion 0/000-6/640) med start i söder i en korsning mellan väg 1795 och två skogsstigar strax utanför Borås, fram till 500 meter på väg 1800 efter övergången från väg 1795 till väg 1800, se bilaga 1 – Plankartor.

De åtgärder som planeras i projektet är förstärkning av vägkanter/stödremsa, förbättring av slänter samt byggande av en gång- och cykelväg längs en del av väg 1800. Vägen kommer även att breddas för att möjliggöra vägren på båda sidor av vägen. Körfälten planeras bli 3 meter breda med en vägren på 0,75 meter samt en sidoremsa på 0,25 meter. Vägrenens funktion är att få utrymme för oskyddade trafikanter. En mittlinje ska separera körfälten.

Vägrenen separeras från körfälten med streckad väglinje.

Vägutformningen tar hänsyn till kraven i VGU avseende bland annat horisontell och vertikal geometri, stoppsikt och sikt i korsning. Nedan beskrivs vägutformningen avseende

breddning av vägen på båda sidor eller på östra respektive västra sidan. Körfälten, vägrenar och stödremsors bredd redogörs i typsektionerna. Även dräneringslösningar, vägslänter och vägräcken beskrivs i dessa. Vid beslut har följande aspekter beaktats:

• måluppfyllelse

• effekter

• omgivningspåverkan

• kostnad

• eventuell övrig kritisk påverkan.

Utgångspunkten för den generella vägutformningen är att bredda den befintliga vägen likafullt på dess båda sidor där detta är möjligt och måla en mittlinje. Olika alternativ har studerats för att få en utformning som är anpassad till terräng samt uppfyller de standarder och krav som ställs för vägars utformning.

5.2.1. Breddning av väg 1795

På raka sträckor där det inte finns objekt som utgör hinder rekommenderas att vägen breddas lika mycket på vardera sida av vägen. Typsektion som visas i figur 5.2.1-1 ska tillämpas i sju vägavsnitt. De föreslagna vägavsnitten för raksträckor uppfyller de övergripande och specifika projektmålen och har positiva effekter för trafikanter.

Omgivningspåverkan bedöms vara måttlig och då endast som följd av röjning av vegetation

och nedfällning av enstaka träd för att ge utrymme åt nya vägdiken.

Figur 5.2.1-1. Typsektion för vägavsnitt med rak linjeföring i plan.

För de vägavsnitt som utgörs av kurvor rekommenderas breddningen ske i den inre radien.

Detta förslag tillämpas i sju vägavsnitt längs med väg 1795 enligt figur 5.2.1-2. Breddökning av körfält i kurvor görs i den utsträckning som det är möjligt i enlighet med VGU. Samtidigt tas hänsyn till tillgängligt utrymme längs vägen för att minimera negativ

omgivningspåverkan. Även dessa vägavsnitt uppfyller de övergripande och specifika projektmålen och har positiva effekter för trafikanter.

Figur 5.2.1-2. Typsektion för vägavsnitt i kurva utan hinder.

De avsnitt där omgivningspåverkan riskerar att bli mer än måttlig på grund av påträffade miljövärden i området beskrivs tillsammans med effekter och konsekvenser i avsnitt 6.

Effekter och konsekvenser av projektet.

I de fall det inte går att bredda vägen i enlighet med rekommendationerna ovan har

specifika förslag för respektive vägavsnitt tagits fram. För dessa vägavsnitt rekommenderas

vägen att breddas åt antingen öster eller väster vilket kan ses på plankartan. Vid km 0/380

ansluter ett litet vattendrag till vägdiket och vattnet rinner längs vägen vänstra sida till km

0/560, därför föreslås breddning på vägens östra sida i denna sektion i syfte att undvika

påverkan på vattendraget. Mot vattendraget rekommenderas den befintliga släntlutningen

på 1:2 att bevaras för att undvika arbeten i och påverkan på vattendraget och därmed

behöver ett vägräcke monteras på denna sida, se figur 5.2.1-3. Hinder i form av vattendrag,

naturvärden, ledningar, fastigheter och dålig sikt gör så att vägen inte kan breddas lika

mycket på båda sidorna, se figur 5.2.1-4 – 5.2.1-6 där några av vägavsnitten och deras

rekommenderade breddningssida kan ses.

Vid km 0/560 leds diket/vattendraget under vägen och fortsätter längs vägens högra sida till km 0/800. Breddning föreslås på vägens östra sida och att flytta vattendrag längre österut på grund av de nedgrävda elektriska ledningar och det naturvärde som finns på västra sidan.

Undantag görs vid km 0/176 där en bro sträcker sig över vägen och endast kan breddas så att körfälten får en bredd på 2,85 meter och vägrenen 0,70 meter, se figur 5.2.1-7.

Figur 5.2.1-3. Fotografi på området i avsnitt km 0/350 – 0/580. På västra sidan av vägen rinner ett litet vattendrag från km 0/380 till km 0/560 och därför föreslås breddning på östra sidan av vägen i syfte att undvika påverkan på vattendraget.

Figur 5.2.1-4 Fotografi på område i avsnitt km 0/600 – 1/020. I detta avsnitt finns det en brant

bergsslänt och hus på vägens västra sida. Breddning rekommenderas åt öster i detta vägavsnitt.

Figur 5.2.1-5. Fotografi på hus i avsnitt km 1/670 – 1/750. Breddning rekommenderas åt väster för detta vägavsnitt för att undvika intrång.

Figur 5.2.1-6. Fotografi på kurvan i avsnitt km 5/350 – 5/420. Innerslänten i den inre radien är brant och därför rekommenderas breddning ske mot vänster sida, i vägens yttre radie. Eftersom kurvan har hög vägbank och vägslänterna blir större än 1:3 måste vägräcken monteras på båda sidor av vägen.

Figur 5.2.1-7. Fotografi på bro i avsnitt km 0/176.

5.2.2. Breddning av väg 1800 samt gång- och cykelväg

För väg 1800 ska vägen mellan vägavsnitt km 6/160 – km 6/440 breddas lika mycket på vardera sida då det inte finns några objekt som utgör hinder.

Längs med vägavsnitt km 6/440 – km 6/640 ska det anläggas en gång- och cykelväg med kantstöd längs med vägens östra sida, se figur 5.2.2-1. Breddningen sker på östra sidan om vägen.

Figur 5.2.2-1. Typsektion i vägavsnitt km 6/400 – km 6/520. Breddning rekommenderas åt öster då en stenmur tillhörandes en fastighet finns på västra sidan. Dessutom växer sälg och ask som är

naturvårdsarter på vägens vänstra sida och därmed kommer inte dessa att påverkas.

I övrigt uppfyller de föreslagna typsektionerna de övergripande och specifika projektmålen och har positiva effekter för trafikanter.

5.2.3. Belysning

Befintlig belysning utmed sträckan ägs av Borås stad. Beslut om befintlig belysning skall vara kvar har ännu inte tagits av kommunen. Trafikverket kommer inte att belysa väg 1795 och del av väg 1800, enbart gång- och cykelbanan där nya belysningsstolpar kommer att sättas upp.

5.2.4. Vägräcken

Vägräcke rekommenderas att sättas upp på de ställen där det inte är möjligt att skapa en vägslänt med 1:3 lutning och även där träd eller belysningsstolpar utgör risk och är placerade inom vägens säkerhetszon. Vid vattendragen som löper längs vägens ena sida mellan km 0/380 till km 0/560 rekommenderas montering av vägräcken för att minska risken för påverkan på vattnet.

Vid bron i sektion km 0/176 finns räcken. Vägräcket ersätts med betongbarriär för att förbättra trafiksäkerheten.

5.2.5. Sidoområden

Utformningen av vägens slänter och sidoområden ska anpassas till omkringliggande terräng och vegetation. Slänterna ska om möjligt ha lutningen 1:3 och uppfylla ombyggnadsstandard för ombyggnad av befintlig tvåfältsväg enligt VGU.

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs

Inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått ska fastställas eller redovisas på plankartan.

6 Effekter och konsekvenser av projektet

6.1. Trafik och användargrupper

Ingen förändring avseende trafikmängd eller användargrupper bedöms uppkomma av projektet. Dock bedöms trafiksäkerheten och framkomligheten öka på grund av projektets trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling

För lokalsamhällena i området bedöms vägens åtgärder bidra till bättre framkomlighet och ökad säkerhet för både skyddade och oskyddade trafikanter. Detta kan i sin tur bidra till ökad attraktivitet för att bo och vistas i området.

6.3. Miljö och hälsa

6.3.1. Landskap

Ingen större påverkan på landskapet kommer att ske i samband med de åtgärder som planeras i projektet.

Mark som berörs vid förstärkningen av vägkanterna och förbättring av slänterna ska återställas och för att på ett enkelt sätt återetablera den vegetation som finns naturligt på platsen ska de nya slänterna täckas med avbaningsmassor. I massorna finns det en naturlig fröbank som gör det möjligt för den befintliga vegetationen att återetablera sig. Vid spontan etablering kommer vegetation som trivs och passar in i miljön att etablera sig.

6.3.2. Naturmiljö

Naturvärdesobjekt

Utformningen av vägen har anpassats på några ställen efter de naturvärdesobjekt som har identifierats för att dessa inte ska påverkas.

I avsnittet mellan km 2/740-3/060 finns en betesvall på vägens högra sida. Eftersom denna börjar en bit ut från vägen bedöms den inte påverkas permanent av vägbreddningen som föreslås mot denna sida.

I avsnittet km 3/120-3/570 växer en sumpskog på vägens högra sida. Därför föreslås

breddning mot skogen men med vägräcken för att minska ytan för nytt vägområde och på så sätt undvika fällning av sumpskogens träd.

I kurvan mellan km 4/500-4/870 finns en igenväxt betesmark med naturvärdesklass 4 längs med vägens högra sida. I avsnittet finns även stenmurar på fyra olika ställen. Varken

betesmarken med värdefull fauna eller stenmurarna bedöms påverkas. Utöver detta påträffades även den fridlysta ödlan Lacertidae sp. i detta avsnitt.

I kurvan mellan km 5/820-6/000 växer en lövsumpskog med naturvärdesklass 3. I området påträffades under inventering en stenmur, vattendrag och fridlysta groddjur. Vattendraget går tvärs under vägen i en trumma som inte bedöms påverkas av vägbreddningen.

Stenmuren är utanför det nya vägområdet och kommer därmed inte heller att påverkas.

Naturvårdsarter

Projektet förväntas inte utgöra någon stor risk för skyddade arter eftersom utformningen av vägen anpassas så att påverkan på biotopskyddsområden och naturvärdesobjekt där

groddjur och reptiler lever inte uppstår. Därför anses inga permanenta skyddsåtgärder vara

nödvändiga. Dock behövs försiktighetsåtgärder under byggtiden för att skydda groddjuren vilket beskrivs i avsnitt 6.6 Påverkan under byggtiden.

Utformningen av vägen har anpassats för att bevara naturvärdena i så stor utsträckning som möjligt men viss vegetation måste tas bort för att kunna bredda vägen. Inga värdefulla träd förväntas påverkas, men tre rödlistade träd kommer att avverkas; två askar (Fraxinus excelsior) och en skogsalm (Ulmus glabra) mellan km 6/520- 6/580 i projektets norra del.

Två av de rödlistade träden är unga och saknar bevarandevärde och minst en av askarna har angripits av askskottsjukan. Att bevara träden är en kostsam åtgärd som inte står i

proportion till trädens ringa naturvärden. Avverkning av träden bedöms medföra små till måttliga konsekvenser för naturmiljön. Inga kompensationsåtgärder föreslås.

Generellt biotopskydd

Områden med generellt biotopskydd visas på plankartan.

Stenmuren vid km 0/600 kommer att påverkas i samband med den omgrävning av vattendrag som beskrivs nedan. Skyddsåtgärder för att minimera skada på stenmuren kommer att vidtas.

Inga separata tillstånd behövs eftersom ingen påverkan förväntas utom vägområdet.

Invasiva arter

Ett problem med invasiva arter har identifierats i området, därför finns det en risk för spridning av dessa arter om de inte hanteras på rätt sätt. Borås Stad driver för tillfället ett projekt om invasiva arter som har till syfte att få en överblick över vilka invasiva växter som finns i Borås kommun samt hur stor spridningen är. Trafikverket arbetar också med invasiva arter enligt TDOK 2015:0469. Projektets målsättning är primärt att inte sprida invasiva arter vidare. I möjligaste mån kommer massor från områden där invasiva arter påträffats att begravas inom vägområdet och övertäckas med ”rena massor”. I de fall detta förfarande inte är möjligt kommer massorna att läggas tillbaka i det område de härrör från för att undvika etablering av invasiva arter i nya områden.

6.3.3. Vatten

Vägsträckan ligger inom Öresjö vattenskyddsområde och en del av vägen ligger inom primärt vattenskyddsområde, se figur 4.4.3-2. Utredningsområdet ligger till största del i den tertiära skyddszonen medan en mindre sträcka, ungefär från korsningen mellan

Vinkelvägen och väg 1800 och österut ligger i den sekundära skyddszonen.

Projektet bedöms inte innebära någon negativ påverkan på Öresjös vattenskyddsområde när vägen är färdigställd i driftskedet. Generellt innebär projektet att vägen blir mer trafiksäker vilket är positivt då olycksrisken minskar. Ett litet vattendrag i primär skyddszon kommer att flyttas mellan km 0/560 och km 0/800 som beskrivits avsnitt 5.2.1. I dagsläget rinner detta vattendrag in i vägdiket. För att behålla kontinuiteten i vägutformningen föreslås att detta kombinerade dike/vattendrag separeras till två olika vattenflöden och flyttas österut.

De två fårorna förläggs då parallellt på sådant avstånd från varandra att risken för att föroreningar som hamnar i diket vid en olycka inte hinner spridas till vattendraget. Denna åtgärd kommer ytterligare minska risken för förorening av Öresjö och kommer även att underlätta framtida underhåll av vägdiket. Längs den resterande sträcka inom den primära skyddszonen där vattendraget löper längs med vägen kan inte de två vattenflödena

separeras på samma sätt utan kostnader som bedöms som orimliga i förhållande till den risk

det innebär att låta vattnet rinna i en och samma fåra.

Då vägen är relativt lågt trafikerad bedöms förebyggande åtgärder vid olycka inte vara nödvändiga. Dikessystemet bedöms vara tillräckligt för att fördröja utsläpp i samband med olycka. Det finns skyltar vid km 5/880 som visar försiktighetsåtgärder samt uppmanar trafikanter att ringa 112 vid en eventuell olycka.

Under byggtiden finns det risk, även om den bedöms vara låg, för att yt- och grundvatten förorenas om inte korrekta försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra infiltrering i marken av miljö- och hälsovådliga ämnen från vägmassor, avfall och arbetsmaskiner. De försiktighetsåtgärder som ska vidtas under byggskedet beskrivs i avsnitt 6.6 Påverkan under byggnadstiden.

6.3.4. Rekreation och friluftsliv

Åtgärderna bedöms bli positiva för rekreation och friluftsliv då vägen breddas och skapar en säkrare väg samt att en gång- och cykelväg anläggs utmed väg 1800. Det skapar möjligheter att färdas på ett mer trafiksäkert sätt för att komma till friluftsområdena i närheten.

6.3.5. Buller

Projektet avser inte att öka befintlig standard utan båda vägarna kommer att behålla sin vägbredd, höjd och profil. Hastigheterna kommer inte att ändras, varken på väg 1800 eller väg 1795 och trafiken kommer i huvudsak ligga i samma läge som idag. Ombyggnationen förväntas inte öka trafikmängden. Med anledning av det gör Trafikverket bedömningen att projektet är att betrakta som åtgärder i ”befintlig infrastruktur”.

Åtgärdsbehovet av bullerskyddåtgärder i anläggningsprojekt bedöms utifrån två olika planeringsfall; ny- eller väsentlig ombyggnad och befintlig infrastruktur. Trafikverket bedömer att projektet ska betraktas som en säkerhetshöjande åtgärd som inte syftar till att öka standarden på vägen eller höja hastigheten och därför ska projektet inte betraktas som

”väsentlig ombyggnad” och riktvärdena för ”befintlig infrastruktur” ska vara styrande för projektet, se tabell 6.3.5-1.

Tabell 6.3.5-1. Trafikverkets åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur för buller- och vibrationsnivåer.

Enligt beräkning av vägtrafikbuller ekvivalent ljudnivå utomhus efter ombyggnation överskrids inte Trafikverkets åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur för buller- och vibrationsnivåer. En kompletterande utredning har utförts på fastighet i direkt närhet till vägen vilken visade att bullernivåerna inte överskrider riktvärden.

6.3.6. Förorenade områden

Alla vägdikesprover ligger inom riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM).

Detta innebär att vägdikesmassorna utifrån sin föroreningshalt kan nyttjas inom projektet.

Emellertid måste hänsyn tas till de invasiva arter som växer på flera ställen i vägdikena, se

avsnitt 4.4.2 Naturmiljö och 4.5.2 Masshantering.

6.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)

Sträckan kommer att breddas och byggas om på sina ställen för att öka trafiksäkerheten och göra vägen mer tillgänglig för oskyddade trafikanter. Samtliga åtgärder bedöms förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det positivt att göra dessa åtgärder för att minska antalet olyckor.

6.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser

Inom detta projekt bedöms inga indirekta eller samverkande effekter eller konsekvenser uppstå.

6.6. Påverkan under byggnadstiden

När vägen ska byggas kommer det att krävas masshantering och transporter. Detta kommer medföra buller, avgasutsläpp och damm. Gällande buller finns det tidsrestriktioner för att begränsa bullertiden för arbetsmoment med höga bullernivåer.

Utanför det permanenta vägområdet utmed vägsträckan kommer det även att behövas ytor för upplag, uppställning av maskiner med mera under byggtiden. Dessa områden kommer att fastställas som områden med tillfällig nyttjanderätt i vägplanen. Områden kring stenmurar ska inte användas som arbetsområde eller tillfällig nyttjanderätt. Särskilda skyddsåtgärder behövs för att säkerställa att föroreningar i form av oljeprodukter eller drivmedel från arbetsfordon inte når mark- och vattenområden. Massor som kan förorena yt- och grundvatten får inte användas i projektet. Man måste ta hänsyn att upplag av massor inte sker i närheten av träd eller deras rotsystem.

Justeringen av vägens sträckning innebär att befintligt avvattningssystem måste ändras.

Befintliga trummor längs med sträckan kommer att repareras eller förlängas vid behov, nya diken kommer utformas i vägslänterna eftersom detta är nödvändigt för den nya

utformningen. Där gång- och cykelvägen ska anläggas kommer dagvattenbrunnar med vattenlås och sandfång placeras för att samla avrinningsvatten från vägen och avleda det till nästa dike. Avvattningssystemet ska kunna ta emot och avleda dimensionerande flöden, inte påverka trafiken samt vara dimensionerat med hänsyn till klimatförändringar. Befintliga vattenflödens förutsättningar anses inte förändras och ingen väsentlig påverkan på grundvatten förväntas under utförandet av vägarbetet.

Grävning, jordstabilisering och länshållning av schakter kan orsaka grumling i recipienter och närliggande vattendrag. Lämpliga skyddsåtgärder ska vidtas för att i möjligaste mån undvika detta. Eftersom projektet är beläget inom Öresjö vattenskyddsområde gäller särskilda villkor

• Upplag av avfall och förorenade massor som kan utgöra risk för yt- och

grundvattnet får inte förekomma utan tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor.

• Schaktningsarbete omfattade mer än 200 m³ till exempel i samband med vägbyggen eller annat byggande kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor.

• För övrigt gäller försiktighetsmått vad gäller arbetsfordon och motorbränslen och liknande.

De störningar som orsakats av byggnadsarbeten riskerar att få negativa effekter på naturen

under byggtiden, särskilt skyddade arter. Under groddjurens mest aktiva lekperiod ska

byggande av vägen undvikas. Ett skyddsnät som hindrar att groddjuren tar sig in på

byggområdet ska sättas upp en tid innan byggstart. Behovet av en ansökan om dispens för fridlysta arter från Länsstyrelsen kommer att studeras vidare.

Grävningar kan orsaka spridning av de invasiva arterna, därför bör massorna med invasiva arter hanteras enligt riktlinjer som fastställts av myndigheterna.

Innan arbeten påbörjas ska projektets miljösäkringsdokument kontrolleras.

7 Samlad bedömning

En samlad bedömning har gjorts gällande de olika miljöaspekterna i projektet.

Bedömningen innefattar huruvida de transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen uppnås i projektet. Dessutom har en samlad bedömning gjorts av de konsekvenser som projektet medför. I tabell 7–1 redovisas den bedömningsskala som har använts.

Figur 7–1. Bedömningsskala.

Positiva konsekvenser

Inga

konsekvenser

Små negativa konsekvenser

Måttliga negativa konsekvenser

Stora negativa konsekvenser

Positiva konsekvenser innebär att projektet bidrar till att den bedömda aspekten blir bättre än i dagsläget.

Inga konsekvenser innebär att projektets åtgärder är vare sig positiva eller negativa för den bedömda aspekten.

Små negativa konsekvenser motsvarar de aspekter där det blir en förändring men dess allvarlighet bedöms som låg, eller att dess effekter avtar med tid.

Måttliga negativa konsekvenser är aspekter som antingen har en större påverkan ur allvarlighetsgrad, som påverkar ett större område eller är bestående under längre tid.

Stora negativa konsekvenser är aspekter som är mycket allvarliga, har en bestående eller väldigt långtidsverkande påverkan och som kan få effekter även utanför projektområdet.

Den samlade bedömningen gällande konsekvenser på olika miljöaspekter redovisas i tabell 7–2. Bedömningarna i detta kapitel är preliminära då de baseras på den information som finns i dagsläget om projektet.

Tabell 7–2 Samlad bedömning av projektets konsekvenser.

Miljöaspekt Konsekvens

Landskapsbild Landskapsbilden kommer inte att förändras märkvärt av de åtgärder som planeras att göras. (inga konsekvenser)

Naturmiljö Borttagning av vegetation inklusive rödlistade men inte värdefulla träd samt tillfälliga störningar orsakade av byggverksamhet. (små negativa konsekvenser) Vatten Givet att nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas bedöms projektet medföra en

liten påverkan på ytvattnet och grundvattnet i området. (små negativa konsekvenser)

Rekreation och friluftsliv

Breddningen och anläggandet av gång-och cykelvägen bidrar till positiva

konsekvenser. Det skapas möjligheter att färdas på ett mer trafiksäkert sätt för att komma till Öresjö badplats och andra platser för rekreation och friluftsliv i

området. (positiva konsekvenser)

Buller Under byggtiden sker en tillfällig ökning av buller från arbetsmaskiner i området.

(små negativa konsekvenser) Förorenade

områden

Alla vägdikesprover ligger inom riktvärdena för mindre känslig markanvändning

(MKM). Detta innebär att vägdikesmassorna utifrån sin föroreningshalt kan nyttjas

inom projektet. Emellertid måste hänsyn tas till de invasiva arter som växer på

flera ställen i vägdikena. (Inga konsekvenser)

7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen

I Sverige finns det ett övergripande transportpolitiskt mål. Det är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet för medborgarna och näringslivet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmålet och hänsynsmålet med ett antal prioriterade områden.

Då transportförsörjningen ännu till stor del är beroende av fossila bränslen innebär utbyggnaden av väg 1800 och väg 1795 att det övergripande målet om hållbar

transportförsörjning påverkas negativt eftersom det underlättar för fortsatt vägtrafik. En liten del av sträckan får en gång- och cykelväg och för resterande sträcka breddas vägrenen, detta medför bättre framkomlighet för gång- och cykeltrafik.

7.1.1. Funktionsmålet

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods.

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska även vara jämställt och svara likvärdigt mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Funktionsmålet uppnås i detta projekt. Vägen blir mer trafiksäker för boende i området, flera olika transportslag främjas. På en övergripande nivå förbättras transportmöjligheterna både för boende i området och för genomfartstrafik.

7.1.2. Hänsynsmålet

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Dessa tre är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och en ökad folkhälsa uppnås genom att

miljövänligare körning möjliggörs, som genererar mindre utsläpp av luftföroreningar.

Hänsynsmålet uppnås genom att ombyggnaden av väg 1800 och väg 1795 förbättrar säkerheten för trafikanter på sträckan.

7.1.3. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål för en hållbar samhällsutveckling.

Målen utgår från sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Målen innebär att både nuvarande och kommande generationer säkerställs en hälsosam och god miljö. De miljömål som i första hand berörs av vägprojektet är:

• begränsad klimatpåverkan

• levande sjöar och vattendrag

• grundvatten av god kvalitet

• god bebyggd miljö

• ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan

Förbättrad framkomlighet och transportkvalitet i vägnätet är faktorer som kan medverka till att mer gods transporteras med lastbil, vilket motverkar miljömålen om begränsad

klimatpåverkan. Om vägnätet får en bättre standard och ersätter transporter via flyg blir

dock klimatpåverkan lägre än i dagsläget. Detsamma gäller om den ökade säkerheten leder

till att fler väljer att åka med buss framför att köra bil eller om fler väljer att transportera sig

till fots eller via cykel. Effektivisering av befintlig infrastruktur kan dessutom räknas som hushållning med resurser i jämförelse med att bygga nytt vilket främjar detta miljömål.

Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet

Projektets närhet till ytvattnet Öresjö och det faktum att hela projektområdet ligger inom skyddsområde för Öresjö grundvattentäkt kräver att nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa att inga föroreningar hamnar i vattnet. Dessutom vägbredning är positiv för rekreation och frilustliv i området bidragande att en levande vattenområdet. Ökad trafiksäkerhet från projekt innebär bland annat mindre risk för spridning av föroreningar från olyckor till grundvatten och vattenområdet.

God bebyggd miljö

Den ökade säkerheten och framkomligheten samt främjandet av alternativa transportsätt bidrar till en god och hälsosam livsmiljö och måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö.

Ett rikt växt- och djurliv

Projekteringen har anpassats så att de utpekade naturvärdesobjekten som är viktig för

biologisk mångfald inom utredningsområdet bevaras. Detta medför att projektet antas

uppfylla miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv.