Ett skyndsamt remissförfarande

I detta avsnitt behandlas covid-19-lagens remissförfarande i relation till skyndsamhet och förutsebarhet. Det har tidigare i uppsatsen beskrivits att covid-19-lagens remissförfarande pågick under två veckor och att remittering skedde till 129 remissinstanser.190 _{I enlighet med} vad som beskrivits i avsnitt 3.3 anses den sedvanliga remisstiden för lagstiftningsärenden vara tre månader, vilket kan anses vara en betydande skillnad mot två veckor. Det har angivits att kortare remisstid kan motiveras av ett ärendes brådskande karaktär, vilket covid-19-lagen kan anses kvalificera som.191 KU har dock i enlighet med vad som ovan beskrivits betonat vikten av att bibehålla tidsfrister och antal remissinstanser även i tider av kris. Det beskrivs vara speciellt viktigt vid ärenden som rör frågor om mänskliga rättigheter eller ärenden som kan få stor betydelse för många människor.192 Covid-19-lagen är en lag som kan påverka stora delar

184 _{Se avsnitt 4.2.2.3 och i not 133 a.a.} 185 _{Se avsnitt 4.1.2 och i not 93 a.a.} 186 _{Se avsnitt 4.2.2.4 och i not 149–150 a.a.} 187 _{Se avsnitt 4.1.2 och i not 96 a.a.} 188 _{Se avsnitt 4.2.2.4 och i not 144 a.a.} 189 _{Se avsnitt 4.2.2.4 och i not 141 a.a.} 190 _{Se avsnitt 4.2.2.1 och i not 112–113 a.a.} 191 _{Se avsnitt 3.3 och i not 77–78 a.a.} 192 _{Se avsnitt 3.3 och i not 80 a.a.}

37

av enskildas vardag, inte minst genom de betydande inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter som lagen öppnar upp för. Det kan därmed anses föreligga starka skäl för att i möjlig utsträckning vidhålla sedvanliga tidsfrister i remissförfarandet. En avvägning behöver emellertid ske mot de risker det kan anses följa av att skjuta fram införandet av lagen till förmån för ett längre remissförfarande. Eftersom lagen syftar till att hantera smittspridningen av covid- 19 kan ett snabbt ikraftträdande av lagen ultimat innebära att människoliv besparas. Lagrådet har i sitt yttrande ansett att remisstiden varit mycket kort men att den kan accepteras för att möjliggöra ett snabbt ikraftträdande av covid-19-lagen. Gällande frågan om antal remissinstanser har Lagrådet uttryckt i sitt yttrande att remitteringen skett till ett stort antal remissinstanser, vilket kan ses som positivt och är eventuellt något förmildrande av omständigheten att remisstiden varit såpass kort.193

Ett antal remissinstanser har valt att anmärka på den korta remisstiden. En instans beskriver att remissyttrandet framtagits under stor tidspress och en annan instans anser att remisstiden påverkat möjligheten till en djupare analys av promemorian. Ytterligare en remissinstans beskriver att yttrandet varit tvunget att begränsas till att behandla endast vissa frågor. 194 Inhämtandet av remissyttranden har tidigare i uppsatsen beskrivits vara av vikt för en allsidig belysning av lagförslaget och dess konsekvenser och gynnar kvaliteten av regeringens arbete.195 Det har även konstaterats att det på ett generellt plan torde finnas ett samband mellan konsekvensanalysens utförlighet och graden av förutsebarhet gällande lagstiftningens framtida tillämpning. Den otillräckliga tid som ett flertal remissinstanser upplevt kan därmed kopplas till förutsebarhetsaspekten eftersom en belysning av ett lagförslags konsekvenser kan anses av vikt för att förutse hur lagstiftningen kan komma att nyttjas i framtiden. En förkortad remisstid riskerar därmed att lämna eventuellt viktiga aspekter obelysta, vilket kan få särskilt allvarliga konsekvenser med tanke på covid-19-lagens inskränkande natur. Ytterligare en aspekt som kort kan nämnas är att omständigheten att behandlandet av ett flertal frågor skjutits fram till att utredas i samband med meddelandet av enskilda föreskrifter kan anses medföra ytterligare svårigheter för remissinstanserna att bedöma förslagets konsekvenser.196

En remissinstans anmärker särskilt på att den förkortade remisstiden innebär problem för ideella organisationer som på grund av begränsade resurser har svårt att snabbt kunna genomför en analys.197 Det är därmed möjligt att en kort remisstid kan påverka olika typer av remissinstanser i olika grad. Det kan tänkas att en remissinstans med mer omfattande resurser trots kort varsel har möjlighet att tillsätta resurser för att utforma ett yttrande, medan det kan vara avsevärt mycket svårare för remissinstanser som är mindre eller har mindre omfattande resurser att tillgå. Detta skulle därmed kunna få följden att endast en viss typ av remissinstanser bereds möjlighet att bidra på ett meningsfullt sätt till utformningen av lagförslaget.

Det kan vidare diskuteras huruvida det funnits tid att fullt ut beakta remissinstansernas synpunkter med tanke på den korta tiden mellan remissförfarandets slut och covid-19-lagens ikraftträdande. Det kan anses finnas en risk för att en begränsning behövts göra till att adressera och analysera de mest centrala aspekterna av remissinstansernas kritik, vilket innebär att en del eventuellt viktiga synpunkter kan ha blivit bortprioriterade. Det finns åtminstone ett par exempel där remissinstansernas synpunkter på ett tydligt sätt kan ses ha påverkat den slutliga

193 _{Se avsnitt 4.2.3 och i not 164 a.a.} 194 _{Se avsnitt 4.2.2.2 och i not 118–120 a.a.} 195 _{Se avsnitt 3.2 och i not 61 a.a.}

196 _{Jfr i not 138 a.a. angående proportionalitetsbedömningen. Se även avsnitt 4.2.2.4 om ersättningsfrågan och} att denna förblivit oreglerad.

38

utformningen av lagen. Dessa är bland annat tidigareläggandet av covid-19-lagens ikraftträdande och tidsfristen för när en föreskrift meddelat med stöd av lagen senast ska underställas riksdagens prövning.198

Avslutningsvis kan att utröna exakt vilka brister som kan komma att följa av covid-19-lagens korta remissförfarande anses vara en fråga som åtminstone i dagsläget är svår att uttala sig om. Det kan konstateras att det kan anses finnas ett visst samband mellan den korta remisstiden och en risk för minskad förutsebarhet gällande covid-19-lagens konsekvenser och framtida tillämpning. Slutsatsen kan även dras att en förkortad remisstid kan anses vara motiverad i vissa fall. I slutändan kan det anses falla tillbaka på en avvägning mellan de risker som en skyndsam lagberedningsprocess kan medföra och de intressen som kan skyddas av ett snabbt ikraftträdande.